Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011

I mina inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" och "Parlamentarism? Den 1 november 2011" har jag skrivit om riksdagens talman Eero Heinäluomas (sdp) förslag att ta med oppositionspartierna i beredningen av den nya kommunreformen. Heinäluoma har upprepat sitt budskap i en kolumn med rubriken "Kuntauudistukseen mukaan kaikki puolueet", som demari.fi publicerade igår. I kolumnen föresår Heinäluoma inte bara att reformen bereds på en bred parlamentarisk bas, utan han berömmer även Hannes Manninens initiativ till den förra kommunreformen KSSR (Paras). Jag återger här de avslutande raderna i Heinäluomas kolumn:

Kuntaministeri Henna Virkkunen puhuu vahvasti työssäkäyntialueisiin perustuvasta kuntajaosta, vaikka tunnustaakin, ettei tämä ole ainut kuntarakenteen kriteeri. Työssäkäyntialueet keskeisenä kuntajaon perusteena löytyvät jo vanhasta vuoden 2006 Paras-laista, joka aikoinaan hyväksyttiin laajalla yksimielisyydellä.

Kuntaministeri Hannes Manninen, jonka aikana Paras-laki hyväksyttiin, visioi aikoinaan 20 aluekuntaa. Sitä voi pitää jo radikaalina ajatteluna, mutta radikaalejakin ajatuksia keskustelussa tarvitaan.

Manninens vision av 20 kommuner gällde inte primärkommuner, utan regionkommuner och modellen hade inte nödvändiggjort en massiv kommunslakt. Det var faktiskt den av Manninen utnämnda chefen för projektet kommun- och servicestrukturen, Jukka Peltomäki (sdp) som i augusti 2005 lade fram modellen med 20 regionkommuner (se "Projektet för kommun- och servicestrukturen framskrider; projektchef Peltomäki tog upp en modell med regionkommuner till granskning", "Kunta- ja palvelurakenne -hanke etenee: Projektipäällikkö Peltomäki nosti tarkasteluun aluekuntamallin"), men modellen torde ha tillfredsställt Manninen och Centern. (Jo, det handlar om samma Peltomäki som av Samlingspartiet tvingades avgå som stadsdirektör i Vanda.)

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/HeadlinesPublicSwe/0099F02FA5317B9DC22570680058E9D1

Modellen med regionkommuner förkastades dock och istället kom man överens om en kompromiss, som man inom den nuvarande regeringen betecknar som misslyckad. I kompromisslösningen ingick även inkorporeringen av sydvästra Sibbo, fastän inkorporeringen officiellt inte skedde inom ramen för KSSR. Den allmänna uppfattningen är att kompromisslösningen var ett resultat av en motsättning mellan regeringskumpanerna Centern och socialdemokraterna, men när det begav sig var Heinäluoma faktiskt ordförande för SDP. Om Heinläuoma tycker att Manninens ursprungliga modell var bra, vem var det då egentligen som fällde den?

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/PublicbyIdentifierCode/20050825071?opendocument&1

Angående pendelområden, så har Heinäluoma rätt i att de utgör ett kriterium redan i ramlagen för KSSR, men i själva verket utgör pendelområdet ett kriterium för kommunstrukturen redan i den gamla kommunindelningslagen från år 1997. (Se "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011".) Pendelområdena har kommit att få en stor uppmärksamhet i medierna, men på finansministeriet vill man framhålla att pendelområden bara är ett av kriterierna för nya kommuner. Således publicerade ministeriet den 18 oktober en kolumn av Päivi Laajala med rubriken "Kriterierna för nya kommuner". Här framhålls det bl.a. att de berömda kartorna över pendlingsområden inte kom från ministeriet, utan från Statistikcentralen.

http://www.vihrealanka.fi/uutiset/t%C3%A4lt%C3%A4-n%C3%A4ytt%C3%A4%C3%A4-sadan-kunnan-suomi

Tidningen Vihreä Lanka publicerade redan den 4 februari en artikel med rubriken "Tältä näyttää sadan kunnan Suomi" och en annan med rubriken "Näin kuntakartta tehtiin". Kartan i Vihreälanka (se ovan) är inte noggrann, men på bloggen Paikkatieto har det gjorts en mera detaljerad tolkning av modellen i Vihreä lanka. Sibbo har här delats mellan centralorterna Helsingfors, Borgå, Kervo och Träskända.

I mitt inlägg "Skatteintäkter. Den 3 november 2011" noterar jag att stadsstyrelsen i Vanda  föreslår att man vid Hanaböle träsk i Vanda placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Storskogen får inget naturcentrum i rappet". Rubriken på paradsidan lyder "Naturcentrum inte aktuellt i Storskogen".

Bbl 5.11 2011 s 3

Korståg. Den 6 oktober 2011

http://www.uusisuomi.fi/kotimaa/116004-uusi-versio-kohuerosta-%E2%80%9Djoutui-helsingin-sanomien-hampaisiin%E2%80%9D

Fallet Peltomäki har den senaste veckan fallit i skuggan av den nya kommunreformen och förslagen att stycka Sibbo, åtminstone på denna blogg. Nättidningen Uusi Suomi publicerade redan den 22 september en text med rubriken "Uusi versio kohuerosta: 'Joutui Helsingin Sanomien hampaisiin'". I texten, som baserar sig på ett blogginlägg av Jussi Saramo (vf), nämns inte Jukka Peltomäkis linje när det gäller utvecklingen av Östersundom. Istället noteras Sanomas intressen intressen när det gäller planeringgningen i Vanda samt att "Monet demarit epäilivät Hesarin olevan ristiretkellä itsenäistä Vantaata puolustanutta Peltomäkeä vastaan."

I offentligheten är det främst inom De gröna och Vänsterförbundet som man kritiserat klappjakten på Peltomäki. Sfp som saknar representation i stadsstyrelsen, hör till samma borgerliga fullmäktigegrupp som Samlingspartiet, medan Sdp med Samlingspartiet kom överens om avsättningen av Peltomäki när situationen blivit ohållbar. Det torde dock vara en allmän uppfattning att Helsingin Sanomat medvetet höll drevet igång med målsättningen att tvinga Peltomäki att avgå. Det bör dock medges att även Vantaan Sanomat här hade en avgörande roll. Huruvida tidningen här bevakade samlingspartistiska intressen eller det i första hand handlar om att redaktör Risto Hietanen har velat komma med scoop liknande dem han fick erkännande för i medlet av 1990-talet kan jag inte ta ställning till. Några verkliga scoop har Hietanen dock inte lyckats komma med denna gång.

Genom att kritisera medieuppståndelsen kring Peltomäki vill jag inte i sig förringa betydelsen av en hög moral i privatlivet. Jag känner inte till Peltomäkis privatliv i större utsträckning och det angår inte heller mig, men ifall en (eller två) tredje part finns med i ett triangeldrama, så är det framför allt denna tredje part som oskyldigt fått lida av medieuppståndelsen. Peltoniemis förhållande utanför äktenskapet hade aldrig uppmärksammats om det inte just varit för att vissa krafter ville bli av med honom.

Efter att Peltomäki tvingats avgå har en del medier låtit Peltomäki uttrycka sin syn på drevet mot honom. Däremot har medierna helt försummat den kritik som man speciellt från grönt håll har riktat mot Helsingin Sanomat, stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen och avsättandet av Peltomäki. Helsingin Sanomat censurerade t.o.m. min oskyldiga webbkommentar på tidningens webbplats, där jag föreslog att Helsingin Sanomat stod bakom uppståndelsen kring Peltomäki och därmed indirekt förorsakat kostnaderna för uppsägningen.

På Wikipedia har informationen om Peltomäki uppdaterats med bakgrunden till Peltiomäkis avgång.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Jukka_Peltom%C3%A4ki

Turun Sanomat publicerade den 26 augusti en kolumn av miljöminister Ville Niinistö (grön) med rubriken "Kansallispuistoihin vahvistusta". I kolumnen berör Ninistö även Sibbo storskog. Jag citerar:

Sipoonkorpi on runsaan 7200 hehtaarin laajuinen kallioisten metsien, korpien, pikkusoiden, purojen, lehtojen ja viljelymaisemien mosaiikki. Lauantaina avattavassa Sipoonkorven kansallispuistossa on tästä aluekokonaisuudesta nyt jo mainitulla lailla suojeltu ainoastaan vajaat 2000 hehtaaria. Puisto ei ole yhtenäinen, vaan se koostuu useista valtion omistuksessa olevista erillisistä palstoista. Puistoa aiotaan jatkossa laajentaa yhteistyössä seudun kuntien kanssa.

Yhteistyöllä Sipoonkorpea vaalimalla siitä saadaan eheä kulttuuri- ja luonnonperinnön helmi, jossa on tilaa niin tiivistyvän metropolivyöhykkeen kaupunkilaisten virkistäytymiselle kuin myös niille maaseudun ihmisille, jotka ovat tarpeen arvokkaan kulttuurimaiseman elävänä pidossa.

Kritik mot Helsingin Sanomat. Den 22 september 2011

Helsingin Sanomat har naturligtvis inte uppmärksammat Mikko Niskasaaris artikel "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan" i nättidningen Fifi (se "Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011").  Även om jag själv finner Niskasaaris förklaring till klappjakten på Peltomäki något ensidig, så lär man i Vanda, speciellt på grönt håll, långt dela Niskasaaris syn på fallet Peltomäki. Niskasaaris artikel har även fått en stor spridning. Närmare 400 har Facebookrekommenderat artikeln, vilket är en mycket hög siffra.

Niskasaaris artikel har även uppmärksammats på ledarsidan i Hämeen Sanomat i en artikel med rubriken "Erottiko Hesari Vantaan kaupunginjohtajan?". Jag återger här valda delar ur artikeln:

Harvinaisen mielenkiintoisen teorian Peltomäen eroon johtaneista syistä esitti vapaa ympäristö- ja oikeustoimittaja Mikko Niskasaari Voima-lehden verkkoversiossa. Hänen näkemyksensä mukaan Peltomäkeä vastaan suunnattu erittäin voimakas julkisuus sai alkusysäyksen kaavakiistasta, jossa Helsingin Sanomat on ajanut hyvin näkyvästi Sipoolta alueliitoksella napatun Östersundomin nopeaa kaavoittamista.

Peltomäki ja Vantaa vastustivat hanketta, mikä pysäyttikin suunnitellun kaavan etenemisen. Helsingin Sanomien kustantajalla Sanoma WSOY:llä on myös erittäin isoja maanomistusintressejä Vantaan Keimolassa, joiden lopullinen muuttaminen euroiksi vaatii kaupungin hyväksyntää. ...

Sittemmin Vantaan päättäjät ovat saaneet selvityksiä, jotka ampuvat monien mielestä kaikki korruptioepäilyt alas. Vuokraemäntänä toimineen arkkitehtitoimiston toimeksiantojenkin on todettu myös vähentyneen sen jälkeen, kun Peltomäki aikanaan aloitti kaupungin virkamiehenä.

Kävi myös ilmi, että velvollisuuksien laiminlyönti virkamatkalla tarkoitti Everton-QPR-futisottelun ja poikaporukan illanvieton skippaamista. Tämä tietenkin osoittaa erittäin huonoa makua ja harkintakyvyn puutetta kaupunginjohtajalta, mutta harvoin moinen kelpaa irtisanomisperusteeksi. ...

Maanantaina Vantaan valtuuston kokouksessa esitettiin todella kovia syytöksiä Hesaria ja kokoomusta kohtaan esimerkiksi vihreiden suunnasta. Näistä puheenvuoroista ei uutisoitu sanaakaan tiistain Hesarissa.

Frågan huruvida Sibbo borde ansluta sig till Helsingforsregionens trafik har diskuterats livligt de senaste dagarna. Yle publicerade i tisdags en nyhetstext med rubriken "Tar Sibbo bussen västerut?", där det noteras att "Ett beslut, för eller emot, är också en ståndpunkt för hur mycket Sibbo vill orientera sig mot huvudstadsregionen." I en kommentar till en tidigare nyhetstext skriver Christel Liljeström att "samarbetar Sibbo inte med Hforsregionen så säger man att annekteringen berodde på bristande samarbete från Sibbos sida....samarbetar man så heter det att beslutsfattarna kör Sibbo till fusion med Helsingfors ... "

Politisk cirkus. Den 21 september 2011

Mikko Niskasaaris artikel "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan" i nättidningen Fifi (se "Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011") har fått en viss uppmärksamhet. Petri Muinonen (Krisdemokrat från Vanda) har uppmärksammat Niskasaaris artikel i ett blogginlägg med rubriken "Peltomäki, syntipukki?" Muinonen tar inte ställning vare sig för eller mot påståendena i Niskasaaris artikel, men passar på att kritisera tidningen Voima, som ger ut webbpublikationen Fifi.

Sini Alén (grön) lyfte lyfte fram Niskasaaris artikel i sitt anförande vid gårdagens stadsfullmäkyigemöte i Vanda. I anförandet sade Alén bl.a. följande:

Hyvä esimies seisoo aina alaisensa takana ja toimii hyvässä yhteishengessä ja luottavaisissa väleissä tämän kanssa.

Mutta miten on toiminut Tapani Mäkinen Jukka Peltomäen esimiehenä? Luovaan ajatteluun ja jämäkkään toimintaan Peltomäkeä ei ole tarvinnut kannustaa, sen hän on osannut itsekin. Mutta Tapani Mäkinen on toiminut aivan päin vastoin kuin hyvä esimies toimii, vetänyt mattoa jalkojen alta, kun Peltomäki ei suostunut hänen suoraan käskytykseensä vaan edellytti kaupunginhallituksessa tai muissa kuntalain mukaisissa luottamuselimissä tapahtuvaa käsittelyä. Tapani Mäkisen toimitaa voi hyvällä syyllä kutsua ajojahdiksi. Selkeästi kaupunginhallituksen puheenjohtajan Tapani Mäkisen tavoite on ollut päästä liian voimakkaasta ja liian taitavasta kaupunginjohtajasta eroon ja lisätä kokoomuslaisia henkilöitä johtajistossa.

Kumppanina tässä toiminnassa Tapani Mäkisellä on ollut Helsingin Sanomat, joka jo pitkään on ottanut Vantaan esimerkiksi negatiivisissa asioissa ja jossa on julkaistu toinen toistaan loukkaavampia kirjoituksia Vantaasta. Mutta  Peltomäki-asian käsittely Helsingin Sanomissa on mennyt jo liian pitkälle. ...

Helsingin Sanomat ja Tapani Mäkinen ovat olleet Helsingin ja Vantaan yhdistämisen puolella, Peltomäki ei. Helsingin kokoomus (Ja HS) haluavat, että Östersundomin alue rakennetaan hyvin suureksi ja tiheäksi, mikä on lyhytnäköisesti edullista talouden kannalta, mutta pitkällä tähtäimellä suuri vahinko. Jos Talosaaren rannat ja muu herkkä luonto pilataan, sitä ei milloinkaan saada enää takaisin. Peltomäki on edustanut asiassa hyvin maltillista ja ympäristönäkökulmia ymmärtävää linjaa, mikä on selvästi myös nähty hänen haitakseen Mäkisen ja Hesarin toimesta.

De gröna i Vanda förhåller sig mycket kritiskt till hur Jukka Peltomäki har behandlats av Samlingspartiet och SDP i Vanda. Det framgår även ur Erja Hakkarainens blogginlägg "Poliittista sirkusta ei tarvita" från igår.

Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011

Nättidningen Fifi publicerade igår en längre artikel med rubriken "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan". Artikeln, som är skriven av Mikko Niskasaari, handlar i första hand om fallet Peltomäki, men största delen av texten berör i själva verket inkorporeringen och planeringen av Östersundom.

Enligt min egen bedömning var klappjakten på Peltomäki delvis en följd av Jukka Peltomäkis motstånd mot sammanslagningen av (hela) Vanda och Helsingfors (se "Motståndare till sammanslagning. Den 17 september 2011"), men Niskasaari framhåller speciellt Peltomäkis moderata syn på planeringen av Östersundom. Jag återger här vada delar ur artikeln:

Seuraava otsikko voisi olla Seitsemän päivää -lehdestä: "Vantaan Jukka Peltomäki otti virkamatkalle naisystävän". Se on Helsingin Sanomista, joka 14. syyskuuta revitteli uutisen kuudelle palstalle. Iskua tehostettiin kainalojutulla "Myllytys vaikeuttaa jo Vantaan budjetin valmistelua". Lehti tiesi mistä kirjoitti: se pyöritti myllyä.

Uutinen koski vantaalaisten virka- ja luottamusmiesten matkaa Manchesteriin elokuun puolivälissä. Naisystävä oli maksanut matkansa itse. Hän oli ollut jo viime vuonna mukana ainakin kahdella Jukka Peltomäen virkamatkalla, omaan laskuunsa, mutta silloin Helsingin Sanomilla ei ollut jutulle käyttöä. ...

Tuskin Helsingin Sanomia kaupunginjohtajan naisasiat kiinnostivat. Todennäköisesti kysymys on Helsingin Sipoolta ottaman Östersundomin alueen kaavoittamisesta.

Helsingin aluevaltaus oli salamasotaa. Kaupunginvaltuusto esitti sitä valtioneuvostolle kesäkuussa 2006, ja vastarinnasta huolimatta Lounais-Sipoo, 3 000 hehtaaria maa-alueita siirtyi osaksi Helsinkiä vuoden 2009 alkaessa.

Hanke myytiin omille valtuutetuille, ministereille ja kansalaisille hehkuttamalla syntyvää luonnonläheistä puutarhakaupunginosaa, jossa väki asuu omakoti- tai kaupunkipientaloissa, ja jonka liikenne ratkaistaan ympäristöystävällisesti metrolla. Julkisuudessa hehkutuksen hoiti Helsingin Sanomat. ...

Maaliskuussa julkistettiin ensimmäinen luonnos Östersundomin yleiskaavaksi. Kaikki lintulahdet ja virkistysalueet olivat siinä rakennusmaata, ekologiset käytävät olemattomat ja Sipoonkorpi jäisi pieneksi.

Alueelle asutettaisiin 70 000 ihmistä, ja alueen läpi kulkevalle metrolle on piirretty kuusi asemaa. Asutus on ripoteltu melkein koko suunnittelualueelle, pien- ja pienkerrostaloina. Kaava siis tarjoaa mahdotonta: pientalokaupunki, jonka liikenteen hoitaa metro.

Helsingin Sanomat ylisti esitystä. Soraäänistä ei juuri kerrottu. Lehti on vaiennut niistä koko kaavaprosessin ajan.

Muualla luonnos sai murskakritiikin. Ei vähiten siksi, ettei siinä huomioitu kuin Helsingin KSV:n näkemys. Normaalisti yleiskaavoituksen alussa tarjotaan useita vaihtoehtoja. ...

Vantaan Östersundomin luottamushenkilötoimikunta antoi oman kannanottonsa 6. kesäkuuta. Se totesi Vantaan kaupungin keskittyvän lähivuosikymmenet omiin suuriin hankkeisiinsa, Marja-Vantaan ja kehäradan, sekä niiden varteen nousevien kaupunginosien rakentamiseen. Vantaalla ei ole varaa, eikä tarvetta esitettyyn Östersundom-suunnitelmaan. ...

Helsingin Sanomat uutisoi kannanoton kesäkuun 15. päivä. Artikkelissa huokui suuri närkästys otsikosta lähtien: "Helsingin unelma Östersundomin pikakaavoituksesta on vaarassa / Vantaa löi jarrut itäjatkeelle".

Jo ingressissä nimettiin syyllinen: "Vasta valitun kaupunginjohtajan ajama muutos tuli yllätyksenä Helsingille." Jukka Peltomäki oli toukokuun lopulla valittu Vantaan kaupunginjohtajaksi.

Hanna Kunsti skrev den 16 september ett blogginlägg med rubriken "Vantaalainen hiirenloukku". Östersundom nämns inte i inlägget, men Kunstis inlägg stöder i tolkningen av fallet Peltomäki i Niskasaaris artikel.

Helsingin sanomat publicerade den 17 september en ledarartikel med rubriken "Vantaa tarvitsee nyt vahvan näkijän ja johtajan". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Samaan aikaan kaupungin olisi kuitenkin pystyttävä katsomaan myös muualle. Sen pitäisi esimerkiksi pohtia, miten se pystyisi olemaan mukana pääkaupunkiseudun itäsuunnan kehittämisessä.

Jag har nu lagt till en ny etikett på denna blogg: Peltomäki.

Motståndare till sammanslagning. Den 17 september 2011

HS 16.9.2011 s A13

I gårdagens blogginlägg "Fallet Peltomäki. Den 16 september 2011" skriver jag angående Vandas stadsdirektör Jukka Peltomäkis (sdp) avgång att "Helsingin Sanomats och Samlingspartiet i Helsingfors har igen en gång demostraterat sin makt." Utöver Helsingin Sanomat hade Vantaan Sanomat en central roll i klappjakten på Peltomäki, speciellt när det gäller skvaller och rykten om Peltomäkis privatliv. När det redan var kört för Peltomäki Publicerade Vantaan Sanomat en artikel med rubriken "Manchesterissä matkailtiin eläkkeellelähdön kunniaksi", där man delvis tar tillbaka anklagelserna mot Peltomäki. Jag citerar ur artikeln:

Vantaan Sanomat kertoi viime viikolla, että Peltomäki asui ystävättärensä kanssa eri hotellissa kuin muu seurue, eikä kaupunginjohtaja osallistunut kaikkiin matkan ohjelmaosuuksiin.

Peltomäen osallistumattomuudelle on etsitty muitakin syitä kuin ystävättären mukanaolo. Itse matka ei nimittäin ollut tiivisohjelmainen ”kaupunkitason vierailu”, jossa kaupunginjohtajaa olisi tarvittu virka-asemansa puolesta.

Ohjelmaan kuului muun muassa Everton-Liverpool -jalkapallo-ottelun seuranta ja muita viihteellisiä ohjelmaosuuksia. Matkalaiskertomusten mukaan myös alkoholia nautittiin ”sopivasti”. Peltomäki ei ollut jalkapallo-ottelussa, eikä hän nauti alkoholia.

Det är kanske nykteristen Peltomäkis till heder att han inte deltog i hela programmet under resan till Manchester. Vill man hitta någonting att anmärka mot Peltomäkis resa, så är det snarare att även den samlingspartistiska medlemmen i Vanda stadsplaneringsnämnd Suvi Sammalisto(-Kemppainen) deltog i det officiella programmet.

Jag har på denna blogg tidigare hävdat att klappjakten på Peltomäki kan förklaras av att han varit ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Här har jag kanske överdrivit betydelsen av att Peltomäki bromsat planeringen av Östersundomområdet. Helsingin Sanomat lyfte igår i en kommenterande artikel med rubriken "Liitostaistelu nosti Peltomäen johtoon" fram betydelsen av att Peltomäki motsatt sig en sammanslagning av Helsingfors och (hela) Vanda. Jag citerar:

Voi sanoa, että Peltomäestä tuli kaupunginjohtaja tammikuussa 2011. Silloin Vantaan valtuusto päätti lopettaa Helsingin kanssa suunnitellun kuntaliitoksen selvittämisen.

Maankäytön apulaiskaupunginjohtajana toiminut Peltomäki oli ahkerasti jarrutellut kuntaliitosaikeita. Hänen kilpailijaansa, kokoomuslaista Martti Lipposta, sen sijaan pidettiin kuntaliitoksen kannattajana. 

Det var kanske framför allt Peltomäkis linje i frågan om sammanslagningen som möjliggjorde valet av Peltomäki till stadsdirektör och som samtidigt blev Peltomäkis fall. Lika väl kan Peltoniemis uttalanden om planerna för Östersundom ha varit avgörande för klappjakten på honom.

Som en kuriosotet kan nämnas att Peltomäki var projektchef för den senaste kommunreformen KSSR (Paras) 2005-2006.

I TV-nytt igår motiverade Mari Kiviniemi Centerns interpellation om den nya kommunreformen, som lämnades in igår. Cenetern vill att kommunerna skall bestämma själv och kritiserar regeringen för att den vill ha tvångssammanslagningar och vill diktera från Helsingfors hurudana kommungränserna är i Finland. Budskapet klingar minst sagt en aning falskt när det uttalas av Kiviniemi.

Fallet Peltomäki. Den 16 september 2011

http://www.hs.fi/keskustelu/aihealue/Kotimaa/ketju/6170770/?viesti=6173070

I mitt inlägg "Tähän palataan. Den 30 juni 2011" noterar jag att Vandas stadsdirektör Jukka Peltomäki (sdp) uppfattas som ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda och att Peltomäki redan som biträdande stadsdirektör med ansvar för markanvändningen hade bromsat Helsingfors planer för Östersundom. Igår var det dags för Peltomäki att lämna in sin avskedsansökan. Helsingin Sanomats och Samlingspartiet i Helsingfors har igen en gång demostraterat sin makt.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Anthomyiidae_sp._1_%28aka%29.jpg

Hufvudstadsbladet skrev igår kväll i en artikel med rubriken "Peltomäki säger upp sig" att Peltomäki på den omtalade tjänsteresan till Manchester i augusti satsade tiden på en kvinnlig partikamrat. Den kvinnliga "partikamraten" är dess värre inte från Peltomäkis parti Sdp, utan istället, samlingspartist, vilket gör saken så mycket allvarligare. Då Peltoniemi valdes till stadsdirektör gick Samlingspartiet i Vanda inte bara miste om stadsdirektörsposten, utan förlorade även kontrollen över en medlem i stadsplaneringsnämnden. Genom ryktesspridning om Peltomäkis privatliv har man nu slagit två flugor i en smäll, då både Peltoniemi och hans väninna igår meddelade att de lämnar sina respektive uppdrag i Vanda.

Vantaan Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Taistelu Peltomäen seuraajasta alkoi". Ur artikeln framgår det att kampen om stadsdirektörsposten pågått redan ett tag. Då socialdemokraterna inte gått med på att avstå från stadsdirektörsposten, har stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen och Samlingspartiet krävt att samlingspartisiten Mika Savolainen, som saknar erfarenhet av markanvändningsfrågor, väljs till biträdande stadsdirektör med ansvar för markanvändningen. Artikeln avslutas med den eventuellt något ironiska kommentaren att "Savolainen ja vihreiden valtuutettu, tilakeskuksen lautakunnan jäsen, eli Savolaisen ”esimies”, Maria Saarivuo olivat edellinen kunnallispoliittisen seurustelun juorulähde, kunnes muuttivat yhteen ja julkistivat suhteensa." För övrigt hade åtminstone Peltoniemis väninna lämnat in ansökan om skilsmässa, men det nya förhållandet hann tydligen inte bli offentligt i tid.


Igår skapades en adress på Adressit.com en adress dör skuggplanen för Östersundom med rubriken "Östersundomin varjokaavan puolesta".


Kommunförbundets roll i den nya kommunreformen kommer att bli intressant. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Liljeström i kommungrupp". Christel Liljeström är en av 30 medlemmar i Kommunförbundets grupp. I notisen förklarar Liljeström varför hon inte undertecknat adressen eller uppropet som gruppen Kuntakapina står för.

Bbl 16.9.2011 s 6

Luottamushenkilötoimikunnan kannanotto. Den 8 september 2011

Helsingin Sanomat publicerade den 15 juni en artikel med rubriken "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle", som baserade sig på ett ett utlånande om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom, som getts av kommittén i Vanda som övervakar Östersundom-kommitténs. (Se "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011".) Av någon anledning lät Helsingin sanomat antyda att Jukka Peltomäki låg bakom "Vandas förändrade linje". (Se "Tähän palataan. Den 30 juni 2011".) Jag har nu tagit del av dokumentet "Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunnan kannanotto Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineistoon", som i själva verket baserar sig på ett flertal utlåtanden, som bifogats till det aktuella dokumentet.

I Vandas utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Vantaan kaupungin tulevat maankäyttöratkaisut painottuvat Marja-Vantaan ja kehäradan avaamien mahdollisuuksien käyttämiseen. Kaupungin taloudellinen tilanne ei tee mahdolliseks uusien kasvusuuntien avaamista nopeasti.

Joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee selvittää sekä pikaraitiotiejärjestelmään että metron jatkamiseen perustuvat maankäyttövaihtoehdot.

Östersundomin alueen maisemarakenne ja luonnon tarjoamat lähtökohdat ovat tiiviille ja tehokkaalle kaupunkirakentamiselle erityinen haaste. Alueen vetovoimatekijöitä ovat merenläheisyys, Sipoonkorven luontoalueet sekä viljelyn ja asumisen kulttuurihistoria. Alueella on edelleen tutkimattomia keskiaikaisia asuinpaikkoja. Alueen ekologisia ja virkistyskäyttöä palvelevia viherkäytäviä tulee leventää, etenkin Sipoonkorvesta Helsingin merenrannan Natura-alueille ja suunnitella tarvittava Porvoonväylän ja ratavarauksen ylittävä viheryhteys. Vantaan yleiskaavan mukaiset luonnonsuojelu ja luo-alueet on otettava huomioon kaupunkirakenteessa.

I miljöcentralens utlåtande, som bifogats, kan man bl.a. läsa följande:

kaavasta paistaa välinpitämättömyys alueen luontoarvoja ja niiden säilyttämistä kohtaan. Uskottavuus ekologisesta yhteiskunnasta tuolla alueella kyseenalaistuu.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en text med rubriken "Storkommun i Vasaregionen ska utredas". Kommunindelningsutredaren Harry Bondas säger här att "Sibbofallet kommer knappast att upprepas i Finland - det var för traumatiskt för alla parter."

Klappjakt på Peltomäki. Den 28 juli 2011

I mitt inlägg "Tähän palataan. Den 30 juni 2011" kommenterar jag uppståndelsen kring Vandas nya stadsdirektör Jukka Peltomäkis (sdp) kopplingar till advokatbyrån Forma-Futura och påpekar att Peltoniemi är ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Nu fortsätter drevet mot Peltomäki med ökad styrka. I senaste nummer av Vantaan Sanomat / Helsingin Uutiset sänker man sig till skvallerpressens nivå för att befläcka Peltomäkis rykte. Igår publicerade Yle en text med rubriken "Peltomäki: Tässä on ajojahdin makua". I texten kan man bl.a. läsa följande citat av Peltomäki:

- Minulle soitti yksi Suomen johtavia oikeusoppineita ja sanoi, että olet aika mestari jos Helsingin Sanomille pärjäät tässä kisassa, ja näin tässä nyt katsotaan, miten käy.

Det är inte bara de av den samlingspartistiska politikern Eero Lehti ägda tidningarna Vantaan Sanomat och Helsingin Uutiset som bedriver klappjakt på Peltomäki. Det var uttryckligen Helsingin Sanomat som satt igång drevet. Helsingin Sanomat brukar ställa upp för Helsingfors stad, men när det gäller planeringen av Mårtensdal och Käinby i Vanda har Sanoma Oyj även egna intressen att slå vakt om. (Se "Toimitilarakentamista Sanomalan alueelle, nro 171200", "Keimolanmäen asuntoalue, nro 220200" .) Har Peltomäki problematiska kopplingar, så har hans kritiker minsann det lika så.


Drevet mot Peltomäki förklaras knappast bara av att han inte stöder Helsingfors planer för Östersundom-området, men det kan vara en bidragande faktor. Åtminstone är Peltomäkis uttalanden om Östersundom och östmetron ett uttryck för hans (och majoriteten av Vandapolitikernas) självständiga linje gentemot Helsingfors.

Vantaan Sanomats artikel "Kaupunginjohtajan ystävätär tekee firmallaan huippuvoittoja" har på tidningens webbplats föranlett en livlig diskussion. Jag citerar här ur ett av diskussionsinläggen:

Kuulostaa ihan helsinkiläisen kokoomuslaisen kirjoittamalta ja hieman ollaan mietittykin, että sinnekö jäljet johtaa? Itä-metron jatkaminen ei vantaalaisten kannalta ole nyt ihan päällimmäisenä pinossa. Täällä omalla rahoituksella perusparannetaan valtakunnallisesti tärkeää Kehä III:sta ja Marjaratakin uusine asuinalueineen pitäisi saada aikaiseksi. Siinä joku Östersundom on aika mitätön juttu ja vantaalaisesta vinkkelistä joutaa odottamaan. Hieman myös ihmettelen, ajavatko östersundomilaiset oikeasti metrolla, vai pitääkö sitäkin älyttömästi tukea sitten samaan aikaan kun pientaloasukkaat ajelevat henkilöautoillaan ristiin rastiin. Ei paha, ajan itsekin, vaan enpä vaadi kotiini metroa. ...

Onko koko ajojahdin takana saada Vantaalle kokoomuslainen kaupunginjohtaja, joka suhtautuisi myönteisesti Helsingin ja Vantaan yhdistämiseen, jonka jälkeen Vantaan kehittämisen painopiste saneltaisiin Helsingistä?

Även till Vantaan Sanomats artikel "Peltomäeltä pyydetään selvitys Forma-Futura -kytköksistä" finns det läsarkommentarer där man lyfter fram sambandet med planerna för Östersundom. Här ett par urklipp:

Tänä aamuna telkun Jälkiviisaitten Kalle Isokallio sanoi, että voi miettiä, miksi Helsingin Sanomat aloitti vihjailevan ja tosiasioista vaikenevan uutisoinnin Peltomäkeä vastaan. Isokallio sanoi, ettei ole näyttöjä siitä, että Vantaan kaupungilla ja Formalla olisi keskenään mitään liikesuhteita. Itse olen sitä mieltä, että Peltomäki astui pahasti Helsingin Sanomien varpaille, kun asettui vastustamaan Östersundomin metron kulujen jakamaista Vantaan niskoille.

Vallankaappauksen taustalta löytyy kokoomuksen katkeruus toukokuussa hävityn kaupunginjohtajanvaalin sekä tammikuussa hävityn Helsinki-Vantaan kuntaliitos äänestyksen tuloksiin. Pääkaupungin puolella aamukahvi läikkyi ylitse, kun Peltomäki otti kielteistä kantaa Östersundomin pikaiseen rakentamiseen.

Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011

I mitt inlägg "Alternativet människorättsdomstol. Den 16 juni 2011" noterade jag att det är ironiskt att Vandas eget projekt i anslutning till Ringbanan eller Marja-Vanda står i vägen för östmetron och en "balanserad utveckling" av metropolområdet med tanke på att staten lovade ersätta Vanda för Västerkullakilen genom statlig finansiering av Ringbanan. Att centrala ministrar i regeringen Vanhanen i faktiskt ordnade finansieringen av Ringbanan för att Vanda skulle stöda ändringen i kommunindelningen har speciellt visats i avsnittet "Tonttiparonien tilipäivä" i Yles program MOT 15.9.200. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008".) Att fallet Sibbo har en central roll i avsnittet, som i första hand handlar om Marja.-Vanda, framgår ur "tillägsinformationen" på programmets webbplats. (Se ovan.)

I det ovannämnda programmet intervjuas även Vandas nuvarande (eller blivande) stadsdirektör Jukka Peltomäki, som haft en central roll i planeringen av Marja-Vanda. Det har även arkitektbyrån Forma-Futura haft, som varit Peltomäkis tidigare arbetsgivare och vars ägare är Peltomäkis hyresvärd. Att Peltomäki har band till Forma-Futura har varit allmänt känt från förut.

Alternativ 2.2

I inlägget "Alternativet människorättsdomstol. Den 16 juni 2011" noterar jag att en metrolinjen kunde dras från Nordsjö vidare till Östersundom, men att man på stadsplaneringskontoret i Helsingfors föredragit en metrolinje från Mellungsbacka via Västerkulla med den officiella motiveringen att det även "betjänar Vanda". I mitt inlägg "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010" har jag visat att det aktuella metroalternativet "mutkametro" (2,2) utvecklats ur ett alternativ där en metrolinje gå vidare från Nordsjö hamn via Sundsberg till Östersundom och en skild metrolinje från Mellungsbacka går till Västersundom (6.1). Alternativet 2.2 torde vara förmånligare än alternativet 6.1, men inte nödvändigtvis om man lämnar bort sträckan från Mellungsbacka till Västersundom.

Alternativ 6.1

Alternativet 2,2 inkluderar även en option på en linje fån Nordsjö metrostation till Nordsjö hamn. Någon metrostation torde inte byggas vid Nordsjö hamn, men en förlängning av spåret från Nordsjö (köpcentret Columbus) till Nordsjö hamn är i själva verket snart klar. Spåret byggs dock endast för servicetrafik som en ny förbindelse från metron till den ordinära järnvägen.

Metrospåret förlängs österut från Nordsjö station till Nordsjö hamn, men endast för servicetrafik.

Det kan finnas flera skäl till att man på stadsplaneringskontoret i Helsingfors föredrar att dra östmetron från Mellungsbacka, men det viktigaste skälet torde vara att man vill ändra Helsingfors stads mark i Västersundom från grönområde till område för centrumfunktioner. För detta behövs ingen förverkligad metro, men nog en metrolinje genom området på kartan i landskapsplanen och generalplanen.

I bakgrunden syns Pauligs nya rosteri, där det vanliga järnvägsspåret börjar.

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en intervju med kommunalrådet Hans Andersson under rubriken "´Fusion med Helsingfors väntar´". Det är i första hand Borgå som Andersson förutspår att fusioneras med Helsingfors. Borgå blir aktuellt för en fusion, eftersom "Esbo och Vanda sätter emot".

Tähän palataan. Den 30 juni 2011

Nyhetsinslag "Oklarheter kring Vanda stads nya stadsdirektör" i TV-nytt 29.6.2011

Vandas nya stadsdirektör Jukka Peltomäki (sdp) är i blåsväder sedan hans kopplingar till advokatbyrån Forma-Futura uppmärksammats. Frågan är varför dessa kopplingar inte uppmärksammades medan Peltoniemi var biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen och eventuellt kunde ha varit jävig i beredningen av vissa ärenden.

Det är möjligt att det är ett rent sammanträffande, men Peltoniemi lär uppfattas som ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Helsingin Sanomat publicerade den 15 juni en artikel med rubriken "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle", där det noterades att beslutsfattare i Vanda vill bromsa utvidgningen av samhällsstrukturen österut. (Se "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011".) Av någon anledning lades skulden speciellt på Peltomäki. I artikeln i Helsingin Sanomat sade Helsingfors stadsstyrelseordförande Risto Rautava (saml) följande:

Tämä osoittaa, että Vantaan politiikka muuttuu Peltomäen myötä. Tähän palataan kyllä.

Redan som biträdande stadsdirektör hade Peltomäki bromsat Helsingfors planer för Östersundom. Vihreä lanka publicerade i februari en artikel med rubriken "Nyt vääntö vasta alkaa" (se "Utkast publiceras. Den 18 februari 2011") där man kan läsa följande:

Vantaan apulaiskaupunginjohtajan Jukka Peltomäen (sdp) mukaan maanantaina julkistettava kaavaluonnos on pitkälti Helsingin sanelema.
”Tämä on tosin vasta ehdotus, ja sata kysymystä on ratkaisematta. Tästä se vääntö vasta alkaa.”
Peltomäen mukaan Vantaa ei taivu siihen, että rakentaminen ulotetaan Natura-alueille. Vantaan päättäjät ovat moittineet kaavoitusta myös poliittisen ohjauksen puutteesta. Kaupunginhallitus asettikin tiistaina luottamushenkilöistä kootun ryhmän valvomaan kaavoittajien työtä. ...

Helsingin Sanomat publicerade den 19 januari 2010 en artikel med rubriken "Östersundomin Natura-alue voi jäädä rakentamatta" (se "Lås in stadsplanerarna". Den 19 januari 2010) där man kan läsa följande:

"On turha edes lähteä hakemaan Naturan murtamista", Vantaan apulaiskaupunginjohtaja Jukka Peltomäki (sd) sanoo. Hänen mukaansa yhteistyö alueen suunnittelussa todennäköisesti tyssää, jos Helsinki lähtee ajamaan Kapellvikeniin rakentamista.

Peltokangas var inte heller införstådd i överenskommelsen där Vanda avstod från Västerkullakilen. I Helsingin uutiset ingick den 9 februari 2008 en artikel med rubriken "Ala-Tikkurilan luovuttamissesta neuvotellaan, ei neuvotella..." (se "Nedre Dickursby. Den 9 februari 2008") där man kan läsa följande:

Jukka Peltomäki on kuitenkin yhä sitä mieltä, ettei Ala-Tikkurila-asiaa ole haudattu.
– Asiaa on pidetty esillä virkamiestapaamisissa. Jatkossa asiasta keskustellaan entistä enemmän, koska se on vielä monella tavalla ratkaisematon kysymys.
- Kun Västerkullan kiilan luovuttamisesta Helsingille sovittiin, niin samalla päätettiin, että Ala-Tikkurilan kysymys ratkaistaan kaupunkien yhteisissä neuvotteluissa myöhemmin, Peltomäki jatkaa.

Den 18 januari 2008 hade Vantaan Sanomat publicerat en artikel med rubriken "Västerkullan kiilassa jätetään hyvästit Vantaalle" (se "Historielös metropol. Den 3 februari 2008"), där man kunde läsa följande:

Peltomäen mukaan suunnitelmia Ala-Tikkurilan liittämisestä Vantaan kaupunkiin ei ole haudattu, vaan kaupunginjohtajat neuvottelevat yhä asiasta. Jos Ala-Tikkurila liitetään Vantaaseen, raja siirtyy kaupunkien välillä Kehä III:een.

Kanske kände Peloniemi inte till att Vanda istället hade fått den statliga finansieringen av Ringbanan som ersättning för Västerkulakilen och för att Vanda skulle stöda ändringen i kommunindelningen. Eller kanske låtsades han bara om att han inte kände till överenskommelsen, som man inte kunde omnämna i offentligheten.

Nedre Dickursby. Den 9 februari 2008

I gårdagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Ala-Tikkurilan luovuttamissesta neuvotellaan, ei neuvotella..." Motsvarande artikel har i Vantaan sanomat rubriken "Ala-Tikkurila hiertää Vantaan ja Helsingin välejä". I artiklarna förnekar nu även Helsingforsstadsdirektör Jussi Pajunen att Helsingfors skulle förhandla med Vanda om en anslutning av Nedre Dickursby till Vanda, men Jukka Peltomäki, som är biträdande statsdirektör i Vanda, är av annan åsikt. Jag citerar ur Helsingin uutiset:

Jukka Peltomäki on kuitenkin yhä sitä mieltä, ettei Ala-Tikkurila-asiaa ole haudattu.
– Asiaa on pidetty esillä virkamiestapaamisissa. Jatkossa asiasta keskustellaan entistä enemmän, koska se on vielä monella tavalla ratkaisematon kysymys.
- Kun Västerkullan kiilan luovuttamisesta Helsingille sovittiin, niin samalla päätettiin, että Ala-Tikkurilan kysymys ratkaistaan kaupunkien yhteisissä neuvotteluissa myöhemmin, Peltomäki jatkaa.

Peltomäkis uttalande står i konflikt med vad Jan Vapaavuori sade i sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2006. Jag citerar:

Helsingin ja Sipoon välillä on Vantaalle kuuluva ns. Vesterkullan kiila. Sipoon läntisten osien liittäminen Helsinkiin edellyttää siksi myös Vesterkullan kiilan liittämistä Helsinkiin. Helsinki ja Vantaa puolestaan ovat pääkaupunkiseudun yhteistyösopimuksessa - itse asiassa juuri Sipoon kysymyksen takia - sitoutuneet käymään neuvotteluja aluevaihdoksista Vesterkullan kiilan ja Ala-Tikkurilan osalta.

Näitä neuvotteluja olemme kaupunginjohtajan ja valtuuston puheenjohtajan kanssa käyneet Vantaan poliittisen ja virkamiesjohdon kanssa vielä alkuviikosta. Neuvotteluissa päädyttiin lopulta yhteisymmärrykseen siitä, että Helsinkiin tulisi liittää vain Vesterkullan kiilan eteläiset eli käytännössä pohjoisessa Itäväylään rajoittuvat alueet. Samalla todettiin, että Vantaan mainitut edustajat suhtautuvat ymmärryksellä näin suoritettavaan alueliitokseen Vantaan ja Helsingin välillä, ja että tämä yhdessä Helsingin itämetroa koskevien suunnitelmien kanssa avaa myös Vantaalle uusia merkittäviä kehittämismahdollisuuksia omien alueidensa suhteen. Ala-Tikkurilan osalta todettiin selkeänä yhteisenä näkemyksenä, ettei sen suhteen tule ryhtyä mihinkään toimenpiteisiin, että Ala-Tikkurila olisi täten jatkossakin osa Helsingin kaupunkia, ja että koko aluevaihdoskysymys tulisi tätä myöten katsoa loppuun käsitellyksi.

Det är uppenbart att inte både Peltomäki och Pajunen eller Vapaavuori talar sanning. Antingen har Vapaavuori bedragit invånarna i Nedre Dickursby eller så har han bedragit förhandlarna från Vanda. Det troliga är att man inte alls kommit överens om att Nedre Dickursby skall förbli en del av Helsingfors, utan att man bara kom överens om att frågan får vänta tills Sibbofrågan avgjorts. Lovade förhandlarna från Helsingfors rent av att utan extra kompension avstå från Nedre Dickursby? I så fall kommer de motförklaringar och utlåtanden som Vanda givit angående utredningsmannens förslag till ändring av kommunindelningen i helt ny dager. Att dessa dokument inte saknar betydelse framgår ur HFD:s beslut. Jag citerar:

Det utredningsmaterial som har legat till grund för den juridiska bedömningen av statsrådets beslut har i enlighet med bestämmelserna om rättegångsförfarandet således under handläggningen kompletterats med besvär, utlåtanden och genmälen. I sin bedömning av statsrådsbeslutets lagenlighet har högsta förvaltningsdomstolen följaktligen beaktat såväl bakgrundsmaterialet till beslutet som de handlingar som ändringssökandena har lämnat till högsta förvaltningsdomstolen.

I dagens Hbl ingår en kolumn av Bo Lönnqvist, som är professor emeritus i etnologi. Kolumnen som har rubriken "Våld på historien" handlar i sin helhet om fallet Sibbo. Jag cietarar ur kolumnen:

Då man på detta sätt våldtar historien rubbas historisk kontinuitet och människorna berövas rum för ritualer med de djupaste känslor. Ett effektivt sätt att utplåna lokal identitet. Men det bekommer inte politikerna, vilkas historia knappast är ens ett svagt snöre över det bortglömdas ocean. De har liksom ett hemligt avtal med framtiden själv och anser sig ha fullmakt att handla i dess namn. De kan om så behövs peta hål på himlen med näsan.

Historielös metropol. Den 3 februari 2008

I Finland finns det lite av historiska byggnader. Finlands historia är inte bara kort, utan den är ofta även osynlig i omgivningen. Det är huvudsakligen kyrkor, sockengränser och ortnamn som förmedlar lokalhistorien. I Nyland är massiv inflyttning, ändringar i kommunindelningen och förfinskning ett påtagligt hot mot lokalhistorien. Mellannyland håller på att utvecklas till en historielös "magnifik metropol", vars invånare saknar hembygd och kännedom om hemortens historia och traditioner. År 2001 firade Vanda 650 års jubileum under temat "Tunne historia - elä nykyaika". Namnet Helsinge lyftes även på finska fram på ett förtjänstfullt sätt i rubriken "Helsinge-Vantaa 650". (Se ovan.) Dess värre ser jubileumsåret inte ut att ha lyckats göra Vandas historia känd.

Enligt 1 § i kommunindelningslagen skall "kommunindelningen utvecklas ... så att kommunområdenas enhetlighet och samhällsstrukturens funktionsduglighet främjas." Det är svårt att se hur samhällsstrukturens funktionsduglighet skulle främjas av den aktuella ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda, men "samhällsstrukturens funktionsduglighet" är ett inexakt begrepp. "Kommunområdenas enhetlighet" borde vara mera entydigt, men ingen kan hävda att den aktuella inkorporeringen gynnar kommunområdenas enhetlighet för Helsingfors del. Fastän även en liten del av Vanda anslust till Helsingfors blir sydvästra Sibbo i praktiken en exklav, då inte ens Österleden i sin helhet kommer att höra till Helsingfors.
I Vantaan Sanomat ingick den 18 januari en artikel med rubriken "Västerkullan kiilassa jätetään hyvästit Vantaalle", där Jukka Peltomäki, som är biträdande stadsdirektör i Vanda, uttalar sig om framtiden för sydöstra Vanda (sydöstra Helsinge). Jag citerar ur artiken:

Kun suunnitelmat Helsingin laajentumisesta Sipooseen julkistettiin, pääkaupunkiseudun neuvottelukunta esitti Vantaan Västerkullan kiilan vaihtamista reilun 80 hehtaarin suuruiseen Helsingin Ala-Tikkurilaan.

Peltomäen mukaan suunnitelmia Ala-Tikkurilan liittämisestä Vantaan kaupunkiin ei ole haudattu, vaan kaupunginjohtajat neuvottelevat yhä asiasta. Jos Ala-Tikkurila liitetään Vantaaseen, raja siirtyy kaupunkien välillä Kehä III:een.

I dagens nummer av Vantaan Sanomat (och Helsingin uutiset) ingår "Helsingin rajat kerralla suoriksi" av redaktör Jani Jakonen. Nu när HFD avgjort Sibbofrågan noteras plötsligt det ofrånkomliga faktumet att "Lounais-Sipoon alueliitos tekee pääkaupunkimme rajaviivasta todella omituisen näköisen." Jakonen skriver vidare att "kuntaraja venähtää kartalla niin, että liitosalue jää heilumaan isona möhkäleenä kapean kaistaleen varaan Helsingin koillisitäiseen kolkkaan, lähes täysin erilleen muusta kaupungista." En redaktör på Helsingin uutiset/Vantaan Sanomat kan naturligtvis inte kritiesra den aktuella annekteringen i sig, utan Jakonen kommer istället med en lösning på problemet: "Jos myös Vantaan Länsimäki, Vaarala ja Ojanko liitettäisiin Helsinkiin, uudesta rajaviivasta tulisi siistimmän näköinen." Jakonen nöjer sig dock inte med att ansluta bara Västerkulla, Fagersta och Gjutan till huvudstaden, utan kommer med flera förslag: "Nimistön perusteella voisi myös harkita Helsingin Pitäjän kirkonkylän liittämistä pääkaupunkiin."