Arkiverat: ersättning. Den 9 augusti 2015

nyckelord: ersättning

Sommaren 2009 "arkiverade" jag teman och aktörer i fallet Sibbo. Två teman med respektive "etiketter" ansåg jag då att inte ännu var färdigt avgjorda och behandlade för en slutlig arkivering: HFD och ersättning. (Se "Inte färdigt arkiverat: HFD och frågan om ersättning. Den 23 augusti 2009".) Ännu hösten 2011 var frågan om ersättning högst aktuell efter att högsta förvaltningsdomstolen i april 2011 hade förkastat Sibbo kommuns besvär mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut att ersättningstvisten skulle lösas enligt Helsingfors stads förslag. Eftersom ersättningen på 7,9 miljoner euro ansågs vara oskäligt liten funderade man i Sibbo på att föra ärendet vidare och eventuellt via europeisk instans begära en återbrytning av högsta förvaltningsdomstolens ersättningsbeslut eller rentav av inkorporeringsbeslutet.

Eftersom beslutsfattarna i Sibbo tydligen inte kunde komma överens om hur eller huruvida man skulle driva ärendet vidare ordnades en enkät, där kommuninvånarna fick ta ställning till om kommunen borde föra ärendet vidare. 80 % av dem som svarade på enkäten ansåg att kommunen borde föra ärendet vidare, men endast 3 % av invånarna besvarade enkäten. Kanske inverkade den låga andelen som besvarade enkäten till att Sibbo kommun inte förde ärendet vidare. Det  förefaller dock som att en avgörande orsak var att Samlingspartiet i Sibbo eller den samlingspartistiska styrelseordföranden inte ville fortsätta processen. Möjligen påverkades beslutet att inte föra ersättningsfrågan vidare av att Sibbo och Helsingfors förhandlade om markaffärer i Östersundom.

Itäsalmen menetys. Den 20 juni 2012

Uusimaa 19.6 2012 s 5

I gårdagens nummer av Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Sipoon viime vuoden tilinpäätös valmistui" och underrubriken "Itäsalmen menetys osasyynä alijäämäisyyteen".

33 miljoner. Den 23 maj 2012

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte idag behandla köpet av fastigheter av Sibbo kommun, som bordlades för en vecka sedan. Med tanke på att även Guggenheim finns på föredragningslistan, torde beslutet att betala 33 miljoner euro för fastigheterna inte att få värst mycket uppmärksamhet. På tisdag skall kommunstyrelsen i Sibbo behandla affären. Kartan ovan är ur föredragningslistan för kommunstyrelsens möte. Det ofärgade vita området i högra hörnet äger Helsingfors stad från förut. Det är ett av de områdens som Helsingfors fått gratis av Sibbo med högsta förvaltningsdomstolens välsignelse. (Se bl.a. "Två omröstningar. Den 13 april 2011", "Aktuellt med överklagan på EU-nivå. Den 14 april 2011" och "Bananrepubliksprejudikat. Den 15 april 2011".) För ett år sedan var det aktuellt att försöka föra HFD:s avgörande i ersättningsfrågan vidare till europeisk instans eller på något annat sätt att föra fallet vidare. Månne den den aktuella markaffären bidragit till att man i Sibbo lagt ersättningsfrågan åt sidan?

Frågan om ersättning. Den 24 november 2011

I inlägget "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011" noterar jag att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte den 7 juni beslöt att remittera frågan om ersättning för Östersundom för fortsatt beredning. Sedan dess har det inte hörts någonting om ersättningstvisten. I princip är det möjligt att frågan fortfarande utreds. En annan möjlighet är att frågan inte tas till behandling för att styrelseordförande inte vill fortsätta processen, även om det är kommundirektören som är föredragande. Eventuellt kan resultatet i invånarenkäten även ha bidragit till att ärende lagts på is.

Vid kommunstyrelsens möte den 8 november lyftes ersättningen från Helsingfors fram ur ett helt annat perspektiv. Sibbo kommun har trots allt fått ersättning, även om den är anmärkningsvärt liten, Jag citerar ur protokollet från styrelsemötet:

Korkein hallinto-oikeus on antanut päätöksensä Sipoon kunnan ja Helsingin kaupungin välisestä alueluovutuksesta. Päätöksen mukainen Helsingin kaupungin maksettavaksi määrätty 7,9 miljoonan euron korvaus ei kata kunnan taseessa olevia luovutettujen kiinteistöjen tasearvoja. Valtuuston hyväksymässä talousarviossa vuodelle 2011 ei ole ennakoitu kyseistä korvausta ja sen vaikutuksia.

Korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen mukainen korvaus on kunnan kirjanpidossa käsiteltävä siten, että saatu korvaus kirjataan satunnaiseksi tuloksi. Vastaavasti luovutettujen kiinteistöjen tasearvoista johtuva ylimääräinen poistokirjaus kirjataan satunnaiseksi menoksi.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Aktuaalisuus_ja_potentiaalisuus

I mitt inlägg "Stenhus. Den 16 november 2011" noterar jag att man i senaste nummer av "Kivestä muuraamalla" ser nya möjligheter för Townhouse i Östersundom. Underförstått torde det här handla om stenhus. På webbplatsen Puuinfo publicerades det i sin tur den 18 november en artikel med rubriken "Helsinki vauhdittaa puurakentamista". I artikeln lyfter man fram hus av modellen Townhouse, men denna gång förväntas husen byggas i trä. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sipoon liitosalueella Östersundomissa määritellään rakentamistapoja, mutta Penttilä arvioi alueella olevan runsaasti potentiaalia tulevaisuuden puurakentamiseksi. Alueen rakentamisessa pyritään myös aurinkoenergian hyödyntämiseen.

Sammanfattningsvis ger Östersundom möjligheter till både trähus och stenhus. Så länge som planeringen är öppen och ingenting har förverkligats, finns det potential. En annan sak är om förväntningarna på Östersundom någonsin kommer att förverkligas.

Sammanställning av invånarenkäten. Den 12 juli 2011

I mitt inlägg "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011" noterar jag att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte den 7 juni beslöt att remittera frågan om "Östersundomprocessen" för fortsatt beredning. Som bilaga till protokollet ingår en sammanställning av resultaten från invånarenkäten, "Yhteenveto kuntalaiskyselyn tuloksista" samt grafisk presentation.


I gårdagens blogginlägg "Skärgårdsdelegationens åsikt. Den 11 juli 2011" skrev jag om en artikel med rubriken "Saaristovaltuuskunta otti kantaa kaavaluonnokseen" i senaste nummer av tidningen. Senare på dagen publicerades en förkortad version av artikeln på tidningens webbplats.


Helsingfors stad publicerade igår på stadens webbplats en nyhet med rubriken "Helsinki and Finnish State swap land to allow national park to expand".


Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Asukkaat eivät liittäisi pääkaupunkiseudun kuntia yhteen". Hbl har publicerat en notis av FNB under rubriken "Litet stöd för huvudstadsregionens sammanslagning".

Kommundirekrören i Sibbo kommenterade igår på Twitter följderna av regeringsprogrammet för kommunen. Man kan följa med kommundirektörens uppdateringar på Twitter i rutan i marginalen. En modell på det aktuella widgeten eller gadgeten, som i sig inte är ny på denna blogg, finns även nedan.

Längst nere i marginalen finns för tillfället även en ny widget med "spår" efter en del av mina personliga motionsrundor.

Alternativet människorättsdomstol. Den 16 juni 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Metropolipolitiikka ei toimi".Tidningen återvänder här till gammal bekant retorik från tiden då "Sibbofrågan" diskuterades. Jag citerar:

Jos yhteistyötä ei saada toimimaan, metropolialueen kehitys voi vinoutua pahasti. Alueen kokonaisuuden kannalta olisi tärkeätä, että myös idän suuntaa kehitettäisiin. Tällaista ajatusta ei Vantaan nykyhetken visioon kuitenkaan mahdu.

Ledarskribenten skriver även att "Östersundomin tilanne tuo esiin koko pääkaupunkiseudun kuntajakoon liittyvät ongelmat." Det nu aktuella problemet med kommunindelningen är en direkt följd av inkorporeringen och ändringen i kommunindelningen som trädde i kraft år 2009. Problemen avslöjar inkonsekvensen i kommunindelningsutredarens och Helsingfors eget förslag och motiveringar till ändring i kommunindelningen. Problemen blottar även hyckleriet i Vanda stadsfullmäktiges tidigare utlåtanden till stöd för förslagen till ändring i kommunindelningen. Och visst är det ironiskt att staten lovade ersätta Vanda för "Västerkullakilen" (söder om Österleden) och ett stöd av ändringen i kommunindelningen mot att staten finansierar Ringbanan. Nu är det Vandas eget projekt i anslutning till Ringbanan som står i vägen för östmetron och en "balanserad utveckling" av metropolområdet. Helsingin Sanomat skriver vidare att "Vaikka Marja-Vantaaseen keskittyminen on kiistatta Vantaan kannalta keskeinen asia, itämetro palvelee koko pääkaupunkiseutua ja on siten seudullisesti merkittävä liikennehanke." Liksom inkorporeringen vill man se östmetron som regionalt betydelsefullt. Dess värre var det genom att även "betjäna Vanda" som östmetron var tänkt som ett regionalt projekt.

För fem år sedan förhandlade Helsingfors och Vanda om att Vanda skulle byta bort den större Västerkullakilen (även norr om Österleden) mot Övre Malm. Staten, det vill säga i första hand Hannes Manninen och Matti Vanhanen, hade dock inte tid att vänta på att byteshandeln skulle förvekligas. Av förekommen anledning hade man allt för bråttom.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Vanda bromsar Östersundomplan". Ironiskt nog uttrycker Sibbos kommundirektör här åsikten att det behövs en "större regional styrning i trafik- och markplanering i regionen".

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "HS: Vanda stoppar metro till Östersundom?". Nyhetstexten uppdaterades senare under dagen samtidigt som man lade till ljudklippen "Sibbodirektören om Vandas åsikt om metro till Östersundom" och "Vandapolitikern Göran Härmälä om metroplanerna". "Sibbodirektören" Mikael Grannas säger sig vara förvånad över Vandas vändning och anser att metron är viktig för Sibbo, även om endstationen skulle bli på Helsingfors sida av gränsen. Göran Härmälä, som representerar Sfp i Vanda, är däremot synnerligen kritisk till metroplanerna och hela utkastet till gemensam generalplan. 


Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Vantaa jarruttaa Östersundomin kaavoitusta". Soininvvara påstår att Vanda bromsar planeringen av Östersundom, för att kunna sälja de planerade bostäderna vid Ringbanan till ett högre pris. Soininvaara påpekar vidare att "Metro pantiin mutkalle Länsisalmen kohdalla, jotta se palvelisi myös Vantaata."  En metrolinjen kunde dras från Nordsjö vidare till Östersundom, men på stadsplaneringskontoret i Helsingfors föredrar man det aktuella metroalternativet från Mellungsbacka via Västerkulla med den officiella motiveringen att det även "betjänar Vanda". Att metron skule betjäna Vanda är i utredningen "Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu" även en officiell motivering till valet av metro istället för alternativet snabbspårväg. Här skriver man att "Yhteistyökumppanit Östersundomin yleiskaavan laatimisen yhteydessä katsoivat, ettei pikaraitiotie hyödytä Vantaata tai Sipoota samalla tavalla kuin metro" och att "Östersundomin yhteisen yleiskaavatyön yhteydessä sekä Vantaan kaupunki että Sipoon kunta painottivat, että metrovaihtoehto palvelee pikaraitiotietä paremmin näiden kuntien maankäytön kehittämissuunnitelmia yleiskaava-alueella." Dess värre har man inte frågat stadsstyrelsen eller stadsfullmäktige i Vanda om saken. Att man i Vanda nu inte är intresserad av metron kom knappast som en överraskning för alla beslutsfattare och tjänstemän i Helsingfors. En överraskning torde det däremot vara att man officiellt uttalar sin åsikt och låter den läcka ut. Nu förlorar ju det på metron baserade utkastet till gemensam generalplan för Östersundom helt sin trovärdighet.

Det verkliga skälet till att stadsplaneringskontoret i Helsingfors valde det aktuella metroalternativet torde dels vara att Helsingfors vill bebygga sin mark i Västersundom i Vanda, dels att man vill göra Östmetron till ett regionalt projekt där så väl staten som Vanda deltar i finansieringen.

Liksom jag nämt i gårdagens blogginlägg "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011" publicerade Borgåbladet igår en artikel med rubriken "Människorättsdomstol alternativ för Sibbobor". I artikeln noteras det speciellt att enskilda kommuninvånare och medborgarorganisationer kan lämna in ett klagomål till Europieiska människorättsdomstolen. Människorättsdomstolen kunde tilldela Finland en reprimand, som i sin tur kunde användas till grund för att begära en återbrytning av högsta förvaltningsdomstolens ersättningsbeslut. Profesorn i förvaltningsrätt Markku Suksi ser dock föga förutsättningar för att människorättsdomstolen skulle ta ett klagomål i det aktuella ärendet till prövning.

Själv bedömer jag det är mera sannolikt att HFD återbryter ersättningsbeslutet än beslutet om en ändring i kommunindelningen. Däremot torde det ha funnits betydligt starkare grunder för Europeiska människorättsdomstolen att ge en reprimand för det första beslutet. Europeiska unionens medlemsländer är förpliktade att låta sina medborgare besvära sig över statliga myndigheters beslut. HFD ignorerade i sitt Sibbobeslut emellertid vissa enskilda kommuninvånares besvär och påståenden. I sitt beslut valde HFD att bemöta vissa påståenden som var enkla att avfärda, medan man förbigick juridiskt tyngre påståenden. Dessutom var minst en av domarna jävig. Dess värre svek föreningen För Sibbo, som hade lovat föra fallet vidare till europeisk instans. Klagomål måste lämnas in inom sex månader från det att avgörandet vunnit laga kraft.

Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011

Rubriken på huvudnyheten på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Hoppet ställs till Sibboborna". Det är Sibbo kommun som i frågan om att driva frågan om ersättning via europeiska rättsinstanser ställer hoppet till enskilda kommuninvånare. Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Människorättsdomstol alternativ för Sibboborna". Ämnet är så stort och betydelsefullt att jag återkommer till artikeln i ett senare inlägg. Det finns mera att rapportera från dagens tidningar. På paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en nyhet med rubriken "Vantaa lipsuu Östersundomin kehittämisestä".

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle". Dårraden lyder "Helsingin unelma Östersundomin pikakaavoituksesta on vaarassa" och underrubriken eller ingressen "Vasta valitun kaupunginjohtajan ajama muutos tuli yllätyksenä Helsingille."

I artikeln kan man inledningsvis läsa att "Vantaa ei halua rakentaa metroa tai muutakaan Östersundomiin ennen 2030-lukua." I artikeln kam man vidare läsa följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Risto Rautava (kok) ei ole yhtä kohtelias:

"Tämä tulee puun takaa ja vaikuttaa todella ihmeelliseltä. Tämä osoittaa, että Vantaan politiikka muuttuu Peltomäen myötä. Tähän palataan kyllä."

Pajuselle ja Helsingille erityisesti Östersundomin ranta-alueet välkkyvät varsin haluttuina uusina asuinkohteina

Det är dock inte i första hand Vandas nya stadsdirektör som ligger bakom Vanda stads linje. Kommittén i Vanda som övervakar Östersundom-kommitténs arbete har gett ett utltande om utkastet till gemensam generalplan och Helsingin Sanomat har nu kommit över dokumentet. Utlåtandet bör ha getts senast den 6 juni.

Helsingin Sanomat publicerade den 11 november en notis med rubriken "Vantaa asettaa poliitikkokaartin kaavatyötä vahtimaan" (Se "Pruukataan. Den 11 november 2010".) Livgardet har nu sagt sin åsikt. Jag torde återkomma till Vandas egen Östersundomkommité i ett senare inlägg. Sirpa Kauppinen (grön) har på Twitter kommenterat Jussi Pajunens uttalande i den aktuella artikeln.

Time out. Den 9 juni 2011

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en text artikel med rubriken "Sibbo funderar över ersättningar till hösten". I artikeln säger kommunsekreterare Peter Stenwall att han räkna ut att kommunen har två år och tio månader på sig att gå vidare med processen. Själv vill jag framhålla att tiden torde vara betydligt kortare om man vill anmäla ansvariga statliga tjänstemän för tjänstebrott eller bedrägeri.



Yle publicerade igår en nyhetstext med rubriken "Sipoo otti aikalisän Östersundom-rahariidassa". Illustrationen till texten är en bild av den beryktade stenbron vid Husö friluftsområde.

Yle publicerade igår även en nyhetstext med rubriken "Sibbos ekonomi sämre" samt ett ljudklipp med rubriken "Sibbobon Bo Melander kommenterar Sibboersättningar". Melander kritiserar här kommunstyrelsens ordförande för att tveka med att gå vidare i Östersundomprocessen.

Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011

Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt på sitt möte igår att remittera frågan om "Östersundomprocessen" för fortsatt beredning. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Sipoo päättää vasta syksyllä korvausten vaatimisesta".



Öppet är inte bara om utan även hur Östersundomprocessen skall föras vidare. Yle har idag på morgonen publicerat en nyhetstext med rubriken "Inget beslut om ersättningstvisten än i Sibbo". Yle noterar bl.a. att ärendet remitterades för fortsatt beredning att Sibbo har tre vägar att gå vidare. Tillsammans med texten har man publicerat ett ljudklipp med rubriken "Kommundirektör Mikael Grannas om den fortsatta beredningen". På ljudklippet säger kommundirektör Mikael Grannas att förslaget att remittera ärendet var hans eget. Kanske är det ändå den samlingspartistiska kommunstyrelseordföranden som bromsar, medan fullmäktigeordföranden pressar på i bakgrunden.



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibboborna vill att ersättningar tas upp på nytt". I samma tidning ingår en relaterad artikel med rubriken "Skolmat måste köpas i Sibbo". Eftersom hälsomyndigheterna finner de existerande köken för trånga och Sibbo förlorade tillredningsköket i Zachrisbackens skolcentrum till Helsingfors måste Sibbo från och med hösten 2012 köpa mat från storkök utanför Sibbo.




Artikeln "Sibboborna vill att ersättningar tas upp på nytt" är skriven före kommunstyrelsemötet, men i artikeln förutspår Grannas att det går till hösten innan man fattar beslut.



Igår på eftermiddagen publicerade Yle en nyhetstext med rubriken "Sibboborna vill ha mera ersättning av Helsingfors". Tillsamman med texten publicerade man ett ljudklipp med rubriken "Resultatet av enkäten ger kommunstyrelsen mycket att fundera på säger Ari Oksanen".

Över 80 % för fortsatt process. Den 7 juni 2011

Över 80 % av dem som svarade på invånarenkäten i Sibbo anser att kommunen skall driva frågan om ersättning vidare. Det kan man läsa i dagens nummer av Helsingin Sanomat. Rubriken på paradsidan lyder "Sipoolaiset vaativat korvauksia", medan rubriken på själva nyhetsartikeln lyder "Sipoolaiset haluavat taistella yhä korvauksista".



Resultatet från enkäten skall idag presenteras för kommunfullmäktige i Sibbo, men Helsingin Sanomat har alltså kommit över resultatet. Tidningen kan bl.a. berätta att 572 personer besvarade enkäten och att endast 49 av dem som besvarade enkäten var under 30 år. Helsingin Sanomat har talat med kommunstyrelseordförande Ari Oksanen (saml), som säger att "Itse olin sitä mieltä, ettei kannattaisi enää lähteä tätä ajamaan, mutta nyt täytyy keskustella." Intresset för att driva frågan vidare torde vara minst på Samlingspartitiskt håll. Det är främst inom Samlingspartiet som man velat skylla förlusten av Östersundom på kommunens egen (gamla) ledning och politik.

I bildtexten säger Glenn Saloranta att "Jotenkin minun oikeuskäsitykseen ei mahdu, että kunta voi viedä noin paljon alueita liki korvauksetta". Salorantas åsikt och resultaten från enkäten uppvägs av fyra åsiktsyttringar av personer som verkar vara dåligt insatta i frågan.

Efter att Helsingin Sanomat publicerat resultaten kommenterade kommundirektör Mikael Grannas "Östersundom invånarenkäten" i ett par twitterinlägg före åtta på morgonen. Grannas tycker att de registrerade svaren var ganska få och han berättar att aktiviteten var lite större på svenskt håll.




Det är skäl att notera att den aktuella rådgivande enkäten inte motsvarar en rådgivande folkomröstning eller ens en opinionsundersökning. Däremot ger resultatet från enkäten beslutsfattarna i Sibbo fullmakt att driva frågan om ersättning vidare trots dåliga odds.

Hävning av HFD:s beslut. Den 5 juni 2011

I mitt inlägg "Östersundom kan återlämnas till Sibbo. Den 20 maj 2011" noterar jag att man i utredningen av det första alternativet för hur Sibbo kommun kan gå vidare i ersättningstvisten kan läsa att "Om korrigeringen av felet leder till ett helt annat beslut i anslutning antingen till kommunindelningen eller ersättningsanspråket, kan i teorin antingen Östersundom helt återlämnas till Sibbo med därtill hörande konsekvenser, eller storleken på den ekonomiska ersättningen ändras." Det första alternativet alternativet handlar om en hävning av någondera av högsta förvaltningsdomstolens beslut. Det är föga sannolikt att HFD hävdar sitt beslut från den 15 januari 2008. Även om HFD hävdade beslutet, så torde det inte automatiskt innebära att statsrådets beslut i fallet Sibbo hävdas. Att HFD skulle hävda sitt beslut i ersättningsfrågan från den 12 april 2011 känns troligare, men rent juridiskt finns det starkare skäl att hävda det förstnämnda beslutet, som gäller själva ändringen i kommunindelningen.


Beredningen av statsrådets beslut var så bristfällig och full av misstag att det fanns många grunder att besvära sig över inkorporeringsbeslutet. HFD har emellertid i sitt avgörande från 2008 bemött de flesta av besvärsgrunderna eller påståendena i besvären och då tjänar det inte mycket till att upprepa samma påståenden på nytt. Nu handlar det ju inte om att föra ärendet vidare till högre instans, utan istället gäller det att visa att högsta förvaltningsdomstolens beslut uppenbarligen var felaktigt eller togs på ett felaktigt sätt. Jag skulle själv här satsa på tre punkter.


För det första var en av domarna som deltog i HFD:s beslut jävig. För att det skall vara uppenbart att tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula var jävig, krävs det dock att kommunförbundets (och Kari Prättäläs) roll i fallet Sibbo lyfts fram. Ett enkelt bevis på att Harjula var jävig är Harjulas uttalanden i Hufvudstadsbladet den 8 december 2006 (se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008"), men denna grund för jäv är kanske inte så stark.

För det andra kan man på starka grunder hävda att HFD gjorde en felaktig bedömning av Matti Vanhanens jäv. I sitt beslut negligerar HFD påståendena om att Vanhanen hade kommit överens om och lovat sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Eftersom HFD i sitt beslut trots allt bemöter påståenden om Vanhanens jäv, skulle det här kanske krävas att Vanhanens roll i frågan om Malm och speciellt sambandet mellan Sibbofrågan och överenskommelsen om kommunreformen lyfts fram.


För det tredje bör det vara uppenbart att statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen var oklart och att HFD inte på ett tillräckligt och tillfredsställande sätt behandlat påståendena om ett oklart beslut i sitt avgörande från den 15 januari 2008. Här har det dessutom framkommit ny information, som visar att statsrådets beslut var oklart. Lantmäteriverkets tolkning av beslutet och av gränsen mellan Helsingfors och Vanda vid avtaget från Österleden till Ring III (se t.ex. "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009") visar tydligt att Sibbo kommun i sitt besvär har rätt när man påstår att statsrådets gränsbeslut var oklart.


Ytterliga starka skäll att kräva att HFD återtar sitt beslut från 2008 skulle kanske finnas om det väcktes åtal för bedrägeri eller brott mot tjänstemannaplikt mot kommunindelningsutredaren och beredande tjänstemannen. Här torde det inte finnas så mycket tid kvar innan brotten kan anses preskriberade. Frågan är om åklagarämbetet är tillräckligt oberoende för att väcka åtal.


Det torde krävas stark politisk press eller medieuppmärksamhet för HFD för att hävda sitt beslut från 2008. Ett krav på en hävning av beslutet om ändringen i kommunindelningen kunde kanske ändå pressa HFD att hävda beslutet om ekonomisk ersättning.

Radikal kommunreform. Den 3 juni 2011

Föredragningslistan för Sibbo kommunstyrelses nästa möte har funnits någon dag på kommunens webbplats. I föredragningslistan ingår ärendet som gäller om och hur kommunen skall å vidare med frågan om ersättning.


I sitt blogginlägg "Hallitusneuvottelut käyntiin" avslöjade Osmo Soininvaara vem som ingick i kommunarbetsgruppen i regeringförhandlingarna: Jouni Backman (sdp), Jan Vapaavuori (saml), Martti Korhonen (vf), Osmo Soininvaara (grön), Tomas Blomqvist (sfp) och Marjo Loponen (kd). Jag var knappast den enda som hajade till av sammansättningen på gruppen som ansvarar för förvaltningsfrågorna i regeringsprogrammet. Speciellt undrade jag hur man i en grupp bestående av riksdagens mest fanatiska läns- och kommunslaktare skall kunna komma överens om en linje som har allmänt stöd. Förhandlarna bör ju representera sina respektive partiers linjer och inte sina egna individuella åsikter. I ett blogginägg med rubriken "Pokeria Suomen suunnasta" skriver Soininvaara emellertid idag om de brutna regeringsförhandlingarna att "Esimerkiksi ehdittiin jo sopia varsin radikaalista kuntauudistuksesta, jossa Paras-hankkeen hallintohimmelit olisi korvattu työssäkäyntialueisiin perustuvilla vahvoilla kunnilla."

Jag frågar mig om förhandlarna verkligen har haft mandat från sina respektive partier eller riksdagsgrupper för en dylik överenskommelse. Regeringen Vanhanen (I) offrade sydvästra Sibbo för att få igenom en moderat kommunreform utan tvångssammanslagningar. Den gången fanns en kommunreform inte med i regeringsprogrammet. Idén med kommunreformen Paras (KSSR) var ur Cemnterns synvinkel väl att driva igenom en reform medan Centern hade kommunministerposten. Helt enligt planerna gick reformen inte, men genom att ge efter för Helsingfors krav på syvästra Sibbo lyckades Hannes Maninen få igenom en kompromiss som var tillfredsställande för Centern, speciellt som man slog fast att Sibbo var ett undantag.

Sippoolaiset maksavat. Den 28 maj 2011

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Sipoolaiset maksavat nyt helsinkiläisten velkoja". Insändaren är undertecknad av ordförandena för fullmäktigegrupperna i Sibbo: Bengt Wiik (sfp), Juhani Rantala (saml), Caspar Berntzen (ysi), Hanne Aho (sdp), Sini-Pilvi Saarnio (grön), Jari Hursti (sf) och Eva Autio (c). Jag återger här artikeln i sin helhet:

Muutama vuosi sitten Helsinki sai hyvin kyseenalaisin perustein Korkeimmalta hallinto-oikeudelta luvan liittää Sipoon Östersundomin alueen Helsinkiin. Me sipoolaiset oletimme saavamme Helsingin ottamasta alueesta käyvän hinnan. Östersundomin alueelle oli panostettu: se oli menneenä vuosikymmenenä Sipoon kehityksen airut, jonne oli satsattu leijonanosa kaikista kunnan uusinvestoinneista.

Neuvottelut Helsingin kanssa korvauksen suuruudesta eivät johtaneet mihinkään. Helsingin tarjoama summa – 7,9 miljoonaa euroa – ei vastannut edes luovutetulla alueella olevan Sakarinmäen koulun arvoa. Pelkästään tähän yhteen kouluun oli investoitu 12 miljoonaa euroa.

Korvauskiista joutuikin oikeuden päätettäväksi. Luotimme Sipoossa, että oikeus toteutuisi.

Korkein hallinto-oikeus antoi vaalien alla mielestämme vähintäänkin kyseenalaisen päätöksensä Östersundomin alueen korvaussummasta. Se vastasi täysin Helsingin aiemmin tarjoamaa summaa. Jokainen Sipoon vaatimuksista hylättiin.

Suomen oikeusjärjestykseen on aina kuulunut vahva omaisuudensuoja, joka näkyy muun muassa tiukassa lunastuslainsäädännössä ja omaisuusrikosten ankaruudessa. Kuntalaisten yhteiselle omaisuudelle ei anneta kuitenkaan kuntajakolain piirissä juuri suojaa. Osa omaisuuseristä luovutetulla alueella, kuten kunnallistekniikka kokonaisuudessaan, jätettiin täysin korvaamatta. Toisaalta korvatun omaisuuden osalta ei täyden korvauksen periaatetta hyväksytty.

Kuntajakolaki on osoittautunut täysin puutteelliseksi taloudellisten arvojen käsittelyssä. KHO:n päätösten perustelujen pohjalta oli lopulta Sipoon onni, että kunnalla oli osoittaa velkaa menetetyn koulun osalta, koska samoilla KHO:n päätösten perusteilla velkaa ottamaton kunta ei olisi saanut korvaukseksi yhtään mitään.

KHO:n päätöksen myötä sipoolaiset veronmaksajat joutuivat nyt Helsingille luovutetun omaisuuden maksumiehiksi, sillä korvaussumma ei likimainkaan vastaa alueeseen investoituja verorahoja. KHO:n päätösten jälkeen Sipoo joutui nostamaan kunnallisveroäyriä, ja kunnalle jäi entistä huomattavasti suurempi velkamäärä. Tämän päätöksen vuoksi naapurilta ottaminen on Suomessa tehty kannattavaksi.

Sipoo on osa metropolialuetta, ja vakaa tavoitteemme on kasvaa ja kehittyä osana elinvoimaista pääkaupunkiseutua. Tämä päätös ei ole tehnyt tavoitettamme helpommaksi.

Östersundomdomen. Den 27 maj 2011

I gårdagens nummer av Borgåbladet inår en kungörelse om att Sibbo kommun vill höra invånarnas åsikt om Östersundomdomen före 30.5.2011. Månne det är kritiken i insändarna i Borgåbladet senaste onsdag som resulterat i kungörelserna? (Se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 25 maj 2011".) En motsvarande finskspråkig kungörelse ingår i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat.



I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en insänadare med rubriken "Nyt ei jätetä kesken!" Artikeln är skriven av föreningen För Sibbos ordförande Veikko Lindell. Lindell uppmanar här Sibboborna att "rösta" eller säga sin åsikt i invånarenkäten. Lindells egen åsikt är att frågan inte kan lämnas på hälft då rättsväsendet har begått ett stort fel.



I tidningen ingår även resultatet från Sipoon Sanomats egen enkät.


I samma nummer av tidningen ingår ytterligare en intervju med kommundirektör Markku Luomma med anledning av att han går i pension den 1 juni. Intervjun handlar nästan enbart om "gränstvisten".



På Sipoon Sanomats webbplats kan man nu läsa en intressant kommentar till artikeln
"Kuntalaiskysely korvauspäätöksen jatkotoimista".

Jatketaanko? Den 22 maj 2011

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Onko osakuntaliitosasia jo ohi".


Tilsammans med artikel har Sipoon Sanomat publicerat en kortare text med rubriken "Liljeström kannattaa asian viemistä eteenpäin".



I samma nummer av tidningen ingår en insändarartikel av Catharina Westermark med rubriken "Lausukaa mielipiteenne Östersundom-Majvik-kaavasta". Artikeln är en finskspråkig motsvarighet till artikeln "Kommentera skamlöst planeutkast" i gårdagens nummer av Borgåbladet. (Se "Kyllä. Den 21 maj 2011".)


I torsdags publicerade Hufvudstadsbladet en nyhet under rubriken "Sibbo kommun frågar invånarna om råd om Östersundom". Jag har inte hittat texten i själva tidningen. Att jag inte noterat texten på Hbl:s webbplats förut hänger samman med att nyheten klassificerats som en lokal Esbo-nyhet.

Kyllä. Den 21 maj 2011

Medan Sibbo kommun ordnar en invånarenkät om nästa steg i fallet Östersundom Sipoon Sanomat valt en motsvarande fråga som veckan fråga. Frågan "Pitääkö Sipoon vielä valittaa osakuntaliitosasiasta?" kan man besvara på tidningens webbplats.



Än så länge anser en klar majoritet av dem som besvarat veckans fråga att kommunen bör driva frågan om ersättning vidare.



Sipoon Sanomat publicerade igår på webben en artikel med rubriken "Kuntalaiskysely korvauspäätöksen jatkotoimista".



I dagens nummer av helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Sipoo kysyy netissä, kannattaako Östersundomin liitosvääntöä jatkaa".



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel skriven av Catharina Westermark. I artikeln, som har rubriken "Kommentera skamlöst planeutkast", kritiseras utkastet till gemensam generalplan för Östersundom när de gäller de delar av området som hör till Sibbo. Här har över hundra hus blivit en del av "grönområde". På kartan som publicerats tillsammans med insändarartikeln finns för övrigt ett iögonfallande fel: Granö hör fortfarande inte till Helsingfors.

Utkastet till generalplan kan officiellt kommenteras fram till den 23 maj, alltså nästa måndag. Synpunkter eller anmärkningar kan sändas per e-post till Östersundomkommittén via Helsingfors stads registratur.


En instans som är sent ute med sina synpunkter om utkastet till generalplan är Nylands förbund. På föredragningslistan för landskapsstyrelsens möte i måndag finns ett ärende med rubriken "Kannanotto Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmistelua". Förslaget till landskapsförbundets utlåtande börjar med satsen "Östersundomin yhteinen yleiskaava-alue sijoittuu pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen itäreunaan alueelle, joka on keskeinen alue pääkaupunkiseudun ja koko Helsingin seudun tasapainoisen kehittymisen kannalta." Vad som avses med en "balanserad utveckling" förklaras naturligtvis inte heller i detta sammanhang. Orden förblir tomma fraser.

Östersundom kan återlämnas till Sibbo. Den 20 maj 2011

Tillsammans med enkäten (kysely) publicerade Sibbo kommun igår utredningar över de tre alternativa juridiska vägarna att gå vidare med i "Östersundomfallet": "Ansökan om hävning av HFD:s beslut", "Ansökan om skadestånd i tingsrätten" och "Användning av rättsskyddsmedel på basis av EU-rätten". I utredningen av det första alternativet kan man bl.a. läsa att "Om korrigeringen av felet leder till ett helt annat beslut i anslutning antingen till kommunindelningen eller ersättningsanspråket, kan i teorin antingen Östersundom helt återlämnas till Sibbo med därtill hörande konsekvenser, eller storleken på den ekonomiska ersättningen ändras." En hävning av inkorporeringsbeslutet känns inte speciellt realistiskt, men teoretiskt sett så är det fullt möjligt. Det största problemet är kanske, så som det nämns i utredningen, att hävningsyrkandet behandlas av samma rättsinstans som fattat det beslut som ska hävas. Det är föga troligt att högsta förvaltningsdomstolen på rena juridiska grunder häver någondera av sina beslut i fallet Sibbo. Här krävs det nog att medierna uppmärksammar de fel som begåtts.



Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Sipoo kyselee asukkailtaan neuvoa korvauskiistaan".



Helsingin Uutiset publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoo kysyy kuntalaisilta, jatketaanko valittamista".




Invånarenkäten nämndes även i gårdagens sändning av Uudenmaan uutisest.



Kommundirektör Mikael Grannas skrev i ett Twitterinlägg igår om "nästa steg i Östersundomfallet".


På webbplatsen Yhteinen Östersundom på adressen http://yhteinenostersundom.fi publicerades igår en nyhet med rubriken "Lähes sata asukasta pohti suunnitelmia Sakarinmäen koululla". Här finns en del intressanta frågor och svar.