Östersundom city. Den 29 maj 2011

I utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har man inte markerat de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna med annat än en liten ruta. En stor del av området som museiverket har betecknat som kulturmiljö av riksintresse föreslår Östersundomkommittén nu att görs till bostadsområde, "med kvarter som domineras av stadssmåhus (townhouse)".




På Museiverkets webbplats hittar man så väl en karta över kulturmiljöerna samt basinformation om Östersundom gård, Östersundom kyrka och Villa Björkudden. Dessa tre miljöer bildar i själva verket en helhet, ett kulturlandskap, som man har stridit om redan före Helsingfors lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen år 2006.



På utkastet till generalplan för Östersundom har jag för övrigt inte heller hittat någon detaljhandelsenhet, fastän en dylik detaljhandelsenhet finns på utkastet till landskapsplan för Nyland placerat i Östersundom, just där Sibbo för några år sedan planerade ett köpcentrum. (Se "zzz 000. Den 25 maj 2011".) Med tanke på miljöministeriets nuvarande linje och existerande prejudikat är det här uppenbart att landskapsplanen trots allt måste föregå generalplanen även i Östersundom. (Se även "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)


I sitt beslut i fallet Sibbo från den 15 januari 2008 refererar högsta förvaltningsdomstolen faktiskt till striden om dagligvaruhandelsenheten och HFD:s eget beslut i ärendet från den 11 september 2003 samt sina beslut från den 20 januari 2005 och från den 26 maj 2005. HFD vill med refereringen framför allt framhålla bristerna i planeringen (Sibbo kommunss planering) och noterar bl.a. att "Asiakirjoista myös ilmeni, että keskellä kunnan maisemallisesti arvokkaita ja virkistyskäyttöön soveltuvia alueita sijaitsi luonnonsuojelualueita ja Natura 2000 -verkostoon sisällytettyjä kohteita."

I motiveringarna till sitt avgörande från den 26 maj 2005 säger HFD faktiskt följande:

Itäsalmen keskustatoimintojen aluevaraus sijoittuu lisäksi samaan valtakunnallisesti merkittävään ja kulttuurihistoriallisesti arvokkaaseen peltomaisemaan Östersundomin kartanon kanssa. Kaavassa ei ole, ottaen huomioon varauksen väljyys ja kaavamääräysten puuttuminen, otettu riittävästi huomioon maankäyttö- ja rakennuslain 28 §:n 3 momentin 6 kohdan vaatimusta erityisen huomion kiinnittämisestä maiseman ja kulttuuriperinnön vaalimiseen.

Asiaa maakuntavaltuustossa käsiteltäessä käytettävissä olleiden asiakirjojen pohjalta ei liioin ole ollut mahdollista ratkaista, onko aluevarauksen C 4019 mahdollistaman rakentamisen vaikutukset Natura 2000 -verkostoehdotuksen kohteeseen FI0100065 Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet ollut arvioitava luonnonsuojelulain 65 §:n 1 momentissa säädetyllä tavalla.

På denna blogg har jag behandlat de tidigare planerna på ett köpcentrum i Östersundom speciellt i inläggen "Inget utredningsområde. Den 20 december 2007", "Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008", "Grön mur. Den 13 maj 2008" och "Tillbaka till 90-talet. Den 17 november 2008".




Om striden om marketplanerna i Östersundom 2000-2003 kan man även läsa i Anna Olsoni-Bromans Pro gradu-avhandling "'Måste Östersundom city byggas?' : Analys av tidningsartiklar åren 2000-2003 om marketplanerna i Östersundom, Sibbo". Ett sammandrag av avhandlingen eller abstrakt kan läsas på internet.