Jäviga ministrar. Den 2 augusti 2015

Helsingin Sanomat publicerade den 1 juni en artikel med rubriken "VNK Lindströmin puheista: 'Ministeri saa sanoa ihan mitä tahansa, eikä kukaan voi siihen puuttua'". Tidningen skriver här följande:

Esteellisyysarviointi tuli esille esimerkiksi Sipoon alueliitoksessa Helsinkiin. Silloin pohdittiin, olivatko ministerit tulleet esteelliseksi, kun ottivat alueliitoksiin ennalta kantaa.
Eivät tulleet.

Påståendet stämmer inte. Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi bedömdes vara jäviga att delta i statsrådets Sibbobeslut, eftersom de tagit ställning i samband med Helsingfors stadsfullmäktiges initiativ i juni 2006. Justitieombudsmannen bekräftade tolkningen 2010 genom att klandra minister Anu Vehviläinen (c) för att inte ha jävat sig då statsrådet i juni 2008 tog beslutet om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad, trots att hon deltagit i motsvarande beslut i Joensuu stadsfullmäktige. (Se "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010".) Föregående justitiekansler Paavo Nikula varnade ministrar att på förhand ta ställning till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Nikulas efterträdare Jaakko Jonka ändrade emellertid tolkningen medan han ännu var vikarierande justitiekansler och väntades att utses till ny justitiekansler av regeringen Vanhanen. Under ett starkt tryck gav Jonka grönt ljus för Matti Vanhanen att deltaga i Sibbobeslutet.

Även Högsta förvaltningsdomstolens valde att i sitt Sibbobeslut inte betrakta Vanhanen som jävig, men här förvrängde man påståendena om jäv. HFD kunde inte gärna gå mot justitiekanslerns tolkning, även om det i sista hand är ministern själv som ansvarar för att bedöma eventuellt jäv. Det som gjorde ministrarna jäviga i det aktuella fallet var deras domarroll i samband med att de skulle bedöma de lagliga grunderna för inkorporeringen.

Utvalda inlägg XI. Den 1 juli 2012

Det var först efter att det framgick att Heikki Harjula, som är direktör för juridiska ärenden på Finlands kommunförbund, deltagit i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo som jag insåg kommunförbundets centrala roll i fallet Sibbo. Det första inlägget där jag lyfter fram kommunförbundet har rubriken "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008".

Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008

I många blogginlägg har jag redogjort för hur fallet Sibbo hänger samman med kommun- och servicestrukturreformen, även kallad PARAS och KSSR. I korthet går sambandet ut på att Helsingfors krävde att en lösning på "Sibbofrågan" tas med i reformen, men att dåvarande kommunministern lovade sköta Sibbofrågan som en skild fråga. Kommunministerns uttalade stöd för en inkorporering och partiledarnas överenskommelse om Sibbo var en förutsättning för att kommunministerns förslag för en ramlag skulle godkännas. (Se t.ex. "Rakel Hiltunen. Den 2 aprikl 2007".) Kopplingen har man inte kunnat medge, eftersom man valde att sköta Sibbofrågan som ett förvaltningsärende. Om man valt att gå via riksdagen för att stifta en speciallag för Sibbo, hade det inte på samma sätt funnits juridiska hinder för att medge en koppling.

I beredningen av ramlagen för KSSR hade Kommunförbundet en central roll. Kommunförbundet hade bl.a. hela fyra "ständiga experter" i kommun- och servicestrukturgruppen. Där till hade Kommunförbundet tre representanter i sekretariatet som biträdde strukturgruppen. En av dem var Kari Prättälä, som är direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet. Kommunavdelningen vid inrikesministeriet (numera vid finansministeriet) representerades i sekretariatet bl.a. av regeringsråd Arto Sulonen, som senare ansvarade för inrikesministeriets beredning av statsrådets Sibbobeslut. Prättälä var dessutom tillsammans med ledande jurist Heikki Harjula från Kommunförbundet medlem i lagarbetsgruppen för PARAS. Även här var också Sulonen medlem. Där till var Prättälä medlem i lagberedarnas kordineringsgrupp (kunta- ja palvelurakenneuudistukseen liittyvä lainvalmistelijoiden koordinaatioryhmä). Här var Sulonen ordförande. På bilden ovan, som är lånad från Kuntalehti 5/2007, är Prättälä i mitten och Sulonen bakom till vänster.

På webbplatsen promerit.net hittar man ett flertal inlägg där sättet att utse tillfälliga förvaltningsråd eller domare vid domstolarna kritiseras. Speciellt kan man här hitta ett inlägg där Jali Raita hävdar att Heikki Harjula, som deltog i avgörande av Sibboärendet inte tillsattes på ett lagenligt sätt. Raita hävdar även att Harjula var jävig. Jag citerar:

Varatuomari Heikki Juhani Harjulan virka määräaikaisena tuomarina alkoi 1.10.2007 jatkuen vuoden 2007 loppuun. Virkasuhdetta on jatkettu 30.4.2008 saakka. Hän on nyt virkavapaalla Kuntaliitosta.

Voidaan perustellusti väittää, että Harjula on ollut esteellinen johtuen vakinaisesta virastaan Suomen Kuntaliiton johtavana lakimiehenä. Päätös tulisi siis purkaa.

Visst är det i ögonfallande att en expert på kommunallagen tillsätts som tillfälligt förvaltningsråd fram till slutet av år 2007, då HFD hade lovat avgöra fallet Sibbo före årsskiftet och att hans uppdrag förlängs, då Sibbobelsutet inte hann bli färdigt före årsskiftet. Exakt på vilka grunder Raita finner Harjula i egenskap av ledande jurist på Kommunförbundet jävig att delta i Sibbobelsutet vet jag inte. Harjula kunde eventuellt betraktas som jävig i en konflikt mellan staten och en kommun, då ju hans arbetsgivare Kommunförbundets uppgift är att bevaka kommunernas intressen. Med beslutet i hand är det dock klart att staten inte blivit orättvist behandlad. Å andra sidan hör även Helsingfors till de kommuner och städer som Finlands Kommunförbund representerar. I praktiken var Helsingfors den ena parten i konflikten. Visst ser det här ut att finnas ett jävsproblem.

De juridiska motiveringarna för Myllyniemis förslag är huvudsakligen kopierade från Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men Myllyniemis rapport innehåller även mera allmänna juridiska argument som inte finns med i Ratasvuoris "utredning" och som uppenbart är skrivna av en annan hand. Under rubriken "Tack" skriver Myllyniemi att "Jag har också fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Det är inte svårt att se vems juridiska bedömning som statsrådet och HFD i själva verket godkänt.
Kari Prättalä är t.f. förvaltningsråd Heikki Harjulas förman på Kommunförbundet.

Utvalda inlägg IV. Den 24 juni 2012

Mitt kanske mest berömda blogginlägg har rubriken "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006". Här avslöjar jag för första gången plagiat i utredningsman Pekka Myllyniemis utredning. Inläggen handlar dock i första hand om Matti Vanhanens och Myllyniemis jäv. Att Myllyniemi plagierar Helsingfors egen utredning noterar jag först i ett tillägg från 23:30.

Misstankar om jäv. Den 1 december 2006

Justitiekansler Paavo Nikula säger att behandlingen av Sibbofrågan i statsrådet kan försenas på grund av jäv, skriver Yle Internytt. Nikula syftar inte på kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis (sdp) jävighet, utom på att flera minstrar i offentligheten har uttalat sin åsikt om Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo. Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006 och Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig i Sibbofrågan i olika skeden av processen, senast för en vecka sedan i en inervju i Rakennuslehti. Så väl statsministern som kommunminister Hannes Manninen har tagit ställning till Sibbos egna planer och bedömt dem som orealistiska. Hannes Manninen, som utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, kom med sitt uttalande under pågående utredning den 1 oktober. Uttalandet har speciellt betydelse med tanke på att utredningsmannen i sin rapport tar ställning till så väl Sibbos egen plan som Harry Harkimos och Bo-Erik Ekströms utredning. Utredningsmannen Myllyniemis avståndstagande från Harkimos och Ekströms förslag till privat finansiering är även problematiskt med tanke på Myllyniemis roll som socialdemokratisk politiker.

Så länge domstolen inte gett sin dom torde utredningsmannen själv juridiskt sett endast kunna vara anklagad och misstänkt för jäv. Moraliskt sett kan han betraktas som jävig och partisk oberoende av domslut. Den moraliska jävigheten är naturligtvis av politisk relevans. Misstankarna om jäv torde stärkas av kommunindelningsutredarens utredning, som publicerades igår. I rapporten föreslår Myllyniemi att Nylands förbund och Östra Nylands förbund fusioneras, trots att existensen av två olika nyländska landskapsförbund ses som en orsak till de problem som den "partiella kommunsammanslagningen", det vill säga annekteringen av en del av Sibbo, är ämnad att lösa. I denna fråga är Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands förbunds landskapsstyrelse entydigt partisk. Man kan rent av hävda att Myllyniemi i sin utredning direkt driver Nylands landskapsförbunds intressen.

Nylands förbund använder i sina publikationer Helsingfors metropolområde som en synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) I sin rapport motiverar Myllyniemi en annektering uttryckligen med behovet att utveckla metropolområdet. Själva begreppet metropolområde är relativt nytt och på inget sätt okontroversiellt. (Se Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006.) Myllyniemi har även verkat för att begreppet och utvecklingen av själva metropolområdet tagits med på agendan för Finlands socialdemokratiska parti. (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Moraliskt sett torde Myllyniemis partiskhet vara uppenbar. Jurididkt sett torde det vara av betydelse att Myllyniemis tidigare ställningstaganden även protokollförts.
I sin utredning eller rapport förefaller Myllyniemi driva så väl Helsingfors stads som Helsingfors metropolområdes intressen. Av Myllyniemis försklag torde det vara uppenbart att han samarbetat intimt med Helsingfors stadsplaneringskontor och biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Helsingfors stadssyrelses utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport använder sig inte bara av samma argument, utan delvis även samma bildmaterial. Karta 5 och karta 6 i Myllyniemis utredning finns även som bilagor till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Se Stadsstyrelsens förslag 21 - 2006.) Argumenteringen för den partiella kommunsammanslagningen är av speciellt stor betydelse då det föreslagna området bebos av över 5 % av Sibbos befolkning. (På området bor över 10 % av Sibbos invånare, inte ca 5 % så som dagens Hbl felaktigt skriver.) För att annekteringen skall vara möjlig kräver lagen i detta fall att "särskilt vägande skäl" föreligger. "Metropolens" betydelse för hela nationen, "metropolområdets utveckling" och "balans i samhällsstrukturen" är de skäl som Myllyniemi nämner.

21:00
I morgondagens Borgåblad ingår två artiklar, "Ännu skall vi slåss", där en del signifikanta sakfel i Myllyniemis rapport avslöjas, och "Myllyniemi inne på fel mark", som behandlar Myllyniemis förslag att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola säger här att Myllyniemis rapport ger intrycket av att utredningsmannen har tagit uppgifterna direkt från Nylands förbund.

23:30
Jag har tittat lite närmare på Myllyniemis rapport och noterat att Helsingfors stadssyrelses förslag till utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport förutom samma argument och bildmaterial delvis innehåller samma formuleringar! Myllyniemi skriver i sin rapport att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Påståendet är i sig mycket märkligt, men i Helsingfors utlåtande heter det lika så

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Formuleringen härstammer i själva verket delvis från stadsdirektör Jussi Pajunens öppningsanförande vid Helsingfors "historiska" stadsfullmäktigemöte den 21 juni där stadsdirektören enligt diskussionsprotokollet säger att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Pajunens anförande finns även under rubriken "Kaupunginjohtaja, ylipormestari Jussi Pajusen Etelä-Sipoo ja Helsinki puhe kaupunginvaltuustossa 21.6.2006" på stadens webbplats. Citaten ur Myllyniemis rapport och stadsstyrelsens förslag fortsätter med en hänvisning till en identisk karta. Det finns flera likheter. I Myllyniemis rapport heter det

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I stadsstyrelsens förslag heter det

Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även här fortsätter texterna med en hänvisning till samma bild.

Morgondagens Hufvudstadsblad skriver att flera ministrar eventuellt redan hunnit jäva sig i Sibbofrågan och fortsätter:

Om regeringen beslutar att förändra kommunindelningen handlar det om ett förvaltningsbeslut, inte om ett politiskt avvägande. Och då är juridiken en annan, men det har man inte förstått inom regeringen utan ministrar har uttalat sig vitt och brett till Helsingfors fördel innan Sibbo ens hördes.

Utvalda inlägg II. Den 22 juni 2012

Att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi var partisk råder det inget tvivel om. Det gällde dock att hitta juridiskt relevanta bevis för att han var jävig. I sitt besvär över utnämningen av Myllyniemi som kommunindelningsutredare bifogade Sibbo kommun mitt blogginlägg "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006". Inlägget ingick senare även som bilaga till kommunens besvär över statsrådets beslut om ändringen i kommunindelningen. I inlägget finns några felaktigheter. Bl.a. torde Myllyniemis dokumenterade ställningstagande trots allt härstamma från ett landskapsstyrelsemöte och inte ett landskapsfullmäktigemöte.

Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006

Valet av pol. mag Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare har ansetts problematiskt. Dels är han inte jurist, dels är han medlem i styrelsen för Nylands förbund och kan därför betraktas som jävig. Inrikesministeriet sökte uttryckligen en jurist, men det fanns ingen tillgänglig. Myllyniemi har uppgett att han lovats juridisk hjälp från så väl ministeriet som från Kommunförbundet. (Se HS 22.9.2006.) Om sitt styrelsemedlemsskap har han sagt att det inte har egentlig betydelse, då han inte i offentligheten tagit ställning i frågor som berör Sibbo. Landskapsstyrelsens möten är inte offentliga. Däremot har Myllyniemi i egenskap av medlem i fullmäktige för Nylands förbund gjort ställningstaganden som anknyter till den föreslagna förändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo.

Vid landskapsfullmäktigemötet 14.12.2004 föreslog Jussi Pajunen ett tillägg till förslaget till landskapsplan enligt vilket "området som avgränsas av landkapsgränsen, Österleden, Ring III och Borgåleden antecknas på kartan till landskapsplanen för Nyland som utredningsområde, som korsas av en alternativ sträckning av östmetron fram till den östra gränsen av planområdet." Pekka Sauri föreslog ytterligare "att förslaget godkänns så att landskapsstyrelsen dessutom förutsätter att utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter." Enligt protokollet understöddes Sauris förslag av Pekka Myllyniemi.

Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo har i hög grad motiverats av "metropolens" och "metropolområdets" behov. Många har först i samband med fallet Sibbo stött på begreppet metropolområdet och den förefallande megalomaniska idén att Helsingfors är en metropol. Även här har den socialdemokratiske utredningsmannen Myllyniemi haft ett finger med i spelet. Enligt protokollet från SDP:s partikongress den 9 -11 juni 2005 gjorde Pekka Myllyniemi följande ändringsförslag till ställningstagande:

Lisäysesitys kannanoton kolmanneksi kappaleeksi toiminnallisen metropolialueen luomiseksi sekä muutos- ja lisäysesitykset kannanoton kohtiin 2, 8 ja 9 metropolialueen edellytyksiksi, kuntarakenteen uudistamiseksi ja kuntien valtionosuusjärjestelmän uudistamiseksi.

Partikongressens slutliga ställningstagande, som kan läsas på SDP:s webbplats, lyder enligt följande:

Suomi tarvitsee tiiviissä yhteistyössä toimivan metropolialueen, joka pystyy kilpailemaan muiden vastaavien kaupunkikeskittymien kanssa Itämeren alueella ja maailmanlaajuisesti. Metropoli on ennen kaikkea toiminnallinen käsite ylikunnalliselle elinkeino-, infra- ja liikenne-politiikalle, yhteiselle maankäytön suunnittelulle ja asuntotuotannon ohjaukselle sekä palveluiden järjestämiselle. Metropolialue tulee nähdä laajana käsittäen koko Uudenmaan ja ulottuen aina Hämeenlinnan ja Lahden seuduille. ...
2. Metropolialue on maamme ainoa monialaisesti kilpailukykyinen kaupunkiseutu. Sen kansainvälisen kilpailukyvyn turvaaminen edellyttää valtion ja alueen yhteistyön tehostamista edelleen erityisesti osaamisrakenteiden, mutta myös asunto- ja liikennepoliittisten ongelmien ratkaisemiseksi. Helsingin seudun kuntien ja valtiovallan välille tulee neuvotella yhteistoimintasopimus ja seudun sisällä on syvennettävä kuntien välistä yhteistyötä ja edettävä palvelu- ja toimialakohtaisesti seudullisiin toimintamalleihin. Asteittain tulee edetä koko metropolialueen käsittävään, alueen kaikkia kaupunkikeskuksia kattavaan yhteistoimintaan, jotta pääkaupunkiseutu pystyy turvaamaan kilpailukykynsä vastaavien metropolien rinnalla.

Låter argumenten bekanta? I kommun- och områdesutskottet, som utarbetade ovanciterade ställningstaganden, satt förutom Myllyniemi hans partikamrat och namne Pekka Korpinen. Pekka Korpinen, som är biträdande stadsdirektör för stadsplanerings- och fastighetsväsendet i Helsingfors, är den tjänsteman som bär huvudansvaret för Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo.

Till sist noterar jag att "metropolområdet" enligt SDP:s ställningstagande infattar Tavastehus och Lahtis. Månne inte i så fall även Borgå och Sibbo hör till metropolområdet? För övrigt anser jag att planerna på en metro till Sibbo bör jämnas med marken. Utvecklingen av metropolområdets östra del förutsätter istället att HELI-banan förverkligas.

Ministerjäv. Den 18 november 2011

Inför regeringsförhandlingarna torde man i Helsingfors ha hoppas på att man i (inofficiella) regeringsförhandlingar skulle komma överens om att finansministeriet tillsätter en kommunindelningsutredare som föreslår en sammanslagning och en folkomröstning om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Även om stadsfullmäktige i Vanda var mot en sammanslagning, skulle statsrådet kunna bestämma om en sammanslagning, ifall majoriteten av invånarna i Vanda i en folkomröstning röstade för en sammanslagning. (Se "Skyltar. Den 1 februari 2011".) I Sjundeå ser det motsatta ut att ske. Trots att majoriteten av invånarna i den rådgivande folkomröstningen röstade mot en sammanslagning med Lojo, kan statsrådet bestämma om en sammanslagning, eftersom kommunfullmäktige i Sjundeå röstade för en sammanslagning.

Fullmäktigebeslutet i Sjundeå var på många sätt både spektakulärt och kontroversiellt. Kommunministern lobbade efter folkomröstningen öppet för en sammanslagning med Lojo. Kommunministern lär rent av ha ätit middag tillsammans med den suppleanten som avgjorde omröstningen. I en kolumn med rubriken "Ministern som är en 'lös kanon'", som publicerades på Arbetarbladets webbplats den 14 november lyfter Jacob Söderman fram ministerns kontroversiella agerande.Jag citerar:

Minister Henna Virkkunens roll är märklig. Hon åker ut till Sjundeå på ett offentligt möte, där många fullmäktigeledamöter är närvarande och uppmanar dem att frondera mot folkomröstningen. Resultaten låter inte vänta på sig.

Enligt justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv inför omröstningen om tvångsövertagandet av sydvästra Sibbo, vore hon jävig att föredra ärendet i statsrådet.

Man kan fråga sig vad kommunministerns motiv är i fallet Lojo. Att skapa förutsättningar för en sammanslagning av Kyrkslätt och Esbo?

I Radio Vegas regionala nyheter för Mellannyland (Huvudstadsregionen) ingick i sändningen (02:40 - 04:25) igår 8:30 ett inslag där det berättades att "det är gröna värden som gäller då man planerar Östersundom i östra Helsingfors" och vidare att "arkitekt Matti Visanti berättar att naturen är viktig då Östersundom byggs ut."

Reprimand. Den 16 februari 2011

Grundlagsutskottet anser att förre statsministern Matti Vanhanen var jävig när han deltog i statsrådets beslut om fördelning av penningautomatföreningens medel. Själv ser jag beslutet som en formalitet, där Vanhanens deltagande i sig inte spelade någon roll. Däremot hade det varit svårt för Vanhanen att jäva sig, eftersom han då hade varit tvungen att informera om sina bindningar till Nuorisosäätiö. Just därför borde han ha jävat sig. Själv anser jag att Vanhanen även var jävig då han deltog i statsrådets Sibbobeslut. Justitiekanslern bedömde visserligen att Vanhanen inte var jävig att deltaga i beslutet - utgående från Vanhanens egen redovisning. Vanhanen redovisade dock inte för alla relevanta detaljer. Det kunde han inte ha gjort, för Vanhanens roll i fallet Sibbo tålde inte dagsljus.


Idag har högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg fått en reprimand av Justitieombudsmannen för sitt sätt att hantera beslutet gällande Eveline Fadayel och Irina Antonova. JO framhåller att "Den dömande makten ska vara oavhängig bl.a. i förhållande till den verkställande makten och den lagstiftande makten samt i förhållande till rättegångsparter och andra intressegrupper." Det var ju pinsamt med tanke på att Hallberg på självständighetsdagen tilldelades den högsta utmärkelsen, Frihetskorsets I klass med kraschan. Jag har på denna blogg behandlat Hallberg roll i det aktuella fallet i inlägget "Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010".



På Yles webbplats har läsarna lyft fram fallet Sibbo i samband med nyheten om att JO prickat Hallberg. Synd att HFD:s avgörande i fallet Sibbo inte anmäldes till JO.

Heikki Harjula tillbaka i HFD. Den 17 september 2010

Justitiekanslerns anmälan om unsdersökning av Matti Vanhanens "ämbetsåtgärd" ger en bild av att någon trots allt övervakar det politiska maktutövandet i Finland. Att övervaka lagligheten i statsrådets verksamhet är även justitiekanslerämbetets främsta uppgift. I fallet Sibbo brast denna övervakning, men mig veterligen gjordes inga anmälningar till JK angående statsrådets Sibbobeslut. I de anmälningar som gjordes till JK yrkades det bl.a. på att kommunminister Hannes Manninen och kommuinindelningsutredare Pekka Myllyniemi var jäviga, men det blev HFD:s uppgift att ta ställning till Vanhanens jäv i Sibbofrågan.


För dem som regelbundet läser denna blogg torde det inte vara okänt vad jag anser om HFD:s Sibbobeslut. I beslutet deltog i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula, vars jäv enligt min bedömning är uppenbart. (Se bl.a. "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010".) Dessutom deltog förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008, fastän han tidigare deltagit i HFD:s beslut i samma ärende från den 23 maj 2007. (Se "Domarjäv. Den 5 juni 2010".) Betydligt allvarligare ser jag dock på HFD:s skandalaktiga handläggning av det aktuella ärendet.


Om jag efter fallet Sibbo inte har några skäl att känna respekt för Harjula, så förtjänar inte heller den nuvarande eller den förre chefen för Kommunförbundets juridiska avdelning min aktning. Jag har fortfarande ingen aning om varför Kari Prättälä sade upp sig från tjänsten som direktör för juridiska ärenden, då han ändå fortsätter som jurist på Kommunförbundet. Lite har jag funderat på hur Harjula, som själv sökte tjänsten, skulle acceptera Prättäläs efterträdare Arto Sulonen som sin nya förman. Samarbetet mellan Harjula och Sulonen förefalller visserligen ha fungerat så väl då det gällde kommunreformen som då det gällde fallet Sibbo, men det är ofta svårt för en (fd) kronprins att acceptera en ny chef. Min oro för Harjula har dock visat sig onödig. År 2007 utnämndes Harjula till tillfälligt förvaltningsråd just för tiden då Sibbofrågan skulle avgöras. Hans mandatperiod förlängdes när det stod klart att HFD:s avgörande inte skulle bli färdigt så som planerat före årsskiftet 2007-2008. Arto Sulonen tillträdde som direktör för juridiska ärenden den 1 september 2010, men den 15 juli 2010 föreslog statsrådet för republikens president att hon utnämner Heikki Harjula till tillfälligt förvaltningsråd vid högsta förvaltningsdomstolen från och med den 1 september 2010, denna gång för ett helt år.




Det är alltså möjligt att Harjula kommer att deltaga i HFD:s avgörande i tvisten om hur mycket Helsingfors stad bör ersätta Sibbo kommun för fastigheter som tillkommer staden genom inkorporeringen. Visserligen är Harjula väl även här att betrakta som jävig, om inte annars så för att han deltagit i HFD:s tidigare Sibbobeslut. Lagen om domarjäv tycks ju dock inte tillämpas på högsta förvaltningsdomstolens domare.

Klarsignal. Den 16 september 2010

Dagens huvudnyhet i Finland är att justitiekansler Jaakko Jonkka beslutit att be grundlagsutskottet utreda Matti Vanhanens jäv då statsrådet beslutit att bevilja understöd till stiftelsen Nuorisosäätiö, som i sin tur beviljat 23 000 euro för Vanhanens presidentvalskampanj år 2006. (Bilden ovan av "Tasavallan mittainen Matti" på Borgå torg har jag dock tagit den 26 augusti 2010.) Statsrådets beslut om fördelning av understöd från RAY är väl att betraktas som en formalitet, men enligt Jonkka handlar det aktuella fallet inte om ett formfel. Istället bedömmer Jonkka att fötroendet för Vanhanens opartiskhet har hotats.

Knappast diskuterades fördelningen av undersöd vid statsrådets sammankomst. Å andra sidan hade Vanhanen varit tvungen att motivera att han jävat sig, vilket kunde ha väckt uppmärksamhet. Beviljandet av 23 000 euro i valbidrag ser inte bra ut. Ändå torde direkta valbidrag och arvoden från Nuorisosäätiö endast vara toppen av isberget. Månne inte Nuorisosäätiös huvudsakliga syfte varit att ge Vanhanen och en grupp centerpolitiker valbidrag från byggnadsbolagen, som hoppats på uppdrag av Nuorisosäätiö.

Dagens nyhet föranleder igen frågan varför Jonkka inte bedömde Vanhanen som jävig i Sibbofrågan. Här var det väl ingen som trodde på Vanhanens opartiskhet, efter att han redan lovat och förhandlat sydvästra Sibbo åt Helsingfors. När Jonkka i juni 2007 inte stoppade Vanhanen från att delta i statsrådets Sibbobeslut var Jonkka ännu vikarierande justitiekansler, medan Vanhanen fortfarande var statsminister. Jonka bedömde Vanhanens jäv endast utgående från den information som Vanhanen själv gett JK. Däremot har högsta förvaltningsdomstolen tagit ställning till Vanhanens eventuella jäv i fallet Sibbo och hävdat att Vanhanen här inte var jävig. Efter detta högst anmärkningsvärda beslut (se bl.a. "Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010") hade det knappast varit någon idé att anmäla Vanhanen till JK.



Helsingfors stadsplaneringskontor har idag uppdaterat förteckningen över utredningar i samband med Östersundomprojektete med en "färdig" utredning: "Östersundomin puroselvitys". Man kan fråga sig varför utredningen, som är daterad 14.4.2010, publiceras först nu.



Borgåbladet har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Markpriset får inte skena iväg". Enligt artikel är utvecklingsdirektör Mikko Aho i Sibbo "orolig över att Helsingfors har råd att betala så mycket mer för marken än till exempel Sibbo har". I verkligheten har Helsingfors inte råd. Helsingfors stad har inte märkbart ökat sitt markinnehav i inkorporeringsområdet, men man har gjort en del märkliga markaffärer till ett högt pris. Avslutningen på artikeln är intressant och anmärkningsvärd:

I och med att regeringen godkände annekteringen gav den samtidigt klarsignal för en utvidgning av metropolen österut. Hur kustremsan mellan Helsingfors och Borgå ser ut om 100 år är det för tidigt att säga någonting om. Alternativen är i princip tre; antingen byggs ett Storöstersundom med betydligt fler invånare än man hittills tänkt sig. Eller så väljer man att satsa på tre centrum; ett i Östersundom, ett i Söderkulla och ett i Borgå. Det sista alternativet går ut på att låta ett band av kuststäder växa upp mellan Borgå och huvudstaden

Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010

HFD:s och JO:s bedömning att Anu Vehviläinen var jävig att deltaga i statsrådets beslut om om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad är högst märklig. Orsaken till hennes påstådda jäv är alltså att hon även deltagit i Joensuus stadsfullmäktiges beslut att stöda den aktuella kommunsammanslagningen. (Se "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" och "Domarjäv. Den 5 juni 2010".)

Helsingfors dåvarande stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen sade sommaren 2007 att hon trodde att HFD skulle förkasta besvären mot statsrådets beslut i Sibbofrågan, eftersom man redan förkastat besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i ärendet. Då visste Hiltunen knappast ännu att HFD:s president Pekka Hallberg skulle deltaga i HFD:s båda avgöranden i fallet Sibbo. Skillnaden mellan fallet Hallberg och fallet Vehviläinen är kanske främst att ingen har krävt en ändring av HFD:s beslut på grund av Hallbergs eventuella jäv. Inte heller har det gjorts någon officiell invändning om domarjäv med anledning av att Heikki Harjula deltog i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008. Däremot lämnades det in flera besvär mot HFD:s beslut i fallet Sibbo där det hävdades att statsminister Matti Vanhanen var jävig att deltaga i statsrådets beslut. I HFD:s beslut avfärdas påståendena om Vanhanens jäv i följande ordalag:

Pääministeri Matti Vanhanen ei ole tullut esteelliseksi osallistumaan asiassa päätöksentekoon valtioneuvostossa sillä valituksissa esitetyllä perusteella, että hän on etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa. Myöskään sillä seikalla, voiko pääministerin osallistumisella ennalta julkiseen keskusteluun kuntajakoasiassa olla vaikutusta valtioneuvoston työskentelyyn, ei ole asiassa oikeudellista merkitystä.

HFD negligerar här helt att det i besvären talas om att Vanhanen gett direktiv och löften om en ändring i kommunindelningen. i Ertikeln "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä", som Helsingin Sanomat publicerade den 13 juni 2007 kan man läsa bl.a. följande:

Vanhasen mukaan Sipoo-asiassa hallitus toimii tuomioistuimen roolissa. "Siitä tämä jääviys lähtee."

Normaalissa tuomioistuimessa tuomari ei voi etukäteen ottaa kantaa asiaan, josta on päättämässä.

Vanhanen korosti kannattavansa vahvasti sitä, että osa Sipoosta liitetään Helsinkiin.

Väitteisiin poliittisen vastuun pakoilusta hän vastasi, että "siitä ei voi olla kyse". Hän huomautti, että hän on muun muassa asuntomessuilla pitämässään puheessa luonnehtinut yksityiskohtaisesti, miten rajansiirto pitäisi toteuttaa. Näin hän katsoo olleensa aktiivinen prosessin vauhdittaja.

Helsingi uutiset skriver för sin del på ledarplats den 20 juni 2007 följande:

Piirileikiltä näyttävän päätöksenteon lopputulos ei ole pikkuasia metropolipolitiikan kannalta, mutta ei se ole sitä myöskään pääministeri Matti Vanhasen kannalta. Julkisissa kannanotoissaan hän on tiukasti sitoutunut rajasiirtoon, ja mikäli hanke kaatuu joihinkin sattuman sanelemiin järjestelyihin, silloin pääministerin arvovalta myös puolueensa puheenjohtajana asettuu kyseenalaiseksi.

Domarjäv. Den 5 juni 2010

I mitt inläg "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" noterade jag riksdagens justitieombudsmans klander av minister Anu Vehviläinen har ett samband med fallet Sibbo: När HFD före JO bedömde Vehviläinen som jävig följde man justitiekansler Jaakko Jonkkas linje i fallet Sibbo. När statsminister Matti Vanhanen kom med klara ställningstagande för en inkorporering av sydvästra Sibbo samtidigt som de var statsrådets som skulle bedöma de juridiska förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen lyfte justitiekansler Paavo Nikula fram ministrarnas domarroll. Vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka bedömde dock att endast de ministrar som deltog i Helsingfors stadsfullmäktiges Sibbobeslut den 21 juni 2006 var jäviga att deltaga i statsrådets beslut i Sibbofrågan. Linjen var märklig och torde ha föga med tron på ministrarnas opartiskhet att göra, men fick indirekt HFD:s stöd i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008 och direkt HFD:s stöd i beslut angående statsrådets beslut om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad från den 3 december 2008. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg alltså, liksom justitieombudsmannen senare, att Vehviläinen varit jävig att deltaga i statsrådets beslut om den aktuella sammanslagningen, eftersom hon redan deltagit i Joensuus besluta att ta ställning för en sammanslagning. HFD:s logik torde vara att om Vehviläinen inte varit jävig så hade ministrarna som jävade sig i statsrådets Sibbobeslutet jävat sig på felaktiga grunder.


JO säger i sitt beslut att klandra Vehviläinen att Vehviläinen varit jävig utgående från den sjunde alternativa grunden för jäv enligt förvaltningslagens § 28 enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av "något annat särskilt skäl" äventyras. I verkligheten baserar sig JO bedömning på HFD:s beslut, som i sin tur bygger på Jonkkas linje i fallet Sibbo. Denna linje grundar sig ingalunda bara på § 28 i förvaltningslagen, utan på ministrarnas domarroll och lagen om domarjäv. Enligt lagen om domarjäv är en domare "jävig att på nytt i samma domstol behandla samma ärende eller en del av det, om det finns grundad anledning att misstänka att domaren har en förhandsinställning i saken på grund av ett avgörande som domaren tidigare har träffat i saken eller någon annan särskild orsak". I sitt Sibbobeslut såg HFD inte Vanhanens löfte till Helsingfors om en inkorporering eller "deltagande i diskussionen" som en annan särskild grund för jäv. Däremot tycks HFD ha överfört principen om att en domare inte skall behandla samma ärende två gånger på ministrarnas deltagande i beslut om ändring i kommunindelningen. Själv har jag dock svårt att se Vehviläinens domarroll i sammanslagningen av Eno och Pyhäselkä med Joensuu, eftersom beslutet till skillnad från Sibbobeslutet krävde föga juridisk bedömning.


HFD och JO bekräftar alltså i sin bedömning av Vehviläinens jäv att ministrarna som deltog i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni 2006 - bland andra nuvarande justitieministern - gjorde rätt då de jävade sig vid statsrådets Sibbobeslut ett år senare. Mot det förstnämnda beslutet gjordes besvär, liksom jag noterade i gårdagens inlägg "Betydande olägenheter för utvecklingen. Den 4 juni 2010", men så väl Helsingfors förvaltningsdomstolen som högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut. En intressant detalj som jag inte noterat tidigare är att högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg själv deltog i HFD:s beslut från den 23 maj 2007 angående Helsingfors stadsfullmäktiges beslut. Hallberg deltog även i HFD:s beslut från den 15 januari 2008 angående statsrådets beslut i samma ärende. Lagen om domarjäv borde väl även gälla HFD:s domare?

Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010

Riksdagens Justitieombudsman publicerade igår ett meddelande under rubriken "Justitieombudsmannen klandrar jävig minister". JO klandrar minister Anu Vehviläinen (c) för att inte ha jävat sig då statsrådet i juni 2008 tog beslutet om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad, trots att hon deltagit i motsvarande beslut i Joensuu stadsfullmäktige. I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

JO Jääskeläinen anser att ärenden om kommunsammanslagningar är av sådan natur och betydelse att det med tanke på allmänhetens förtroende ställs höga krav på att beredningen och beslutsfattandet sker korrekt och opartiskt.

Ur själva beslutet dnr 3988/4/08 Ministerin olisi tullut jäävätä itsensä kuntaliitosasian käsittelystä valtioneuvostossa / Minister borde ha jävat sig då en kommunsammanslagning behandlades i statsrådet framgår det att JO anser att Vehviläinen varit jävig utgående från den sjunde alternativa grunden för jäv enligt förvaltningslagens § 28 enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av "något annat särskilt skäl" äventyras. Att JO utgående från denna vaga punkt bedöma Vehviläinen som jävig förefaller märkligt med tanke på att HFD i fallet Sibbo varken betraktade statsminister Matti Vanhanen eller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi som jäviga. JO hänvisar emellertid just till HFD:s beslut, enligt vilket Vehviläinen var jävig då hon deltog i statsrådets beslut om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. HFD ansåg dock att Vehviläinens jäv inte var en grund att ogiltigförklara beslutet!

Vid statsrådets beslut om en inkorporering av sydvästra Sibbo i juni 2007 jävade sig fyra ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Denna grund att jäva sig ansågs kontroversiell, inte minst som Vanhanen inte jävade sig. Själv misstänker jag att Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi jävade sig på denna formella grund för att inte behöva redogöra för eller dölja andra grunder till jäv. Fastän de jävade sig - eller tack vare att de jävade sig - fortsatte de dessutom att verka för en inkorporering, så väl i offentligheten som bakom kulisserna. När HFD betraktade Vehviläinen som jävig följde man på sätt och vis (vikarierande) justitiekansler Jaakko Jonkkas linje i fallet Sibbo.

JO gör alltså samma bedömning av Vehviläinens jäv som HFD och JK redan gjort. Vad kunde riksdagens justitieombudsman annars ha gjort? I sitt beslut om att klandra Vehviläinen hänvisar JO även direkt till HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Jag citerar:

Korkeimman hallinto-oikeuden vuosikirjaratkaisussa 15.1.2008 (KHO 2008:1) on arvioitu ministerin esteellisyyttä yleislausekkeen perusteella. Päätöksen mukaan pääministeri ei ollut hallintolain esteellisyyttä koskevassa yleislausekkeessa tarkoitetulla tavalla esteellinen käsittelemään kuntajakoasiaa valtioneuvostossa sillä perusteella, että hän oli etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa.

Här refererar JO till ett av de fulaste avsnitten i HFD:s Sibbobeslut. I besvären mot statsrådets beslut i fallet Sibbo hävdades det ingalunda att Vanhanen varit jävig, emedan han "i offentligheten på förhand deltagit i diskussionen" eller "i egenskap av partiordförande i partiordförandenas förhandlingar diskuterat områdesindelningen i Helsingforsregionen". I ett av besvären hävdades det däremot, med klara bevis, att Vanhanen gett Helsingfors löften om en inkorporering.

I sitt beslut citerar JO direkt ur HFD:s beslut som berör sammanslagningen av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. Jag citerar vidare:

Ministeri Vehviläinen ei ole ollut esteellinen osallistumaan päätöksentekoon valtioneuvostossa hallintolain 28 §:n 1 momentin 1-6 kohtien perusteella. Sitä vastoin hänen osallistumistaan päätöksentekoon valtioneuvostossa on arvioitava mainitun säännöksen 7 kohdan yleislausekkeen perusteella. Tämän esteellisyysperusteen nojalla on arvioitava muun muassa mahdollisten ennakkokäsitysten vaikutus päätöksenteon objektiivisuuteen samoin kuin niin sanotun toisen asteen jääviyden vaikutus.

När det gäller fallet Sibbo hade Vanhanen på förhand gett löften om en inkorporering och uppmanat beslutsfattarna i Helsingfors att i brådskande ordning ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Jag frågar mig varför HFD inte såg att detta faktum kunde ha påverkat "objektiviteten" i Vanhanens och statsrådets beslut.

Till sist kan det noteras att Vehviläinen var en av de ministrar som röstade för en inkorporering av sydvästra Sibbo.

Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010

Med anledning av grundlagsreformen och diskussionen om presidentens ställning föreslog Eero Heinäluoma tidigare i veckan att det grundas en grundlagsdomstol. Då Sfp via Mikaela Nylander i november lade fram ett förslag till en grundlagsdomstol väckte förslaget inte gehör bland övriga partier. Systemet med riksdagens grundlagsutskott ansågs fungerande. Finlandssvenskarna kan skatta sig lyckliga över att Kommo Sasi för närvarande är ordförande för grundlagsutskottet, fastän det är speciellt Sasis uttalanden som rätat upp president Tarja Halonen. I sin artikel "Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan" i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 hävdade Kaarlo Tuori att Sibbo-beslutet strider mot grundlagen och lade samtidigt för sin del fram ett förslag om en grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) I sitt avgörande i fallet Sibbo refererar högsta förvaltningsdomstolen till ett tidigare ställningstagande som gjorts av riksdagens grundlagsutskott. Här finns naturligtvis ett principiellt problem, men själv ser jag mycket större problem i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.

HFD är ingen "högsta domstol", Supreme Court. Efter fallet Sibbo upplever jag det rent av som missvisande att benämna HFD domstol. Vad är det för en domstol som för ett aktuellt fall handplockar en representant för en intresseorganisation som tillfällig "domare"? Heikki Harjula hade före han valdes som tillfälligt förvaltningsråd i offentligheten uttalat sig om och förringat betydelsen av plagiat i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Dessutom tål HFD:s högst politiska avgörande i det aktuella fallet inte en närmare granskning.

Jag har länge fungerat över hur Harjula vågade låta bli att jäva sig i fallet Sibbo. Harjula är ledande jurist på Finlands Kommunförbund, som hade en central roll i kopplingen mellan kommunreformen och fallet Sibbo. Harjulas parhäst (se bl.a. "Harjulas roll. Den 22 november 2008") och förman på Kommunförbundet Kari Prättälä hade bistått Myllyniemi i Sibboutredningen och enligt min gissning skrivit centrala delar av Myllyniemis utredning. (Se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Som jurister för kommunernas intresseorganisation och författare till boken "Kommunallagen" har Prättälä och Harjula fungerat som ledande uttolkare av lagar som gäller kommunal förvaltning. Att Harjula deltar i ett avgörande som gäller en kommunal tvist är därför i sig synnerligen problematiskt.

Det är möjligt att Harjula handplockades som tillfälligt förvaltningsråd just för att deltaga i avgörandet i fallet Sibbo. För detta talar det faktum att Harjula valdes till tillfälligt förvaltningsråd just för den tid då Sibbofrågan skulle avgöras och att hans mandatperiod förlängdes när det stod klart att HFD:s avgörande inte skulle bli färdigt så som planerat före årsskiftet 2007-2008. Alternativet är att Harjula bara råkade väljas som tillfälligt förvaltningsråd för den aktuella tiden. Om Harjula hade meddelat att han är jävig, hade det funnits en risk för att Prättäläs, Kommunförbundets och kommunreformens roll i fallet Sibbo hade uppmärksammats. Kanske var det därför han lät bli att jäva sig, eller valde han att deltaga i beslutet för att garantera att ärendet avgjordes just så som man hade kommit överens om?

Arkiverat: Jäv. Den 11 augusti 2009

nyckelord: jäv

Jävproblematiken intar en central roll i fallet Sibbo. För det första ansågs kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi vara jävig. HFD bedömde att han inte var jävig, men klart är att hans inte var opartisk och att hans man i Sibbo fullständigt saknade förtroende för honom. Under Myllyniemis utredning hösten 2006 aktualiserades en annan jävproblematik. Justitiekansler Paavo Nikula varnade ministrar för att de kunde bli jäviga genom att på förhand ta ställning i Sibbofrågan. Efter att Nikula sjukskrivits kritiserade emellertid före detta förvaltningsrådet Lauri Tarasti Nikulas tolkning, var efter vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka gjorde en från Nikula något avvikande tolkning om ministrarnas domarroll. De ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från juni 2006 jävade sig dock när statsrådet tog sitt beslut. En som inte jävade sig var statsminister Matti Vanhanen, trots att han enligt egen utsaga haft en central roll då Helsingfors tog sitt initiativ. HFD ansåg dock att inte heller Vanhanen var jävig.

Den kanske viktigaste frågan om jäv i fallet Sibbo gäller tillfälliga fövaltningsrådet Heikki Harjuklas deltagande i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Dess värre har Harjula inte fått någon större uppmärksamhet i medierna.

Överenskommelse. Den 28 mars 2008

Ett centralt påstående i flera besvär över statsrådets Sibbobeslut var att statsminister Matti Vanhanen var jävig att deltaga i beslutet. Påståendena om Vanhanens jäv byggde bl.a. på tanken att ministrarna agerar domare då de tar ställning till huruvida det finns lagliga förutsättningar för den föreslagna ändringen i kommunindelningen. Det var den föregående justitiekanslern Paavo Nikula som först jämförde statsrådets roll i det aktuella ärendet med en domstol, men före Nikula hade före detta justitieombudsman Jacob Söderman påpekat att ministrarna inte kunde ta ställning till frågan på förhand. Jämförelsen med en domstol är dock inte oproblematisk, eftersom ministrarna naturligtvis även har ett politiskt ansvar för beslut. I artikeln "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä" hävdade Helsingin Sanomat den 14 juni att experterna Antero Jyränkiä, Kaarlo Tuoria ja Mikael Hidéniä var eniga om att statsrådet inte har rollen av en domstol då Sibbofrågan avgörs. Hildén säger här att "Osallistuminen keskusteluun ei voi merkitä sitä, että ministeri on jäävillinen", Medan Tuori om uppfattningen att statsrådet fungerar som domstol säger att "Se on täysin väärä tulkinta". Frågan huruvida statsrådet i den aktuella frågan fungerade som en domstol eller inte kan emellertid inte nödvändigtvis besvaras med ett enkelt ja eller nej.

En minister är inte bara beslutsfattande politiker, utan i viss bemärkelse även tjänsteman och domare. Vanhanen framhöll själv ännu i Helsingin Sanomat den 14 juni att regeringen är "tuomioistuimen asemassa". Ännu efter statsrådets beslut framhöll statsministern att beslutet i första hand var juridiskt, fastän han själv i praktiken förlitade sig på inrikesministeriets beredning. Det är klart att en minister har mycket större frihet att på förhand ta ställning till en fråga än en tjänsteman eller egentlig domare, men i vissa frågor kan man tänka sig att det är viktigt att inte heller förtoendet för ministrarnas opartiskhet äventyras av tidigare ställningstaganden. När Nikula jämförde statsrådet med en domstol förväntades väl alla förtså att skillnaderna är väsentliga. Jämförelsen borde inte ha behöft tas allt för bokstavligt för att budskapet skulle gå hem. Statsministern hade inte bara diskuterat och yttrat sin åsikt i frågan, utan även tagit initiativ, gett löften och gett detaljerade direktiv, som utredningsmannen även tog i beaktande. Nikulas diskreta varning i allmänna ordalag var i högsta grad befogad.

Liksom jag tidigare noterat i inlägget "HFD förvränger påståenden. Den 20 februari 2008" säger HFD i sitt beslut att Vanhanen inte blivit "jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas". Här förefaller HFD avsiktligt missa poängen. Vanhanen hade minsann inte bara diskuterat, utan även förhandlat och lovat att stöda en inkorporering på vissa villkor. Sibbofrågan kunde på grund av frågans juridiska natur inte tas med i regeringförhandlingarna eller regeringsprogrammet, men i praktiken hade ministrarna kommit överens om frågan på förhand, vilket åtminstone en del av HFD:s domare måste vara medvetna om.

Rakennuslehti kunde redan den 18 maj i artikeln "Sipoo-liitos toteutuu" bekräfta att inkorporeringen förverkligas. Vanhanens första regering hade brottom med Helsingfors initiativ, inte bara för att man ville uppnå enighet om KSSR före slute av juni 2006, utan även för att den dåvarande regeringen skulle hinna ta beslutet om en inkorporering så som man lovat. Officiellt hette det att det var bråttom med tanke på kommunalvalet. När en ny regering med Vanhanen kvar som statsminister men med Mari Kiviniemi som ny kommunminister hade tagit över var det plötsligt inte längre bråttom med beslutet. Medlemmar i den nya regeringen hade i sin tur kommit överens om inkorporeringen. Jag citerar ur artikeln i Rakennuslehti:

Vapaavuori pitää täysin selvänä, että Sipoon liittäminen Helsinkiin etenee sovitulla tavalla. "Käsitykseni mukaan asia on varsin valmis päätettäväksi. Vaalien aiheuttamalla muutaman kuukauden hidastuksella ei ole tämän kokoluokan asiassa merkitystä. Osakuntaliitoksen on tarkoitus tulla voimaan vuoden 2009 alussa, jolloin alkaa uusi kunnallisvaalikausi. Tältä osin aikataulussa ei ole vielä mitään hätää", Vapaavuori sanoo.

Påtänkta utredningsmän. Den 19 februari 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Liitosalueen sipoolaiset voinevat valita lastensa koulut joustavasti". "Flexibiliteten" innebär att invånarna i sydvästra Sibbo även efter att ändringen i kommunindelningen trätt i kraft kan utnyttja service som produceras av Sibbo kommun.

Förslaget på en rådgivande folkomröstning om ett Storhelsingfors är ett stort samtalsämne just nu. Fastän Helsingforsministerarnas initiativ till en omröstning tangerar vid Sibbofågan skall jag åtminstone inte i detta skede kommentera förslaget desto mera på denna blogg. Jag vill endast notera att initiativet av många uppfattas som både populistiskt och inkonsekvent, med tanke på att folkomröstningen i Sibbo ifjol inte gavs någon betydelse. Folkomröstningens betydelse är dock en annan när det gäller sammanslagningar av hela kommuner. Om fullmäktiget i någon berörd kommun motsätter sig en sammanslagning kan sammanslagningen enligt rådande kommunindelningslag ske endast om förslaget till sammanslagning understöds av majoriteten i en kommunal folkomröstning i den aktuella kommunen. När det gäller utvidgning eller minskning av en kommuns område har en folkomröstning inte samma juridiska betydelse, eftersom det här räcker med att det finns "särskilt vägande skäl". Det initiativet av ministrarna Brax, Kiviniemi och Vapaavuori gäller dock uttryckligen en rådgivande folkomröstning och endast om huruvida det bör göras en "objektiv och opartisk" utredning. Är det någon som längre tror på objektiva och opartiska utredningar? Här har nog kommunminister Mari Kiviniemi och hennes föregångare Hannes Manninen förbrukat medborgarnas förtroende.

Det skall bli intressant att se vem som gör utredningen om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, ifall en sådan blir av. Knappast Pekka Myllyniemi. Hur Kiviniemi ännu senaste månad kunde utnämna Myllyniemi till utredningsman för en eventuell sammaslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är svårt att förstå. Utnämningen måste ju tära på hennes redan skamfilade rykte. Det förefaller som om man ville erbjuda det hårt prövade Kemijärvi en utredning som garanterat resulterar i ett förslag enligt vilken Pelkosenniemi sammanslås med Kemijärvi. Pelkosenniemi har protesterat mot utnämningen av Myllyniemi med anledning av att han i samband med samtliga utredningar har flöreslagit en sammanslagning. Jag citerar ur artikeln "Päätösvalta on ja pysyy valtuustolla", som publiserades av Kaleva Plus den 26 januari:

Myllyniemeä vastustettiin siksi, että Itä-Lapin perukoille oli kiirinyt tieto, että hän on kaikissa seitsemässä aikaisemmin tekemässään kuntajakoselvityksessä esittänyt kuntaliitosta.

Vankkaan vastustusrintamaan asettuneita ehkä helpottanee tieto, että kuntaliitos ei ole toteutunut tai että se on toteutunut vain osittain kolmessa tapauksessa.

När det gäller Myllyniemis nya utredning krävs det inga specialkunskaper i juridik. Den rådande lagen möjliggör inga tvångssammanslagningar. När det gällde Sibbofrågan hade man däremot behövt en juridisk expert som utredningsman. Helsingin Sanomat publicerade onsdagen den 13 september 2006 en notis med rubriken "Sipoo-selvitysmies nimettäneen lähipäivinä" där tidningen hävdade att "Alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) pyrkii nimittämään Helsingin ja Sipoon rajansiirtoa tutkivan selvityshenkilön tällä viikolla." Kanske hade tidningen missförstått Manninen, för de berörda kommunerna måste höras innan en utredningsman kunde utnämnas. Ur ovannämnda notis framgår det även att inrikesministeriet sökte en expert på förvaltningsrätt. Jag citerar vidare:

Manninen on pyytänyt tehtävään henkilöä, jonka nimeä hän ei halua vielä paljastaa. Ministerin mukaan ehdokas selvittelee paraikaa kalenteriaan ja perehtyy rajansiirtohankkeen taustoihin.

Manninen on toiveikas selvitysmiesehdokkaan suostumisen suhteen.

"Tässä on kiire. Jos henkilö suostuu, selvityshenkilö nimitetään tällä viikolla", Manninen sanoi tiistaina.

Manninen ei halunnut vielä kertoa tarkemmin selvityshenkilön tehtävänannon yksityiskohdista.

Sisäministeriöllä on ollut vaikeuksia löytää riittävän uskottavaa henkilöä Sipoon rajansiirtoa tutkimaan. Selvitysmieheksi haetaan hallinnon tuntevaa huippuluokan juristia. Sopivia ehdokkaita on Suomessa vähän, ja tehtävään kysytyt ovat olleet kiireisiä.

Helsingin Sanomien tietojen mukaan selvitysmiestä kyseltiin muun muassa korkeimmasta hallinto-oikeudesta. Hanke kaatui kuitenkin jääviysongelmiin.

Minsann hade det lett till ett jävsproblem om man utnämnt ett förvaltningsråd från HFD till kommunindelningsutredare. Det vore ändå intressant att få ett svar på exakt varför man här såg ett jävsproblem. Förvaltningsråd Lauri Tarasti hade kanske i övrigt varit ett lämpligt namn även för denna utredning.

Personen som ville kolla sin kalender var knappast pensionären Pekka Myllyniemi, för i artikeln Sipoo-selvitysmieheksi esitetään Pekka Myllyniemeä skrev Helsingin Sanomat fredagen den 22 september 2006 följande:

Myllyniemen mukaan kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) otti häneen yhteyttä alkuviikosta.

"Ajattelin, että se on homma, joka täytyy joka tapauksessa hoitaa."

Myllyniemi ei tiedä vielä toimeksiantonsa yksityiskohtia. "Olen seurannut asiaa toistaiseksi vain tiedotusvälineistä. Sen tiedän, että asia on hankala."

Myllyniemi on sikäli yllätysnimi, että sisäministeriön tiedetään hakeneen selvittäjäksi alun perin juristia. "Minulle on luvattu juridista apua sekä ministeriöstä että Kuntaliitosta."

Det är klart att inrikesministeriet hade varit i kontakt med Kommunförbundets jurister innan Myllyniemi vidtalades, vare sig Manninen hade hoppats på att där finna en utredningsman eller ej. När man tar i beaktande hur inrikesministeriet beredde statsrådets Sibbobeslut, förefaller det mig uppenbart att man inte skulle ha erbjudit utredningsmannen hjälp från kommunförbundet, om inte dess jurister lovat hjälpa till att hitta juridiska motiveringar för en inkorporering. Om Helsingin Sanomats uppgifter om att man hört sig för om en utredningsman på högsta förvaltningsdomstolen stämmer, har inrikesministeriet av allt att döma diskuterat Sibbofrågan även med en eller flera förvaltningsråd redan i september 2006.

I förordet till sin Sibborapport omnämner Myllyniemi ingen jurist från inrikesministeriet, men däremot skriver Myllyniemi att han "fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." I ett senare inlägg skall jag återkomma till "stödet" från Prättälä. Det finns alla orsaker att kritiskt granska HFD:s eller statsrådets föreslag att utnämna ledande jurist Heikki Harjula från Kommunförbundet till tillfälligt förvaltningsråd för den tid som domstolen skulle behandla Sibboärendet.

Ombud. Den 18 februari 2008

Hufvudstadsbladet publicerade på lördag kvällen inom tio minuter FNB:s orginalversion av notisen "Professor: Sibbo-beslut trampade på grundlagsenliga rättigheter" (på FNB:s webbplats) och en kortare egen version av notisen under rubriken "'HD:s Sibbobeslut respekterade inte grundlagen'". Ingendera versionerna ingick dock i söndagens tidning. Idag har Hufvudstadsbladet istället publicerat en helt ny notis med rubriken "'HFD struntade i Sibbobornas rättigheter'". Aamulehti och Verkkolehti publicerade igår på Internet en längre finskspråkig version av den nya notisen under rubriken "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslaillisia oikeuksia". Notisen har här även en andra rubrik, som lyder "KHO:n presidentti ei halua kommentoida Sipoo-professorin kirjoitusta". I notisen påpekas "Sibbo-professorns" förbindelser:

Tuori on paitsi lainoppinut, myös sidoksissa Sipoo-kysymykseen. Hän laati osaliitosasiasta Sipoolle oikeustieteellisen lausunnon ja on siten asiamieheen rinnastuvassa asemassa.

Det är komiskt att Kaarlo Tuoris påstådda förbindelser uppmärksammas, då fallet Sibbo kryllar av outredda kopplingar och förbindelser. Då FNB den 15 januari publicerade sin notis "Kuntaliiton Prättälä: KHO:n Sipoo-päätös hyvin perusteltu" nämnde man ingenting om att det i själva verket var Kari Prättälä som ansvarade för den juridiska bedömningen i Pekka Myllyniemis utredning. I det första diskussionsinlägget till Tuoris artikel (eller lördagens notis om artikeln i söndagens tidning) på Helsingin Sanomats webbplats noteras det att "Olisi hyvä mainita, että Tuori laati asiasta Sipoon pyynnöstä oikeustieteellisen lausunnon ja toimi siten asiamieheen rinnastuvassa asemassa." Det ser ut som om FNB bara skulle ha kopierat text ur ett anonymt diskussionsinlägg, men ur den längre versionen av notisen "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslaillisia oikeuksia" framgår det att självaste president Pekka Hallberg påtalat Tuoris kopplingar! Jag citerar:

Tuorin mielestä keskustelua päätöksen perusteista on syytä jatkaa. KHO:n presidentti Pekka Hallberg sanoi sunnuntaina STT:lle, ettei hän halua kommentoida Tuorin kirjoitusta. Hän kuitenkin muistutti Tuorin taustasta Sipoo-asiassa.

Om Hallberg är så mån om att uppmärksamma kopplingar, varför lät han då tillfälliga förfaltningsrådet Heikki Harjula från Kommunförbundet deltaga i HFD:s avgörande av Sibbofrågan. Varför utredde HFD under Hallbergs ledning inte Matti Vanhanens, Arto Sulonens och Pekka Myllyniemis förbindelser i anslutning till Sibbofrågan?

Innan Sibbofrågan var avgjord skulle det ha varit fullständigt meningslöst att avfärda Tuoris expertutlåtanden med påståendet att han är "ombud till en av parterna i målen", eftersom det var just Tuoris utlåtanden som gav honom hans "taustasta Sipoo-asiassa". HFD negligerade i sitt beslut Tuoris utlåtanden, men nu när processen formellt är över försöker man släta över kritiken mot HFD:s Sibbobeslut med motiveringen att Tuori är ombud för den ena parten.

Man behöver knappast frukta att allt för många rättslärda skall riskera sina möjligheter till framtida uppdrag genom att kritisera statsrådets och HFD:s Sibbobeslut. Sibbo är trots allt en ganska obetydlig uppdragsgivare. Tuori är ändå inte det enda "ombudet" som vågat kritisera högsta förvaltningsdomstolen angående fallet Sibbo. Turun Sanomat publicerade redan den 16 januari en artikel med rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta". Här är det t.f. professorn i kommunalrätt Erkki Mennola som förvånar sig över beslutet. Jag citerar ur artikeln:

Korkeimman hallinto-oikeuden päätös hylätä valitus Sipoon alueiden liittämisestä Helsinkiin hämmästyttää kunnallisoikeuden dosentti Erkki Mennolaa. Hänen mielestään ratkaisu johtaa kysymykseen, "eletäänkö tässä enää oikeusvaltiossa".

Mennola kritiserar HFD:s beslut utgående från helt andra synpunkter än Tuori, men Mennolas kritik är minst lika hård:

Mennolan mukaan KHO:n päätös teki osasta lakitekstiä kuolleita kirjaimia. - Päätös ihmetyttää kovasti. Se merkitsee sitä, että kuntajakolailla ei ole merkitystä ja kuntien aluejaolla ei ole mitään suojaa. KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja "pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa". Päätös jakaa Mennolan mielestä Suomen eriarvoisiin alueisiin. - Helsingin seudulla on erityisasema, jota laissa ei ole.

Mennola förundrar sig även över att HFD:s tidtabell var allmänt känd:

Mennola pohdiskelee, miksi Sipoon asian käsittelyn tarkka kulku on ollut yleisessä tiedossa. Ratkaisuhetket "on tiedetty etukäteen". - Herää kysymys, milloin nämä paperit (päätös) on kirjoitettu.

Artikeln noterar även Heikki Harjulas kontroversiella roll:

KHO:n päätöksenteon erikoisuutena on pidetty sitä, että ratkaisu on tehty epätavallisessa kokoonpanossa. Kuntaliiton johtava lakimies Heikki Harjula on ollut kolme kuukautta tilapäisenä hallintoneuvoksena KHO:ssa.

Borgåbladet har publicerat notisen "'HFD struntade i Sibbobornas rättigheter'" på tidningen webbplats, men liksom Hbl i en avkortad version.

Snäva kretsar. Den 10 februari 2008

Efter statsrådets Sibbobeslut kommenterade Rakel Hiltunen beslutet i flera medier. Hiltunen trodde inte att HFD skulle fälla beslutet, eftersom domstolen avvisat två tidigare besvär från Sibbo kommun. Hiltunens åsikt återgavs bl.a. i Päivälehti Demari i en artikel med rubriken "Helsingfors Rakel Hiltunen ei usko Sipoo-päätöksen kaatuvan":

Hiltunen ei usko, että päätös tulee kaatumaan korkeimmassa hallinto-oikeudessa. Hän toivoo, ettei juridinen prosessi kestä pitkään.

- Helsingin hakemus on käynyt läpi valituskierroksen, eivätkä siinä olleet argumentit johtaneet palautukseen tai kielteiseen päätökseen. On vaikea ajatella, että valtioneuvoston päätökseen löytyisi uusia muutosperusteita. En usko, että päätös tulee muuttumaan.

Hiltunens argumentering var ologisk, emedan det enligt så väl Helsingfors förvaltningsdomstol som högsta förvaltningsdomstolen uttryckligen var först statsrådets beslut som Sibbo hade rätt att besvära sig över. Till saken hör att det var speciellt Hiltunen som pressade statsminister Matti Vanhanen att inte jäva sig. Kanske hade Hiltunen ändå skäl att förutse HFD:s beslut?

Vad jag har noterat är det bara två experter på kommunallagen och i förvaltningsrätt som ur ett juridiskt perspektiv försvarat inkorporeringen av sydvästra Sibbo: Kari Prättälä och Olli Mäenpää. Om Prättäläs bindningar har jag redogjort för i blogginlägget "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008". När det gäller Mäenpää har jag inte hittat några klara motiv för hans uttalanden.

Den 15 och 16 januari publicerade flera medier en notis från FNB, där Mäenpää säger att "HFD:s beslut är välmotiverat". Rubriken i bl.a. Päivälehti Demari och Iltalehti var "Oikeusoppinut: Sipoo-päätös on hyvin perusteltu", i Vasabladet "Hfd-beslutet inget prejudikat" och i Kuntalehti "Kuntaliiton Prättälä: KHO:n Sipoo-päätös hyvin perusteltu". Att även Prättälä finner beslutet välgrundat framgår tydligt ur Kuntalehti, men det är uttryckligen Mäenpää som säger att "KHO:n ratkaisu oli hyvin perusteltu". För läsare av Vasabladet var det kanske intressantare att notera att direktören för juridiska ärenden på Kommunförbundet anser att beslutet inte är ett prejudikat för andra städer som vill utvidga sig, men med tanke på legitimeringen av inkorporeringen var det viktigare att en expert stiger upp och säger att beslutet är välgrundat. Jag citerar ur notisen:

Mäenpää anser att HFD:s beslut är välmotiverat.

- Det framkommer klart att statsrådet följt kommunindelningslagen i sitt beslut om att Helsingfors får de sydvästra delarna av Sibbo.

Beslutet var förutsägbart eftersom Helsingfors förde fram de motiveringar som krävs i kommunindelningslagen redan i det skedet när frågan kom till HFD.

Vad Mäenpää syftar på med motiveringar som Helsingfors förde fram "när frågan kom till HFD" förstår jag inte. Handlar det här om Helsingfors förklaring, tidigare uttlåtanden eller rentav om utredningsmannens motiveringar, som ord för ord är kopierade från Helsingfors förvaltningscentrals egen "utredning"? I första hand borde väl HFD ha undersökt om det fanns tillräckligt med motiveringar för en inkorporering då statsrådet tog sitt beslut. Och det var väl inte Helsingfors uppgift att motivera beslutet? Kanske har FNB tolkat Mäenpää fel, men varken Jussi Pajunen eller kommunavdelningen vid finansministeriet kunde ha beställt ett bättre uttalande än att beslutet var förutsägbart och välmotiverat. Mari Kiviniemi har där till all anledning att vara tacksam över att expertisen intygar att Sibbo var ett "specialfall". Då två av de absolut stösta auktoriteterna på området gör dylika uttalanden kan även domarna vid högsta förvaltningsdomstolen känna sig trygga.

HFD:s Sibbobeslut torde vara välmotiverat så till vida att det är långt och innehåller referenser. Mäenpääs uttalande ger ändå en skäv bild av beslutet, som enligt min bedömning inte tål en kritisk granskning. Om Mäenpää inte satt sig in i frågan, borde han inte ha kommit med sitt uttalande, men då han uppenbarligen är insatt, borde han veta bättre. Mäenpää har även tidigare med anledning av Sibbofrågan uttalat sig i medierna. I juni gällde det ministrarnas jäv. Yle publicerade den 13 juni 2007 en notis med rubriken "Professori: Mielipide ei tee jääviksi" där Mäenpää. citeras. Jag citerar vidare:

Mäenpää korostaa YLEn Aikaisen haastattelussa, että ministerien on jopa suotavaa ilmaista mielipiteensä eri asioista.

- Minusta se, että on asian valmistelussa ollut esittämässä jotain mielipidettä tai että valmistelee jotain tähän liittyvää, kuten metropoliasiaa, ei tee esteelliseksi, Mäenpää toteaa.

Mäenpää muistuttaa, että Suomessa on tekeillä isoja yhteiskunnallisia päätöksiä, jotka tehdään lain määrittelemissä rajoissa. Mäenpää nostaa esimerkiksi lähitulevaisuudessa tehtävän ydinvoimalapäätöksen.

- Minusta olisi aika onnetonta, jos nyt siinäkin ne jotka kannattaa tai vastustaa sitä olisivat jäävejä. Ei sinne jäis päätöksentekijöitä hallitukseen ollenkaan, professori huomauttaa.

I princip är det lätt att hålla med Mäenpää om att ministrar bör få yttra sina åsikter under beredningen av ett ärende. Då Mäenpää kritiserat Vanhanen för att ha satt munkavel på ministrarna, stöder jag helt hans kritik. Men Sibbofrågan handlade om ett administrativt beslut, som inte kan tas tillbaka av en ny regering och som därmed inte är underställt parlamentarisk kontroll. Och liksom statsministern själv upprepade gånger framhållit var statsrådets beslut i Sibbofrågan i första hand ett juridiskt beslut. Hade regeringen valt att bereda en speciallag för Sibboannekteringen, hade ministrarna haft en helt annan frihet att uttala sig och förhandla.

Vanhanen hade inte bara diskuterat "metropolen" eller uttalat sina åsikter. Han hade i offentligheten gjort uttalanden som kunde tolkas som löften om en inkorporering och hade helt uppenbart förbundit sig till att rösta för utredningsmannens förslag. Jag finner det sannolikt att Mäenpääs uttalande hade en avgörande betydelse för Vanhanens deltagande i Sibbobeslutet. Det hade varit pinsamt för Mäenpää om statrådets beslut hade fallit på Vanhanens jäv, så professor Mäenpää hade all anledning att extra noga följa med HFD:s behandling av ärendet.

Det är möjligt att Mäenpää inte kände till den förtigna kopplingen mellan ramlagen och Sibbofrågan. Åtminstone har jag inte hittat några klara bindningar som skulle motivera Mäenpääs vilseledande uttalanden. Å andra sidan är Mäenpää ett bra exempel på hur snäva maktens kretsar är i Finland.

Olli Mäenpää har sedan 1992 varit professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet, vid samma institution för offentlig rätt där Kai Kalima är professor i finansrätt och Kalimas adept Eila Ratasvuori är doktorand. Åren 1998-2003 var Mäenpää dekan för juridiska fakulteten, vars nuvarande vicedekan heter Kai Kalima. Mäenpää har i flera lagberedningar hörts som sakkunnig tillsammans med bl.a. Kalima, Heikki Harjula och Kari Prättälä. Mäenpää var även sakkunnig då Pekka Myllyniemi år 2001 gjorde sin utredning om nödcentralsverksamheten. Åren 1994 och 2006 har Mäenpää i likhet med Harjula varit tillfälligt förvaltningsråd, det vill säga domare vid högsta förvaltningsdomstolen. År 2002 gav Mäenpää på beställning av Kommunförbundet ett bedömande enligt vilket begränsandet av kommunernas rätt att driva in samfundssaktt strider mot kommunernas självstyrelse. (Rakel Hiltunen på bilden ovan är Kommunförbundets stryrelses I:a vice ordförande, men även stadsfullmäktigeordförande i Helsingfors, vars intressen det här de facto handlade om. Bilden är lånad från Kuntalehti 21/2002.)

I september 2007 tillsatte Mari Kiviniemi ett förvaltnings- och ledningsvetenskapligt råd, i vilket Mäenpää är medlem. Samma månad tillsatte justitieministeriet en kommitté för utveckling av förvaltningsprocessen. Till ordförande för kommittén, där även Prättälä från Kommunförbundet och förvaltningsråd Matti Pellonpää från HFD är medlemar, utsågs Olli Mäenpää. Till ständig sakkunnig för kommittén utsågs förvaltningsråd Anne Niemi, som deltog i HFD:s avgörande av Sibboärendet.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en notis med rubriken "Bogomoloff jakaisi Sipoon viiteen osaan".