Yle uppmärksammade den 3 maj i en artikel med rubriken "Tågrevolt i östra Nyland - Borgå vill ha tåg till Helsingfors via Östersundom" att Borgå fortfarande strävar efter en tågförbindelse via södra Sibbo och Östersundom till Helsingfors. Samma dag publicerade Östnyland en artikel med rubriken "Spårtrafiken är igen på agendan". Tidigare har Borgå år 2012 och år 2015 tagit ställning för HELI-banan, men järnvägsförbindelsen ströks lika väl från landskapsplanen, t.o.m. från Östersundomområdet, där landskapsplanen från tiden för Östra Nylands förbund i övrigt fortfarande gäller. (Se "Borgå vill ha HELI. Den 9 juni 2012", "Borgå ger utlåtanden. Den 1 mars 2015".) I samband med Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen år 2006 anmärkte jag att planerna på en metrolinje till Helsingfors hotar planerna på en järnvägsförbindelse österut från Helsingfors. Som svar fick jag att påståendet inte stämmer, eftersom de två olika spårvägsförbindelserna inte går på varandra. Då var det ännu nödvändigt med metroplaner för att motivera en inkorporering. Nu är metroplanerna inte längre realistiska, men Helsingfors prioriterar en direkt järnvägsförbindelse till flygplatsen i Vanda framom en realistisk spårvägsförbindelse till Östersundom.
Visar inlägg med etikett etapplandskapsplan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett etapplandskapsplan. Visa alla inlägg
Östersundomområdet. Den 17 maj 2015
Nylands landskapsstyrelse behandlade på sitt möte i måndags bl.a. kompletteringen av etapplandskapsplan 2 för Nyland, dvs "Östersundomområdet", som sträcker sig ända till Sibbo å. Medan etapplanskapsplanen i övrigt fastställdes av miljöministeriet i oktober och godkändes av Nylands förbund redan i mars 2013 (se "Natura-utredning. Den 17 mars 2013") står lanskapsplanen på ställe då det gäller Östersundom och sydvästra Sibbo. Landskapsstyrelsen beslöt på sitt möte att "återkomma till planlösningen först då Östersundomkommittén har beslutat huruvida kommittén i enlighet med naturvårdslagen ansöker om undantagsbeslut från statsrådet för kommunernas gemensamma generalplan." (Se "Landskapsstyrelsens beslut 11.5.2015".) Efter mötet publicerade landskapsförbundet en "artikel" med rubriken "Så här framskrider landskapsplanen för Östersundomområdet – tre alternativ övervägs". Här kan man bl.a. läsa följande:
Styrelsen återkommer till den egentliga planlösningen först då Östersundomkommittén har beslutat huruvida kommittén i enlighet med naturvårdslagen ansöker om undantagsbeslut av statsrådet. Undantagsbeslutet skulle gälla kommunernas gemensamma generalplan.
Östersundomkommittén är ett gemensamt organ för Helsingfors, Vanda och Sibbo. Kommittén har i uppgift att utarbeta och godkänna den gemensamma generalplanen för Östersundom.
Följande alternativ övervägs för landskapsplanens fortskridande:
- planen ändras så att den inte medför skadliga konsekvenser för fåglarna på området
- man söker om undantagsbeslut av statsrådet i enlighet med naturvårdslagen
- planen godkänns som sådan.
Borgå ger utlåtanden. Den 1 mars 2015
Stadsutvecklingsnämnden i Borgå gav på sitt möte i tisdags till stadsstyrelsen fyra förslag till utlåtande. Utlåtandena gäller förslaget till komplettering av etapplandskapsplan 2 för Nyland, för"Östersundomområdets" del, förslaget till en gemensam generalplan för Östersundom, förslaget till en delgeneralplan för Eriksnäs och utkastet till delgeneralplan för Sibbesborg.
I utlåtandet över etapplandskapsplanen säger Borgå bl.a. att "Maakuntakaavaehdotuksen liikenneratkaisut kuitenkin rajoittavat merkittävästi idän suunnan kasvumahdollisuuksia ja ratkaisu vaikeuttaa merkittävästi myös Porvoon ja koko itäisen Uudenmaan alueen kehittämistä osana pääkaupunkiseutua ja metropolialuetta." Det här är till innehållet det samma som jag sade i min anmärkning över Helsingfors framställning till ändring i kommun indelningen år 2006, fast egentligen tycker jag att det bara är bra att Östnyland hållls utanför "metropolen". I uttlåtandet noteras även att "Liikennejärjestelmän kriittinen tarkastelu osoittaa selkeästi, että HELI-radan poistaminen maakuntakaavasta oli hätiköity ratkaisu, ja itäsuunnan kasvavan asutuksen joukkoliikenne ei toimi metron eikä HEPI-radankaan varassa."
Synpunkterna är de samma i utlåtandet över förslaget till en gemensam generalplan för Östersundom. Här kan man även läsa följande:
Statsstyrelsen ger Borgås slutgiltiga utlåtanden den 9 mars.
I utlåtandet över etapplandskapsplanen säger Borgå bl.a. att "Maakuntakaavaehdotuksen liikenneratkaisut kuitenkin rajoittavat merkittävästi idän suunnan kasvumahdollisuuksia ja ratkaisu vaikeuttaa merkittävästi myös Porvoon ja koko itäisen Uudenmaan alueen kehittämistä osana pääkaupunkiseutua ja metropolialuetta." Det här är till innehållet det samma som jag sade i min anmärkning över Helsingfors framställning till ändring i kommun indelningen år 2006, fast egentligen tycker jag att det bara är bra att Östnyland hållls utanför "metropolen". I uttlåtandet noteras även att "Liikennejärjestelmän kriittinen tarkastelu osoittaa selkeästi, että HELI-radan poistaminen maakuntakaavasta oli hätiköity ratkaisu, ja itäsuunnan kasvavan asutuksen joukkoliikenne ei toimi metron eikä HEPI-radankaan varassa."
Synpunkterna är de samma i utlåtandet över förslaget till en gemensam generalplan för Östersundom. Här kan man även läsa följande:
Söderkullasta metron matka-aika Helsinkiin on jo noin 40 minuutta. Tällaisessa tilanteessa ollaan jo äärirajoilla sen suhteen, onko metro riittävän nopea joukkoliikenneyhteys yhdistämään Söderkullaa seudun pääkeskukseen. Metro ei liikennejärjestelmänä palvele Söderkullaa pidemmälle itään eli joukkoliikenne Porvoon suuntaan järjestetään bussien varassa. Östersundomin osayleiskaavatyön yhteydessä laaditut liikennejärjestelmäselvitykset (Strafica 2012 ja 2013) ja Sipoon Sibbesborgin osayleiskaavatyön yhteydessä laaditut selvitykset (mm. Pääkaupunkiseudun itäisen kasvukäytävän vaiheistus, 27.10.2014, Itäisen metrokäytävän esiselvitys 18.1.2013) osoittavat, että metron jatkaminen Söderkullaan/Sibbesborgiin voi johtaa myös metrojärjestelmän kapasiteettiongelmiin. Joukkoliikennejärjestelmä, jossa bussimatkustajat joutuisivat vaihtamaan esim. metroon päästääkseen Helsingin keskustaan, ei myöskään ole kilpailukykyinen henkilöauton kanssa Porvoon suunnasta tultaessa.
Statsstyrelsen ger Borgås slutgiltiga utlåtanden den 9 mars.
Pseudonymet Fallet Sibbo. Den 18 januari 2015
Landskapsstyrelsen för Nylands förbund beslöt på sitt möte i måndags att det ändrade förslaget till landskapsplan för "Östersundomområdet" från Västersundom till Sibbo å framläggs 20.1–20.2. Beslutet togs med rösterna 8 - 5. Det var bråttom med landskapsplanen, för generalplanen för Östersundom kan inte godkännas utan att landskapsplanen trätt i kraft. Förslaget till landskapsplan och utkastet till generalplan kommer nu att delvis samtidigt vara offentligt framlagda, men ordningsföljden är ändå fel.
Ppseudonymet ”Fallet Sibbo” intervjuades i måndags av Yle Östnyland. Intervjun, som sändes direkt, resulterade även i en text med rubriken "Sibbo går Helsingfors ärenden". Jag har använt mig av pseudonymet på sociala medier och i diskussionsspalter för att undvika personlig publicitet, Samtidig har jag använt namnet för att skaffa publicitet för min blogg. Liksom jag konstaterat i inlägget "Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008" är medierna mera intresserade av personer än av sakfrågor. Jag har varit tvungen att offra mitt ansikte och ställa upp som byfåne eller original för att få publicitet för min sak. På måndag lär det fortsatta med knagglig finska i Ylen Aikainen.
Ppseudonymet ”Fallet Sibbo” intervjuades i måndags av Yle Östnyland. Intervjun, som sändes direkt, resulterade även i en text med rubriken "Sibbo går Helsingfors ärenden". Jag har använt mig av pseudonymet på sociala medier och i diskussionsspalter för att undvika personlig publicitet, Samtidig har jag använt namnet för att skaffa publicitet för min blogg. Liksom jag konstaterat i inlägget "Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008" är medierna mera intresserade av personer än av sakfrågor. Jag har varit tvungen att offra mitt ansikte och ställa upp som byfåne eller original för att få publicitet för min sak. På måndag lär det fortsatta med knagglig finska i Ylen Aikainen.
Utkast till delgeneralplaner. Den 11 januari 2014
Sibbo kommun publicerade i fredags en kungörelse med rubriken "G18 förslaget till delgeneralplan för Eriksnäs läggs fram på nytt, G22 utkastet till delgeneralplan för Sibbesborg och G19 förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läggs fram". I webbversionen av kungörelsen hänvisas till webbplatsen "Yhteinen Östersundom", men det aktuella planförslaget hittas inte här. Webbplatsens svenska sidor har inte uppdaterats på ett par år. Anmärkningar mot förslaget till gemensam generalplanen för Östersundom, som även berör Majvik och Granö, skall vara framme i Helsingfors stads registratorskontor senast den 4 mars.
Det är inte bara planeringen av Majvik och Granö som koordineras i Helsingfors. Det samma verkar gälla "Sibbesborg". Utkastet för delgeneralplan för Sibbesborg (utan Eriksnäs) omfattar även områden väster om Sibbo å. Här saknar utkastet till delgeneralplan stöd i landskapsplanen, eftersom "Östtersundoms område", som i detta sammanhang sträcker sig från Västersundom till Sibbo å, lämnades bort från etapplandskapsplan 2 för Nyland. Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på ett extraordinärt möte på måndag behandla ett förslag till en komplettering av etapplandskapsplan 2, men förslaget till delgeneralplan, som borde styras av landskapsplanen, är offentligt framlagd från och med samma dag. Det skulle knappast vara möjligt utan ett intimt samarbete med Helsingfors.
Frågan är för vem "Sibbesborg" (inklusive Eriksnäs) egentligen planeras. På webbplatsen "Sibbesborg" kan man man läsa att "Sibbesborg är ett storskaligt projekt som ... syftar till att svara på huvudstadsregionens behov av tillväxt". För det första ligger det aktuella området åtminstone än så länge utanför huvudstadsregionen. Städerna i huvudstadsregionen har inget behov av tillväxt i Helsingforsregionens kranskommuner, dit Sibbo hör. Tvärtom uppfattas flyttningsrörelsen till kranskommunerna som ett stort problem. Istället vill man i Helsingfors koncentrera tillväxten till metropolområdets kärnområde. Någon gång i framtiden kommer gränsen för tillväxt inom den nuvarande huvudstadsregionen kanske att komma emot, men det är ingalunda nödvändigt att stadsstrukturen växer just längs Sibbos sydkust. I stället borde tillväxten ske längs spårvägförbindelser som redan existerar. Eftersom reserveringen för HELI-banan tagits bort från landskapsplanen, förutsätter "Sibbesborg" en förlängning av metrolinjen. Det är osannolikt att metrolinjen inom en överskådlig framtid ens förlängs till Östersundom, men om så skulle ske har Sibbo inte ekonomiska resurser att bygga en metrolinje från Östersundom till Sibbo å. I Helsingfors räknar man nog med att södra Sibbo kommer att vara en del av Helsingfors den dag "Sibbesborg" börjar byggas. I Sibbo anses tillväxtstrategin vara nödvändig för att Sibbo skall kunna förbli en självständig kommun, men i Helsingfors uppfattas projektet Sibbesborg som ett skäl till att ansluta hela södra Sibbo till huvudstaden. (Jfr "Nourish! Den 17 januari 2012".)
Eriksnäs skall få en egen delgeneralplan, men området planeras som en del av "Sibbesborg". Utan det storskaliga projektet Sibbesborg skulle de massiva planerna för Eriksnäs inte godkännas. Dess värre riskerar Eriksnäs bli ett isolerat område med dåliga förbindelser till övriga Sibbo och det närbelägna Söderkulla, men med god motorvägsförbindelse till Helsingfors.
Det är inte bara planeringen av Majvik och Granö som koordineras i Helsingfors. Det samma verkar gälla "Sibbesborg". Utkastet för delgeneralplan för Sibbesborg (utan Eriksnäs) omfattar även områden väster om Sibbo å. Här saknar utkastet till delgeneralplan stöd i landskapsplanen, eftersom "Östtersundoms område", som i detta sammanhang sträcker sig från Västersundom till Sibbo å, lämnades bort från etapplandskapsplan 2 för Nyland. Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på ett extraordinärt möte på måndag behandla ett förslag till en komplettering av etapplandskapsplan 2, men förslaget till delgeneralplan, som borde styras av landskapsplanen, är offentligt framlagd från och med samma dag. Det skulle knappast vara möjligt utan ett intimt samarbete med Helsingfors.
Frågan är för vem "Sibbesborg" (inklusive Eriksnäs) egentligen planeras. På webbplatsen "Sibbesborg" kan man man läsa att "Sibbesborg är ett storskaligt projekt som ... syftar till att svara på huvudstadsregionens behov av tillväxt". För det första ligger det aktuella området åtminstone än så länge utanför huvudstadsregionen. Städerna i huvudstadsregionen har inget behov av tillväxt i Helsingforsregionens kranskommuner, dit Sibbo hör. Tvärtom uppfattas flyttningsrörelsen till kranskommunerna som ett stort problem. Istället vill man i Helsingfors koncentrera tillväxten till metropolområdets kärnområde. Någon gång i framtiden kommer gränsen för tillväxt inom den nuvarande huvudstadsregionen kanske att komma emot, men det är ingalunda nödvändigt att stadsstrukturen växer just längs Sibbos sydkust. I stället borde tillväxten ske längs spårvägförbindelser som redan existerar. Eftersom reserveringen för HELI-banan tagits bort från landskapsplanen, förutsätter "Sibbesborg" en förlängning av metrolinjen. Det är osannolikt att metrolinjen inom en överskådlig framtid ens förlängs till Östersundom, men om så skulle ske har Sibbo inte ekonomiska resurser att bygga en metrolinje från Östersundom till Sibbo å. I Helsingfors räknar man nog med att södra Sibbo kommer att vara en del av Helsingfors den dag "Sibbesborg" börjar byggas. I Sibbo anses tillväxtstrategin vara nödvändig för att Sibbo skall kunna förbli en självständig kommun, men i Helsingfors uppfattas projektet Sibbesborg som ett skäl till att ansluta hela södra Sibbo till huvudstaden. (Jfr "Nourish! Den 17 januari 2012".)
Eriksnäs skall få en egen delgeneralplan, men området planeras som en del av "Sibbesborg". Utan det storskaliga projektet Sibbesborg skulle de massiva planerna för Eriksnäs inte godkännas. Dess värre riskerar Eriksnäs bli ett isolerat område med dåliga förbindelser till övriga Sibbo och det närbelägna Söderkulla, men med god motorvägsförbindelse till Helsingfors.
Försenat utlåtande. Den 19 augusti 2012
På föredragningslistan för mötet den 6 augusti hade Helsingfors stadsstyrelsemöte stadens utlåtandet över förslaget till etapplandskapsplan, fastän utlåtandet borde ha getts till Nylands förbund senast den 30 juni. (Jämför "Inget utlåtande. Den 3 juli 2012".) Ärendet bordlades och togs till behandling på nytt på stadsstyrelsemötet den 13 augusti, där det gjordes flera förslag till ändringar. Inget av ändringsförslagen gällde Östersundom, som inte alls berörs i utlåtandet. Istället hänvisas det till Östersundomkommitténs utlåtande. (Se t.ex. "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012".) Men Östersundom kommitténs utlåtande bygger bara på stadsplaneringskontorets synpunkter. Det här betyder att t.ex. miljönämndens ställningstagande gällande Östersundom (se "Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012") inte alls förmelats till Nylands förbund. De förtroendevalda i Helsingfors har alltså inte alls fått säga sin åsikt om etapplandskapsplanen för Östersundoms del.
I stadsstyrelsen utlåtande finns trots allt ett ställningstagande som i praktiken gäller Östersundom. Det härstammar från stadsplaneringsnämnden (se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012") och indirekt från stadplaneringskontoret och lyder enligt följande:
I stadsstyrelsen utlåtande finns trots allt ett ställningstagande som i praktiken gäller Östersundom. Det härstammar från stadsplaneringsnämnden (se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012") och indirekt från stadplaneringskontoret och lyder enligt följande:
viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa tai väljentää. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä ja vain yksityiskohtaisempi kaavoitus voi osoittaa sen, tarvitaanko aluetta leveämpänä viheryhteytenä, kuten ekologisena käytävänä vai pelkästään kulkuraittina.
Specialplaneringsområde ES2. Den 15 juli 2012
I mitt inlägg "Stora detaljhandelsenheter. Den 10 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om etapplandskapsplan 2 för Nyland lite överraskande vill ha begränsa möjligheterna för ett köpcentrum vid motorvägsavtaget till Knutersvägen ("specialplaneringsområde ES2"), medan man värnar om möjligheter för ett köpcentrum vid avtaget från Österleden till Ring III (ES1). Utlåtandet är här i själva verket i linje med utkastet (b) till gemensam generalplan för Östersundom. I anvisningarna och bestämmelserna kan man här läsa följande:
Området ES1 utvecklas som ett regionalt betydande område för detaljhandel och affärsliv, där detaljhandeln inte har begränsats.
Området ES2 utvecklas som ett område för regionalt betydande handel och arbete som kräver utrymme. Där tillåts endast sådan verksamhet inom detaljhandel vars försäljningsartiklar tar mycket utrymme.
Östersundomkommittén satsar alltså hårt på specialplaneringsområdet ES1 alias Porvari. Utmaningarna är här dock många. Dels gäller det att bygga på många meter djup dy. Dels gränsar området till ett Natura 2000-område. Eftersom området ligger på gränsen mellan Vanda och Helsingfors förutsätter planerna en sammanordnad detaljplanering. Dess värre är det oklart här var exakt gränsen går mellan Vanda och Helsingfors. Och visst är det lite pinsamt att området som Vanda gav bort med motiveringen att det inte kan utvecklas, nu skall "utvecklas som ett regionalt betydande område för detaljhandel och affärsliv".
Stora detaljhandelsenheter. Den 10 juli 2012
I tre inlägg, "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012", "Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet. Den 8 juli 2012" och "Även utan bindande beslut. Den 9 juli 2012" har jag behandlat Östersundomkommitténs utlåtande om förslaget till etapplandkspsplan för Nyland. Det finns ytterligare att kommentera i utlåtandet. Under rubriken "Kaupan ohjaus" kommer Östersundomkommittén med förslaget att "Maakuntakaavaan tulisi Porvarin alueen merkintöjä korjata siten, että alueelle voidaan sijoittaa merkitykseltään seudullisia tilaa vaativia vähittäiskaupan suuryksikköjä." Förslaget motsvarar visionerna i utkastet till gemensam generalplan, men det är lite märkligt att man kör på med det helt inofficiella namnet "Porvari".
Östersundomkommittén vill alltså ha möjligheter för ett köpcentrum vid avtaget från Österleden till Ring III. Däremot uttrycker man lite överraskande önskemål om restriktioner för ett köpcentrum vid motorvägsavtaget till Knutersvägen. I ulåtandet påpekas följande:
Vidare säger man att "Sakarinmäessa seudullisen vähittäiskaupan suuryksikkö-merkintään liittyvä ajoitusmääräys on tarpeellinen." Jag har i inlägget "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" noterat att Sibbo uttryckt kritik mot möjligheterna till en stor detaljhandelsenhet i det aktuella området. I Sibbos ulåtande noteras det att en allt för stor detaljhandelsenhet skulle skada södra Sibbo, men Östersundomkommitténm nöjer sig med att här föreslå att "Sakarinmäen ja Landbo/Ultunan katuvarsien kaupallisen menestymisen takia tulee seudullisten palveluiden laatuvalikoimaa rajoittaa".
Östersundomkommittén vill alltså ha möjligheter för ett köpcentrum vid avtaget från Österleden till Ring III. Däremot uttrycker man lite överraskande önskemål om restriktioner för ett köpcentrum vid motorvägsavtaget till Knutersvägen. I ulåtandet påpekas följande:
Maakuntakaavaehdotuksessa Landbon liittymän tuntumaan Sakarinmäen metroaseman lähelle (ES2) voidaan maakuntakaavaehdotuksen mukaan sijoittaa merkitykseltään seudullinen tilaa vaativan vähittäis-kaupan suuryksikkö. Tällaisen yksikön sijoittaminen Östersundomin (Landbon) liittymän tuntumaan johtaisi muualla katuverkon varressa sijoittuvan vähittäiskaupan toimintaedellytysten heikkenemiseen.
Vidare säger man att "Sakarinmäessa seudullisen vähittäiskaupan suuryksikkö-merkintään liittyvä ajoitusmääräys on tarpeellinen." Jag har i inlägget "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" noterat att Sibbo uttryckt kritik mot möjligheterna till en stor detaljhandelsenhet i det aktuella området. I Sibbos ulåtande noteras det att en allt för stor detaljhandelsenhet skulle skada södra Sibbo, men Östersundomkommitténm nöjer sig med att här föreslå att "Sakarinmäen ja Landbo/Ultunan katuvarsien kaupallisen menestymisen takia tulee seudullisten palveluiden laatuvalikoimaa rajoittaa".
Även utan bindande beslut. Den 9 juli 2012
I mitt inlägg "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland kritiserar beteckningen "behov av grönförbindelse". I sitt utlåtande taktiserar Östersundomkommittén även användningen av beteckningen "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik". Här fortsätter Östersundomkommitten på samma linje som i utlåtandet över utkastet till etapplandskapsplanen för ett år sedan. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Östersundomkommitténs kritik motsvarar även de åsikter som fastighetsnämnden i Helsingfors uttryckt i sitt utlåtande. (Se Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012.) I stället för att kräva bindande beslut på spårvägsförbindelse till Östersundom innan området kan byggas kommer Östersundomkommittén med följande förslag till ändring:
I utlåtandet kan man vidare läsa att "Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole yksin kunnan ratkaistavissa." Beslut om statlig finansiering på 30 % är ingen självklarhet, men en mycket större osäkerhetsfaktor är ändå Vandas deltagande i metroprojektet.
Rakentamisen ja raidejärjestelmän kytkentä tulisi maakuntakaavassa esittää siten, että maakunnallinen ohjausvaikutus säilyy, mutta rakentamissuunnittelun voisi käynnistää myös ilman sitovaa rahoituspäätöstä. Päätavoitteena Östersundomissa on kuitenkin jo toteutetun metroradan jatkaminen.
I utlåtandet kan man vidare läsa att "Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole yksin kunnan ratkaistavissa." Beslut om statlig finansiering på 30 % är ingen självklarhet, men en mycket större osäkerhetsfaktor är ändå Vandas deltagande i metroprojektet.
Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet. Den 8 juli 2012
I gårdagens inlägg "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland kritiserar beteckningen "behov av grönförbindelse". Östersundomkommittén torde med kritiken mot grönförbindelser i första hand vela främja möjligheten att så effektivt som möjligt exploatera Östersundom. Ett större problem är här naturskyddsområdena och Natura 2000 områdena. I utlåtandet noteras det även att "Östersundomin suunnittelussa on ollut haasteellista löytää tasapaino kilpailukyvyn ja luonnonsuojelun tavoitteiden välillä." Östersundomkommittén kan inte gärna föreslå att beteckningarna för naturskyddsområden tas bort från landskapsplanen. Istället tar man fasta på att konkurrenskarft är en av målsättningarna bakom landskapsplanen och föreslår följande:
Kilpailukyky on tärkeä kriteeri ja periaate maakuntakaavan tavoitteissa. Siksi olisi suotavaa yrittää maakuntakaavassa esittää asiasta tulkintatapoja, jotka eivät aiheuttaisi merkittävää haittaa alueen kilpailukyvylle. Erityisen tärkeää olisi turvata Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet.
I utlåtandet låter man förstå att problemet med att finna en "balans mellan målsättningarna som gäller konkurrenskraft och naturskydd" även berör "utvecklingsmöjligheterna för den nationellt viktiga Nordsjö hamn". Vilka utvecklingsmöjligheter man tänker på, då stora delar av hamnen är obebyggd och oanvänd, är svår att föreställa sig. En förklaring är att man med utvecklingen av Nordsjö hamn syftar på planerna för området "Porvari", som betecknats som "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö". En annan möjligt är att det finns planer på att utvidga hamnen österut mot Granö. För detta talar ett märkligt förslag i utlåtandet angående den lilla ön Käringholmen väster om Granö (samt Långören). Det föreslås att "Saarten merkinnät tulisi muuttaa siten, että ne mahdollistavat uuden käytön taajamatoimintojen alueena." I utlåtandet påpekas det vidare följande:
Käringholmen Granön länsipuolella on osoitettu maakuntakaavaehdotuksessa virkistysalueena. Östersundomin yhteisen yleiskaavan tarkistetussa luonnoksessa se on rakentamisaluetta.
Käringholmen har överhuvudtaget inte fått någon beteckning i förslaget till etapplandskapsplan, men då ön hör till Sibbo betyder detta att den nuvarande beteckningen rekrationsområde fortfarande skulle gälla. I det ursprungliga utkastet till gemensam generalplan för Östersundom (alternativ A) hade Käringholmen betecknats som grönområde, men i det "utvecklade" utkastet B har ön betecknats som "byggnadsområde" med ett tomtexploateringstal på 0,4 eller mindre. Ön är således ljusröd på kartan ovan. En mindre dramatisk förklaring skulle vara att man vill kunna utnyttja Käringholmen för en småbåtshamn, men det förhindras väl inte av beteckningen rekreationsområde. Bilden nedan är ur "Östersundomin yhteisen yleiskaavaluonnoksen leikekirja".
Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012
Östersundomkommittén antog ett utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland på sitt möte den den 12 juni. Utlåtandet torde vara tänkt att representera Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma synpunkt på förslaget till Östersundomområdets del, men åtminstone Sibbo har i sitt eget utlåtande även uttalat sig om Östersundom. Östersundomkommitténs utlåtande innehåller en del intressanta synpunkter.
I Östersundomkommitténs utlåtande kritiserar man för det första beteckningen "behov av grönförbindelse", som enligt Östersundomkommittén har två olika betydelser: "behov av regional förbindelse" och ekologisk förbindelse. Istället för "regional förbindelse" (seudullinen reittiyhteystarve) borde man väl här tala om förbindelse för rekreation. I förslaget till etapplandskapsplan beskrivs beteckningen enligt följande:
Med beteckningen anges grönförbindelser och områden som hör till nätverket av rekreationsområden och det ekologiska nätverket.
Östersundomkommittén påstår i utlåtandet att beteckningen används även då det inte är fråga om regionalt betydelsefulla förbindelser. I verkligheten torde man vara ute fter att kritisera det motsatta: att även de planerade "regionala" strandpromenaderna (seudullinen rantaraitti) i utkastet till generalplan har betecknats som behov av grönförbindelse i förslaget till landskapsplan. I utlåtandet föreslår man att beteckningen grönförbindelse "öppnas", så att den även inkluderar "urbant bebyggd strand"!
Helsingfors stadsplaneringsnämnd kommer med en liknande synpunkt i sitt utlåtande, fastän nämnden försöker låta det se ut som om frågan inte specifikt gäller Östersundom. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) Jag citerar ur stadsplaneringsnämndens utlåtande:
Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä.
Märkligt nog kritiserar man "grönförbindelsen" över Westerkulla gårds åkrar och hävdar att den inte är en regionalt betydelsefull förbindelse, fastän "förbindelsen" i förslaget till landskapsplan här exakt anpassats till uppdateringen av utkastet (utkast B) till gemensam generalplan för Östersundom. I verkligheten har man här använt betekningen grönområde - precis som i utkastet till gemensam generalplan. Det kan noteras att det vintertid går ett preparerat skidspår över åkern. Skidspåret förbinder spårnätet i Helsingfors med spårnätet i Vanda, så att man kan skida t.ex. från Nordsjö till Håkansböle, Viirilä och Kervo. För övrigt fungerar en urbant bebyggd strandpromenad inte som skidled, vilket de flesta existerande leder för rekreation gör.
Östersundomkommittén föreslår följande ändringar i landskapsplanen angående grönförbindelser:
Viheryhteyksien merkinnöissä tulisi noudattaa sellaista mittakaavaa kuin muuallakin maakuntakaavan alueella. Viheryhteyksien määrää tulisi vähentää ja olemassa oleva asutus tulee myös ottaa huomioon. Viheryhteyden määritelmää tulisi avata siten, että myös kaupunkimainen rakennettu ranta täyttää määritelmän.
Det kan slutligen som en kuriositet noteras att landskapsfullmäktiges första viceordförande Osmo Soininvaara har fått en egen beteckning "behov av grönförbindelse" från sin sommarstuga vid Merilävägen i Hangelsby till Hangelby träsk.
Tillägg till utlåtande. Den 4 juli 2012
 |
| http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121407-6.PDF |
I mitt inlägg "Inget utlåtande. Den 3 juli 2012" noterar jag att Helsingfors tydligen inte gett något utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan. Kommunstyrelsen i Sibbo antog däremot ett utlåtande på mötet den 19 juni. Till förslaget från planläggningssektionen (se "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" och "Samalle paikalle. Den 18 juni 2012") tillades på förslag av Sini-Pilvi Saarnio satsen "Östersundomin ja Majvikin alueella on turvattava Sipoonkorven kansallispuiston ja rannikon arvokkaiden luontokohteiden väliset yhteydet ja riittävät suojavyöhykkeet niiden ympärillä." Nej-rösterna mot Saarnios förslag torde främst bero på kontroversen kring grönförbindelser i Majvik.
För övrigt är det anmärkningsvärt att Sibbo denna gång överhuvudtaget uttalar sig om området för den gemensamma generalplanen, eftersom man igen kommit överens om att överlåta uppgiften till Östersundomkomittén.
Inget utlåtande. Den 3 juli 2012
När jag för sex år sedan kom hem från en semesterresa i Italien hade Helsingfors just tagit sitt initiativ till ändring i kommunindelningen. Det fanns mycket att kolla upp i tidningarna från semestern. Resultatet blev denna blogg. Nu har jag igen varit på semester i Italien, men det verkar inte ha hänt mycket att rapportera. Jag hade tänkt mig behandla Helsingfors stads utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan för Nyland, men stadsstyrelsen i Helsingfors tycks inte alls ha behandlat ärendet. Stadsstyrelsen torde nästa gång sammankallas först i augusti och frågan är om det alls blir något utlåtande från Helsingfors. En orsak till fördröjningen kan vara att fastighetsnämnden tog beslut om ett utlåtande i ämnet (till stadsstyrelsen) först den 14 juni, fastän utlåtandet begärts före slutet av maj. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012", "Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012" och föredragningslistan, där även utlåtanden från andra nämnder återges.)
Det kan noteras att Centerns representant i fastighetsnämnden på mötet den 14 juni föreslog att det stycke (i förslaget till utlåtande) som berör Malm lämnas bort.
Det kan noteras att Centerns representant i fastighetsnämnden på mötet den 14 juni föreslog att det stycke (i förslaget till utlåtande) som berör Malm lämnas bort.
Samalle paikalle. Den 18 juni 2012
 |
| http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121407-6.HTM |
I mitt in inlägg "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" noterar jag att planläggninssektionen i Sibbo på sitt möte den 12 juni 2012 föreslogs anta ett utlåtande om etapplandskapspla 2 för Nyland. I förslaget till utlåtande ingick även kritik som berör Östersundom, fastän man noterar att Östersundomkommittén skilt ger ett utlåtande för Östersundoms del. Protokollet fån mötet har inte ännu publicerats, men ur föredragningslistan för kommunstyrelsens möte på tisdag framgår att sektionen godkände förslaget till utlåtande med några ändringar. Sektionen beslöt att ta bort följande stycke:
Heli-ratavarauksen poistuminen kaavaehdotuksesta vapauttaa alueita taajamatoimintojen tiivistämiseen mm. Söderkullassa. Nopea Helsinki – Pietari junayhteys ja itämetron jatke Mellunmäestä Östersundomin kautta Söderkullaan korvaavat HELI -radan.
Följande stycke, som berör detaljhandelsenheten, beslöt sektionen lägga till förslaget till utlåtande:
Itä-Uudenmaan maankuntakaavassa (2000) jätettiin vahvistamatta riittävien selvitysten puuttuessa samalle paikalle esitetty keskustatoimintojen merkintä, joka olisi mahdollistanut vähittäiskaupan suuryksikön sijoittumisen alueelle.
 |
| http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121407-6-1.PDF |
Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012
Stadsplaneringsnämnden i Vanda skall på sitt möte på måndag ta ställning till ett förslag till utlåtande över etapplandskapsplanen, "Lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". Förslaget till utlåtande innehåller ingenting om Östersundom. Istället konstateras det att "Östersundomin yhteisen osayleiskaavan alueen lausunnon antaa Östersundom-toimikunta erikseen".
På tisdag skall planläggninssektionen i Sibbo behandla motsvarande ärende. I förslaget till utlåtande,
"Lausunto Uudenmaan liitolle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta / Utlåtande till Nylands förbund om landskapsplan förslag" heter det inledelsevis att "Östersundom -toimikunta antaa lausunnon kuntien yhteisen yleiskaavan valmistelun näkökulmasta", men så noteras det att "Östersundomia on kuitenkin tarpeen tarkastella myös yleisesti Sipoon kunnan näkökulmasta." När det gäller definitionen av "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" har man på samma linje som Östersundomkommittén och Helsingfors fastighetsnämnd. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012"). Bindande beslut om spårvägsförbindelse får inte vara ett krav för förverkligandet av markanvändningen:
När det gäller planerna på en stor detaljandel i Östersundom (se "100 000 m2-vy. Den 17 maj 2012") går Sibbo i förslaget till utlåtande inte Helsingfors intressen. Kritiken är överraskande hård med tanke att Sibbo kommun och Helsingfors stad just kom överens om en stor markaffär i det aktuella området. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012", "Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012" och "Hyvä me. Den 8 maj 2012".) Kritiken är delvis den samma som riktades mot Sibbos egna planer på ett köpcentrum för några år sedan. (Se "Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008" och "Östersundom city. Den 29 maj 2011".) Jag citerar ur förslaget till utlåtande:
På tisdag skall planläggninssektionen i Sibbo behandla motsvarande ärende. I förslaget till utlåtande,
"Lausunto Uudenmaan liitolle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta / Utlåtande till Nylands förbund om landskapsplan förslag" heter det inledelsevis att "Östersundom -toimikunta antaa lausunnon kuntien yhteisen yleiskaavan valmistelun näkökulmasta", men så noteras det att "Östersundomia on kuitenkin tarpeen tarkastella myös yleisesti Sipoon kunnan näkökulmasta." När det gäller definitionen av "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" har man på samma linje som Östersundomkommittén och Helsingfors fastighetsnämnd. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012"). Bindande beslut om spårvägsförbindelse får inte vara ett krav för förverkligandet av markanvändningen:
Östersundomin alueelle laaditaan kaikki maankäytönmuodot käsittävä maakuntakaava, joka noudattaa kuntien yhteisen yleiskaavan laatimisen pohjaksi valittua luonnosvaihtoehtoa. Maakuntakaavaan on osoitettu metron suunnittelun mahdollistava ohjeellinen seutuliikenteen rata Helsingistä Östersundomin kautta Sipoon Söderkullaan. Raideyhteyteen tukeutuvien uusien taajamien toteuttaminen edellyttää sitovaa päätöstä radan tai aseman toteuttamisesta, mikä Östersundomissa merkitsee valtion ja kuntien rahoituspäätöstä metron rakentamissuunnitelman laatimiseksi tai rakentamisen aloittamiseksi. Maakuntakaavalla ei tulisi antaa näin sitovaa määräystä. Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole kiinni pelkästään kunnasta. Maankäytön toteuttaminen metron kehityskäytävässä tapahtuu joka tapauksessa siten, että metron rakentaminen on lopulta mahdollista ja kannattavaa. Yhdyskuntarakenteen kehittämisessä on olennaista, että vaiheittainen toteuttaminenkin mahdollistaa tehokkaan joukkoliikenteen järjestämisen.
När det gäller planerna på en stor detaljandel i Östersundom (se "100 000 m2-vy. Den 17 maj 2012") går Sibbo i förslaget till utlåtande inte Helsingfors intressen. Kritiken är överraskande hård med tanke att Sibbo kommun och Helsingfors stad just kom överens om en stor markaffär i det aktuella området. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012", "Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012" och "Hyvä me. Den 8 maj 2012".) Kritiken är delvis den samma som riktades mot Sibbos egna planer på ett köpcentrum för några år sedan. (Se "Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008" och "Östersundom city. Den 29 maj 2011".) Jag citerar ur förslaget till utlåtande:
Sipoon kunnan alueella ei ole keskustatoimintojen ulkopuolisia vähittäiskaupan suuryksiköitä, mutta uusi merkitykseltään seudullinen vähittäiskaupan suuryksikkö on sijoitettu Östersundomiin Landbon liittymän pohjoispuolelle. Enimmäismitoituksena tälle keskittymälle on 100 000 k-m2 eli Itäkeskuksen verran. Vaikka keskittymä on pääasiassa tarkoitettu tilaa vaativalle erikoiskaupalle, kuten auto-, huonekalu-, ja rautakaupalle, merkintä mahdollistaa sen, että yksityiskohtaisemmassa kaavoituksessa alueelle voidaan osoittaa myös merkitykseltään paikallisia päivittäistavarakaupan suuryksiköitä. Koska seudullisesti merkittävän päivittäistavarakaupan suuryksikön alaraja on Helsingissä 5 000 k-m2, voi siis Landbon liittymään sijoittua 4 999 k-m2 kokoinen päivittäistavarakaupan suuryksikkö. Näin suuren päivittäistavarakaupan sijoittumisella kaupunkirakenteen reunan ulkopuolelle moottoritien liittymään on merkittäviä haitallisia vaikutuksia kaupan rakenteeseen paitsi Östersundomissa, myös koko Etelä-Sipoossa. On täysin selvää, ettei siellä asioida joukkoliikenteellä, kävellen tai pyöräillen vaan nimenomaan maakuntakaavan tavoitteiden vastaisesti henkilöautolla. Maakuntakaavan merkinnöissä on kyllä pyritty estämään keskustatoimintojen ulkopuolisten vähittäiskaupan suuryksiköiden haitalliset vaikutukset keskustojen kaupallisiin palveluihin, mutta määräyksissä on liikaa tulkinnan varaa. Tämän merkinnäin vaikutuksia ei ole selvitetty riittävästi. On todennäköistä, että merkinnän sallima kehitys vie paikallisen elinkeinotoimintojen edellytyksiä vähittäiskaupan osalta Etelä-Sipoossa.
Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012
Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för dagens möte ett ärende med rubriken "Lausunto kaupunginhallitukselle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". I mitt inlägg "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012" noterar jag att Helsingfors stad enligt stadsplaneringsnämndens utlåtande över etapplandskapsplanen inte ger ett utlåtande för Östersundoms del, utan överlåter uppgiften åt Östersundomkommitén. Fastighetsnämnden föreslås lika väl ge ett utlåtande (till stadsstyrelsen) som även inkluderar Östersundom. I förslaget till utlåtande ingår ett eget avsnitt om Östersundom. Avsnittet berör dock en enda fråga, nämligen kravet på att "i den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området
kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya
spårförbindelsen och stationen." (Se "Krav på bindande beslut. Den 15 maj 2012".) I sitt utlåtande om utkastet till landskapsplan tog Östersundomkommittén avstånd från kravet på att detaljplaneringen av Östersundom skulle
förutsätta beslut om förverkligande av planerna på spårvägsförbindelse. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Nu föreslås fastighetsnämnden upprepa synpunkten i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan:
År 2006 motiverade Helsingfors förslaget till en ändring i kommunindelningen med att Sibbo varit samarbetsovillig. Enda beviset på samarbetsovilja som Helsingfors lade fram var att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Utredningsman Pekka Myllyniemis enda motivering till att Helsingfors inte kunde nöja sig med ett mindre område än det han föreslog var att metrolinjen krävde ett tillräckligt stort område. Överhuvudtaget var planerna på en metrolinje till Östersundom en central motivering för inkorporeringen. I sin plagierade utredning lägger Myllyniemi fram siffror som visar att kollektivtrafiken från Östersundom inte kan skötas med buss. Nu hävdas det lika väl i förslaget till fastighetsnämndens utlåtande att "joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon."
Området "Porvari" i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden har i förslaget till utlåtande fått ett eget avsnitt:
"Östersundomin Porvari" omnämns även i samband med suynpunkter som gäller Joker-linjerna:
Östersundom
Östersundomin alue on merkitty raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi, jossa alueen toteuttaminen on kytketty uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan toteuttamispäätökseen.
Pääkaupunkiseudun taajama-alueeseen välittömästi rajoittuvalla Östersundomin alueella on nykyisellään noin 7 000 asukasta. Alueelle on laadittavana Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteinen yleiskaava, jonka ratkaisu perustuu tehokkaaseen raidepohjaiseen joukkoliikenteeseen. Raskaan raideliikenneinvestoinnin toteuttaminen jo ennen lisäasutusta tai edes raideratkaisun kannalta kohtuullisen asukaspohjan olemassaoloa on kuitenkin yhteiskunnan resurssien haaskausta. Käytännössä alkuvaiheen joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon. Alue ei ole sellainen irrallinen uusi asuinalue, jonka toteuttamisen ehdoksi olisi perusteltua asettaa sitovaa raideyhteyden toteuttamispäätöstä.
Pääkaupunkiseudun muutenkin haastavaa asuntojen tuottamistavoitteiden toteuttamista ei ole syytä vaikeuttaa asettamalla vaikeasti tulkittavia esteitä uusien asuinalueiden käyttöön ottamiselle. Östersundomin alueen rakentamisen ehdoksi asetettu sitova raideyhteyden ja aseman toteuttamispäätös on siksi poistettava. Suunnittelumääräys, jonka mukaan alueen maankäyttöä kuntakaavoituksessa on suunniteltava ja mitoitettava raideliikenteen toimintaedellytyksiä suosivaksi on sen sijaan pidettävä hyvänä.
År 2006 motiverade Helsingfors förslaget till en ändring i kommunindelningen med att Sibbo varit samarbetsovillig. Enda beviset på samarbetsovilja som Helsingfors lade fram var att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Utredningsman Pekka Myllyniemis enda motivering till att Helsingfors inte kunde nöja sig med ett mindre område än det han föreslog var att metrolinjen krävde ett tillräckligt stort område. Överhuvudtaget var planerna på en metrolinje till Östersundom en central motivering för inkorporeringen. I sin plagierade utredning lägger Myllyniemi fram siffror som visar att kollektivtrafiken från Östersundom inte kan skötas med buss. Nu hävdas det lika väl i förslaget till fastighetsnämndens utlåtande att "joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon."
Området "Porvari" i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden har i förslaget till utlåtande fått ett eget avsnitt:
Östersundomin Porvari
Itäväylän/Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteyksessä, Helsingin ja Vantaan rajalla sijaitseva Porvari on tulevaisuuden työpaikka- ja asuinalue, jolla on sijaintinsa puolesta suuri vetovoimapotentiaali. Se kaavaillaan myös merkittäväksi joukkoliikenteen runkoyhteyksien vaihtoasemaksi (metro/ pikaraitiotie/linja-autojen runkolinjat).
Alue on siten Östersundomin toteutuksen kannalta luonteva ensimmäisen vaiheen aluekeskus, joka sellaiseksi on syytä merkitä myös maakuntakaavaan. Östersundomin toteuttaminenhan on vuosikymmeniä kestävä prosessi. Kaavaehdotuksessa merkittyjen aluekeskusten toteutus on kaukana tulevaisuudessa, eikä ole mielekästä toteuttaa Östersundomia siten, että aloitusalueet pitkän ajan joutuisivat tukeutumaan itäisen Helsingin kaupallisiin ja julkisiin palveluihin, jolloin tarpeeton liikenne alueella samalla lisääntyy.
"Östersundomin Porvari" omnämns även i samband med suynpunkter som gäller Joker-linjerna:
Samoin lautakunta katsoo, että ns Jokeri I:n linjauskäytävää on jatkettava Itäkeskuksesta Östersundomin Porvariin. ...
Lautakunta toteaa myös, että ns. Jokeri 3:n linjauskäytävää on jatkettava Östersundomin Porvarista Vuosaaren satamaan. Lentoasemaa ja Vuosaaren satamaa yhdistävä nopea joukkoliikenneyhteys on hyvin tärkeä pääkaupunkiseudun tulevaisuuden kilpailukykyä vahvistava tekijä.
Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012
 |
| Behov av grönförbindelse, förslaget till etapplandskapsplan |
På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 29 finns ett ärende med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta" . Här kan man bl.a. läsa att "Helsingin alueeseen kuuluvan Östersundomin alueen lausunnon antaa Östersundom-toimikunta erikseen." I mitt inlägg "Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012"
noterar jag att Helsingfors miljönämnd i sitt utlåtande även tar ställning till förslaget till etapplandskapsplan. Nu ser det ändå ut som om Helsingfors, Vanda och Sibbo liksom i utlåtandet över utkastet till landskapsplan överlåter uppgiften att ge ett utlåtande för Östersundoms del till Östersundomkommittén. Indirekt kommer stadsplaneringsnämnden ändå med en anmärkning som i första hand torde gälla Östersundom:
Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä.
 |
| Regional strandpromenad, utkastet till gemensam generalplan |
När det gäller förslaget att stryka HELI-banan är föredragande lite väl ivrig. Det heter nämligen i förslaget till utlåtande att "HELI-ratavarauksen poistuminen kaavaehdotuksesta on erittäin myönteinen asia." Saken är kanske bra för stadsplaneringen i Helsingfors, men knappast för regionen som helhet, åtminstone inte för östra Nyland. Strykningen av HELI-banan skapar framför allt förutsättningar för en förbindelse mellan Helsingfors centrum och flygplatsen i Vanda, men eventuellt även för en metrolinje till Östersundom. Jag citerar ur förslaget till utlåtande:
Yhdyskuntarakenteen tarkoituksenmukainen laajeneminen ei enää perustele Heli-rataa, vaan Lentoradalta haarautuva ja Nikkilän kautta Porvoon suuntaan kulkeva Helsinki – Pietari (HEPI) rata ja Itämetron jatke Mellunmäestä Söderkullaan yhdessä korvaavat Heli-radan.
Kaavaehdotuksessa on esitetty metron suunnittelun mahdollistama ohjeellinen seutuliikenteen rata Östersundomin kautta Söderkullaan ja sieltä yhteystarvemerkintä Porvoon suuntaan. Tähän ei ole huomautettavaa.
Flygfältet i Malm och behovet av en ersättande flygplats lyfts starkt fram i förslaget till utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan. Det heter bl.a. att "Malmin lentokentän tilanne on edelleen ratkaisematta, mikä vaikeuttaa huomattavasti Helsingin koillisten alueiden kehittämistä." Vidare kan kan man läsa följande om malm:
Helsinki on jatkanut rakennuskieltoa lentokentän alueella useaan otteeseen. Jatkuvalla epävarmuudella on alueellisia vaikutuksia, jotka heijastuvat koko Helsingin koillisen alueen ja osin Vantaankin kehittämismahdollisuuksiin.
Helsingin uudessa yleiskaavatyössä Malmin kentän kysymystä arvioidaan uudelleen. Mikäli kentälle ei löydy korvaavaa sijaintia, kysymys uhkaa jäädä edelleen ratkaisematta. On oletettavaa, että ratkaisun edelleen lykkääntyessä kielteiset taloudelliset ja sosiaaliset aluevaikutukset pahenevat.
Flygfältet i Malm utgör alltså - enligt förslaget till utlåtande - utgjort ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. I januari sade Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att flygfältsområdet i Malm bör byggas ut före Östersundom. Oklarheten kring Malm förklaras långt av att Matti Vanhanen bröt avtalet mellan staten och Helsingfors om att frigöra flygfältet för bostadsbebyggelse och i stället för Malm erbjöd Östersundom. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Man kunde rentav hävdad att det indirekt är inkorporeringen som stoppat utvecklingen i nordöstra Helsingfors.
Metro vie pohjan. Den 24 maj 2012
 |
| Bbl 23.5 2012 |
I gårdagens nummer av Boråbladet ingår en notis med rubriken "Konsult kollar metro ända till Sibbesborg". I notisen kan man läsa att målet med utredningen bl.a. är att ""hitta den optimala sträckningen för metrobanan".
I mitt inlägg "Parallella spårförbindelser. Den 19 maj 21012" noterar jag att man i promemorian "Porvoon suunnan joukkoliikenteen kehittämisvaihtoehdot" till etapplandskapsplanen för Nyland medger att metron till Östersundom trots allt är ett hinder för Heli-banan. På paradsidan till gårdagens nummer av Uusimaa finns en nyhet med rubriken "Porvoon-junat vielä pitkään museopelejä". I texten, som även publicerats på tidningens webbplats, kan man läsa att "Uudenmaan liiton Porvoon suunnan -joukkoliikennemuistiossa arvioidaan, että Östersundomin metro vie pohjan taajamajunaradalta."
 |
| Uuismaa 23.5 2012 |
Artikeln inne i tidningen har rubriken "Porvoolaisten joukkoliikenne perustuu busseihin vielä kauan" och underrubriken "Itärata lentoaseman kautta jää Östersundomin metrohankkeiden taakse". Här kan man bl.a. läsa följande:
Suurin raideliikennepaino annetaan Helsingin nappaamalle Östersundomin alueelle, joka rakennetaan metroyhteyden varaan. Östersundomin metro vie käytännössä loputkin mahdollisuudet lähiliikenneradalta Söderkullan ja Porvoon suuntaan, sillä kahdelle näin vierekkäiselle raidelinjalle ei löydy tarpeeksi matkustajia.
Det kan påpekas att Sibbo tidigare motsatte sig en metrolinje till Östersunddom, men inte Heli-banan.
Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012
Ifjol gav miljönämnden i Helsingfors ett uttalande om utkastet till etapplandskaplan 2 för Nyland som även berörde Östersundom, fastän man kommit överens om att Helsingfors liksom Vanda och Sibbo i sitt uttalande inte skulle uttala sig om Östersundom, utan överlåta uppgiften åt Östersundomkommittén. (Se bl.a. "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Igår behandlade miljönämnden på sitt mötte ett förslag till utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan. Även detta utlåtande inkluderar synpunkter angående Östersundom. Förslaget till utlåtandet antogs oförändrat till de delar som utlåtandet gäller Östersundom. Nedan ett utdrag ur utlåtandet:
Maakuntakaavaehdotuksessa Östersundomin alue on merkitty pääosin raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi. Taajamatoimintojen alueet sisältävät myös virkistys- ja puistoalueet, ulkoilureitit, pyöräily- ja jalankulkureitit sekä paikalliset suojelualueet.
Taajamatoimintojen alueita koskevan suunnittelumääräyksen mukaan alueiden käyttöä suunniteltaessa on huolehdittava siitä, että rakentaminen tai muu käyttö ei yksistään tai tarkasteltuna yhdessä muiden hankkeiden ja suunnitelmien kanssa aiheuta aluevaraukseen rajoittuvalla tai alueen läheisyydessä sijaitsevalla Natura 2000-verkostoon kuuluvalla tai valtioneuvoston verkostoon ehdottamalla alueella sellaisia haitallisia vaikutuksia veden laatuun, määrään, vesitasapainoon tai vesialueen pohjaolosuhteisiin eikä sellaisia melu- tai muita häiriöitä, jotka merkittävästi heikentävät alueen niitä luonnonarvoja, joiden suojelemiseksi alue on sisällytetty tai on tarkoitus sisällyttää Natura 2000-verkostoon.
Östersundom on Helsingille huomattavan tärkeä asuntorakentamisen kannalta ja Helsingin itäisenä kasvusuuntana. Siellä on myös erityisen paljon arvokasta luontoa ja kulttuurihistoriallisia kohteita. Vaikutusten arvioinnilla tulee olemaan merkittävä rooli aluetta koskevien suunnitelmien hyväksymisessä.
Vaihemaakuntakaavaehdotuksessa Östersundomin taajama-alue on rajattu kiinni Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueisiin, ja rannalle on merkitty viheryhteystarve. Kaavaehdotuksen Natura-arviointi kuitenkin puuttuu. Lausuntovaiheessa ei ole mahdollista varmistua siitä, ettei vaihemaakuntakaavaehdotus aiheuta merkittäviä haittoja Östersundomin lintuvesien ja Mustavuoren lehdon sekä Sipoonkorven Natura-alueille.
Ympäristölautakunta huomauttaa, että kaavaehdotusvaiheessa tulee olla käytettävissä luonnonsuojelulain mukainen Natura-arviointi, jotta voidaan varmistua, ettei suunnitelma aiheuta Natura-alueen suojelun perusteina oleville luontotyypeille ja lajeille merkittävää haittaa.
Östersundomin yhteistä yleiskaavaa on valmistelu samaan aikaan maakuntakaavaehdotuksen kanssa. Natura-aluetta turvaavien suojavyöhykkeiden sijainti ja riittävyys tulisi määritellä yhteistyössä ennen maakuntakaavan viemistä ympäristöministeriöön vahvistettavaksi.
Östersundomin ranta-alue on myös Ely-keskuksen määrittelemää tulvariskialuetta, mitä ei ole otettu huomioon maakuntakaavaehdotusta valmisteltaessa.
Miljönämndens utlåtande är igen inte till Nylandsförbund, utan till Helsingfors stadsstyrelse, som senaste gång helt negligerade miljönämndens utlåtande. (Se "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011".) Få se om Helsingfors denna gång i stadsstyrelsens utlåtande kommer att uttala sig om förslaget till etapplandskapsplan till den del som förslaget berör Östersundom eller om man igen överlåter uppgiften år Östersundomkommittén.
Parallella spårförbindelser. Den 19 maj 21012
I gårdagens blogginlägg "Grönstruktur. Den 18 maj 2012" berättar jag om dokumentet "Luontotiedot ja muutokset viherjarjestelmässä", som publicerats som bakgrundsmaterial till förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Bland bakgrundsmaterialet hittar man även utredningen eller promemorian "Porvoon suunnan joukkoliikenteen kehittämisvaihtoehdot". I sammanfattningen av promemorian kan man angående Heli-banan läsa följande:
Om Heli-förbindelsen skulle anges som en tätortsbana samtidigt som metronätet utvidgas till Östersundomområdet och därifrån vidare till Söderkulla i Sibbo, skulle det betyda två parallella regionala spårförbindelser för kollektivtrafik. I samma terrängkorridor skulle också finnas de redan nu betydande busstrafikförbindelserna längs rv 7 och lv 107. Byggandet av två parallella spårförbindelser som betjänar den regionala trafiken, metro och järnväg, skulle ställvis försämra lönsamheten för byggandet och trafikeringen av bägge.
Alltså är metron trots allt ett hinder för Heli-banan, fastän Helsingfors i sitt svar på min anmärkning angående Helsingfors framställning till ändring i kommunindelningen säger att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." (Se "Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006".)
I promemorian presenteras utredningen "Östersundomin liikennejärjestelmävertailu. 31.1.2012", som jag har behandlat i inlägget "Spår. Den 23 februari 2012". Angående mtrolinjen i utkastet till gemensam generalplan noteras det att "Metrolinjaus vastaa Uudenmaan maakuntakaavaluonnoksessa esillä ollutta ohjeellista linjausta." I verkligheten är det naturligtvis utkastet till landskapsplan som anpassats efter utkastet till generalplan, fastän det borde vara tvärtom. (Se "Anpassad landskapsplan. Den 14 maj 2012".) Vidare kan man angående metron och Östersundom läsa följande:
Koko maakunnan ainoa, uuden raideliikenneyhteyden varaan tukeutuva uusi merkittävä taajama-alue on Östersundom. Alue sijaitsee maakunnan aluerakenteen kannalta keskeisesti ja sitä on mahdollisuus kehittää jatkumona tiiviille, metron varaan tukeutuvalle itäiselle Helsingille. Metroa ja sen varaan tukeutuvia taajamia voidaan rakentaa vaiheittain. Metron jatkaminen ei ole riippuvainen muun rataverkon kapasiteetista. Östersundomin taajama-alueita ei kuitenkaan ole mahdollista ottaa käyttöön ennen kuin metron rakentamisesta alueelle on sitova päätös.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Inlägg
