Hemliga kartor. Den 28 mars 2007

Kartan ovan publicerades i Hudvudstadsbladet på sida 4 rerdan onsdagen den 21 juni, alltså före stadsstyrelsen och stadsfullmäktige i Helsingfors hade sammankommit för att ge sitt förslag till inkorporering. På första sidan i samma tidning fanns dock en underrubrik som löd "Helsingfors har fått grönt ljus av regeringen för ny gränslinje vid Sibbo å". Området som på kartan föreslås anslutas till Helsingfors är nästan indentiskt med det område som Helsingfors ledning enligt Helsingin Sanomat 19.9.2006 i våras i hemlighet krävde av Sibbo. Enligt kartan i Helsingin Sanomat omfattade Helsingfors krav inte Granö, men jag gissar att Gramö och flera andra öar på kartan i Helsingin Sanomat i misstag har fått fel färg. Området på kartan i Hufvudstadsbladet den 21 juni motsvarar i stora drag utredningsman Pekka Myllyniemis förslag. Den största skillnaden är att Myllyniemi inte föreslår att Granö skall anslutas till Helsingfors.

Myllyniemi torde ha lämnat bort Granö, eftersom statsminister Matti Vanhanen hade låtit förstå att Sibbo bör få behålla skärgården och i sitt tal den 14 juli hade sagt att "Rajojen suhteen on keskityttävä yhdyskuntarakentamiseen soveltuvaan maahan, tätä taustaa vasten olen valmis tarkastelemaan mm. saariston osuutta ratkaisussa." Inget av de alternativa förslagen i Myllyniemis rapport omfattar några andra öar än Björnsö, som har broförbindelse till fastlandet. (Se Skärgården. Den 10 januari 2007.)

Området på kartan i Hufvudstadsbladet den 21 juni torde motsvara de socialdemokratiska och speciellt de samlingspartistiska Helsingforspolitikernas önskemål. Efteråt har man beklagat sig över att Granö inte finns med i det av Myllyniemis förslag, fastän Helsingfors äger nästan halva ön. Området på kartan i Hufvudstadsbladet motsvarar den tvivelaktiga principen att markägaren istället för kommunen bör ha makten över planeringen. (Se Kalima. Den 21 mars 2007.)

Varifrån kartan i Hufvudstadsbladet härstammar vet jag inte. Min gissning är att källan finns i Sibbo, men gränserna på kartan kan ha varit aktuella ännu i början av veckan före midsommaren. Man kan fråga sig varför Helsingfors inte nöjde sig med detta gränsförslag. Orsakerna kan vara flera. En orsak är att gränsförslaget enligt de grönas bedömning hotade så väl Sibbo storskog som naturskyddsområdena vid Husö. Osmo Soininvaara torde ha krävt att Helsingfors istället skulle föreslå ett område som motsvarade Raimo Ilaskivis inofficiella och hemliga förslag från år 1989. (Se Olika beställningar. Den 10 mars 2007.)

I en artikel med rubriken "Kuka piirsi Helsingin uudet rajat?" Helsingin Sanomat den 10 augusti sade Pekka Korpinen att "samansuuntaisena alue esiintyi jo ylipormestari Raimo Ilaskiven raportin salaisessa liitteessä vuodelta 1989." Av artikeln framgår att gränserna i Helsingfors slutliga förslag ritades av direktören vid Helsingfors stadsplaneringsbyrå Tuomas Rajajärvi. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 novenmber sade Jussi Pajunen om Ilaskivis utredning eller förslag att den eller det delvis hade utnyttjats i Helsingfors förslag. Förslaget är visserligen "samansuuntainen", men gränserna i de två förslagen sammanfaller endast i den inre skärgården. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006.)

I artikeln "Minä ne rajat piirsin, mutta 1989" i Helsingin Sanomat den 20 september svarar Jussi Kautto på frågan om vem som ritade gränserna "Minä". Jag citerar ur artikeln:

Kauton piti rajata alue, jota esitettäisiin "vapaaehtoisesti" liitettäväksi Sipoosta Helsinkiin. Kautto teki työnsä Ilaskivelle, mutta tämä ei koskaan julkistanut sitä.

Esityksestä on jäänyt jäljelle muistio ja puolitoista kertaa puolitoista metriä suuri kartta, johon suunnitellut alueluovutukset on piirretty. "Niitä tehtiin vain yksi", Kautto sanoo.

Kartta makasi kaupungintalolla 18 vuotta; ensin Kauton työhuoneen lukitsemattomassa kaapissa, sitten pölyttymässä kaapin päällä.

Viime talvena Kautto nosti kätensä ylös, veti kartan esiin, puhalsi pölyt päältä pois ja toimitti sen ennen eläkkeelle lähtöään kaupunginjohtaja Jussi Pajuselle.

Vaikka Ilaskivi oli julistanut sen salaiseksi, Pajunen päätti - juristeilta neuvoa kysyttyään - että sitä saa katsoa, mutta ei kuljettaa kaupungintalolta ulos. Se on siis levitettävä kaupungintalon pöydälle.

Ilaskivis förslag hade jämfört med Helsingfors förslag flera fördelar, vilket Myllyniemi noterar i sin rapport. Artikeln i Helsingin Sanomat räknar upp delvis samma fördelar:

Sipoosta rajattu alue on vanhassa kartassa lähes yhtenevä tänä kesänä julkistetun Rajajärven ehdotuksen kanssa.

Kauton kartassa vuodelta 1989 Helsingin itäraja päättyy kuitenkin jo ennen Sipoonjokea kun tämän vuoden kartassa itärajana on Sipoonjoki.

Sibbesborgin mäen ja Ingmanin meijerin Kautto halusi jättää Sipoon puolelle, samoin enemmän merenrantaa kuin Rajajärvi.

"Se ei ole niin röyhkeä", Kautto toteaa katsoessaan omaa työtään.

Sipoonkorpea hän olisi vallannut kuitenkin Sipoolta enemmän.

Liksom Kautto hade Soininvaara velat låta Sibbo behålla Ingmans mejeri, men ansluta en större del av Sibbo storskog till Helsingfors. Att Helsingfors inte gjorde ett förslag som bättre överensstämde med "Ilaskivis förslag" torde ha berott på tidsbrist. Det ät möjligt att "regeringen" i ett allt för sent skede gav grönt ljus för ett förslag med gränslinje vid Sibbo å.

Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007

Nylands förbund har på landskapsförbundets webbplats publicerat ett meddelande om besluten som landskapsstyrelsen fattade igår. På föredragningslistan fanns ett utlåtande om generalplanen för Sibbo 2025. Beslutet i ärendet har i meddelandet getts rubriken "Sipoon yleiskaavan rakenneratkaisut oikeita, mitoitusta syytä tarkistaa". Jag citerar ur meddelandet:

Uudenmaan maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Sipoon ja Helsingin seudun välisen yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa.

Yleiskaavan Lounais-Sipoota koskevia väestösuunnitteita on tarpeen jatkossa tarkistaa siten, että ne tukevat raideliikenneratkaisuja. Maankäyttöratkaisujen yhteen sovittaminen edellyttää rajat ylittävää suunnitteluyhteistyötä maakuntakaavoituksessa ja Helsingin seudun maankäytön kokonaistarkastelussa erityisesti Lounais-Sipoon ja Vantaan Vesterkullan alueella.

Jag har i blogginlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007" kommenterat förslaget till utlåtande, som jag tolkar som ett indirekt ställningstagande för en annektering. Jag hoppas att utlåtandet inte leder till nya panikreaktioner i Sibbo.

Även landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund gav på sitt möte igår ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat mötet och vissa representanters "tvådelade inställning". Jag återger här det sista stycket i inlägget:

Man skall inte slås av storhetsvansinne bara för att pressen mot Sibbo kräver exceptionellt stora tilltag. Men samtidigt skall vi inte heller vara rädda för att tänka annorlunda. Då vi förut planerade i storleksordning 10 skall vi nu tänka i storleksordning 100. Vill vi ha spårbunden kollektivtrafik till Nickby kan vi inte bygga typ “golf-semester-bostad”. Men vi behöver inte heller bygga fyrkantiga betong-lådor utan själ och arkitektur.

Jag hoppas verkligen att Liljeström har prövat bromsarna, speciellt i Östersundom.
Jag har länge låtit mig vilseledas av Sibbos motförklaring från den 31 oktober. I motförklaringen står det följande:

Todellinen syy Helsingin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksistä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkaistun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisenä asiana kaupunginvaltuuston kokoukseen.

Högsta förvaltningsdomstolen har inte ännu tagit ställning till Sibbos besvär över Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni, men jag tar risken att ifrågasätta den ovan citerade slutsatsen. Mina egna förklaringar till brådskan gör inte Helsingfors förfarande mera legitimt. I verkligheten beslöt stadsstyrelsen i Helsingfors redan på det ordinarie mötet måndagen den 19 juni sammankalla ett extra styrelsemöte på morgonen onsdagen den 21 juni. I protokollet från styrelsemötet den 19 ingår följande paragraf:

869 §
KAUPUNGINHALLITUKSEN YLIMÄÄRÄINEN KOKOUS
Khs

Kaupunginhallitus päätti kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Merkittiin, että esittelijä ehdotti, että kaupunginhallitus päättäisi kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän ehdotuksen.

I föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni anges inga ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt protokollet behandlades inte heller några andra ärenden. I verkligheten torde sammankallandet av det hemliga styrelsemötet ha varit orsaken till att nyheten om att det i hemlighet förberedda förslaget läckte ut till Helsingin Sanomat. Varför skulle man ha sammankallat ett extra möte, om det inte var för att stadsfullmäktige samma dag skulle kunna ta ställning till styrelsens förslag i Sibbofrågan? Det är visserligen i princip möjligt att alla styrelsemedlemmar inte kände till syftet med det extra mötet. Styrelsemedlem Osku Pajamäki (sdp) säger i förbifarten i ett svar på sin blogg den 3 december att han inte hade hört om Sibboprojektet (Sipoon-hanke) före styrelsemötet på morgonen den 21. Han var dock frånvarande från det ordinarie stadsstyrelsemötet måndagen den 19. Den gröna fullmäktigegruppens ordförande Olli Lehtipuu sade visserligen tisdagen den 20 juni till Hufvudstadsbladet (i numret som publicerades den 21 juni) att han ingenting vet om "något möte som skulle behandla de här frågorna", men Lehtipuu måste ha känt till ärendet för det extra styrelsemötet. Enligt diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 21 sade stadsstyrelsens andra viceordörande Sirkka-Liisa Vehviläinen (sdp) dessutom följande som ett svar på stadsstyrelsemedlem Birgitta Dahlbergs påstående att "stadsstyrelseledamöterna fick femton eller trettio minuter på sig för att sätta sig in i ärendet":

Tämän aamun kokouksessa kaupunginhallituksessa todella oli 15 - 20 minuuttia aikaa tutustua ennakkoon esityslistaan. Saimme kyllä maanantaina [19.6] selonteon esiin tulevasta ylimääräisestä kokouksesta, että emme ihan niin heikon ennakkotiedon varassa olleet kuin valtuutettu Dahlberg antoi kuvan.

Då Hbl talade med Lehtipuu hänvisade han till styrelseordförande Jan Vapaavuori, men även Vapaavuori var enligt Hbl förtegen den 20 juni. Han sade sig dock vara mycket intresserad av vad kommunstyrelsen i Sibbo besluter på sitt ordinarie möte samma dag. På protokollet från kommunstyrelsemötet den 20 juni omnäms inga frågor som berör tvisten med Helsingfors, men protokollet har inte justerats. Enligt protokollet från stadsstyrelsemötet den 21 juni sade Dahlberg på mötet på morgonen att "Sipoon kaupunginhallitus on kokouksessaan 20.6 päättänyt ottaa yhteyttä Helsingin kaupunkiin uudestaan toivoen uusia neuvotteluja, joiden avulla pyrittäisiin kumpaakin kuntaa tyydyttävään ratkaisuun pääkaupunkiseudun maankäyttö-, asunto- ja liikennepolitiikkaan."

Det ser ut som om Helsingfors ville hemlighålla ärendet för styrelsemötet den 21 juni för att kommunstyrelsen i Sibbo inte skulle kunna dokumentera sin förhandlingsvilja. I en artikel med rubriken "Nederlag för dialog" i Hufvudstadsbladet den 21 juni säger Sfp:s nyvalde ordförande att "Eventuellt är det så att Helsingfors inte velat komma överens." Statsminister Matti Vanhanen torde redan tidigare på våren ha signalerat sin beredskap att stöda en gränsjustering, såvida Sibbo och Helsingfors inte förhandlingsvägen kunde komma överens om en planering av sydvästra Sibbo. (Se "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007".)

En förklaring till det extraordinarie stadsstyrelsemötet onsdagen den 21 är att förslaget till stadsfullmäktige inte ännu var färdigt vid det ordinarie mötet måndagen den 19. Förslaget var dock till flera delar halvfärdigt ännu på onsdagen. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 anger stadsstyrelseorförande Jan Vapaavuori som orsak till att ärendet lämnades till sista stund att Helsingfors ännu i början av veckan förhandlade med Vanda. Jag antar att Helsinforspolitikerna där till förde interna förhandlingar in i det sista.

Rädslan för att Sibbo skulle visa förhandlingsvilja kan åtminstone delvis förklara hemlighetsmakeriet, men den förklarar inte helt den oerhörda brådskan med att föra fram ett förslag. Förslaget visade sig senare vara ett katastrofalt hastverk. Så väl själva förslaget till ny kommunindelning som motiveringarna för förslaget förbereddes uppenbarligen i en oerhörd tidsbrist. Varför denna brådska?

Tisdagen den 20 juni släppte Helsingin Sanomat nyhetsbomben om att Helsingfors med statsrådets stöd planerade att svälja sydvästra Sibbo. Hufvudstadsbladet kunde den 20 ännu inte berätta om några annekteringsplaner. Däremot ingick den 20 juni i Hbl en artikel med rubriken "Ingen enighet i kommunreformen". Jag citerar ur artikeln:

Få framsteg har gjorts i konflikten kring den stora kommun- och servicestrukturreformen. Ytterligare ett försök ska göras nu för att pressa fram samförstånd i den beredande gruppen före midsommar.

Lyckas inte det flyttas hela reformfrågan över till regeringens bord. Det var finansminister Eero Heinäluomas besked i går efter det att motsättningarna mellan centern och sdp än en gång förhindrat beslut i strukturgruppen, där förutom regeringspartierna också oppositionen är representerad.
...

Eventuellt har det ändå i någon mån rört på sig i minister Maninens senaste förslag, vars innehåll ännu inte gavs offentlighet. Sdp:s Rakel Hiltunen uttalade sig nämligen förvånansvärt positivt om det.

I ett pressmeddelande från den 19 juni säger Manninen att "Den av mig ledda strukturgruppen som beredde kommun- och servicestrukturreformen kunde inte behandla innehållet i ramlagen eftersom regeringsgrupperna inom beredningen inte har kunnat uppnå samförstånd." Strukturgruppens nästa sammanträdande skulle vara den 21 juni. I Hufvudstadsbladet torsdagen den 22 juni ingick på samma uppslag som artiklarna om fallet Sibbo en notis med rubriken "Kommunreformen bereds en vecka till". En vecka senare publicerade inrikesministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kunta- ja palvelurakenneuudistus etenee - rakenneryhmä pääsi yksimielisyyteen puitelain sisällöstä".

Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen var alltså liksom Osmo Soininvaara och Stefan Wallin med i den strukturgrupp som beredde kommun- och servicestrukturreformen. Efter nyheten i Helsingin Sanomat tisdagen den 20 var det inte mera så förvånansvärt att Hiltunen måndagen den 19 plötsligt uttalade sig positivt om Manninens förslag.

Manninen var inte nödvändigtvis lätt att övertala att stöda en annektering. I en artikel med rubriken "Statsledningen stöder ny Sibbogräns" skrev Camilla Berggren i Hufvudstadsbladet onsdagen den 21 juni följande:

Speciellt kommunminister Hannes Manninen har hittills talat för den kommunala självbestämmanderätten. Inga tvångssammanslagningar skall ske, men Helsingfors har lobbat flitigt och aggressivt och center- och sdp-ministerarna har nu tagit till sig argumenten att huvudstaden och metropolområdet måste få växa.

Det hade varit ett stort misslyckande för Manninen om reformfrågan hade sändts tillbaka till regeringen. Det förefaller som om representanter för Sdp och samlingspartiet krävde Manninens och stöd för en annektering för att kunna godkänna Manninens förslag i reformfrågan. Det uttalade stödet måste komma före midsommar, men före ministrarna kunde uttala sitt stöd måste Helsingfors stadsfullmäktige ge ett förslag. I efterhand verkar ministrarnas uttalade stöd märkligt. Genom sina ställningstaganden gjorde de sig jäviga samtidigt som ministrarnas stöd fick Sibbo att ta Helsingfors förslag på allvar och mobilisera ett starkt motstånd. Manninens eget ställningstagande gjorde även att kommunindelningsutredningen från första början saknade trovärdighet. Det uttalade stödet kan emellertid tolkas som ett bindande löfte om en tvångsinkorporering, som ingick i en överenskommelse.

Ur Vapaavuoris anförande framgår att Helsingfors i själva verket hade en vecka på sig att plocka fram ett förslag. Jag citerar:

Kuten tiedossa on, asia on valtioneuvoston, ei Helsingin käsissä. Tämän takia valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.

Toiseksi:

Kuntaliitos vie positiivisenkin tahtotilan olemassa ollessa aikansa. Asian todellinen edistäminen vaatii konkreettista esitystä valtiovallalle. Tiedostetaan, että seuraavat eduskuntavaalit järjestetään varsin pian. Päädyimme yhdessä valtion kanssa siihen, että nyt olisi sopiva hetki saattaa asia myös muodollisesti vireille, jotta asia voitaisiin myös ratkaista tämän hallituksen kaudella.

Hiltunens betydelse för att övertala Manninen framgår även ur Vapaavuoris anförande vid stadsfullmäktigemötet. Jag återger här avslutningen på anförandet, som är riktat till fullmäktigeordförande Rakel Hiltunen. En verklig judaskyss:

Aivan erityisesti haluan kuitenkin kiittää teitä arvoisa rouva valtuuston puheenjohtaja. Asian etenemistä läheltä seuranneena olen tullut täysin vakuuttuneeksi siitä, että ilman teidän aktiivista ja pyyteetöntä panostanne, ilman teidän suurta uhrautumistanne tämänkin asian edistämiseksi ja ilman teidän valtakunnan poliittisesti merkittävää asemaanne ja siihen liittyviä hyviä henkilösuhteitanne emme olisi tänään niin pitkällä kuin mitä nyt olemme.

Pressmeddelanden och skvaller. Den 26 mars 2007

Yle Internytt Östnyland har i en notis med rubriken "Tilläggstid för komplettering" noteras Sibbos beslut att kompletera kommunens utlåtande om Myllyniemirapporten. I morgon skall kommunstyrelsen ta ställning till ett förslag till kompletering (pdf). Den finska versionen av förslaget har översatts från svenska. Jag har behandlat förslaget till komplettering i inlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007".

Sibbo kommun har idag på kommunens webbplats publicerat flera gamla pressmeddelanden angående "Helsingfors-Sibbo-frågan". Det färskaste är från den 22 mars och har rubriken "Sibbo lämnade besvär till Högsta förvaltningsdomostolen". Jag återger pressmeddelandet här:

Kommunstyrelsen i Sibbo har i dag lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 15.2.2007. Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte granska Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors stadsfullmäktiges framställan om inkorporering av områden.
Sibbo kommun kräver, att såväl Helsingfors förvaltningsdomstols som Helsingfors stadsfullmäktiges beslut upphävs.

Jag har skrivit om det ovannämnda besväret i inlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007". Bland pressmeddelandena som nu publicerats opå webben finns ett meddelande från den 26 februari med rubriken "Myllyniemis rapport förkastlig" (Myllyniemen raportti kelvoton). Jag citerar ur pressmeddelandet:

Med vädjan till både rapportens tillkomstprocess och professor Kaarlo Tuoris, docent Erkki Mennolas och docent Toivo Pihlajaniemis expertutlåtanden konstaterar Sibbo kommun att Myllyniemis rapport är förkastlig att användas som beslutsunderlag. I de utlåtanden som Sibbo har fått konstateras att det inte ens är möjligt att behandla en flyttning av kommungränsen utan en separat Lex Sibbo.

Till pressmeddelandet har bifogats ett par bilagor med rubrikerna "Yhteiskuntatieteiden tohtori Toivo Pihlajaniemi: Kuntajaon muutokselle ei ole oikeudellisia edellytyksiä" respektive "Hallinotieteen tohtori Erkki Mennola: Asiallisesti kyse ei ole lainkaan kuntajakoselvityksestä". Jag citerar ur den förstnämnda bilagan:

Kuntajakolain asiantuntija Toivo Pihlajaniemi toteaa antamassaan lausunnossa yksiselitteisesti, että Helsingin kaupungin tekemä ja selvitysmies Pekka Myllyniemen sittemmin modifioima Sipoon, Vantaan ja Helsingin alueita koskeva muutosesitys ei täytä kuntajakolain 5. pykälän 3. momentissa säädettyä erityistä edellytystä. Jos Sipoon kunta vastustaa esitystä, ei rajansiirrolle ole Pihlajaniemen mukaan oikeudellisia edellytyksiä. Ainoa tapa, joka on löydettävissä myös kuntajakolain 1. pykälästä, rajansiirron lailliseen tekemiseen on Pihlajaniemen mukaan säätää asiasta erityislaki eduskunnassa.

Yhteiskuntatieteiden tohtori, kunnallisoikeuden dosentti Toivo Pihlajaniemen kannalle antaa erityispainoa, että hän on työskennellyt sisäasiainministeriön neuvottelevana virkamiehenä ja ollut keskeisesti mukana tehtäessä kuntajakolain säännöksiä. Pihlajaniemen tehtäviin on kuulunut mm. olla kuntajakolakia esittelevänä virkamiehenä. Sen lisäksi Pihlajaniemi on toiminut mm. sisäasiainministeriön määräämänä kuntajakoselvittäjänä. Sen vuoksi hänen asiantuntemustaan voi aiheellisesti pitää tässä asiassa vähintäänkin kuntajakoselvittäjä Pekka Myllymäen asiantuntemukseen verrattavana.

Kun kuntajakoselvittäjä Myllyniemi väittää esityksensä olevan toteutettavissa lainsäädäntömme puitteissa, ei Toivo Pihlajaniemi ole Myllyniemen kanssa siis ollenkaan samaa mieltä. Pihlajaniemi arvioi Helsinki-Sipoo -esityksen lähtökohtien ja tavoitteiden olevan enemmän yleistä yhteiskuntapolitiikkaa kuin kuntajakolain tarkoittamaa "varsinaista" kuntajaon kehittämistä. Siitä näyttää hänen mukaansa seuranneen, että itse esityskään ei sopeudu kuntajakolain säännöksillä haettuihin normipuitteisiin kaikilta osin.

Jag frågar mig om Sibbos panikreaktion i form av en överdimensionerad generalplan verkligen är motiverad, om lagen så tydligt är på Sibbos sida. Texten i den andra bilagan är ännu fränare. Jag citerar:

Myllyniemen "selvitys" on tuntemattomaksi jääneiden avustajien sopivista lähteistä kokoama sekava yhteenveto sellaisista seikoista, joiden ajateltu voivan perustella liitosta, Mennola tiivistää asiakirjan sisällön. Hän toteaa, että osa tekstistä on lainattu sanasta sanaan Helsingin kaupunginvaltuuston asiakirjoista. Jotkut osuudet näyttäisivät Mennolan mukaan olevan lähtöisin Uudenmaan liitosta tai Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnasta. Lähteitä ei kuitenkaan ole kerrottu. Mennola löytää Myllyniemen omaa tekstiä vain muutaman rivin. Yleisvaikutelmana raportista hän toteaa, että raportin kieliasu ja esitystapa on ala-arvoinen.

Erkki Mennola ei ihmettele raportin laadullisia ongelmia. Valtiotieteen maisteri Myllyniemeltä puuttuu selitystehtävän edellyttämä oikeudellinen ja alueellinen asiantuntemus. Myllyniemen esitys vastaa sattumalta täysin sitä lopputulosta, jota muun muassa puhemies Lipponen ja pääministeri Vanhanen ennakoivat jo ennen selvitysmiehen asettamista. Liitoksen laillisuus on jätetty tutkimatta kokonaan.

Mennola toteaa, että Myllyniemen nimiin kirjattu raportti on selvityksenä arvoton. Hänen mielestään raportilla ei saa olla mitään merkitystä asiaa ratkaistaessa. Lisäksi Mennola pitää sekä Myllyniemen että myös Helsingin kaupungin tekemiä alueliitosesityksiä lainvastaisina. Kummallekaan ei hänen mukaansa löydy kuntajakolain edellyttämiä perusteita. Mennola toteaa, että esitetyn rajansiirron voi tehdä vain eduskunnan hyväksymän uuden lain pohjalta.

Erkki Mennola muistuttaa, että kuntien laajentumisliitoksia ei ole tehty 1960-luvun jälkeen kuntien keskinäisen aseman muututtua lainsäädännössä. Jos Helsingille annettaisiin lupa rajansiirtoon, olisi se lähtölaukaus monille muilla samanlaisille hankkeille eri puolilla Suomea.

Hän pitää liitosta myös asiallisesti tarpeettomana, jopa vahingollisena. Uhkana on esimerkiksi, että syntyy pikarakentamisen kautta huonoa ja kallista kaupunkia, jätetään alueen nykyasukkaiden tarpeet huomiotta ja vaarannetaan suojelua tarvitsevaa ympäristöä. Esimerkiksi Vuosaaren sataman takia vaaditut työpaikka-alueet uhkaavat vakavasti Natura-alueita ja Sipoonkorpea. Lisäksi Helsinki on aiemmin sanonut, että Helsingin omat alueet riittävät satamalle.

Bland pressmeddelandena om Helsingfors-Sibbo-frågan finns även meddelandet "Sibbo kommun nöjd med tillståndet att lösa in Helsingfors stads marker" från den 9 mars. Från Helsingfors sida har man låtit förstå att konflikten om området i Nickby, som miljöministeriet beviljade Sibbo rätt att inlösa, inte har någonting med den aktuella gränskonflikten att skaffa, men Helsingfors torde ha pantat på marken i Nickby för att kunna driva stadens intressen i sydvästra Sibbo. I artikeln "50 000 skall bo i västra Sibbo", som ingick i Hufvudstadsbladet den 22 juni, sade kommunminister Hannes Manninen följande:

Sibbo kommer att finnas kvar och kan till och med bli starkare. Helsingfors säljer säkert sin mark i Nickby och kommunen kan snabbt få kompensation för det de förlorar i väster

Jag har idag tittat på mikrofilmer av tidningar från i juni. Hufvudstadsbladets nummer finns i digital form tillgängliga förts från och med augusti. Hufvudtadsbladet bevakade mycket väl händelserna före midsommar. Själv var jag då i Italien och fastän jag läste igenom alla Hufvudstadsblad då jag kom hem, tycks jag ha missat vissa väsentligheter. Även om en del frågor forfarande är obesvarade, har bilden av Manninens agerande nu klarnat för mig. Jag skall i ett senare blogginlägg åtekomma till de avgörande orsakerna till vändningarna före midsommar.

Idag har jag även lånat verket som för ett år sedan var Jussi Pajunens favoritlektyr, "Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi". (Se Pajunens blogginlägg "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" från den 21 februari 2006.) Det är inte mycket jag har hittat i Raimo Ilsakivis rapport, men det allra sista stycket berör Sibbo. Jag citerar:

Selvitysmiehen ehdotus Helsingin kaupunginhallitukselle

Helsinki ryhtyy alueliitosneuvotteluihin Sipoon läntisten alueiden vapaaehtoiseksi liittämiseksi Helsinkiin kaupunkirakntamisen turvaamiseksi ja toisaalta kanta-Sipoon säilyttämiseksi ruotsinkiellisena kuntana.

Jag skall återkomma till rapporten. Nu till dagens nyhet på löpsedlarna. Matti + Merikukka = sannt. Jag har unvikit att sprida rykten och gå till personangrepp på denna blogg. Jag har t.ex. inte påtalat vissa Helsingforspolitikers och tjänsemänns brottsregister, eftersom det inte i sig är relevant i Sibbofrågan. Inte heller har jag skrivit om statsministerns kvinnoaffärer. Den senaste affären har dock en viss relevans. Matti Vanhanen har själv medvetet bl.a. på sin blogg spritt rykten om en relation mellan honom och Merikukka Forsius. Tidigare har Vanhanen försökt förhindra ryktesspridning genom att koncekvent vägra kommentera påståenden om hans privatliv.

Vanhanen har kvinnorelationer av olika slag. Vanhanen har backat upp flera kvinnor inom Centern, speciellt i Helsingfors. Även Tanja Saarela hör till Vanhanens skyddslingar. I sitt blogginlägg i "nätdagboken" den 2 december kommenterade Vanhanen Myllyniemis rapport. Samtidigt tog han även ställning till Harkimos och Ekströms modell. Jag citerar:

Myllyniemi esittelee myös ns. Harkimon-Ekströmin mallin. Malli on mielenkiintoinen. Sen mukaan Sipoo voisi ottaa neljälle suuralueelle kymmeniä tuhansia uusia asukkaita, rahoittamalla palvelut maanomistajilta perittävillä maankäyttömaksuilla. Maksu olisi 363 euroa kerrosneliöltä. Kun sen päälle lisättäisiin luultavasti samansuuruinen summa maanomistajalle kuuluvaa maan myyntituloa, nousisi tavallisen tontin hinta, jolla olisi rakennusoikeutta 250 neliötä 181 000 euroon. Yhtälö ei minusta toimi. Ei tuollaisia asumiskustannuksia pidä pelkkään tontin hintaan kasata. Muutoin kannatan kyllä maankäyttösopimuksia. Nurmijärvellä on kyetty kaavoittamaan melko paljon jakamalla potti niin, että kunta saa 60 prosenttia maanomistajan maalle kaavoitettavista tonteista ja maanomistaja saa 40 %. Molemmat ovat tyytyväisiä.

Harkimon-Ekströmin mallia voidaan hyvin soveltaa ei vain Sipoossa vaan muuallakin. Sinällään sen varmasti on toimiva, mutta halusin vain kiinnittää huomiota kustannuksiin.

I samband med sin kommentar av Harkimos och Ekströms modell kritiserade Vanhanen "sama Harkimo" som i en kolumn i Helsingin Sanomat några dagar tidigare hade angripit minister Saarela. Vanhanen skrev bl.a. att "Hän hyökkäsi ministeri Saarelaa vastaan tavalla, jossa ainoana tarkoituksena Harkimolla oli tukea omaa puoluettaan." Harkimo har av förekommen anledning haft goda relationer till så väl De Gröna som Samlingspartiet, men han har åtminstone tidigare varit politiskt obunden. Vanhanen torde alltså hugga i sten, men han gör sig samtidigt jävig i förhållande till Ekströms och Harkimos rapport. Fyra dagar efter att Vanhanen skrev det ovannämnda blogginlägget sågs han tillsammans med Harkimos exfru nummer två på presidentens slott.

Nu får man hoppas att Forsius har ett gott inflytande på sin kavaljer. Här är Forsius svar på föreningen För Sibbos enkät:

Stöder ni Helsingfors strävan att tvångsannektera sydvästra Sibbo?

En tue. Katson että Helsinki ei voi harjoittaa sanelupolitiikkaa, jossa Sipoon kunnallista itsemääräämisoikeutta ei kunnioiteta.

Har ni bekantat er med den. sk. Harkimo & Ekström-finansierings­modellen, som möjliggör Sibbos snabba tillväxt?

Olen pintapuolisesti perehtynyt malliin. Pidän mallia kuitenkin jossain määrin epärealistisena enkä periaatteessa kannata sitä, että kunnan investoinnit ja palvelut hoidetaan bisnesmallinmukaisesti.

Politiska bloggar. Den 25 mars 2007

Trafiken på min blogg har stabiliserats vid cirka 500 "träffar" per dag. Antalet "unika" besökare per dag har jag ingen statistik på, men antalet torde vara av storleksordningen ett par hundra. På min egentliga webbplats, som inte inbegriper min blogg, har antalet träffar eller "nedladdningar" per dag under det senaste halvåret varit i medeltal cirka 200 och antalet "unika" besökare per dag 140. Ett betydande antal besökare torde hitta till min blogg av ren tillfällighet via en sökmaskin, men jag uppskattar att de som regelbundet besöker min blogg är några hundra till antalet. Detta är ett relativt stort antal. Jag är ju en okänd person, som i ett litet land skriver på ett minoritetsspråk om ett ämne som i huvudsak berör en lokal fråga på en mindre ort. Dessutom är mina blogginlägg inte alls speciellt populärt skrivna. Jag är mera filosof och samtidshistoriker än journalist. En viktig orsak till den relativt stora publiken är att jag dagligen publicerar nya blogginlägg och kommer snabbt ut med nyheter.

Kontinuiteten är viktig för vilket medium som helst. Detta torde även gälla bloggar. Därför är det anmärkningsvärt att de flesta (föredetta) riksdagskandidater inte har publicerat blogginlägg på en hel vecka. Härav kunde man lätt dra slutsatsen att den största delen av de nya politiska bloggarna i själva verket var valbloggar. Kanske slog de politiska bloggarna igenom i Finland senaste år bara för att vi stod inför ett riksdagsval? Inte ens Matti Vanhanen har skrivit i sin "nätdagbok" sedan i måndags.

Jag tror lika väl att en hel del politiska bloggar kommer att överleva valkampanjen. Nu är politikerna trötta efter valkampanjen och håller en paus i bloggandet. Därmed riskerar de dess värre att förlora en del av sin publik. Detta är inte bara en förlust för de enskilda politikerna, utan även för deras partier. Centerns hemsida med olika färgade pratbubblor och möjlighet att lyssna till enskilda politikers eller kandidaterns "historia" illustrerar väl bloggandets betydelse för det politiska understödet. För mig som extra nogrant följt med fallet Sibbo har de politiska bloggarna varit en stor tilgång. Bloggarna är ofta myckate informativa och avslöjande, då tröskeln att publicera på en blogg är låg. Har man inte annat att skriva om, så kan man alltid citera och kommentera bloggar.

En politiker som inte bloggar och ändå blev invald i riksdagen är Mikaela Nylander. För Sibbos del var det beklagligt att Christel Liljeström inte blev invald till riksdagen, men å andra sidan är det bra att det finns flera östnyländska politiker med position att bevaka Sibbos intressen. Det viktigaste med Liljeströms kandidatur var att den höll Sibbofrågan på agendan och tvingade andra kandidater till ställningstaganden. Det är egentligen anmärkningsvärt att Liljeström var så nära att ta en plats i riksdagen. Sfp i Nyland hade ju sina starkaste kandidater just bland jordbrukare och kvinnor. Dessutom blev Leena Harkimo invald delvis med Sibboröster. Harkimo bloggar inte och har inte profilerat sig i Sibbofrågan. På föreningen För Sibbos enkät svarar hon dock bl.a. att "Sipoo on kykenevä ja ennenkaikkea halukas kehittämään ja asuttamaan kuntaansa itse, kokonaisena ja itsenäisenä." På frågan "Har ni ordentligt bekantat er med utredningsman Pekka Myllyniemis rapport och hans förslag om att införliva 3.000 ha, drygt 10 % av befolkingen och 16 % av skatteinkomsterna i sydvästra Sibbo till Helsingfors?" gav hon följande svar:

Olen kuullut Pekka Myllyniemeä ja mm. kaupunginjohtaja Pajusen esitykset Uudenmaa ja Itä-Uudenmaan liittojen ja kansanedustajien verkoston yhteiskokouksessa taannoin. Käsitykseni mukaan raportti on laadittu ikäänkuin "vanhalta pohjalta"...ts. Helsingin aikaisempien, pienemmän aluevaltauksen suunnitelmien pohjalta.

Nu gäller det för så väl Nylander som Harkimo att bevisa att de förtjänade nylänningarnas och Sibbobornas fötroende. Den enda av Sfp:s nyländska riksdagmän (frånsett Astrid Thors) som bloggar är Cristina Gestrin. Liksom Thors var hon alert och publicerade ett blogginlägg i Sibbofrågan redan den 21 juni. Det är det här som jag uppskattar allra mest hos politiska bloggar, att man kan hitta omedelbara kommentarer på aktuella och angelägna ärenden.

Jag är inte själv alltid så snabb. Först nu har jag läst tisdagens Hufvudstadsblad lite nogrannare. I artikeln "Alla vill vara med i Vanhanens tvåa" raporteras från en prresskonferans, där Matti Vanganen svarade på frågor om de kommande regeringförhandlingarna. Jag har i blogginlägget "Valresultat. Den 19 mars 2007" återgett Vanhanens svar på finska. Här kommer Hufvudstadsbladets översättning till svenska:

Hur ministerposterna fördelas mellan partierna avgörs först på förhandlingarnas slutraka. Senare avgörs också om det blir några nya ministerbenämningar. Med tanke på de kommande metropolbesluten har behovet av en särskild Helsingforsminister diskuterats.
- Jag tycker inte vi behöver en Helsingforsminister. I stället borde hela regeringen jobba för Helsingfors bästa.

Hur är det med Sibbos bästa?
- Regeringen ska nog också jobba för Sibbos bästa, försäkrade Vanhanen med ett brett leende.

I tidsdagens Hbl ingick även en artikel med rubriken "Grönt ja till borgerlig regering", där Sfp:s ordförande Stefan Wallin svarar på en fråga om Sibbo inför regeringsförhandlingarna. Jag citerar:

Samlingspartiets Jan Vapaavuori har inget emot att sfp sitter i rege­ringen. Men han undrar om det är ett problem för sfp att de två största partierna vill låta Helsingfors annektera en del av Sibbo. Wallin nappar inte på provokationen.
- Det är ingen vits att spekulera om Sibbo i det här skedet.

Alberga. Den 24 mars 2007

Förra lördagen publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Sydvästra Sibbo eller östra Helsingfors?". Artikeln är skriven av Juhani Karilas och Tua Sandberg från Östra Nylands Arkitekter SAFA och publicerades redan förra veckan (på finska) i Sipoon Sanomat. I onsdagens Borgåblad publicerades texten under rubriken "Helsingfors ruckar hela stadsstrukturen". Artikeln är värd att citeras, så här kommer valda bitar:

I den allmänna diskussionen och i den utredning, som den av inrikesministeriet tillsatta utredningsmannen Pekka Myllyniemi har gjort om syvästra Sibbo, har behovet av en ändring av den nuvarande kommunindelningen främst motiverats med ett förenhetligande av den nuvarande samhällsstrukturen och i synnerhet med behovet av att utveckla trafiknätet i de nuvarande tätorterna och det ifrågavarande arbetsmarknadsområdet.

Dessa motiv kan inte ensamt utgöra grunden för en sammanslagning av sydvästra Sibbo och Helsingfors. De sociala, ekologiska och till vardagsfunktionerna knutna aspekterna liksom områdenas framtidsutsikter inom målsättningen för hållbar utveckling har ännu inte noggrannare utretts.

...
Från Helsingfors sida har det framhållits motstridiga uppgifter om målsättningen för byggandet av sydvästra Sibbo. Å ena sidan har behovet av nya lågt och tätt bebyggda småhusområden framlagts, men de nämnda exploateringstalen motsvarar närmast en tät stadskärna. Sibbo kommun har i sina planer lagt ett ambitiöst mål för befolkningstillväxten i de sydvästra delarna. Denna målsättning har Helsingfors varit beredd att fördubbla.

Att förenhetliga samhällsstrukturen kan innebära olika saker, beroende på vilken del av huvudstadsregionen eller zonerna man avser. I Helsingfors är stadsstrukturen möjlig att förtäta. En förskjutning mot Sibbo skulle dock innebära att stadsstrukturens tyngdpunkt förändras vilket skulle medföra mångfacetterade verkningar.

I dagens Helsinginsanomat ingår en bakgrundsartikel med rubriken "Leppävaara jäi liittämättä Helsinkiin". Jag citerar ur artikeln, som finns gratis tillgänglig på nätet:

1944 valtioneuvosto päätti suuresta alueliitoksesta, jolla Helsingin maa-alaa kasvatettiin 130 neliökilometrillä vuoden 1946 alusta.

Mietinnön asiasta laati kunnallisen keskustoimiston johtaja Yrjö Harvia. Valtioneuvosto päätti vastoin selvitysmiehen näkemystä jättää lännessä Espoolle Hagalundin eli nykyisen Tapiolan, Westendin, Leppävaaran ja Kilon. Vielä 1960–70-lukujen vaihteessa valtioneuvoston selvitysmies L. O. Johansson esitti Leppävaaran sekä Sipoon länsiosien liittämistä pääkaupunkiin. Teuvo Auran virkamieshallitus ei kuitenkaan kyennyt liikuttamaan rajoja.

Den 3 september ingick i Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Helsinki on aina saanut haluamansa". (Artikeln publicerades på tidningens webbplats under rubriken "Helsingin pinta-alaa on kasvatettu koko sen historian ajan".) Artikeln i dagens Helsinginsanomat visar att rubriken "Helsinki on aina saanut haluamansa" var dåligt vald. Helsingfors har inte alls alltid fått sina krav på gränsjusteringar igenom. Tvärtom lyckades så väl Vanda som Esbo i början av 1970-talet värja sig mot Helsingfors ambitioner på att expandera. Jämförelsen med tidigare förslag till gränsjusteringar är dock inte speciellt relevant, emedan lagen väsentligen förändrats sedan början av 1970-talet. Lösningen på den utdragna konflikten mellan Helsingfors och Esbo om Alberga har dock föreslagits som en modell på en lösning på konflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Denna lösning omnäms även i artikeln i dagens Helsinginsanomat. Jag citerar:

Leppävaaran suurena maanomistajana Helsinki halusi alueelle runsaasti rakennusoikeutta, ja paljon vuokrataloja.

Yksi pitkä neuvottelukierros kaatui kalkkiviivoilla. Toinen vakava yritys toi sopimuksen vuonna 1987. Helsinki alensi maann hintaa, ja Espoo käänsi kurssia sosiaalisen asuntotuotannon suuntaan. Sopimus auttoi käynnistämään tehokkaan kaupunkirakentamisen.

I Sibbo kommuns pressmeddelande "Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors" från den 19 december säges följande: Eftersom sydvästra Sibbo har ansetts vara viktigt med tanke på utvecklingsmålen i metropolområdet räcker Sibbo Helsingfors handen till samarbete för att målen för vardera kommunens område skall kunna uppnås i så gott samarbete som möjligt. Ett konkret alternativ skulle vara en samarbetsmodell som baserar sig på ett markanvändningsavtal om de marker som Helsingfors äger på Sibbo kommuns sida och eventuellt på planeringssamarbete. En motsvarande modell har använts till exempel vid planläggningen av de marker som Helsingfors stad äger i Alberga i Esbo.

Lehtipuu. Den 23 mars 2007

Sibbo kommun har idag på kommunens webbplats publicerat ett meddelande enligt vilket kommunstyrelsen i Sibbo "i dag" har lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari. Meddelandet är inte daterat, men i verkligheten torde besväret ha lämnats in redan igår.

I gårdagens Sipoonsanomat ingick en insändare av Sirpa Kauppinen, som är grön stadsfullmäktigeledamot i Vanda och som var uppställd i riksdagsvalet. Artikeln, som har getts rubriken "Alueliitos on asukkaiden mielipiteen vastainen", börjar med satsen "Ainoana vihreänä äänestin Vantaalla maanvaihtoa vastaan." Samma artikel publicerades på hemsidan för De Gröna i Vanda den 16 mars under rubriken "Sipoon ja Helsingin jupakka". Det är anmärkningsvärt att Kauppinen faktiskt är den enda gröna fullmäktigemedlemmen som röstade mot Vandas utlåtanden om förslagen till ändring i kommunindelningen. Flera gröna i Vanda har starkt kritiserat så väl Myllyniemis förslag som Helsingfors agerande i Sibbofrågan.

En förklaring till att de gröna i Vanda röstade för Vanda stads utlåtanden är att Otto Lehtipuus fullmäktigemotion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi) förbereddes i samarbete med De Gröna i Vanda. (Se pressmeddelandet "Otto Lehtipuu: Helsingin valtuuston enemmistö kannattaa Sipoonkorven kansallispuistoa".) Överhuvudtaget har Lehtipuu haft en central roll då det gällt att få de gröna att ställa sig bakom förslagen till en annektering.

Lehtipuu är förutom ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors även viceordförande i stadsfullmäktige. Intressant nog lär han lika väl i Hufvudstadsbladet den 21 juni ha förnekat att han kände till något kommande möte, fastän så väl styrelsen som fullmäktige sammankom samma dag och fastän stadsstyrelsen på sitt möte den 19 juni enligt protokollet beslöt att sammakalla ett extra styrelsemötde den 21 juni klockan 8:00. I föredragninglistan för styrelsemötet den 21 juni nämns dock inga andra ärenden än "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt diskussionsprotokollet från fullmäktigemötet den 21 juni fick Lehtipuu själv se texten i föredragningslistan (för fullmäktigemötet?) efter halv åtta på morgonen den 21 juni, vilket betyder mindre än en halv timme före styrelsemötet började.

Lehtipuus anföranden vid fullmäktigemötena den 21 juni och den 29 november är intressanta. Jag har tidigare på denna blogg noterat att Lehtipuu backats upp av Osmo Soininvaara. (Se Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007 och Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007.) Stödet från Soininvaara torde vara av stor betydelse då det gällt att få de gröna fullmäktigegrupperna med sig. I de ovannämnda anförandena för Lehtipuu fram exakt samma åsikter och idéer som Soininvaara har framfört i andra sammanhang. Den 21 juni sa Lehtipuu bl.a. följande:

Tämä ratkaisu johtaa toteutuessaan siihen, että Helsingin intressit kehittää maankäyttöä suuntautuvat mahdollisimman lähelle meren rantaa ja tavallaan käännämme katseemme pois metsäalueelta ja Sipoon korvesta. Mielestäni tämä luo enemmän edellytyksiä Sipoon korven suojelulle kuin vähentää niitä.

Vihreät ovat johdonmukaisesti olleet sitä mieltä, että Helsingin intressit Sipoon puolella eivät ole olleet kiinteistötalouden intressejä. Maankäyttöä ei voi päättää maan omistusalojen mukaan.

Liksom Soininvaara, men till skillnad från stadsplaneringsnämnden och fastighetsnämnden, vill Lehtipuu inte bebygga den mark som Helsingfors äger i Sibbo. (Se Olika beställningar. Den 10 mars 2007.) För Lehtipuu är det inte Helsingfors markegendomar som motiverar en annektering. I en replik vid samma fullmäktigemöte sade Lehtipuuföljande:

Idea tiiviissä rakentamisessa on se, että rakennetaan joukkoliikennekaupunkia, jolloin olennainen asia on asunnon etäisyys joukkoliikennepysäkistä tai asemasta. Tämä edellyttää sitä, että rakennetaan ikään kuin pieniä kyliä pysäkkien ympärille ja niitten väliin jää sitten nimenomaan väljästi viheralueita ja niitä kulttuuriluontoarvoja, joita pyrimme myös Sipoon puolella säästämään.

Lehtipuus vision är den samma som Soininvaara presenterade i artikeln "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin Uutiset den 15 juli. Vid stadsfullmäktigemötet den 29 november sade Lekhtipuu, enligt diskussionsprotokollet, bl.a. följande:

On selvää, että pääkaupunkiseudun tasapainoinen kehitys vaatii vahoja panostuksia pääkaupunkiseudun itäisiin osiin, sekä Itä-Helsinkiin, Itä-Vantaalle että myös Sipoon puolelle. Pelkkä lentokentän olemassaolo siellä suunnalla tai Vuosaaren sataman valmistuminen sinne eivät riitä. Pääkaupunkiseutu kärsii vinoutuneesta kaupunkirakenteesta, siitä, että länsi on tällä hetkellä huomattavasti paremmin voiva kuin itäsuunta, tai ainakin uhka on olemassa, että Itä- ja ehkä Pohjois-Helsinki joltain osin putoavat vauhdista verrattuna pääkaupunkiseudun länsiosiin.

Liksom Soininvaara bekymrar sig Lehtipuu för en obalans i huvudstadsregionen, men han bekymrar sig liksom Soininvaara för en socioekonomisk obalans, som har föga med den obalans i samhällstrukturen som Pekka Myllyniemi och Hannes Manninen påtalat. Den obalans som Lehtipuu liksom Soininvaara talar om är Sibbo på inget sätt skyldig till. Esbo är problemet.

Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007

Dagens Borgåblad har i en notis med rubriken "Nytt Sibbo i Österbotten" i kolumnen "Pressklipp" noterat ledaren i gårdagens Vasablad. Jag citerar direkt ur ledaren, som är skriven av Kenneth Myntti och har rubriken "Sfp-valseger med komplikationer":

I Radio Vega i går uttryckte forskaren Anita Niemi-Iilahti en förväntan om att sfp, i fall av en regeringsmedverkan, också ser till att få in en österbottnisk minister. Tillmötesgås hennes krav kommer vi högst sannolikt att vid partiordförande Wallins sida att se endera Ulla-Maja Wideroos eller Håkan Nordman på en ministerstol.
Faller valet på Nordman kommer denna meningmotsättning och ideologiska vattendelare i partiet mer än någonsin till uttryck. Den aktuella annekteringen gäller Sibbo, men framöver kan liknande beslut drabba också andra kommuner i Svenskfinland.
Det heter att konflikt är politikens bränsle. Mätt på den grund kör partiet nu med välfylld tank mot regeringsförhandlingarna och allvarets stund i Sibbofrågan.
Wallin blev valvinnare, men till ett rätt högt pris.

15:00
Kommunstyrelsen i Sibbo har idag lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen angående Helsingfors förvaltningsdomstosl beslut från inte granskar Sibbo kommuns besvär, där man protesterade mot Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade förslag från den 29 november på en annektering av sydvästra Sibbo. Se notis med rubriken "Sibbo lämnade in besvär till HFD" på Yle Internytt och notisen "Sipoo jätti valituksen korkeimmalle hallinto-oikeudelle" på finska Yle.

16:00
Yle Internytt har publicerat en notis med rubriken "Sibbo har besvärat sig till HFD".

Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt den 13 mars att anföra ett besvär till HFD över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari att inte ta Sibbos besvär från den 8 januari över Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade annekteringsbeslut från den 29 november till prövning. Kommunstyrelsen i Sibbo lämnade den 15 januari in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 14 december att inte granska Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga annekteringsbeslut från den 21 juni.

Vid sitt nästa möte skall kommunstyrelsen behandla ett förslag till en kompletering av utlåtandet om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen. Förslaget finns som bilaga till föredragningslistan på finska och svenska. En kompletering blev aktuell då Eero Seppänen (saml) överraskande vid fullmäktigemötet den 5 mars föreslog att ärendet om utlåtande över kommunindelningsutredarens framställan återremmitteras till kommunstyrelsen för ny beredning. Beslutet att kompletera utlåtandet torde kunne ses som en kompromiss. I förslaget till kompletering behandlas de ekonomiska koncekvenserna av Myllyniemis förslag och där till följderna för församlingsverksamheten.

Innehållet i kompleteringen är väsentligt, men personligen upplever jag kompleteringen onödig. En utredning som så klart går under ribban borde överhuvudtaget inte behöva några utlåtanden. Kommun- och regionministern kan väl med egna ögon se att någonting gått fatalt på tok. Pekka Myllyniemis rapport är katastrofalt undermålig. Utredningen är en skandal, eller borde åtminstone vara det. Man kan fråga sig om Hannes Manninen inte bemödat sig om att läsa igenom rapporten eller om han liksom en del Helsingforspolitiker bara lotsas som om allt vore i sin ordning med utredningsmannens rapport. Förslaget till kompletering av Sibbo kommuns utlåtande kommer med stark kritik. Jag citerar:

I kommun- och regionministerns svar 23.2.2007 till riksdagens talman angående riksdagsledamot Antti kaikkonens skriftliga spörsmål sägs att ändringens inverkan på kommunens ekonomi också har berörts i utredningen. - Hur kan man dock ens förvänta sig från statligt håll, att någon instans seriöst skall kunna ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell gränsändring, då kommunindelningsutredarens ekonomiska bedömning består av några lösryckta siffror?

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på sitt möte den 26 mars ge ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. I föredragningslistan som finns på landskapsförbundets webbplats ingår ett förslag till utlåtande. Personligen är jag mycket kritisk till att Sibbo enligt generalplanen i Östersundom inklusive Gumböle planerar bostäder för upp till 20 000 nya invånare, men den siffran tycks inte räcka till för Nylands förbund. I förslaget till utlåtande heter det nämligen att "Vaikka yleiskaavan mukainen väestömäärän kasvu vuoteen 2025 on Sipoon mittakaavassa varsin suuri, ei Lounais-Sipoon suunniteltu mitoitus turvaa edellytyksiä raideliikenteeseen perustuvan joukkoliikennejärjestelmän toteutumiselle." I förslaget till utlåtande säges även följande:

Yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa. Uudenmaan 8.11.2006 vahvistetussa maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Helsingin seudun liikennejärjestelmien ja maankäytön kokonaistarkastelun yhteydessä on perusteltua tarkastella ja mahdollisesti tarkistaa myös Sipoon yleiskaavan väestösuunnitteita siten, että ne tukevat esitettyjä liikenteellisiä ratkaisuja.

Det förefaller mig som om man här indirekt gör ett ställningstagande för en annektering eller för Helsingfors annekteringsförslag. I sin rapport säger Myllyniemi att "Ett förenhetligande av samhällsstrukturen förutsätter att minst 20 000 invånare och 10 000 arbetsplatser placeras på området." Att dra så väl en metrolinje som HELI-banan genom södra Sibbo vore rena vansinnet, speciellt som det finns behov av en spårförbindelse från Mellungsbacka till Håkansböle och kanske vidare till Dickursby. Även ur Helsingfors synvinkel vore HELI-banan att föredra, men Helsingfors förespråkar metroalternativet, för att det utgör ett argument för en annektering. HELI-banan skulle huvudsakligen finansieras av staten och den ställer inte några speciella krav på befolkningsunderlag.