Officier Pekka Myllyniemi. Den 9 september 2012

I inlägget "Myllyniemi är tillbaka. Den 26 augusti 2012" noterar jag att Pekka Myllyniemi tillsammans med tre andra betrodda av finansministeriet utsetts för en "förhandsutredning", där man skall "lägga fram förslag om sådana kommunindelningsutredningsområden inom vilka kommunerna inom metropolområdet ska genomföra sina sammanslagningsutredningar." Namnet Pekka Myllyniemi fick säkert en och annan att höja på ögonbrynet. Utnämningen av Myllyniemi har fått publicitet i de lokala medierna i Lojo, men även Helsingin Sanomat uppmärksammade ännu under den gångna veckan Myllyniemi tillsammans med de fem andra i sextetten för förhandsutredningen om metropolområdet. I den digitala versionen av Helsingin Samomats nummer den 3 september lyfts Myllyniemis bild fram, kanske bara av en händelse. (Se ovan.) I presentationen av utredarna kan man i läsa följande:

UP­SEE­RI HER­MOS­TUT­TI SI­POON. Loh­jan eläk­keel­le jää­nyt kau­pun­gin­joh­ta­ja Pek­ka Myl­ly­nie­mi sel­vit­ti Ös­ter­sun­do­min siir­toa Si­pool­ta Hel­sin­gil­le. Ra­por­tis­sa oli lai­nauk­sia Hel­sin­gin pa­pe­reis­ta, mi­kä nä­räs­ti Si­poo­ta.

Personligen uppfattade jag inte att man i Sibbo skulle ha tagit så stor notis av att Myllyniemi "citerade" Helsingfors egna papper. Den bild en del medier gav av "citeringen" var bagatelliserad. I verkligheten handlade det inte bara om citat utan citationstecken och källhänvisningar, utan om plagiat av den inte tidigare publicerad utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral hade sänt till inrikesministeriet 18.10.2006.

HS 3.9 2012 s A 10

Värre än plagiatet var lögnen att "förslagsdelen" var Myllyniemis egen, vilket medierna aldrig brydde sig om att undersöka. (Se t.ex. "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi plagierade inte bara "Helsingfors papper". Han fick även hjälp med utredningen från kommunförbundet, som senare även var representerat när HFD gjorde sitt beslut i fallet Sibbo. (Detta kan dock inte Myllyniemi själv klandras för.) Myllyniemi plagierade ytterligare bl.a. Wikipedia, vilket är speciellt pinsamt med tanke på att han inte plockade bort länkmarkeringarna. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.")

Utvalda inlägg VI. Den 26 juni 2012

Avslöjandet att kommunindelningsutredare Pekka Mylltniemi plagierat Helsingfors egen utredning visade att uteredningsmannen inte var opartisk och borde därför ha tärt på utredningens trovärdighet. I mitt inlägg
"Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006" avslöjade jag för första gången att  Myllynimi även plagierat Wikipedia. Plagiatet av Wikipedia visar i sig nivån på Myllyniemis utredning. Plagiatet var speciellt pinsamt och uppenbart, då Mylliniemi inte plockat bort länkmarkeringarna.

Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006

Ett ledarstick i dagens Helsinginsanomat har rubriken "Sipoo-hankkeen vastustajille uusi ase". Ledarskribenten skriver:

Sen verran kiire Myllyniemellä ilmeisesti on ollut, että hän ei malttanut olla kaikilta osin huolellinen. Hän oli kirjoittanut selvityksensä johdanto-osaan kohtia sellaisenaan Helsingin esityksestä. Siinä ei sinänsä ole mitään outoa, mutta Myllyniemen olisi pitänyt ymmärtää mainita tekstin alkuperäinen esittäjä. Nyt hänen puolueettomuuttaan voidaan epäillä, kun hän ottaa nimiinsä toisen osapuolen näkemyksiä.

Myllyniemi kiistää olleensa puolueellinen tai muuten kaupungin vietävissä. Käytännössä on vain niin, että ehdotuksen uskottavuus on kärsinyt kolauksen Myllyniemen ajattelemattomuudesta, vaikka hän kuinka väittää ehdotuksen perustuvan omaan ajatteluun.

Ledarskribenten har inte noterat plagiatets omfattning. Myllyniemi har egentligen inte kopierat Helsingfors utlåtande, utan har fått text direkt från Helsingfors stadskontor och infogat texten som sådan i sin rapport.

Det finns ett kapitel i Pekka Myllyniemis rapport som Helsingfors eller Jussi Pajunen bevisligen inte är upphovsrättslig ägare till. Kapitel 2, med undantag av avsnitten 2.2.1, 2.2.3 och 2.2.5, är direkt kopierat från Wikipedia. Inte heller här uppger Myllyniemi källan, men tragikomiskt nog har han inte plockat bort understreckningarna och den blåa fontfärgen, som markerar länkar till andra avsnitt och sidor på Wikipedia. (Avsnitt 2.2.3 är kopierat från "Uudenmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2007 – 2008"; avsnitt 2.2.5 är kopierat från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", sida 5.)

Wikipedia är en "fri" encyklopedi med "öppet" innehåll, som liksom open source-programmet Linux är licensierad under GNU, närmare preciserat GNU Free Documentation License. Jag har själv på denna blogg lånat kartor från Wikipedia, eftersom de inte är skyddade av upphovsrätt. Trots att texten som Myllyniemi plagierat från Wikipedia inte är skyddad av upphovsrätt, torde GNU FDL i det aktuella fallet ge upphov till intressanta juridiska problem. För att kopiering av texten ur Wikipedia skall vara laglig måste man ange källan, vilket Myllyniemi inte gjort. Dessutom måste hela dokomentet där den kopierade texten ingår vara licensierad under GNU. Att texten i Myllyniemis rapport inte är helt identisk med texten i Wikipedia just nu beror på att texten i Wikipedia ständigt förbättras eller modifieras. I princip kan vem som hällst, även en skolelev eller en stadsdirektör, skriva om texterna på Wikipedia.

En förmildrande omständighet kan vara att Myllyniemi inte medvetet kopierat Wikipedia, eftersom han inte känt till textens ursprung. Hur understreckningarna som markerar länkar kommit med i den färdigställda rapporten är det inte så svårt att räkna ut. Om Myllyniemi i likhet med en fuskande skolelev själv hade kopierat sin text från webben skulle han naturligtvis ha plockat bort länkmarkeringarna, eller om han inte klarat av det bett avdelningssekreterare Aija Sormunen om hjälp. Att länkmarkeringarna inte plockats bort tyder på att Myllyniemi fått texten i digital form från Helsingfors lednining. Knappast hade stadsdirektören tänkt sig att utredningsmannen skulle infoga texten som sådan i sin rapport.

Utrdningsman Pekka Myllyniemi har alltså tagit emot text av olika slag men missförstått sin uppgift. Det hela är som taget ur en gangsterfilm. Uppdragsgivaren säger "Do what you have to do", men fixaren missförstår sitt uppdrag och gör ett mycket allvarligare brott än vad uppdragsgivaren tänkt. Innan uppdragsgivaren fått vetskap om vad fixaren gjort lämnar uppdragsgivaren efter sig spår som knyter brottet till honom själv.

Utvalda inlägg V. Den 25 juni 2012

De första dagarna i december 2006 var psykiskt påfrestande. Jag hade upptäckt att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning till stora delar var ett plagiat, men medierna noterade inte plagiatet, fastän jag själv direkt försökt tipsa några dagstidningar. Den 7 december noterade Yles svenska nyheter äntligen avslöjandena om plagiat. Följande dag kom förringande kommentarer, bortförklaringar och direkta lögner, som jag försökte bemöta i mitt inlägg "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006". Det aktuella blogginlägget fick dock föga uppmärksamhet.

Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Myllyniemi kopierade Helsingfors Sibboutlåtande?" Även Helsingin Sanomat uppmärksammar den aktuella nyheten. "Oliko sisäministeriön asettama selvitysmies Pekka Myllyniemi puolueeton vai Helsinkiin päin kallellaan esittäessään Sipoon osien liittämistä Helsinkiin?", frågar Matti Huhta. Helsingin Sanomat har frågat Pekka Myllyniemi själv om förklaringen till likheterna mellan Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande. Myllyniemis, som till Yle svarat att han skrivit texten själv, ger följande svar till Helsingin Sanomat:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemi beklagar att han inte angav den ursprungliga källan. Han tillägger dock att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Detta är dock en sanning med modifikation. Förslagsdelen utgörs av kapitel 5, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen". I det nästsista avsnittet, "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" ingår följande stycke (sida 52):

Sipoosta liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin. Tämä edellyttää suhteellisen tehokasta maankäyttöä. Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina. Rakenteen on kuitenkin samalla oltava riittävän tehokas jotta kaupunkiliikenne saadaan taloudelliseksi. Uusia innovatiivisia talotyypistöjä todennäköisesti on kehitettävä Sipoon ominaispiirteitä kunnioittaen.

Det ovannämnda stycket är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande. Det samma gäller följande stycke:

Helsingin nykyisen rajan läheisyydessä Lounais-Sipoossa avautuvat uudet asuntotuotannon mahdollisuudet, erityisesti kaupunkimaisen pientalorakentamisen muodossa, luovat edellytyksiä tarjonnan kasvattamiseen ja sitä kautta hintatason ja asumiskustannusten alentamiseen.

Detta har jag redogjort för redan i inlägget Scoop? Den 3 december 2006. Följande stycke som nästan är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande ingår förutom i stycket "3.1 Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" (sida 24) även i förslagsdelen (avsnitt 5.4, sida 48):

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallismin-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även följande stycken, som återfinns i nästan identisk form i Helsingfors utlåtande förekommer förutom i avsnitt 3.1 i identisk form i förslagsdelen (avsnitt 5.2, sida 45):

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Skillnaden mellan Myllyniemis version och Helsingfors verison är här att Helsingfors ledning eller stadsstyrelse har noterat att Sibbo och Helsingfors inte har någon gemensam gräns. Således talas det i Helsingfors verison istället för om "Helsingin ja Sipoon rajalla" om "pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla".

Myllyniemi plagierar alltså inte bara Helsingfors ledning utan upprepar i förslagsdelen även text ur tidigare kapitel i rapporten. Även texten som lånats från Jussi Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni återfinns förutom på sida 22 (avsnitt 3.1) även i själva förslagsdelen på sida 45 (avsnitt 5.2). Myllyniemi har naturligtvis rätt i att hans förslag avviker avsevärt från Helsingfors förslag, men i själva verket sammanfaller det av Myllyniemi föreslagna området med det område som Helsingfors (enligt HS 19.9) krävde i våras och hela tiden egentligen torde ha varit ute efter.

I förordet till rapporten har författaren gjort vissa omformuleringar. Under rubriken "Selvittäjän ehdotus" i förordet står det att "Helsingin hallinnolliset rajat ovat jo jonkin aikaa haitanneet toimintaedellytyksiä pääkaupunkiseudulla", medan det i den egentliga rapporten (på sidorna 24 och 48) liksom i Helsingfors utlåtande heter "Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat".

Jag vill även påpeka att de stycken som jag citerat och omnämnt i mina blogg inte alls utgör alla stycken i Myllyniemis rapport som även återfinns i Helsingfors utlåtande. Jag har bara lyft fram de texdelar som jag funnit speciellt intressanta. Det är dessutom sannolikt att delar av Myllyniemis rapport som varken återfinns i Pajunens tal eller Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen ändå är skrivna av Pajunen eller någon annan i Helsingfors stadskontor, men detta är svårare att bevisa.
Yle Internytt kan berätta att avslöjandena om plagiat ökad tveksamhet i Vanda.

Utvalda inlägg IV. Den 24 juni 2012

Mitt kanske mest berömda blogginlägg har rubriken "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006". Här avslöjar jag för första gången plagiat i utredningsman Pekka Myllyniemis utredning. Inläggen handlar dock i första hand om Matti Vanhanens och Myllyniemis jäv. Att Myllyniemi plagierar Helsingfors egen utredning noterar jag först i ett tillägg från 23:30.

Misstankar om jäv. Den 1 december 2006

Justitiekansler Paavo Nikula säger att behandlingen av Sibbofrågan i statsrådet kan försenas på grund av jäv, skriver Yle Internytt. Nikula syftar inte på kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis (sdp) jävighet, utom på att flera minstrar i offentligheten har uttalat sin åsikt om Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo. Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006 och Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig i Sibbofrågan i olika skeden av processen, senast för en vecka sedan i en inervju i Rakennuslehti. Så väl statsministern som kommunminister Hannes Manninen har tagit ställning till Sibbos egna planer och bedömt dem som orealistiska. Hannes Manninen, som utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, kom med sitt uttalande under pågående utredning den 1 oktober. Uttalandet har speciellt betydelse med tanke på att utredningsmannen i sin rapport tar ställning till så väl Sibbos egen plan som Harry Harkimos och Bo-Erik Ekströms utredning. Utredningsmannen Myllyniemis avståndstagande från Harkimos och Ekströms förslag till privat finansiering är även problematiskt med tanke på Myllyniemis roll som socialdemokratisk politiker.

Så länge domstolen inte gett sin dom torde utredningsmannen själv juridiskt sett endast kunna vara anklagad och misstänkt för jäv. Moraliskt sett kan han betraktas som jävig och partisk oberoende av domslut. Den moraliska jävigheten är naturligtvis av politisk relevans. Misstankarna om jäv torde stärkas av kommunindelningsutredarens utredning, som publicerades igår. I rapporten föreslår Myllyniemi att Nylands förbund och Östra Nylands förbund fusioneras, trots att existensen av två olika nyländska landskapsförbund ses som en orsak till de problem som den "partiella kommunsammanslagningen", det vill säga annekteringen av en del av Sibbo, är ämnad att lösa. I denna fråga är Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands förbunds landskapsstyrelse entydigt partisk. Man kan rent av hävda att Myllyniemi i sin utredning direkt driver Nylands landskapsförbunds intressen.

Nylands förbund använder i sina publikationer Helsingfors metropolområde som en synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) I sin rapport motiverar Myllyniemi en annektering uttryckligen med behovet att utveckla metropolområdet. Själva begreppet metropolområde är relativt nytt och på inget sätt okontroversiellt. (Se Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006.) Myllyniemi har även verkat för att begreppet och utvecklingen av själva metropolområdet tagits med på agendan för Finlands socialdemokratiska parti. (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Moraliskt sett torde Myllyniemis partiskhet vara uppenbar. Jurididkt sett torde det vara av betydelse att Myllyniemis tidigare ställningstaganden även protokollförts.
I sin utredning eller rapport förefaller Myllyniemi driva så väl Helsingfors stads som Helsingfors metropolområdes intressen. Av Myllyniemis försklag torde det vara uppenbart att han samarbetat intimt med Helsingfors stadsplaneringskontor och biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Helsingfors stadssyrelses utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport använder sig inte bara av samma argument, utan delvis även samma bildmaterial. Karta 5 och karta 6 i Myllyniemis utredning finns även som bilagor till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Se Stadsstyrelsens förslag 21 - 2006.) Argumenteringen för den partiella kommunsammanslagningen är av speciellt stor betydelse då det föreslagna området bebos av över 5 % av Sibbos befolkning. (På området bor över 10 % av Sibbos invånare, inte ca 5 % så som dagens Hbl felaktigt skriver.) För att annekteringen skall vara möjlig kräver lagen i detta fall att "särskilt vägande skäl" föreligger. "Metropolens" betydelse för hela nationen, "metropolområdets utveckling" och "balans i samhällsstrukturen" är de skäl som Myllyniemi nämner.

21:00
I morgondagens Borgåblad ingår två artiklar, "Ännu skall vi slåss", där en del signifikanta sakfel i Myllyniemis rapport avslöjas, och "Myllyniemi inne på fel mark", som behandlar Myllyniemis förslag att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola säger här att Myllyniemis rapport ger intrycket av att utredningsmannen har tagit uppgifterna direkt från Nylands förbund.

23:30
Jag har tittat lite närmare på Myllyniemis rapport och noterat att Helsingfors stadssyrelses förslag till utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport förutom samma argument och bildmaterial delvis innehåller samma formuleringar! Myllyniemi skriver i sin rapport att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Påståendet är i sig mycket märkligt, men i Helsingfors utlåtande heter det lika så

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Formuleringen härstammer i själva verket delvis från stadsdirektör Jussi Pajunens öppningsanförande vid Helsingfors "historiska" stadsfullmäktigemöte den 21 juni där stadsdirektören enligt diskussionsprotokollet säger att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Pajunens anförande finns även under rubriken "Kaupunginjohtaja, ylipormestari Jussi Pajusen Etelä-Sipoo ja Helsinki puhe kaupunginvaltuustossa 21.6.2006" på stadens webbplats. Citaten ur Myllyniemis rapport och stadsstyrelsens förslag fortsätter med en hänvisning till en identisk karta. Det finns flera likheter. I Myllyniemis rapport heter det

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I stadsstyrelsens förslag heter det

Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även här fortsätter texterna med en hänvisning till samma bild.

Morgondagens Hufvudstadsblad skriver att flera ministrar eventuellt redan hunnit jäva sig i Sibbofrågan och fortsätter:

Om regeringen beslutar att förändra kommunindelningen handlar det om ett förvaltningsbeslut, inte om ett politiskt avvägande. Och då är juridiken en annan, men det har man inte förstått inom regeringen utan ministrar har uttalat sig vitt och brett till Helsingfors fördel innan Sibbo ens hördes.

Bilagor. Den 13 juli 2011



http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Ruotsi/Esitys/2007/Halke_2007-02-28_Kvsto_04_El_R/070520302/Utlotande_om_kommunindelningsutredarens_framstalln.pdf



Det är sällan numera som jag hittar eller ens söker efter någonting nytt från tiden före statsrådets Sibbobeslut, men häromdagen råkade jag stöta på ett par pikanta detaljer i ett dokument från februari 2007. I föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet ingår till ärendet "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställning om anslutande av delar av Vanda stad och Sibbo kommun till Helsingfors stad och om anmärkningarna rörande framställningen" två bilagor i form av länkar: "Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun,Vanda stad och Helsingfors stad" och
"Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006". Kommunindelningsutredarens utredning består till stor del av samma text som texten i föredragningslistan från 29.11.2006. Vem som helst skulle alltså ha kunnat jämföra dokumenten, men naturligtvis läste fullmäktigeledamöterna inte igenom bilagorna innan de godkände stadsstyrelsen förslag till utlåtande.

Den andra pikanta detaljen är personen som enligt föredragningslistan ger tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori. Det är hon som är författaren till utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa" som utredningsmannen plagierade och som samtidigt utgjorde grunden för "Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006".


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Fortfarande oklart vart Malms flygfält flyttar". Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat kopplingen mellan Malm och fallet Sibbo.

I mitt inlägg "Gilla. Den 9 juli 2011" påpekade jag att man kan "följa" min blogg genom att klicka på en knapp med texten "Följ". Den aktuella knappen har nu (av Google, inte av mig) bytts ut mot en knapp med texten "Anslut dig till den här webbplatsen". Jag gissar att förändringen har någonting att göra med satsningen på Googles nya sociala nätverkstjänst Google+ och att man försöker integrera Google friend connect med den nya tjänsten.  Klickar man på knappen öppnas ett fönster av modellen nedan.

Man kan logga in med flera andra användarkonton än Googles, men inte via Facebook, som är huvudkonkurrenten när det gäller Googles sociala nätverk. När man är inloggad erbjuds man två alternativ: att följa bloggen offentligt eller privat.

För att man skall följa bloggen på Blogger-instrumentpanelen förutsetts det i praktiken att man skriver blogg på Blogger/ Blogspot. Det går även att prenumerera på min blogg på Google Reader. Man behöver inte "följa" eller "ansluta sig till" bloggen för att kunna prenumerera på den och läsa den på Google Reader, men följer man bloggen borde den automatiskt läggas till som en prenumeration.

En fördel med prenumerationer är att man kan läsa flera bloggar på samma ställe, men det lätta och enkla formatet kan även vara en fördel. Dessutom kan man här hålla reda på inläggen.

Samtidigt som man bytt ut knappen "Följ" mot knappen "Anslut dig till den här webbplatsen" har benämningen "Följare" ersatts med benämningen "Medlemmar". Bloggens följare från förut förefaller dock inte direkt blivit "medlemmar" via Google friend connect. Jag har satt till en gadget eller ruta för potentiella "medlemmar" nere i högra marginalen (och som modell nedan) , men här är jag själv enda medlemmen än så länge ...

Arkiverat: Plagiat. Den 7 augusti 2009

nyckelord: plagiat

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis Sibborapport och framställning var på många sätt undermålig, trots att han fick högklassig utomstående hjälp med utredningen. Det kanske mest kontroversiella med utredningen är att den till stora delar är ett plagiat. Att andra än Myllyniemi skrivit delar av rapporten gör den ännu inte till plagiat. Dess värre ar en del av de texter som Myllyniemi, utan citationstecken och referenser, kopierat och infogat i sin rapport även publicerats i andra sammanhang. Så gott som hela Helsingfors stads utlåtande över Helsingfors egen framställning från juni 2006 återfinns i Myllyniemis rapport; vissa avsnitt har infogats två eller tre gångar i rapporten. Myllyniemi har dock inte kopierat texten direkt ur Helsingfors utlåtande, utan istället ur Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Efter att jag på denna blogg avslöjat plagiatet hävdades det i flera medier att den plagierade texten inte återfinns i rapportens "förslagsdel", men detta stämmer inte. En pikant och juridiskt sett inte obetydlig detalj i sammanhanget är att tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula, som deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo, i Hufvudstadsbladet förringade betydelsen plagiatet redan i december 2006. Som en ironisk prick på i:et har HFD i sitt Sibbobeslut återgett plagierade textavsnitt ur förslagsdelen i Myllyniemis rapport.

Myllyniemi har i sin rapport plagierat flera olika texter. Ett spektakulärt men mindre betydelsefullt plagiat är plagieringen av ett flertal sidor ur internetencyklopedin Wikipedia. Myllyniemis kopiering strider i detta fall mot upphovsrätten, eftersom Myllyniemi inte uppgett källa. Ur Wikipedia har Myllyniemi kopierat ett antal felaktiga uppgifter. Speciellt komiskt är det att länkmarkeringarna lämnats kvar i rapporten och även återfinns som understräckningar i den svenska översättningen av Myllyniemis rapport.

Att Myllyniemi kopierade Ratasvuoris utredning, som även utgjorde grunden för Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, torde ha fått avgörande betydelse för fallet Sibbo. Helsingfors stadsfullmäktige antog stadens utlåtande kvällen innan Myllyniemis rapport publicerades. Knappast var det en ren tillfällighet att Helsingfors stadsfullmäktige bekräftade sitt ursprungliga förslag på 5 000 hektar dagen före utredningsmannens framställning och förslag på 3 000 hektar formellt överlämnades till kommunministern. Nu lät Hannes Manninen samma kväll som Helsingfors antog sitt utlåtande till Hufvudstadsbladet säga att utlåtandet saknar betydelse. Hade Myllyniemi inte kopierat Helsingfors utlåtande, torde Helsingfors ursprungliga framställning ha getts en helt annan roll.

Ironiskt. Den 23 januari 2009

Personligen anser jag inte att det viktigaste avslöjandet som jag gjort på denna blogg gäller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis plagiat. Det blogginlägg som Sibbo kommun bifogade till sina besvär till HFD var skrivet före Myllyniemis rapport offentliggjordes och gällde utredningsmannens tidigare ställningstaganden och jäv. FNB:s nyhetsartikel "Sipoo: Selvitysmies Myllyniemi ei ole puolueeton", som bl.a. Helsingin Sanomat publicerade den 29 november 2006, baserade sig indirekt på mitt blogginlägg från den 20 oktober 2006. Jag citerar ur artikeln:

Valituksessa kiinnitetään huomiota esimerkiksi siihen, että Myllyniemi kannatti vuoden 2004 joulukuussa nykyisen ylipormestarin Jussi Pajusen esitystä maakuntavaltuustosta. Tuolloin Pajunen esitti, että Helsingin infrastruktuurihankkeita jatketaan Sipoon alueelle. Tämän perusteella Sipoo katsoo Myllyniemen toimineen aktiivisesti Helsingin puolesta ja Sipoota vastaan.

Enligt min bedömning har jag i senare blogginlägg kommit med stakare argument för Myllyniemis jäv. I inlägget "KSSR. Den 1 augusti 2007" noterade jag att Nylands förbund i februari 2006 gav ett svar till inrikesministeriet om kommun- och servicestrukturreformen, där det bl.a. säges att Nylands och Östra Nylands förbund bör sammanslås och att Sibbo bör anslutas till Helsingfors ekonomiska region. Myllyniemi är medlem i landskapsstyrelsen, som fattade beslutet om det nyländska ställningstagandet och dessutom var Myllyniemi viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade det ovannämnda svaret. I inlägget "Bevismaterial. Den 5 december 2006" har jag redogjort för att Myllyniemis om ett utlåtande från Nylands förbund till inrikesministeriet på ett landskapsstyrelsemöte föreslagit att "lausunnon viimeistä lausetta terävöitetään: Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan." Till saken hör att Myllyniemi i sin Sibborapport föreslår och förutsätter att Östra Nylands förbund sammanslås med Nylands förbund.

De viktisgaste avslöjandena på denna blogg gäller inte utredningsmannen, utan kopplingen mellan KSSR och fallet Sibbo. Av någon anledning har denna koppling inte uppmärksamats på ett direkt sätt i medierna. Plagiatet är mycket mera påtagligt och skandalartat, men inte heller utredningsmannens plagiat har fått den publicitet som det förtjänat. Hur viktigt plagiatet är eller borde ha varit rent juridiskt sett har jag svårt att bedöma. Men det är uppenbart att plagiatet medvetet förringats och tigits ihjäl. Felaktigt har man hävdat att plagiering inte förekommer i Sibboutredningens rapportens "förslagsdel".

I sitt beslut om att förkasta besvären mot statrådest Sibbobeslkut säger HFD nästan ingenting om Pekka Myllyniemis utredning, trots att påståenden om plagiat och brister i Myllyniemis utredning och rapport förekom i flera besvär. Om utreningsmannens rapport säger HFD överhuvudtaget ingenting. Angående utredningen (selvitys) säger HFD följande:

Kommunindelningsutredaren har 30.11.2006 till inrikesministeriet lämnat en utredning och framställning till ändring av kommunindelningen.

Detta är allt vad HFD i sitt över 100 sidor långa beslut har att säga om Myllyniemis utredning. Däremot finns det i beslutet ett kort avsnitt med rubriken "Kommunindelningsutredarens framställning" ("Kuntajakoselvittäjän esitys"). Här säger HFD bl.a. följande:

>>Beredningen av statsrådets beslut har inte varit bristfällig på de i besvären anförda grunder som har berört detaljerna i kommunindelningsutredarens framställning och slutsatserna i framställningen. ...
Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.<<
HFD förekar inte att framställningen skulle vara bristfällig, utan försvarar tvärtom statsrådets beslut med att beredningsmaterialet kompleterats med anmärkningar och utlåtanden. Här är det dock skäl att notera att HFD talar om framställningen (esitys). (Jfr "Framställning. Den 22 februari 2008".) Något plagiat förväntades ju inte ingå i förslagsdelen. HFD inleder faktiskt sitt beslut med att i avsnitt avsnittet 1.2 "Kommunindelningsutredarens förslag" ("Kuntajakoselvittäjän ehdotus") referera Myllyniemis förslag eller framställning. Det 3 sidor långa referatet av Myllyniemis förslag består i praktiken helt och hållet av text som kopierats direkt ur avsnitten 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" och 5.5, "Juridisk motivering till förslaget" i Myllyniemis rapport. I HFD:s beslut kan man i avsnitt 1.2 således läsa bl.a. följande:
>>Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Hel-singin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsatamanja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteeneräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetunympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminenovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekeemahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen.Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaankaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi. ...
Sipoonkorven ... luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.<<
Den ovanciterad texten föregår i HFD:s beslut med satsen "I sitt förslag har kommunindelningsutredaren konstaterat bland annat att han har bedömt problemen med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och konstaterat att området inte utvecklats österut." ("Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksessaan todennut muun ohella, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia on arvioitu ja todettu alueen jääneen kehittymättä itään.") Den citerade texten ingår i sin helhet, i exakt ordalydelse i Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Slutsatsen "joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin" i den första meningen har stadsdirektör Jussi Pajunen dock plockat bort ur Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Visst är det ironiskt att HFD inte befattar sig med påståenden om plagiat, men själv återger plagierad text ur Myllyniemis rapport i sitt beslut.


Fallet Sibbo

Plagiatkontroll. Den 10 september 2008

När jag sökt efter de källor som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi plagierat i sin Sibborapport har jag använt mig av sökmaskiner och en trimmad webbläsare. Det finns lättare sätt att upptäcka plagiat. För studeranden är det numera lätt att hitta digitala texter att kopiera. Lärare behöver därför effektiva metoder att upptäcka plagiet. För ändamålet har det utvecklats program och tjänster, som går under benämningen automatisk plagiatkontroll. I egenskap av lärare har även jag numera tillgång till automatisk plagiatkontroll. Senaste vecka gjorde jag en automatisk plagiatkontroll av Myllyniemis Sibborapport.

Plagiatkontrollen hittade eller rapporterade endast en del av de källor som Myllyniemi rapporterat, men hade Myllyniemis rapport varit en pro gradu avghandling, torde plagiatkontrollen resulterat i en avstängning för studenten Myllyniemi. Den automatiska plagiatkontrollen, som jag använde mig av, levererar en skild jämförelse för varje källa som kopierats. Myllyniemis viktigaste källa Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" finns numera på Internet, men i bildformat, vilket betyder att texten inte hittas i en automatisk plagiatkontroll. Istället hittades i den aktuella plagiatkontrollen bl.a. föredragningslistan för Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 november 2008. I föredragslistan inår nämligen stadsdirektörens och stadsstyrelsens förslag till utlåtande till länsstyrelsen över Helsingfors initativ från den 21 juni 2006. Jag har publicerat jämförelsen mellan utlåtandet och Myllyniemis rapport på webben, så att vem som helst kan se vilket resultat en objektiv, opartisk och omutbar plagiatkontroll ger.

Jämförelsen mellan Helsingfors utlåtande och Myllyniemis rapport visar på en del intressanta små skillnader. Skillnaderna beror huvudsakligen på att texten i Helsingfors utlåtande förbättrats efter att Helsingfors förvaltningskontor den 18 november sände Ratasvuoris utredning till inrikesministeriet. Vissa ändringar torde Myllyniemi emellertid ha gjort själv, delvis på grund av missförstånd. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Speciellt kan man ur jämförelsen se att en mycket stor del av kapitel 5, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen" i Myllyniemis rapport är kopierat ur Helsingfors utlåtande. I Helsingin Sanomat säger Myllyniemi den 8 december 2006 att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Påståendet har använts upprepade gånger för att förringa betydelsen av plagiat i Myllyniemis rapport, men påståendet håller alltså inte.

Helsingin Sanomat har ikväll publicerat en artikel med rubriken "Kuntavaalien asetelmat heittävät häränpyllyä Sipoossa".

Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008

I mitt studium av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" ("Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä") har jag noterat att Myllyniemi satt ihop sin utredning av texter, som skrivits av andra än han själv. Myllyniemi har bl.a. direkt kopierat Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", Wikipedia och dokument som författats på Nylands förbund. Rapportens andra kapitel, "Aluekuvaus ja alueen yhdyskuntarakenne" (ss 9 - 21) är huvudsakligen (i strid mot GNU) kopierat från Wikipedia, men kapitlet innehåller även textavsnitt som återfinns i dokument som publicerats av Nylands förbund. Kapitel 3, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi" (ss 22 - 35) med bildmaterial är så gott som helt kopierat från Ratasvuoris utredning, men Myllyniemi har ändrat på ordningsföljden. Av mitt studium framgår det att Myllyniemi missförstått en del av texten som han infogat i kapitel 3. Myllyniemi har enligt egen utsaga bett om denna text, men det är uppenbart att man på Helsingfors förvaltningscentral inte tänkt sig att Myllyniemi direkt skulle kopiera Ratasvuoris utredning, eftersom Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen överstadens eget förslag baserar sig på samma text.

Kapitel 3, som Myllyniemi kopierat från Ratasvuoris utredning, är så till vida viktigt att det innehåller de specifika motiveringarna till utredningsmannens framställning. Det viktigaste kapitlet i rapporten är dock utan tvekan det sista kapitlet, kapitel 5, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen" (ss 42 - 60). Kapitlet är indelat i fem avsnitt: 5.1 Kuntajaon muutosten oikeudellisista edellytyksistä (ss 42 - 44), 5.2 Kuntajaon muutoksen tarve (ss 44 - 45), 5.3 Kunnanosaliitoksen vaihtoehdot (ss 46 - 47), 5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus (ss 48 - 53) och 5.5 Ehdotuksen oikeudellinen perustelu (ss 53 - 55). Bakom denna disposition av kapitlet döljer sig dock en annan struktur: Kapitlet består av fyra olika texter, som utredningsmannen kopierat och infogat.

Kapitel 5 innehåller för det första text som Myllyniemi själv torde ha skrivit. Hit hör korta tillägg och ändringar, genom vilka utredningsmannen försökt få texten att hänga ihop. Hit hör även största delen av det en sida långa avsnittet "Kuntajaon muutoksen vaikutus Sipoon kehittymisedellytyksiin ja talouteen" (ss 51 - 52), som ingår i avsnitt 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus". I detta kota avsnitt gör sig författaren skyldig till ett fatalt räknefel och gör den på helt felaktifga premisser grundade slutsatsen att "jos arvioidaan, että siirtyvien asukkaiden vaikutus Sipoon verotuloihin on sama kuin asukasluvun osuus, 10,5 %, menettäisi Sipoo siirtymätilanteessa verotuloja vuoden 2005 tilinpäätöstilanteen perusteella arvioituna noin 5,9 miljoonaa euroa."

För det andra innehåller kapitel 5 text med beskrivningar av de olika alternativen VE 1, VE 2, VE 3, VE 4a och VE 4b. Enligt ett expertutlåtande som Sibbo kommun bifogade till sitt besvär till HFD kan Myllyniemi inte själv ha författat denna text. Min egen uppfattning är att denna text levererats utredningsmannen tillsammans med kartorna med de olika alternativen, inklusive kommunindelningsutredarens officiella förslag VE 2.

För det tredje innehåller även kapitel 5 text som kopierats ur Ratasvuoris utredning. Det korta avsnittet 5.2, "Kuntajaon muutoksen tarve" är i sin helhet kopierat från förvaltningsdirektörens utredning. Även en stor del av avsnitt 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" är kopierat från denna utredning. Myllyniemi ljög alltså bevisligen när han till Helsingin Sanomat i december 2006 hävdade att han själv skrivit "förslagsdelen" till rapporten. En pikant detalj i sammanhanget är att Ratasvuori som satt sitt namn under utredningen är före detta föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen.

Största delen av kapitel 5 i Myllyniemis rapport består emellertid av textavsnitt som författats av en fjärde person. Av texten framgår att denna författare liksom Ratasvuori är jurist, men där till expert på kommunallagen, kommunindelningslagen och speciellt på ramlagen. Avsnittet 5.1, "Kuntajaon muutosten oikeudellisista edellytyksistä" är i sin helhet skrivet av denna toppjurist. Även i avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" ingår avsnitt från toppjuristens text. Där till är nästan hela avsnittet 5.5, "Ehdotuksen oikeudellinen perustelu" kopierat från denna text.

Myllyniemi har inte infogat toppjuristens text som sådan i sin rapport, utan han har klippt och ändrat på ordningsföljden. Jag har själv försökt rekonstruera den ursprungliga texten genom att klippa och pånytt ändra på ordningsföljden. Min version av toppjuristens text är knappast identisk med den ursprungliga texten, men min version utgör i varje fall en sammanhängande helhet. Av texten framgår att toppjuristen inte tänkt sig att utredningsmannen skulle kopiera texten som sådan. Texten ger inte bara juridiska motiveringar till en inkorporering, utan ger speciellt råd till kommunindelningsutredaren hur han bör gå till väga för att motivera en ändring i kommunindelningen. En del av dessa råd har Myllyniemi dock inte följt. Detta gäller speciellt rådet "Vid en ändring i kommunindelningen måste man också beakta kommunindelningen som regional grund för invånarnas självstyrelse."

Av vad jag den senaste tiden redogjort för på min blogg, är det inte svårt att dra slutsatsen att toppjuristen som skrivit största delen av "förslagsdelen" i Myllynienis rapport är t.f. förvaltningsråd Heikki Harjulas förman vid Kommunförbundet.

Framställning. Den 22 februari 2008

I onsdags berättade Helsingin Sanomat att förläggaren Averssi drar tillbaka de tre sista böckerna som Maija Porman författat, eftersom Helsingin Sanomat i hennes senaste bok hittat textavsnitt som kopierats från en bok av en annan författare. Idag berättar Helsingin Sanomat att författarna Ritva Sarkola ja Tuula Sariola åtalas för grovt bedrägeri, för att Sariola tagit emot stipendier för texter som i verkligheten skrivits av Sarkola. Stipendierna har Sarkola redan tidigare fått betala tillbaka. När utredningsman Pekka Myllyniemi i eget namn publicerar en utredning, som i verkligheten huvudsakligen författats av Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori och andra skribenter, vägrar så väl justitieombudsmannen som högsta förvaltningsdomstolen befatta sig med påståendena om plagiat. Istället får Myllyniemi av kommunminister Mari Kiviniemi förtroende att göra nya utredningar.

I flera besvär till högsta förvaltningsdomstolen påtalades bristerna och oklarheterna i Pekka Myllyniemis utredning och rapport. Att frågan är känslig framgår av att regeringsråd Arto Sulonen förtiger påståendena om plagiat och andra brister i så väl promemorian till statsrådets beslut som i förklaringen till HFD. Även HFD kringgår påståendena om brister i utredningen i sitt beslut. Jag citerar ur beslutet:

Enligt 8 § 3 mom. och 6 § 3 mom. i kommunindelningslagen skall kommunindelningsutredaren i sin framställning motivera behovet av ändring i kommunindelningen och en utredning som behövs för ärendets bedömning skall om möjligt bifogas. Avser framställningen överföring av ett eller flera områden från en kommun till en annan kommun eller till andra kommuner, skall områdena anges med behövlig noggrannhet.

Beredningen av statsrådets beslut har inte varit bristfällig på de i besvären anförda grunder som har berört detaljerna i kommunindelningsutredarens framställning och slutsatserna i framställningen. När det gäller noggrannheten av kommunindelningsutredarens framställning i allmänhet, måste i ärendet tas hänsyn till de krav som kommunindelningslagen på ovan nämnt sätt ställer på den utredning som i mån av möjlighet skall fogas till kommunindelningsutredarens framställning samt den exakthet med vilken de områden skall individualiseras som föreslås bli överförda till en annan kommun. Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.

HFD negligerar bristerna i utredningen och tar istället fasta på utredningsmannens framställning. Enligt § 6 i kommunindelningslagen skall alltså i framställningen "behovet av ändring i kommunindelningen motiveras, och en utredning som behövs för ärendets bedömning skall om möjligt bifogas". En utredningen (eller rapport från en utredning) skall alltså om möjligt bifogas till framställningen, men Myllyniemis framställning är i själva verket en del av utredningen eller rapporten. Å andra sidan gäller § 6 även initiativ som tas av ett fullmäktige eller en enskild invånare i en kommun. I § 8 specificeras villkoren då ministeriet bestämt att "det skall verkställas en särskild utredning, för vilken ministeriet efter att ha hört respektive kommuner tillsätter en eller flera kommunindelningsutredare":

Om utredningen visar att kommunindelningen bör ändras, skall utredaren uppgöra ett förslag till ändring i kommunindelningen och till de bestämmelser och beslut som behövs med anledning därav. Angående utredarens förslag gäller vad som bestäms om framställning till ändring i kommunindelningen.

Kommunindelningsutredare Myllyniemi har alltså formellt gjort både en utredning och ett förslag. Benämningen utredning kan dock betyda så väl själva utredningsarbetet som rapporten över utredningsarbetet. Utredningsmannens uppgift är i första hand att göra ett utredningsarbete och först i andra hand en framställan med ett förslag. Utredningsarbetet är naturligtvis inte bara någonting som "i mån av möjlighet skall fogas till kommunindelningsutredarens framställning". Om det finns brister i rapporten, så har även utredningen brister. HFD har i sitt beslut helt förbigått påståenden om oklarheter i utredningen, som i själva verket inneburit att utredningsmannen utan att uppge källa klippt och infogat texter som andra författat. Här har utredningsmannen och ministeriet rent av brutit mot lagen om upphovsrätt och det bör vara uppenbart att Myllyniemis låtsasutredning inte uppfyller kraven på en utredning som avses i § 8. Här hjälper det föga att "beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning". Men även om man som HFD negligerar utredningen och endast bedömer framställningen finns det uppenbara brister. Enligt § 6 skall alltså behovet av en ändring i kommunindelningslagen motiveras i framställningen.

Liksom jag ovan påpekade ingår Myllyniemis framställan i utredningen eller rapporten "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad". Det är dock inte alls klart vilka delar av Myllyniemis rapport som ingår kommunindelningsutredarens framställning. Att omfattningen av framställningen kan tolkas olika framgår även ur de anmärkningar som för ett år sedan lämnades in mot Myllyniemis framställning. Det minsta tänkbara alternativet är texten under rubriken "Förslag" på bilden ovan. Under denna rubrik ingår även följande motiveringar:

Varför behöver Helsingfors mera mark? Det är i första hand inte fråga om Helsingfors behov av mera mark utan om ett nödvändigt förenhetligande av samhällsstrukturen i huvudstadsregionen österut. För att förverkliga detta behövs en kommundelssammanslagning, vars omfattning motiveras ovan.

Det har gått 40 år sedan föregående expandering österut. Under denna tidsperiod har huvudstaden kunnat växa i endast två riktningar, varför samhällsstrukturen har splittrats, arbetsresetrafiken blivit allt livligare så att det förekommer stockningar och boendekostnaderna stigit okontrollerat. Kommungränserna är i princip avsedda att vara permanenta. De bör emellertid kunna ändras ibland, för att en faktisk förändring i samhällsstrukturen skall kunna beaktas även i kommungränserna. I detta syfte utgår kommunindelningslagen från behovet att utveckla kommunstrukturen. En ändring av kommungränserna försvagar på intet sätt karaktären och uppbyggnaden av den beslutmekanism som den lokala självstyrelsen grundar sig på och regleras i kommunallagen.

Det är klart att dessa besynnerliga motiveringar inte räcker för en framställning. Utredningsmannen hänvisar här själv till motiveringar "ovan". Vad som inkluderas i ovan är dock oklart. I praktiken syftas det här på hela rapporten, som där med i sin helhet borde betraktas som en framställning. Texten under rubriken "Förslag" ingår i avsnitt 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag", men motiveringarna till förslaget finns endast till en obetydlig del i detta avsnitt. Avsnitt 5.4 är en del av kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering". Det vore naturligt att betrakta detta kapitel i sin helhet som kommunindelningsutredarens framställning, men de speciella motiveringarna för den aktuella ändringen i kommunindelningen finns främst i kapitel 3, "Problem med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och framlagda förslag till utvecklande av strukturen". Enligt § 8 i kommunindelningslagen skall kommunindelningsutredarens förslag inkludera ett förslag "till de bestämmelser och beslut som behövs med anledning därav". När ändringen i kommunindelningen skall träda i kraft ingår alltså i förslaget, men Myllyniemi nämnder tidpunkten "början av 2009" endast i förordet "Till inrikesministeriet" i rapporten.

När Myllyniemi i december 2006 i Helsingin Sanomat kommenterade påståendena om plagiat i utredningen sade han att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Vad Myllyniemi syftar på med "förslagsdelen" är oklart. Kapitel 3 i rapporten är till största delen identisk med text i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, men liksom jag påvisat på denna blogg är texten direkt kopierad ur Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Textavsnitt ur förvaltnincentralen utredning ingår även på många ställen i kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering". Avsnittet 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" börjar med några rader som kopierats ur förvaltningscentralens utredning, men som även ingår i Jussi Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2006! Till och med i den korta texten under rubriken "Förslag" finns det element från förvaltningscentralens utredning och Pajunens tal. Det är dock endast en liten del av kapitel 5 som kopierats från förvaltningscentralens "utredning". Detta betyder inte att Myllyniemi själv skulle ha författat kapitlet. Till vem som egentligen skrivit huvuddelen av kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering" skall jag återkomma i ett senare inlägg.

"Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006". Den 18 november 2007

När Hannes Manninen för ett drygt år sedan utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare protesterade man från Sibbos sida. Myllyniemi ansågs i egenskap av medlem i landskapsstyrelsen för Nylands förbund vara jävig. Medlemskapet i landskapsstyrelsen är problematiskt med tanke på att en utvidgning av Helsingfors österut samtidigt skulle innebära en östudvidgning för Nylands landkapsförbund. Dessutom är Myllyniemi i egenskap av representant för Lojo tvungen att gå Helsingfors ärenden för att främja Lojos intressen. I sin rapport ägnar Myllyniemi stort utrymme för Nylands förbunds intressen och föreslår en sammanslagning av Östra Nylands förbund med Nylands förbund. Därmed visar han att han ingalunda agerat opartiskt som kommunindelningsutredare. Bättre blir det inte av att han i sin rapport utan att ange källa kopierat dokument, som författats inom Nylands förbund.

I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli noterar Erkki Mennola att Myllyniemi i sin rapport förutom Helsingfors dokument även plagierat texter skrivna av Nylands förbund. Han skriver om rapporten att "Se on ... plagiaatti Helsingin kaupungin ja Uudenmaan liiton teksteistä, kuten aiemmassa asiantuntijalausunnossani olen osoittanut." Desto mera har Mennola dock inte redogjort för Myllyniemis plagiat. Själv har jag i blogginlägget "Copy past-metoden. Den 11 augusti 2007" behandlat frågan om i vilken mån rapporten koperats från Nylands förbunds texter. När det gäller rapportens trovärdighet har det inte så stor betydelse om Myllyniemi kopierat Helsingfors stad eller Nylands förbund. Nylands förbund representerar alltid först och främst Helsingfors.

I vissa fall är det omöjligt att säga om Myllyniemi kopierat Helsinfors eller Nylands förbund. I avsnitt "2.1.1 Helsinki" i Myllyniemis rapport ingår en karta, "karta 1", som enligt brödtexten beskriver "inkorporeringarnas historia". (Se kartan till vänster på bilden ovan.) Myllyniemi uppger som källa "Helsingfors stad". En nästan identisk karta finns på sida 23 i "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006". (Se kartan till höger på bilden ovan.) Bildtexten lyder på svenska "Nordsjö anslöts till Helsingfors år 1966. © Stadsmätningsavdelningen, Helsingfors 141/2006." Publikationen "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet" ("nyländsk regionplanering") är daterad den 16 oktober 2006. Publikationen fanns att få vid landskapsstyrelsens möte den 20 november, men publicerades på Internet först i slutet av april i år. Orsaken till att publiceringen på Internet dröjde är det inte så svårt att räkna ut.

I förordet till "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet" redogör Aimo Lempinen för författarna till landskapsförbundets publikation:

Den här historiken är en samarbetsprodukt; för texten svarar sekreteraren för internationella ärenden Marja Alpola-Narinen och för bildbehandingen och lay-outen svarar landskapsarkitekt Tuula Palaste-Eerola. De arbetar bägge vid Nylands förbund och har en lång och gedigen erfarenhet av områdesplaneringens olika aspekter alltifrån Helsingfors regionplansförbund. En grupp av gamla kolleger har bistått dem i arbetet: Nylands förbunds biträdande direktör Osmo Järvenpää, förvaltningschef Anneli Palonen och Helsingfors regionplanförbunds avdelningschef Jussi Vuorinen.

Det torde vara Tuula Palaste-Eerola som ansvara för att stadsmätningsavdelningens karta hamnade i Nylands förbunds publikation samtidigt som en nästan identisk karta infogades i Myllyniemis rapport. Namnet Palaste-Eerola är även i övrigt intressant. Palaste-Eerola (grön) är medlem i Helsingfors byggnadsnämnd och har varit supleant i stadsplaneringsnämnden och medlem i Helsingin kaupungin asuntotuotantotoimikunta, där Pekka Korpinen varit ordförande. Brödtexten i "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet" är huvudsakligen skriven av Marja Alpola-Narinen, men det verkar troligt att Palaste-Eerola skrivit en del av texten som kommenterar bildbaterialet.

Avsnittet "2.1.1 Helsinki" i Myllyniemis rapport, där den ovannämnda kartan ingår, är huvudsakligen plagierat från Wikipedia, men i avsnittet ingår även ett par stycken som är kopierade från annat håll. Om detta vittnar bland annat faktumet att de komiska länkmarkeringarna saknas ur dessa stycken. Texten lyder enligt följande:

Helsingin esikaupungeista 1920-luvulla oli tehty kuntia ja kauppaloita. Niiden liittäminen Helsinkiin oli ollut vireillä jo 1920-luvun loppupuolelta saakka. Selvitysmies Yrjö Harvia laati vuonna 1936 valmistuneen mietinnön alueliitokseksi, josta päätettiin kuitenkin vasta vuonna 1944. Vuoden 1946 alusta Helsingin kaupunki laajeni alueeltaan yli viisinkertaiseksi, kun kaupunkiin liitettiin Haagan kauppala, Oulunkylän, Kulosaaren ja Huopalahden kunnat kokonaisuudessaan sekä huomattavia osia Helsingin maalaiskunnasta.
...

Kaupungin maapinta-alan lisäys oli yhteensä yli 16 000 hehtaaria. Pinta-ala oli aikaisemmin ollut vajaat 3000 hehtaaria. Helsingin maalaiskunta menetti lähes puolet asukasmäärästään. Pääkaupungin väkiluku oli nyt 340 000, kun se oli ollut 155 000 vuonna 1918.

Mellan de två ovanciterade styckena ingår ytterligare ett kopierat citat. Myllyniemi har med säkerhet inte själv skrivit den ovanciterade texten, för som kommentar till den ovannämnda kartan i "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet" ingår följande text:

Esikaupunkien liittäminen Helsinkiin oli ollut vireillä jo 1920-luvun loppupuolelta saakka. Selvitysmies Yrjö Harvia laati vuonna 1936 valmistuneen mietinnön alueliitokseksi, josta päätettiin vasta vuonna 1944. Vuoden 1946 alusta Helsingin kaupunki laajeni alueeltaan yli viisinkertaiseksi, kun kaupunkiin liitettiin Haagan kauppala, Oulunkylän, Kulosaaren ja Huopalahden kunnat kokonaisuudessaan sekä huomattavia osia Helsingin maalaiskunnasta.

Kaupungin maapinta-alan lisäys oli yhteensä yli 16 000 hehtaaria, kun pinta-ala oli aikaisemmin ollut vajaat 3000 hehtaaria. Helsingin maalaiskunta menetti lähes puolet asukasmäärästään, mutta pääkaupungin väkiluku oli nyt 340 000, kun se oli ollut 155 000 vuonna 1918.

Jag hävdar inte att Myllyniemi direkt skulle ha plagierat "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet". Vad jämförelsen ovan visar är istället att delar av Myllyniemis rapport har samma författare som Nylands förbunds publikation. Det finns flera bevis på att detta är fallet. I avsnitt "2.2.1 Aluesuunnittelu" i Myllyniemis rapport behandlas Nylands förbunds historia. Jag citerar:

Vuoden 1993 alussa yhdistyivät Helsingin seutukaavaliitto ja Länsi-Uudenmaan seutukaavaliitto sekä myös Uudenmaan suomenkielinen maakuntaliitto. Alueeseen lisättiin kuntien anomuksesta valtioneuvoston päätöksellä kolme uutta kuntaa, Mäntsälä ja Pornainen Itä-Uudenmaan liitosta sekä Kirkkonummi Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitosta. Uusi kuntayhtymä sai nimen Uudenmaan liitto – Nylands Förbund. Vuoden 1994 alusta liiton alue käsitti 24 kuntaa, kun siihen liittyivät loputkin Läntisen Uudenmaan seutukaavaliiton kunnat. Liitosta tuli selkeämmin kaksikielinen. Uudellemaalle jäi kaksi liittoa Uudenmaan liitto ja Itä-Uudenmaan liitto.

Uudenmaan ruotsinkielisen maakuntaliiton arveltiin voivan edelleen toimia itsenäisenä, koska Uudenmaan liiton alue ei kattaisi koko maakunnan toimialuetta. Sittemmin liitto lakkautettiin ja siitä muodostettiin koko etelärannikolla toimiva Sydkustens landskapsförbund.

Aluepolitiikan alkuvaiheet ajoittuvat 1960-lukuun, jolloin luotiin määräaikainen lainsäädäntö kehitysalueita varten. Seuraavalla vuosikymmenellä säädettiin laki alueellisen kehityksen edistämisestä, missä lääninhallitusten rooli oli keskeinen. Alueellisia kehittämissuunnitelmia tuli laatia yhteistyössä seutukaavaliittojen ja piirihallintoviranomaisten kanssa ja kuulla tarvittaessa kuntia sekä elinkeinoelämän ja järjestöjen edustajia.
...

Maakunnan liitot saivat uuden tehtävän ja lisää vastuuta aluekehittämislain myötä vuonna 1994. Ympäristöasioiden aluehallintoa vahvistettiin vuonna 1995 perustamalla ympäristöministeriön alaiset alueelliset ympäristökeskukset, joihin yhdistettiin vesi- ja ympäristöpiirit ja lääninhallitusten ympäristöyksiköt.

Vuonna 1997 lääninhallinto koki suuren mullistuksen, kun läänien lukumäärää vähennettiin kahdestatoista kuuteen. Uudistuksen yhteydessä osa läänien tehtävistä siirrettiin maakunnan liitoille, osa valtion aluehallintoon perustetuille työvoima- ja elinkeinokeskuksille. Aluekehityslain perusteella maakunnan liitot vastasivat yleisestä alueiden kehittämisestä, edunvalvonnasta ja myös siihen liittyvistä kansainvälisistä tehtävistä.

På sidorna 99 - 101 i "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet" ingår följande stycken:

Vuoden 1993 alussa yhdistyivät Helsingin seutukaavaliitto ja Länsi-Uudenmaan seutukaavaliitto sekä Uudenmaan suomenkielinen maakuntaliitto. Alueeseen lisättiin kuntien anomuksesta valtioneuvoston päätöksellä kolme uutta kuntaa, Mäntsälä ja Pornainen Itä-Uudenmaan liitosta sekä Kirkkonummi Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitosta. Uusi kuntayhtymä sai nimen Uudenmaan liitto – Nylands förbund. Vuoden 1994 alusta liiton alue käsitti 24 kuntaa, kun siihen liittyivät loputkin Läntisen Uudenmaan seutukaavaliiton kunnat. Uudellemaalle jäi siis kaksi liittoa: Uudenmaan liitto ja 11 kunnan muodostama Itä-Uudenmaan liitto. Uudenmaan liiton perussopimus astui voimaan vasta vuoden 1995 alusta, kun kaikki kunnat olivat sen hyväksyneet.
...

Uudenmaan ruotsinkielisen maakuntaliiton arveltiin voivan edelleen toimia itsenäisenä, koska Uudenmaan liiton alue ei kattaisi koko sen toimialuetta. Sittemmin liitto lakkautettiin ja siitä muodostettiin koko etelärannikolla toimiva Sydkustens landskapsförbund vuonna 1998.

Aluepolitiikan alkuvaiheet ajoittuvat 1960-lukuun, jolloin luotiin määräaikainen lainsäädäntö kehitysalueita varten. Seuraavalla vuosikymmenellä säädettiin laki alueellisen kehityksen edistämisestä, missä lääninhallitusten rooli oli keskeinen. Alueellisia kehittämissuunnitelmia tuli laatia yhteistyössä seutukaavaliittojen ja piirihallintoviranomaisten kanssa ja kuulla tarvittaessa kuntia sekä elinkeinoelämän ja järjestöjen edustajia.
...

Maakunnan liitot saivat uuden tehtävän ja lisää vastuuta aluekehittämislain myötä vuonna 1994. Käytännössä koko maan maakunnan liitot toimivat aluekehittämisviranomaisina vuoden 1994 alusta lähtien. Ympäristöasioiden aluehallintoa vahvistettiin vuonna 1995 perustamalla ympäristöministeriön alaiset alueelliset ympäristökeskukset, joihin yhdistettiin vesi- ja ympäristöpiirit ja lääninhallitusten ympäristöyksiköt. Suuressa ääninhallintouudistuksessa vuonna 1997 läänienlukumäärää vähennettiin kahdestatoista kuuteen. Uudistuksen yhteydessä osa läänien tehtävistä siirrettiin maakunnan liitoille, osa valtion aluehallintoon perustetuille työvoima- ja elinkeinokeskuksille. Aluekehityslain perusteella maakunnan liitot vastasivat yleisestä alueiden kehittämisestä, edunvalvonnasta ja myös siihen liittyvistä kansainvälisistä tehtävistä.

Medveten lögn. Den 13 oktober 2007

I inrikesministeriets förklaring eller "utlåtande" över de besvär som lämnats till Högsta förvaltningsdomstolen med anledning av statsrådets beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors hävdar inrikesministeriet (Arto Sulonen) att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita, jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi." Detta är en medveten lögn. Fastän jag endast har sett en del av besvären, kan jag upplysa om att de 16 besvär som här syftas på innehåller ett flertal påståenden och besvärsgrunder som inrikesministeriet helt har negligerat. Speciellt anmärkningsvärt är det att inrikesministeriet inte tar notis av att Leena Liipolas besvär innehåller bevis på att de centrala delarna av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning, som citeras i inrikesministeriets prememoria och som statsrådets gränsbeslut bygger på, har kopierats ur ett dokument med rubriken "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori har sänt till inrikesministeriet under den tid som Myllyniemi gjorde sin utredning. Inrikesministeriet har i sin förklaring även förbbigått det avsnitt i Sibbo kommuns besvär där bristerna i Myllyniemis rapportpåtalas. (Se "'Tillräcklig och pålitlig grund'. Den 27 september 2007".)

Jag är lite förbryllad över att Sibbo kommun i sin motförklaring inte påpekar att inrikesministeriet i sin förklaring har lämnat ett centralt påstående i kommunens besvär obehandlat. Kanske hör detta till det juridiska spelet. Att inrikesministeriet inte försökt förklara sig mot påstående om brister i Myllyniemis rapport kan väl tolkas som ett medgivande. Å andra sida är frågan kanske känslig. Här handlar det ine bara om att inrikesministeriet skulle ha tolkat lagen fel. Med tanke på vad (biträdande) justitiekansler Jaakko Jonkkas säger i sitt svar på Leena Liipolas klagomål till JK förefaller den beredande tjänstemannen gjort sig skyldig även till tjänstefel då han i prememorian förteg faktumet om att Myllyniemis rapport till centrala delar var kopierat från Helsingfors egen utredning. Jag citerar nedan ur JK:s svar:

Käytettävissäni olevan asiakirja-aineiston perusteella minulla ei ole ollut mahdollisuuksia tarkemmin vertailla kuntajakoselvittäjän ehdotusta Helsingin kaupungin esitykseen. Aikaa erityisen selvityksen toimittamiseksi on pidetty lyhyenä ja sitä se on ollutkin. Tämä asiantila on ilmeisesti vaikuttanut siihen tapaan, millä erityinen selvitys on toimitettu, ja sen sisältöön. Yleisesti voidaan todeta, että selvityksiä laadittaessa on tavallista ja hyväksyttävää viitata jo olemassa oleviin yleisesityksiin tai muihin selvityksiin kerättyihin tosiasiatietoihin. Suoria lainauksia muista lähteistä esitettäessä tulisi kuitenkin lähde mainita. Ei ole poissuljettua, että eri selvityksissä päädytään samanlaisiin kannanottoihin (johtopäätöksiin). Jos eri selvityksissä esitetään samansisältöisiä tai lähes samansisältöisiä kannanottoja, olisi epäilysten välttämiseksi paikallaan mainita, että samanlainen kannanotto on esitetty muussa yhteydessä. Tässä tapauksessa keskeisiä muussa yhteydessä esitettyjä kannanottoja sisältyi samaan päämäärään tähtäävään, samanaikaisesti vireillä olleeseen Helsingin kaupungin esitykseen kuntajaon muuttamisesta. Riippumatta edellä selostettujen lainausten ja kannanottojen oikeudellisesta merkityksestä niillä saattaa olla tosiasiallista vaikutusta arvioitaessa selvityksen ja siihen perustuvan ehdotuksen asianmukaisuutta ja luotettavuutta.

Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä.

Det kan påpekas att inrikesministeriet i sin förklaring refererar till JK:s svar på klagomål angående Myllyniemis och Matti Vanhanens jäv, men inte omnämner det ovanciterade svaret. Inrikesministeriets beredning av statsrådets gränsbeslut innehåller brister som torde vara medvetna. Däremot torde inrikesministeriet oavsikligt ha bifogat fel karta till prememorian. Enligt en artikel i Borgåbladet den 6 juli fick Sibbo kommun av inrikesministeriet den 4 juli en korrekt karta av inrikesministeriet. (Se gårdagens bloginlägg "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".) Besvärstiden då statsrådets gränsbeslut fanns till påseende började samma dag den 4 juli, men åtminstone på de berörda kommunernas webbplatser publicerades andast kartan som bifogats till premorian. Man kan fråga sig hur medborgarna alls kunde veta vilket beslut som de hade möjlighet att besvära sig över, då skillnaderna mellan de två kartorna, enligt vad Sibbo hävdar i sin motförklaring, berör hela 25 fastigheter.

Liksom jag noterat i blogginlägget "Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007" torde kartan som bifogats till inrikesministeriets premoria ha skapats av Markku Mölläri på kommunavdelnningen vid inrikesministeriet på kvällen den 29 november 2006, det vill säga dagen före Myllyniemis rapport offentliggjordes. Orsaken till att man då plockade fram en ny karta var att det i Myllyniemis rapport inte fanns en saklig karta som visade (enbart) utredningsmannens officiella föslag. Liksom jag redogjort för i blogginlägget "Flera alternativ. Den 1 september 2007" är inte heller gränserna på denna karta helt överensstämmande med gränsmarkeringarna på kartan i Myllyniemis rapport. Kartan var väl ursprungligen ämnad endast för en Powerpoint-presentation den 30 november. Kartan synns för övrigt på en bild som publicerades i Helsingin Sanomat den 1 december. (Se ovan.)

Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007

A-studions sändning om Jan Vapaavuori har gett upphov till rubriker på tidningarnas webbplateser. Mindre publicitet har Vapaavuois tal "Kaupunkiseutusuunnitelmat on tehty – mitä tämän jälkeen?" vid kommunförbundets stadsplaneringsseminarium igår. Jag skall återkomma till Vapaavuoris tal, men först skall vi igen ta en titt på inrikesministeriets förklaring angående besvären mot statsrådets gränsbeslut. Jag citerar direkt ur utlåtandet eller förklaringen:

Päätöksen perustelut olivat seuraavat:

1. Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

På ett annat ställe i inrikesministeriets utlåtande upprepas påståendena:

Kuten valituksen kohteena olevan päätöksen perusteluissa todetaan, Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä. Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on kaupungin vaikea asuntotilanne huomioon ottaen tarve laajentaa edelleen.

Texten är den samma i inrikesministeriets promemoria (muistio):

Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

I inlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007" noterade jag att Myllyniemi missförstått påståendena om problemet med en obalans i samhällsstrukturen. Myllyniemi har naturligtvis kopierat påståendena om obalans från Ratatasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men för en gångs skull har Myllyniemi gjort en liten ändring i texten. I Ratatasvuoris utredning heter det, liksom i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen". Myllyniemi hävdar däremot att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utlåtande står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Den otympliga och delvis felaktiga omskrivningen "Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden" torde motiveras just av att Myllyniemi förväxlat Helsingforsregionen med huvudstadsregionen. Genom att hävda att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta" motsäger inrikesministeriet påståendena om obalans i huvudstadsregionen. Det är i den större Helsingforsregionen som det eventuellt råder en viss obalans åt det hållet som Myllyniemi hävdar.

I inrikesministeriets promemoria liksom i Myllyniemis rapport ingår följande stycke:

Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

I Ratasvuoris utredning och i Helsingfors utlåtande lyder motsvarande sats enlig följande:

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Bebyggelsen har enligt Ratasvuoris utredning spritt sig utanför huvudstadsregionen i nordlig och västlig riktning. Orsaken till detta hävdar man är att huvudstadsregionen (läs: Helsingfors stad) inte kunnat utvecklas (läs: utvidgas) österut. Liksom jag tidigare har konstaterat är problemet ur Helsingfors synvinkel inte Sibbo, utan snarare Nurmijärvi. Ur Helsingfors synvinkel är det ett problem att bebyggelsen har spritts i form av egnahemshus i norr och i väster. Detta försvårar möjligheterna till en tät, på allmänna kommunikationsmedel baserad samhällsstruktur. Myllyniemi har däremot ställt sig bakom Hannes Manninens uppfattning att det även österut bör byggas massivt med egnahemshus. Manninen ville i egenskap av bostadsminister öka bostadsprofuktionen i allmänhet och produktionen av egnahemshus i trä i synnerhet. Då man från Helsingfors sida våren 2006 kritiserade Sibbo var kritiken inte uppriktig. Här handlade det i stället att övertyga ministrarna Manninen och Vanhanen samt om att förtala Sibbo. (Jag skall i ett senare inlägg återkomma till denna förtalskampanj.)

Ur Vapaavuoris tal vid seminariet igår framgår det tydligt att hans syn på samhällstrukturen är den raka motsatta till Manninens och Vanhanens. Jag citerar ur talet:

Yhdyskuntarakenteen muutoksia on seurattu systemaattisesti vuodesta 1980 alkaen. Tuolloin asutus laajeni lähimaaseudulle lähes kaikilla kaupunkiseuduilla. 1990-luvun alun laman seurauksena rakentaminen hidastui ja kaupunkiseutujen väestökasvu kääntyi ns. sisäiseksi kasvuksi, jossa valtaosa kasvusta suuntautui olemassa olevalle taajama-alueelle. Tämä kehitys jatkui sitten koko 1990-luvun ajan.

Juuri saatujen uusimpien YKR-seurantatietojen mukaan tilanne on muuttunut jälleen huonommaksi. Väestökasvu on alkanut pursuta yhä enemmän uusille alueille taajamien reunojen yli huolimatta vilkkaasta täydennysrakentamisesta olemassa olevassa rakenteessa. Tilanteen voi jokainen havaita myös omin silmin liikkuessaan kaupunkien lievealueilla. Siellä väljä omakotiasutus leviää metsiin ja peltojen reunoille yhä kauemmas palveluista ja työpaikoista.

Helsingin seutu on tästä osuva esimerkki. Pääkaupunkiseutua ympäröivillä lievealueilla perinteiset kylät ovat kasvaneet pinta-alaltaan yhä laajemmiksi alhaisen tehokkuuden vyöhykkeiksi, kuten ohessa oleva karttakin osoittaa (liite). Viime vuonna Helsingin seudulle rakennettiin noin 2500 omakotitaloa. Niistä neljännes sijoittui asemakaava-alueiden ulkopuolelle. Kehyskunnissa tämä osuus oli peräti 35 %. Yli 40 %:n kuntia olivat mm. Kirkkonummi, Mäntsälä, Sipoo ja Vihti.

För säkerhets skull bör det påpekas att Vapaavuori betraktar den ovanbeskrivna utvecklingen som ett stort problem. Pekka Myllyniemis rapport handlar till stor del om "problemet med samhällstrukturen i huvudstadsregionen". Myllyniemis behandling av det påstådda problemet är till största delen kopierad från Helsingfors egen utredning, men Myllyniemi har missförstått Helsingfors uppfattning om vad som egentligen är ett problem. Enligt inrikesministeriets promemoria och förklaring baserar sig statsrådet beslut på den av utredningsmannen beskrivna obalansen i samhällsstrukturen. Myllyniemi har dock beskrivit obalansen helt fel genom att sammanblanda Helsingforsregionen med huvudstadsregionen. Att en obalans över huvudtaget inte kan motivera en annektering är uppenbart, då de olika ministrarna har rakt motsatta uppfattningar om vad som här egentligen är ett problem.

Till sist vill jag tipsa om en gammal artikel med rubriken "Jan Vapaavuori - Rötösherra" i City-lehti 16/2006.