Kommunförbundet borde representera kommunerna. Den 26 juli 2015

Kommunförbundet söker för tillfället så väl en ny VD som en ny vice VD. Osmo Pieksi, som är stadsdirektör i Orimattila, publicerade med anledning av detta följande tweet:

Voisiko kuntakenttä luopua poliittisista läänityksistä nyt kun kuntaliiton kolmen johtajan paikasta kaksi auki.Liiton tulisi edustaa kuntia.

— Osmo Pieski (@OsmoPieski) 16 juli 2015

Det är inte  bara direktörerna som är valda på politiska grunder. Även ordförande för och medlemmarna i kommunförbundets styrelse representerar i första hand politiska partier. Bl.a. Hannes Manninen och Rakel Hiltunen har varit ordförande för kommunförbundets styrelse. Det här förklarar delvis kommunförbundets agerande i samband med fallet Sibbo. Kommunförbundet prioriterade inte bara storstaden Helsingfors framom den medelstora kommunen Sibbo, utan gick även regeringens ärende på bekostnad av Sibbo.

Dålig beredning. Den 22 mars 2015

Kunnat.net publicerade i måndags en kolumn eller ett blogginlägg av Arto Sulonen med rubriken "Hyvän lainvalmistelun periaatteet poliittisen ohjauksen puristuksessa". En svensk översättning med rubriken "Politiken körde över principen om god lagberedning" publicerades ett par dagar senare på Kommuntorget.fi. Motsvarande budskap hittar man även på Kunta.tv under rubriken "Sulonen: Hyvän lainvalmistelun periaatteet syrjäytettiin". Sulonens kritik av lagberedningen i samband med kommun och sote-reformen är i sig berättigad, men Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet, är inte rätt person att här komma med kritik. Sulonen går i sin text i hög grad egna ärenden. Inför senaste riksdagsval lär det ha varit tänkt att kommunförbundets jurister genom en "parlamentarisk beredning" skulle ha en ledande roll i beredningen av den nya kommunallagen och eventuella andra lagar som berör kommunerna. Det blev dess värre ingen parlamentarisk beredning, vilket Sulonens föregångare som direktör för juridiska ärenden Kari Prätttälä, bittert kritiserat. I den ovannämnda texten förespråkar även Sulonen en parlamentarisk beredning.

I samband med den förra kommunreformen KSSR (Paras) blev Sibbo offer för en parlamentarisk beredning där kommunförbundet hade en central roll, vilket Sulonen måste vara väl medveten om. Sulonen har även något nyare erfarenhet av lagberedning. I egenskap av tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet var han ordförande för kommunindelningslagarbetsgruppen som beredde kommunindelningslagen från år 2009. På bilden ovan överlämnar Sulonen förslaget till lag, som retroaktivt skulle legitimera inkorporeringen av sydvästra Sibbo (se "Retroaktiv legitimering. Den 11 april 2009"), till kommunminister Mari Kiviniemi.

Beredningen av sote-lagen var dålig åtminstone så till vida att lagförslaget stoppades av riksdagens grundlagsutskott, men Sulonen har själv sysslat med dålig beredning på en helt annan nivå. Det var Sulonen som ansvarade för beredningen av statsrådets inkorporeringsbeslut år 2007. Sulonen sopade här de fatala bristerna i kommunindelningsutredarens utredning och framställning under mattan, fastän justitiekanslern framhållit att det var ministeriets uppgift att påtala eventuella brister och oegentligheter. (Se "Inrikesministeriet förtiger bristerna i Myllyniemis rapport. Den 8 juli 2007".)

Parlamentarisk nonchalans. Den 8 mars 2015

För en vecka sedan ingick i Hufvudstadsbladet en kolumn av Torbjörn Kevin med rubriken "'Parlamentariskt' lättsinne". Kevin beskriver här hur beslutsfattarna i samband med vårdreformen eller den så kallade sote-reformen nonchalerat så både grundlagen och experternas synpunkter. Jag har på denna blogg i flera sammanhang påtalat det problematiska med parlamentariska beredningar eller "parlamentarism" när det gäller maktfördelningen och förhindrande av maktmissbruk.

Både när det gäller kommunreformen och sote-reformen kan man, så som Kevin noterar, se ett "parlamentariskt" lättsinne i form av en nonchalant inställning till juridiska och andra experter. Kommunreformen har däremot i likhet med sote-reformen fram till partiordförandenas överenskommelse i mars 2014 varit allt annat än parlamentarisk i betydelsen att den skulle ha beretts av eller förankrats i alla riksdagspartier. Här skiljer sig den aktuella kommun- och sote-reformen från sin föregångare KSSR (Paras), som uttryckligen bereddes "parlamentariskt". När det gäller KSSR hade även kommunerna, åtminstone på pappret, ett starkt inflytande genom Kommunförbundet, som hade ett central ansvar för reformen.

Syftet med en "parlamentarisk" beredning kan vara att möjliggöra en reform som binder även kommande regeringar, men när det gäller den aktuella sote-reformen förefaller motivet till att man i ett sent skede bjöd in oppositionen snarare ha varit att garantera ett lagförslag som går igenom riksdagens grundlagsutskott. Det visade sig dess värre att grundlagsutskottet denna gång inte fullt delade partiordförandenas parlamentariska lättsinne. Även då den parlamentariska metoden fungerar så att beslutsfattare först lyssnar till experter, finns det avigsidor med parlamentarisk beredning: Det finns inte någon politisk opposition eller åtminstone inte någon oppositionsledare som i efterskott kritiserar besluten. Därmed gör den parlamentariska beredningen och överenskommelsen mellan regering och opposition det lättare att köra över lagen.

Då det gäller KSSR var det speciellt kommunindelningslagen och Sibbo som fick känna av den parlamentariska metodens avigsida: i den slutliga överenskommelsen mellan ordförandena för de två största regeringspartierna samt det största oppositionspartiet ingick även en juridiskt tvivelaktig inkorporering av sydvästra Sibbo. Till saken hör att även representanter för Kommunförbundet, som alltså hade haft en central roll i beredningen av KSSR-ramlagen, var införstådda i lösningen på Sibbofrågan.

Sohä och tvång. Den 9 juni 2013

Artikeln "Sote-ratkaisu vapautti kunnat pakkoliitoksista, liitosselvitys silti tehtävä" publicerades av Alue Sanomat redan 8.5 2013, men är värd att kommuneteras. Slutsatsen i rubriken är intressant. Regeringens linjedragningar för sohä-reformen ger alltså rum för kommuner med mindre än 20 000 invånare, men naturligtvis kan sohä-reformen inte direkt tvinga fram sammanslagningar, om kommunindelningslagen inte gör det. Däremot är regeringens linjedragningar för sohä-reformen ett försök att indirekt tvinga fram kommunsammanslagningar. Artikeln innehåller ett citat av Petteri Orpo, som jag här vill lyfta fram:

-Olemme ottaneet huomioon kuntakentän (Kuntaliiton) yksimielisen kannan siten, että hyväksymme peruspalvelujen tuotannossa alle 20.000 asukkaan kunnan tukeutumisen vastuukuntamallilla samalla työssäkäyntialueella olevaan yli 20.000 asukkaan kuntaan.

För det första betyder en formell enighet bakom ett utlåtande från kommunförbundets styrelse inte att kommunförbudet är enigt bakom utlåtandet. I det aktuella fallet hävdar Orpo rent av att kommunfältet står enigt bakom regeringens ansvaskommunmodell, vilket är helt orimligt. Majoriteten av kommunerna torde vara mot modellen, men kommunförbundet representerar inte majoriteten av kommunerna, utan en matematisk majoritet av väljarna i senaste kommunalval. I kommunförbundet är det därför de stora städernas och regeringspartiernas representanter som styr. Orpo ger nog här en judaskyss åt kommunförbundet, som från kommunfältet just beskyllts för att driva regeringens sak.

Utvalda inlägg XI. Den 1 juli 2012

Det var först efter att det framgick att Heikki Harjula, som är direktör för juridiska ärenden på Finlands kommunförbund, deltagit i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo som jag insåg kommunförbundets centrala roll i fallet Sibbo. Det första inlägget där jag lyfter fram kommunförbundet har rubriken "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008".

Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008

I många blogginlägg har jag redogjort för hur fallet Sibbo hänger samman med kommun- och servicestrukturreformen, även kallad PARAS och KSSR. I korthet går sambandet ut på att Helsingfors krävde att en lösning på "Sibbofrågan" tas med i reformen, men att dåvarande kommunministern lovade sköta Sibbofrågan som en skild fråga. Kommunministerns uttalade stöd för en inkorporering och partiledarnas överenskommelse om Sibbo var en förutsättning för att kommunministerns förslag för en ramlag skulle godkännas. (Se t.ex. "Rakel Hiltunen. Den 2 aprikl 2007".) Kopplingen har man inte kunnat medge, eftersom man valde att sköta Sibbofrågan som ett förvaltningsärende. Om man valt att gå via riksdagen för att stifta en speciallag för Sibbo, hade det inte på samma sätt funnits juridiska hinder för att medge en koppling.

I beredningen av ramlagen för KSSR hade Kommunförbundet en central roll. Kommunförbundet hade bl.a. hela fyra "ständiga experter" i kommun- och servicestrukturgruppen. Där till hade Kommunförbundet tre representanter i sekretariatet som biträdde strukturgruppen. En av dem var Kari Prättälä, som är direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet. Kommunavdelningen vid inrikesministeriet (numera vid finansministeriet) representerades i sekretariatet bl.a. av regeringsråd Arto Sulonen, som senare ansvarade för inrikesministeriets beredning av statsrådets Sibbobeslut. Prättälä var dessutom tillsammans med ledande jurist Heikki Harjula från Kommunförbundet medlem i lagarbetsgruppen för PARAS. Även här var också Sulonen medlem. Där till var Prättälä medlem i lagberedarnas kordineringsgrupp (kunta- ja palvelurakenneuudistukseen liittyvä lainvalmistelijoiden koordinaatioryhmä). Här var Sulonen ordförande. På bilden ovan, som är lånad från Kuntalehti 5/2007, är Prättälä i mitten och Sulonen bakom till vänster.

På webbplatsen promerit.net hittar man ett flertal inlägg där sättet att utse tillfälliga förvaltningsråd eller domare vid domstolarna kritiseras. Speciellt kan man här hitta ett inlägg där Jali Raita hävdar att Heikki Harjula, som deltog i avgörande av Sibboärendet inte tillsattes på ett lagenligt sätt. Raita hävdar även att Harjula var jävig. Jag citerar:

Varatuomari Heikki Juhani Harjulan virka määräaikaisena tuomarina alkoi 1.10.2007 jatkuen vuoden 2007 loppuun. Virkasuhdetta on jatkettu 30.4.2008 saakka. Hän on nyt virkavapaalla Kuntaliitosta.

Voidaan perustellusti väittää, että Harjula on ollut esteellinen johtuen vakinaisesta virastaan Suomen Kuntaliiton johtavana lakimiehenä. Päätös tulisi siis purkaa.

Visst är det i ögonfallande att en expert på kommunallagen tillsätts som tillfälligt förvaltningsråd fram till slutet av år 2007, då HFD hade lovat avgöra fallet Sibbo före årsskiftet och att hans uppdrag förlängs, då Sibbobelsutet inte hann bli färdigt före årsskiftet. Exakt på vilka grunder Raita finner Harjula i egenskap av ledande jurist på Kommunförbundet jävig att delta i Sibbobelsutet vet jag inte. Harjula kunde eventuellt betraktas som jävig i en konflikt mellan staten och en kommun, då ju hans arbetsgivare Kommunförbundets uppgift är att bevaka kommunernas intressen. Med beslutet i hand är det dock klart att staten inte blivit orättvist behandlad. Å andra sidan hör även Helsingfors till de kommuner och städer som Finlands Kommunförbund representerar. I praktiken var Helsingfors den ena parten i konflikten. Visst ser det här ut att finnas ett jävsproblem.

De juridiska motiveringarna för Myllyniemis förslag är huvudsakligen kopierade från Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men Myllyniemis rapport innehåller även mera allmänna juridiska argument som inte finns med i Ratasvuoris "utredning" och som uppenbart är skrivna av en annan hand. Under rubriken "Tack" skriver Myllyniemi att "Jag har också fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Det är inte svårt att se vems juridiska bedömning som statsrådet och HFD i själva verket godkänt.
Kari Prättalä är t.f. förvaltningsråd Heikki Harjulas förman på Kommunförbundet.

Regeringens förlängda arm. Den 3 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" noterar jag att flera komuner tagit beslutet att inte betala medlemsavgiften till kommunförbundet. Kommunsyrelsen i Korsholm hade på föredragningslistan för sitt möte på måndagen ett ärende med rubriken "Medlemsavgiften till Finlands Kommunförbund". I tisdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Ännu inget beslut om medlemsavgiften till kommunförbundet i Korsholm". Den 20 januari publicerade Yle en notis med rubriken "Kommunerna protesterar mot sitt förbund". Monica Sirén-Aura, som är viceordförande i kommunstyrelsen i Korsholm, säger här att den planerade protesten är barnslig, men på ett ljudklipp som publicerats tillsammans med notisen påpekar hon att kommunförbundet är något av riksdagens förlängda arm, då kommunförbundets styrelse består av riksdagsmän.

Igår valde kommunförbundets styrelse Helsingfors biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen till kommunförbundets vice verkställande direktör. (Hatainen ersätter Kari Nenonen, som i sin tur ersätter Jukka Peltomäki som stadsdirektör i Vanda.) Valet av Haatainen manifesterar ytterligare Helsingfors maktposition i kommunförbundet. När det gäller agerandet i fallet Sibbo gäller min kritik dock inte i första hand att kommunförbundet agerade för Helsingfors intressen på Sibbos bekostnad. Min kritik gäller istället att kommunförubundet gick regeringens ärenden. Det var uttryckligen i regeringens intresse att man snabbt fick en lösning på "Sibbofrågan", så att regeringen och strukturgruppen kunde komma överens om Paras-ramlagen. Strukturgruppen eller den parlamentariska gruppen som beredde och förhandlade om kommunreformen KSSR var praktiskt taget identisk med kommunförbundets styrelse.

Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012

http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/01_julkaisut/08_muut_julkaisut/20120131Kuntie/Kuntatalous_31012012_NETTI.pdf

Igår var det igen dags för en mängd nyheter i anslutning till kommunreformen. Finansministeriet publicerade en utredning med rubriken "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024". I rapporten skildras dystra utsikter för Helsingfors i förhållande till kranskommunerna. Utsikterna är i sig ingen nyhet, men i samband med den förra kommunreformen KSSR och Sibbofrågan gav man en fullständigt förvrängd bild av stadens utmaningar och problem. Förutom en nyhet med rubriken "VM: Kunnat pahoissa vaikeuksissa 2020-luvulla" i anslutning till den ovannämnda utredningen publicerade Yle igår även nyheter med rubrikerna "Keskusta haluaa stopin 'kuntakohellukselle'", "Keskusta väläyttää välikysymystä kunnista" och "Kuntauudistusta viedään vauhdilla eteenpäin".

Gårdagens intressantaste nyhet hittar man i Suomenmaa. I nyhetsartikeln "Kapinakunnat syyttävät Kuntaliittoa hallituksen myötäilemisestä" kan man läsa följande:

Kuntaliiton toimintaan tyytymättömät kunnat ovat edenneet kapinassaan sanoista tekoihin.

Ainakin Asikkala, Janakkala, Juva, Rusko ja Sulkava ovat päättäneet lopettaa toistaiseksi Kuntaliiton jäsenmaksun maksamisen. Orimattila ja Sysmä aikovat puolestaan jäädyttää osan maksuistaan.

Kapinakuntien edustajien mukaan Kuntaliitto suhtautuu hallituksen valmistelemaan kuntauudistukseen liian myötämielisesti. Juvan kunnanjohtajan Heikki Laukkasen mielestä liitto ei ole pitänyt pienten kuntien puolta, vaan ajaa pelkästään keskuskaupunkien etuja.

Bl.a. Iltalehti publicerade den 13 januari FNB:s notis med rubriken "Useat kunnat pohtivat Kuntaliiton jäsenmaksun jäädyttämistä". MTV3 publicerade den 16 januari en nyhet med rubriken "Ensimmäiset kunnat päättivät jättää Kuntaliiton jäsenmaksuja maksamatta".

Kommunförbundet driver inte bara de stora städernas intressen på de mindre kommunernas bekostnad. Komminförbundet går även regeringens eller regeringarnas ärenden. Jag har på denna blogg redogjort för hur kommunförbundet inofficiellt genom mygel stödde regeringarna Vanhanen I och Vanhanen II att förverkliga en olaglig inkorporering av sydvästra Sibbo. I mitt inlägg "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011" har jag skrivit om Sibbo kommuns och Helsingfors stads "nytta" av att vara medlemmar i kommunförbundet.

Valtiovarainministeriön sivukonttori. Den 5 december 2011

http://www.kunnat.net/fi/tietopankit/uutiskirjeet/kolumnit/2011/Sivut/kuntaliitto-ja-tulevaisuuden-suunnanvalinta.aspx

På denna blogg har jag starkt kritiserat kommunförbundet för dess roll i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Efter fallet Sibbo borde det på kommunfältet inte finnas något förtroende för kommunförbundet, men förbundets roll i det aktuella fallet är inte allmänt känt. Under den gångna vintern har Finlands kommunförbund i samband med den nya kommunreformen dock fått utstå hård kritik. (Se t.ex. "Kuntakapina. Den 15 september 2011".) Kritiken gav kommunförbundet anledning att i november publicera ett meddelande med rubriken "Kommunförbundet driver kommunfältets intressen" ("Kuntaliitto ajaa kuntakentän etua"). I meddelandet framhålls kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma det som borde vara en självklarhet, nämligen att att "förbundet driver hela kommunfältets intressen också när det gäller kommunstrukturen". Vidare hävdar Mäki-Lohiluoma att "Förbundets linje avviker från regeringens riktlinjer till skillnad från vad som påståtts i offentligheten." (Jämför "Halmstrå. Den 23 april 2011".) Det samma skulle Mäki-Lohiluoma knappas våga påstå om kommunreformen KSSR, där regeringens och kommunförbundets linje varit identiska. I den av Hannes Manninen (c) initierade kommun-och servicestrukturreformen Paras hade kommunförbundet en central roll både när det gäller beredningen och förverkligandet av reformen.

Kritiken mot kommunförbundet i samband med kommunreformen utgör utgångspunkten för en kolumn av Kristina Wikberg med rubriken "Kommunförbundet och framtidens vägval" ("Kuntaliitto ja tulevaisuuden suunnanvalinta"), som publicerades på kommunförbundets webbplats senaste vecka. I kolumnen kan man bl.a. läsa följande:

Kommunförbundets roll har ifrågasatts på många forum. Man har tyckt att förbundet inte tillräckligt starkt bevakat de små kommunernas intressen. Andra har igen ansett att de stora kommunernas intressen inte kommer fram. En del har frågat sig vad man överhuvudtaget gör med ett förbund som också, liksom regeringen, tagit ställning för en kommunreform. Många kanske längtar tillbaka till tiden då det fanns tre kommunala centralorganisationer; Stadsförbundet, Suomen Kunnallisliitto och Finland Svenska Kommunförbund. Dessutom fanns Sjukhusförbundet, Kommunala arbetsmarknadsverket, Landskapsförbundens centralförbund och Förbundet för allmänna yrkesskolor. Det här var anno 1992, innan Finlands Kommunförbund grundades.

Att kommunförbundet skulle beskyllas för att inte lyfta fram de stora kommunernas intressen har jag inte noterat. Helsingfors stads revisorer ifrågasatte visserligen tidigare i år nyttan av medlemskapet i förbundet, men revisorerna hade inte förstått på vilket sätt kommunförbundet driver huvudstadens intressen. (Se "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011".) Att kommunförbundet beskyllts för att främja de stora städerna på de mindre kommunernas bekostnad har varit svårt att missa. (Se t.ex. "Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011".) Min egen kritik mot kommunförbundet i samband med fallet Sibbo gäller dock inte i första hand förbundets prioritering av de stora städernas intressen. Den gäller istället förbundets intima samarbete med statsmakten.

Även kommunförbundets roll som en filial till finansministeriet (tidigare inrikesministeriet) har kommit i dagen i samband med den nya kommunreformen. (Se "Filial. Den 25 september 2011".) I adressen "Kuntakentän ääntä kuultava" påpekas med all anledning att "Liitto ei myöskään voi olla eräänlainen valtiovarainministeriön sivukonttori, joka jäseniinsä päin siirtyy palvelijan asemesta isännän kuviteltuun rooliin." Ett grundproblem är att kommunförbundets styrelse består av rikspolitiker, som sitter på flera stolar, men problemet gäller i högsta grad även kommunförbundets tjänstemän. På denna blogg har jag uppmärksammat hur vissa personer pendlat mellan uppdrag på kommunförbundet och ministeriet eller andra statliga instanser. Det är föga överraskande att kommunminister Henna Virkkunen till projektchef för kommunreformen kallade en anställd vid kommunförbundet.

Designfågeltorn. Den 8 november 2011

Kymmenen uuttiset 7.11 2011

Senast i gårdagens blogginlägg "Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011" skrev jag om hur kommunförbundet - "stadsförbundet" - beskylls för att inte driva sina medlemskommuners intresse. I gårdagens sändning av MTV3:s Kymmenen uuttiset ingick ett inslag om hur motstånfdare till regeringens kommunreform igår samlades i Sysmä. Speciellt noterades det att kritiken även riktades mot kommunförbundet. I sändningen hävdar Mika Järvinen, som är kommunstyrelseordförande i Sysmä, att kommunförbundet bedrivit kartövningar redan före riksdagsvalet och välkomnat kommunreformen. Det nämndes även att man diskuterade möjligheten att skriva ut sig ur kommunförbundet.

Även Yle uppmärksammade igår mötet i Sysmä i en nyhetstext med rubriken "Sysmässä puuhattiin kuntakapinaa".


Osmo Soininvaara publicerade i söndags ett blogginlägg med rubriken "Peltomäen savustus".

Helsingin uutise publicerade igår en notis med rubriken "Östersundomiin nousee 100 000 euron design-lintutorni". Det är Helsingfors stadsplaneringskontor som planerar fågeltornet som ett projekt i anslutning till Worl Design Capital 2012. Jag har inte hittat fågeltornet i programmet, som publicerades igår.

Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011

Yle publicerade igår en längre artikel med rubriken "Suurten kaupunkien naapurissa muhii kuntaremontin este". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Arvostelua on tullut myös kermankuorinnasta, koska kehyskuntiin muuttaa kaupungeista varakkaita veronmaksajia, jotka käyttävät kuitenkin kaupunkien palveluja." Det här är en synpunkt som borde ha lagts fram i samband med "Sibbofrågan" för några år sedan. Helsingfors var i verkligheten knappast alls intresserad av att Sibbo själv byggde ut sydvästra Sibbo. Sibbo nämns inte i brödtexten, men i bildtexten kan man läsa att "Helsingin naapurissa sijaitsevan Sipoon kunnanjohtaja sanoi pelkäävänsä, että kaikki naapurikuntaliitokset heikentäisivät kuntalaisten palvelutasoa." Bilden torde visa skyltarna vid Sibbos nya gräns vid Nya Borgåvägen, men den övre skylten togs ner efter årskiftet då de nyländska landskapsförbunden slogs samman.

Yle publicerade igår även en annan text med rubriken "Omat haukkuvat kuntaremonttia ajavaa kokoomusta". Dessutom publicerade Yle en lista, "Mieluisimmat kuntaliitokset" över 146 kommuners eller kommundirektörers svar på frågan "Jos kuntia on pakko liittää yhteen, minkä kuntien kanssa mieluiten tekisitte kuntaliitoksen?"

TV-uutiset 6.11.2011

Av svaren framgår att frågeställningen ogillats i många kommuner. Den populäraste kommunen för en sammanslagning är Grankulla, som bl.a. Tohmajärvi och Reisjärvi uppgett att de helst går samman med. Bland förslagen hittar man även svenska Övertorneå och Kostamus i Karelska republiken. Resultaten från enkäten presenterades även i Yles finska TV-nyheter. Helsingfors svar på den ovannämnda frågan lyder Esbo Vanda, Grankulla. Helsingfors nämner inte Sibbo, men Kervo skulle helst gå samman med Tusby och Sibbo (men inte med Träskända). Esbo, Vanda och Grankulla har inte svarat på enkäten. Det har inte heller Borgå gjort. Sibbos svar lyder "Pelkään pahoin, että kaikki naapurikuntaliitokset heikentäisivät kuntalaisten palvelutasoa ja/tai vaarantaisivat eritoten ruotsinkielisten kuntalaisten aseman." I själva verket torde svenskans ställning vara ett av de starkaste argumenten för Sibbo att förbli självständigt.

Yle publicerade redan den 28 oktober en nyhet med rubriken "Kuntakapinoitsijat järjestäytyvät Kuntaliittoa vastaan". I nyhetstexten kan man läsa följande:

Mika Järvinen myöntää, että tekeillä on myös toimia Kuntaliittoa vastaan.

- Kuntaliitossa käydessä tulee sellainen olo kuin olisi kaupunkiliiton kokouksessa. Kuntaliitto ei toimi jäsentensä edun mukaisesti ja jotain pitää tehdä, sanoo Järvinen.

-Tarkoitus on laittaa Kuntaliitto nyt ruotuun näillä toimilla.

Myös jäsenmaksua voidaan jäähdyttää ja ehkä erotakin Kuntaliitosta, väläyttää Järvinen.

Kapinaliike on kehottanut kuntia muun muassa peruuttamaan Kuntalehden tilauksia.

Maaseudun tulevaisuus publicerade igår en nyhet med rubriken "Kapinakunnat pohtivat painostuskeinoja". Jag citerar:

Pienet kunnat ovat pitkin syksyä äimistelleet tapaa, jolla kuntauudistus on heille esitelty. Kunnanjohtajat kokevat, että heidät on syrjäytetty uudistuksen valmistelussa.

Kunnissa ollaan tuohtuneita myös siksi, että Kuntaliiton katsotaan ajavan liikaa isojen kaupunkien asioita.

”Selkeästi on tullut esiin, että Kuntaliitto ei valvo kaikkien kuntien etua, vaan on oman hallituksensa päätöksellä vahvan peruskunnan takana”, Järvinen sanoo.

Painostuskeinona on väläytetty jäsenmaksujen jäädyttämistä ja jopa Kuntaliitosta eroamista.

Juvan kunnanjohtaja Heikki Laukkanen pitää täysin mahdollisena, että kunnat päättävät ryhtyä yhteisiin painostuskeinoihin Kuntaliittoa vastaan.

”Jos me emme ole tyytyväisiä edunvalvontajärjestöön, onko järkevää sitä rahoittaa. Kuntaliiton pitäisi pystyä toimimaan niin, että me voimme luottaa siihen”, Laukkanen vaatii.

På denna blogg har jag i ett flertal inlägg redogjort för hur kommunförbundet bakom kulisserna på flera olika sätt verkade för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Sibbo borde ha varit den första kommunen att skriva ut sig ur kommunförbundet, men i Sibbo har man knapast insett kommunförbundets roll i inkorporeringen.

Filial. Den 25 september 2011

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommundirektör Ahonen är upprorets motvilliga drottning", som handlar om "kommunuproret" (kuntakapina), som den nya kommunreformen förorsakat. Tillsammans med artikeln ingår en kortare text med rubriken "Historiskt utträde". Här handlar det inte missnöje med regeringen, utom om missnöje med Kommunförbundet. Jag citerar ur artikeln:

Om en kommun skulle lämna Kommunförbundet i protest skriver den historia. Det har aldrig hänt sedan sedan Kommunförundet som vi känner det idag bildades 1992.

Många kommunrepresentanter skräder inte till orden då de talar om Kommunförbundets agerande gentemot regeringens planer på kommunfusioner.

- Det verkar som om man mest kört storstädernas intressen, säger Nykarlebys stadsdirektör Gösta Willman. ...

Kommunförbndet är vår intresseorganisation gentemot staten och borde lyssna mer på vad medlemmarna anser, säger kommundirekör Mikael Sundås i Pedersöre.

Enligt Janakkalas kommundirektör Anna-Mari Ahonen är många kommuner av den åsikten att man borde gå ut ur kommunförbundet.

- En del av kommunerna är rasande, en del är irriterade men ingen verkar vara nöjd med Kommunförbundet. Det är inte omöjligt att en del lämnar Kommunförbundet. ...

I uppropet på nätet påminner många kommunföreträdare Kommunförbundet att det inte skall fungera som en filial åt Finansministeriet.

Åtminstone de senaste åren har Kommunförbundet i första hand drivit Helsingfors stads intressen, samtidigt som Kommunförbundet idkat ett intimt samarbete med kommunavdelningen vid finansministeriet (tidigare vid inrikesministeriet). Vad jag noterat har medierna inte tidigare noterat detta. På denna blogg har jag i ett flertal inlägg visat hur Kommunförbundet inofficiellt, i det fördolda var en central faktor i inkorporeringen av sydvästra Finland. Just i fallet Sibbo fungerade Kommunförbundet som en filial till ministeriet, när kommunministern uppfyllde löftena till Helsingfors.

I huvudartikeln betonas det att kommunerna ansträngt sig för att uppfylla kraven i Paras-ramlagen, men att detta nu inte har något värde. Till saken hör att så väl Samlingspartiet som SDP har varit med i regeringar som drivit den gamla kommunreformen KSSR (Paras). Dessutom godkände Samlingspartiet KSSR även som oppositionsparti - efter Centerministrarnas löften om att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors.

Kuntakapina. Den 15 september 2011

I gårdagens inlägg "Östersundom-sivusto. Den 14 september 2011"  noterade jag att det förefaller som om Kommunförbundet, som i samband med föregående kommunreform bedrivit ett intimt samarbete med ministeriet, nu har hamnat i opposition. Åtminstone ifrågasätter man regeringens planer på tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Samtidigt anklagas Kommunförbundet för att stå regeringsmakten allt för nära. I MTV:s nyheter ingick igår ett inslag med rubriken "Kuntien kapina kasvaa". I inslaget berättades det att hälften av alla kommuner redan gått med i  kommunupproret. Vidare berättades det att Kommunförbundet kritiserades för "färbrödning" med regeringsmakten och att en del kommuner hotat med att lämna kommunförbundet.

Den nya kommunreformen har innan den kommit igång förorsakat kaos. Det framgår även ur nyheten "Valtion poukkoilu seisauttaa kuntien yhteistyösuunnitelmia", som finska Yle publicerade igår. Yle publicerade igår även en nyhet med rubriken "'Kommunreformen kan vara ett hot'". Här gäller hotet ett hot mot svenskan.

Det är oklart vad den nya kommunreformen kommer att föra med sig. På finlandssvenskt håll torde man dock försöka gardera sig mot statlig styrning som strider mot svenska intressen genom att "se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss". (Se "Ännu ett utlåtande om etapplandskapsplanen. Den 13 september 2011".) Därför torde Sfp igen stöda sammanslagningar av svenska eller tvåspråkiga kommuner. För Sibbos del torde Sfp efter inkorporeringen dock inte våga stöda en sammanslagning med Borgå, än mindre en delsammanslagning. Det är intressant att notera att vissa fria tänkare på Sfp-håll före inkorporeringen blev aktuell faktiskt förespråkade en sammanslagning med Borgå utan kommunens västligaste delar. I debattinlägget "Ingen rädder för (Sibbo)vargen där"  i Vasabladet 29.7.06 skriver Thomas Rosenberg följande:

I själva verket tycker jag delvis ... att Sibbo och det svenska Östnyland kanske bäst kunde räddas av ett kirurgiskt ingrepp i dess västra flank ... . Problemet är bara att hela frågan i kommunreformens kölvatten fått en helt annan politisk tyngd och innebörd, och det därför gäller att manövrera klokt. Om man styckar Sibbo på det sätt som nu planeras (även Kervo gör ju, därtill uppmuntrad av Hfors fräckhet, öppet anspråk på delar av Sibbos territorium) uppstår omedelbart ett prejudikat som får hela kommunreformen att urarta i ett biljardparti av huggsexor runtom i landet. Eller som Kevin formulerar det: ”Regeringen Vanhanen kommer med ett ja till en delannektering av Sibbo att dra bottenproppen ur principerna för en sund samhällsutveckling”.

Att Sfp motsatte sig "selannekteringen" handlade delvis om att man var rädd för ett prejudikat. Statsmakten lyckades dock, på juridiskt synnerligen tvivelaktiga grunder, göra Sibbo till ett specialfall, som inte skulle gå att kopieras på annat håll. Vilken roll delsammanslagningarna kommer att ha i den nya kommunreformen är än så länge en öppen fråga. En orsak till de orättvisa och osakliga bebeskyllningarna mot Sibbo var kanske just att man från Centerns och Kommunförbundets sida ville göra Sibbo till ett unikt fall, som inte kunde göras till ett prejudikat.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kolumn av Ralf Sundberg med rubriken "Hemortsrätten består". Sundberg förmedlar här okritiskt de officiella argumenten för den nya kommunreformen och påstår därtill att reformen inte påverkar hemortsidentiteten och att hemortsidentiteten inte försvinner någonstans bara för att kommungränserna nedmonteras. Sundberg gissar att vi i framtiden har fem av sex kommuner i Nyland. Helsingfors, Esbo och Vanda skulle bestå och där utöver skulle det finnas en kommun kring Raseborg, en kring Borgå och eventuellt en kommun norr om Vanda.

Denna vecka frågar Yle Östnyland sina lyssnare hur många kommuner det i framtiden borde finnas i Östnyland. När 60 svar har getts anser en klar majoritet att det behövs flera än två kommuner.

Östersundom-sivusto. Den 14 september 2011

http://www.hel.fi/hki/ksv/fi/P__t_ksenteko

Helsingfors stadsplaneringskontor har inte sedan april uppdaterat webbplatsen för projektområdet eller det "aktuella" området Östersundom. Sedan juni har man inte heller uppdaterat webbplatsen "Yhteinen Östersundom". På stadsplaneringskontorets webbsida "Päätöksenteko" finns en länk till beslutsdokumenten på webbsidan för Östersundom, men den aktuella sidan för Östersundomkommittén existerar inte.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Centern: Allt står stilla i kommunerna", där man kan läsa att "Skillnaden mellan lagen om kommun- och servicestrukturreform (den s.k. Paras-ramlagen) och regeringens planer är enligt Centern den att Parasprojektet bereddes noga, medan den nu aktuella reformen leds av några få maktpolitiker." I beredningen av Paras-ramlagen hade Kommunförbundet och strukturgruppen, där även oppositionen var representerade, en central roll. I Kommunförbundets styrelse och i strukturgruppen var Helsingfors överrepresenterat, vilken är en delorsak till att Helsingforspolitikerna i samband med reformen kunde förhandla sig till inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Det förefaller som om Kommunförbundet, som i samband med föregående kommunreform bedrivit ett intimt samarbete med ministeriet, nu har hamnat i opposition. I måndags publicerade kommunförbundet ett pressmeddelande med rubriken "Kuntauudistus toteutettava vapaaehtoisesti". Det torde ha varit speciellt för att värna om frivilligheten i sammanslagningen av (hela) kommuner, som Kommunförbundet (inofficiellt) stödde tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo.

Slaktbänken. Den 10 september 2011

Den nya kommunreformen har diskuterats livlig i medierna sedan kommunminister Hanna Virkkunen (saml) den 2 september presenterade reformen. Hur kommunkartan skall se ut i framtiden är dock fortfarande helt öppet. Redan begreppet "pendelområde" kan definieras på olika sätt. Redan i den rådande kommunindelningslagen utgör pendelområdet i princip en grund för kommunindelningen. Frågan är en hur radikal kommunreform man kan se fram emot. Jan Vapaavuori och Osmo Soininvaara vill tro sig ha förhandlat sig till en radikal reform i samband med regeringsförhandlingarna, men regeringsprogrammet lämnar mycket öppet. Före riksdagsvalet lovade så väl Samlingspartiet som SDP  att det inte stöder tvångssammanslagningar. Gruppordförande Vapaavuoris ståndpunkt i frågan är inte representativt för Samlingspartiet.

Hbl publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Wallin: Svenskfinland undkommer inte kommunreformen". I artikeln säger Sfp:s ordförande Stefan Wallin att "I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform".

I ett pressmeddelande med rubriken "Statssekreterare Stefan Wallin: Orättvisa anklagelser mot Sibbo" från den 15 januari 2005 (se "Alternativet Borgå. Den 30 april 2008") kan man läsa följande:

- Till denna del påminner debatten om att inkorporera och spjälka upp Sibbo om ren nykolonialism och kleptokrati. Också gällande Grankulla hörs kraven på sammanslagning motiveras i otillåtet pubertala tongångar, sade Wallin.
Wallin betonade ändå att Sibbo också måste bereda sig på att status quo inte nödvändigtvis kan fortsätta. I såfall är en orientering mot Borgåhållet ett bättre alternativ, både med tanke på samhällsstrukturen och ur språklig synpunkt.

I sig kunde inkorporeringen av sydvästra Sibbo göra det lättare att ansluta Sibbo till Borgå istället för till Helsingfors, men indirekt resulterade inkorporeringen i att Sibbo idag orienterar sig allt mera västerut istället för mot Borgå. Ett alternativ är fortfarande att kommunen styckas.

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en text med rubriken "Joutuuko Sipoo jälleen lahtipenkkiin?" Rubriken antyder att Sibbo redan en gång slaktats. Sibbos kommundirektör Mikael Grannas kommer här med en hård kritik mot den nya kommunreformen och kommunreformer i allmänhet:

–  Se on jännä ajatus, toteaa Grannas ja ottaa esimerkin kaupalliselta puolelta, jossa talousasiantuntija Peter F. Drucker on todennut, että ”rakenteet seuraavat strategiaa ja tavoitteita”.

– Nyt minulla on sellainen olo, että tämä homma menee päinvastoin eli ensin muutetaan rakenteet ja sen jälkeen katsotaan miten palvelut järjestetään sen sisällä. Yksityissektorilla tämä on 80-90-prosenttisesti johtanut konkursseihin ja heikompiin tuloksiin.

Grannas toteaa, että kuntaliitokset ovat tähän asti aina nostaneet palvelujen kustannuksia.

På adressit.com finns en adress med rubriken "Kuntakentän ääntä kuultava". Adressen riktar sig mot den nya kommunreformen men den riktar även kritik mot Kommunförbundet. Kritiken är speciellt träffande då det gäller Kommunförbundets agerande i fallet Sibbo. Jag citerar:

Suomen Kuntaliiton toiminnan tarkoituksena on jäsenkuntiensa itsehallinnosta huolehtiminen. Tämä tulisi liiton johdossa pitää kirkkaana mielessä. Liiton linja ei voi olla puolueiden kulloisistakin päivänpoliittisista ohjelmista riippuvainen. Liitto ei myöskään voi olla eräänlainen valtiovarainministeriön sivukonttori, joka jäseniinsä päin siirtyy palvelijan asemesta isännän kuviteltuun rooliin.

De 800 som hittills skrivit under adressen består huvudsakligen av kommundirektörer, kommunstyrelseordföranden, kommunfullmäktigeordföranden och övriga kommunala beslutsfattare.

Utlåtande enligt förslag. Den 6 september 2011

Igår antog Helsingfors stadsstyrelse nästan en vecka efter deadline (se "Inget utlåtande i tid. Den 30 augusti 2011") ett utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Trots att ärendet hade bordlagts och trots att det som bilaga till föredragningskistan nu ingick över tio olika utlåtande från nämnder och andra av stadens instanser gjordes vid mötet ett enda ynkligt förslag till tillägg till utlåtandet, som i praktiken fortfarande är identiskt med stadsplaneringsnämndens utlåtande. (Se "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011" och "Syytä poistaa. Den 2 augusti 2011".) Förslaget till tillägg löd "Lisäksi Helsingin kaupunki kehottaa lisäämään kaavaan Tallinnan juna-lauttayhteyden", men det röstades ner. Övriga förslag till ändring gällde borttagande av textstycken ur förslaget till utlåtande. Bl.a. föreslogs det att följande text, som speciellt torde gälla Östersundom, lämnas bort:

Viheryhteystarve -merkinnän kuvausta ja suunnittelumääräystä tulisi tarkistaa. ... Merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä.

Enligt utkastet till gemensam generalplan för Östersundom skall det gå strandpromenader längs fågelvikarna i Östersundom, men några ekologiska grönförbindelser har man inte ritat in i utkastet. Däremot har man i utkastet till landskaplan här markerat stränderna med "behov av grönförbindelse". Förslaget att lämna bort ovanciterade textavsnitt röstades dock ner. Det är i sig anmärkningsvärt att texten finns med, då Helsingfors kommit överens med Vanda och Sibbo om att i sitt utlåtande inte beröra området för den gemensamma landskapsplanen.

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/3706/Uudenmaan2VaihekaavaLuonnos_Nahtaville160511_Lehti2.pdf

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/3718/Kaavamaarakset_LUONNOS_6.5.2011_SVENSKA_valmis.pdf

Borgåbladet har idag publicerat en notis med rubriken "Nytt utkast till plan för Östersundom i november".

Bbl 6.9.2011 s 8

Yle publicerade igår en längre artikel med rubriken "Kommunreform väcker ilska". Här handlar det naturligtvis om den nya kommunreformen. (Se "En ny kommunreform. Den 3 september 2011".) Yle har talat med Siv Sandberg, som noterar att rikspolitikerna och de statliga tjänstemännen är representerade i Finlands kommunförbund på ett sätt aldrig vore möjligt i Kommunförbundet i Sverige:

- Det är helt uppenbart att avståndet mellan Kommunförbundet och de statliga aktörerna är rätt kort. Det finns en grupp människor som jobbar med de här frågorna och som ibland sitter på Kommunförbundet och ibland på ministeriet, säger Sandberg.

Hon kan förstå att det finns kommuner som anser att Kommunförbundet inte är deras förbund längre.

Sandberg nämner ett annat särdrag för det finska kommunförbundet, nämligen att det finns mycket rikspolitiker i de styrande organen.

På denna blogg har jag speciellt noterat att Arto Sulonen och hans föregångare som direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet Kari Prättälä hoppat mellan Kommunförbundet och ministeriet, vilket delvis kan förklara deras agerande i fallet Sibbo.

Kommuninvånarenkät. Den 19 maj 2011

Från och med idag kan invånarna i Sibbo - och även vi andra - svara på frågan om kommunen skall driva frågan om ersättning vidare. Enkäten (kysely) kan man besvara bl.a. på kommunens hemsida.



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibboborna får säga sitt om ersättningen".



I mitt inlägg "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011" har jag behandlat frågan om vad Helsingfors stad har för nytta av medlemskapet i kommunförbundet. Den 12 maj publicerade Hufvudsstadsbladet en Intervju med finansdirektör Tapio Korhonen. I intrvjun, som har rubriken "Vad får staden för pengarna?", säger Korhonen att det är via Kommunörbundet som medlemmarna diskuterar med staten och låter förstå att Helsingfors till skillnad från t.ex. Köpenhamn inte direkt förhandlar med staten.

Tyvärr har man på Hufvudtadsbladet, liksom på andra medier, inte insett kommunförbundets roll i fallet Sibbo. När Rakel Hiltunen i juni 2006 förhandlade med kommunminister Hannes Manninen om en ändring i komunindelningen gjorde hon det inte bara i egenskap av sordförande för stadsfullmäktige, utan speciellt i egenskap av medlem i strukturgruppen och ordförande för Komunförbundet.

Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011

I de senaste inläggen "Känsligt ärende. Den 4 maj 2011" och "Upphäv lagligheten av annekteringen! Den 5 maj 2011" har jag noterat att Sibbo anlitat juridisk expertis för att utreda möjligheterna att gå vidare i frågan om ersättning för Östersundom. Månne det var kommunförbundets experter man anlitade?

Jag är sarkastisk. Visserligen är Sibbo kommun liksom andra kommuner medlem i kommunförbundet för att bl.a. kunna anlita förbundets juridiska tjänster, men när det gäller frågor i anknytning till inkorporeringen kommer kommunförbundets tjänster knappast på frågan. Jag har i ett flertal inlägg redogjort för att kommunförbundets jurister Kari Prättälä och Heikki Harjula har haft en avgörande roll i fallet Sibbo och motarbetat Sibbo kommuns intressen.

Då det begav sig var Arto Sulonen ännu tjänsteman på inrikesministeriet. Det var Sulonen som ansvarade för beredningen av statsrådets beslut i fallet Sibbo och som såg till att alla brister i kommunindelningsutredningen och framställningen om en ändring i kommunindelningen sopades under mattan. Medan kommunminister Mari Kiviniemi formellt jävade sig i frågan var det Sulonen som ansvarade för att framställningen gick vidare till statsrådet, så som man kommit överens om och så som Kiviniemis föregångare Hannes Manninen hade lovat. Sedan i höst är Sulonen direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. I frågor som gäller kommunindelningslagen uppmanas man kontakta direktören för juridiska ärenden själv.



Yle publicerade igår en artikel med rubriken "Helsingfors ut ur kommunförbundet?". I Helsingfors stads revisionsnämnds publikation "Arviointikertomus 2010" kan man läsa följande:

Tarkastuslautakunta toteaa, että kaupunginhallituksen tulee selvittää, ajaako Suomen Kuntaliitto riittävästi Helsingin etua ja mitkä ovat jäsenyydestä saadut hyödyt verrattuna Kuntaliiton korkeaan vuosittaiseen 1,6 miljoonan euron jäsenmaksuun. Ellei kokonaishyötyä pidetä riittävänä, tulee harkita mahdollisuutta erota Kuntaliitosta.

Revisionsnämnde tar inte i beaktande det politiska inflytande som Helsingfors beslutsfattare utövar genom medlemskapet i kommunförbundet. Utan medlemskapet i kommunförbundet hade inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte varit möjlig. Månne inte Östersundom var värd den årliga medlemsavgiften?

Idag har Yle publicerat en nyhet med rubriken "Pajunen: Helsingfors skall inte ut ur kommunförbundet". Här säger Jussi Pajunen till Yle att samarbetet mellan Helsingfors och kommunförbundet just nu fungerar ganska bra och att medlemskapet i Finlands kommunförbund gagnar Helsingfors vad gäller samarbetet mellan andra kommuner...




I dagens nummer av Borgbladet ingår artiklar med rubrikerna "Många nyfikna ville se planen för Östersundom" och "Ett utmanande samarbete". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Generalplanen synas av invånare".

Halmstrå. Den 23 april 2011

Resultatet i riksdagsvalet har konsekvenser för fallet Sibbo och denna blogg. Matti Vanhanens och Mari Kiviniemis maktposition baserade sig på en konstellation som möjliggjorde metropolpolitiken och beslutet i Sibbofrågan. Märkligt nog uppmärksammades samarbetet mellan Centerministrarna och Helsingforspolitikerna inte av medierna, men å andra sidan stödde åtminstone Helsingin Sanomat denna maktkonstellationen. Denna blogg förmedlade således insikter som i princip var politisk brännstoff. Nu har Vananen och Kiviniemi fått sina politiska domar, utan hjälp av avslöjandena på denna blogg. Fallet Sibbo är därmed delvis historia. Det återstår dock att uppmärksamma mygel och maktmissbruk i högsta förvaltningsdomstolen och Kommunförbundet.


Metropolpolitiken är inte helt förbi. Yle publicerade den 21 april en nyhetstext med rubriken "Kommunförbundet vill skära i antalet kommuner". Jag har inte funnit något stöd för påståendet i rubriken anat än en ledarartikel i Pohjolan Sanomat den 20 april med rubriken "Kuntapolitiikassa odottaa muutos". Här noteras det att "Vaali-ilta ei ehtinyt vielä vaihtua yöksi, kun SDP:n Rakel Hiltunen hihkui televisiossa intoa, että kuntarakenteissa alkaa nyt iso remontti." Att Kommunförbundets modell går ut på att kraftigt misnka antalet kommuner är nog Rakel Hiltunens och Yles egen tolkning. Åtminstone hittar jag inte stöd för påståendet i det pressmeddelande med rubriken "Kommunförbundet: Starka primärkommuner är grunden för kommunstrukturen" och den presentation som Kommunförbundet publicerade den 20 april.




Det är inte sökt att dra paralleller till fallet Sibbo, där Rakel Hiltunen utnyttjade sin post som styrelseordförande i Kommunförbundet och sin plats som SDP representant i strukturgruppen för att förhandla sig till inkorporeringen. Formellt är väl Kommunförbundet kommunernas intressebevakare, men de facto slår styrelsemedlemmarna i första hand vakt om partipolitiska intressen. Undantaget är ordförande Hiltunen, som driver Helsingfors stads intressen på grannkommunernas bekostnad. Hiltunens utspel skall ses mot bakgrunden av regeringsförhandlingarna och regeringsprogrammet. Går de kommande regeringspartierna med på att stöda en sammanslagning av kommunerna i Huvudstadsregionen, så kan man ge efter för kravet på sammanslagningar på annat håll.


Centerns katastrofala valnederlag är inte ett resultat av fallet Sibbo, men däremot har nog metropolpolitiken i allmänhet bidragit till misstroendet. Det är svårt att se hur metropolpolitikens inkarnation Mari Kiviniemi kunde fungera som en oppositionsledare som kunde återvinna förtroendet för Centern.


Även De gröna förlorade stort i riksdagsvalet. Även detta kommer att få följder för metropolpolitiken. Efter nästa kommunalval kan samarbetet mellan Samlingspartiet och De gröna i Helsingfors vara slut, vilket man även måste ta i beaktande då man planerar Östersundom.



Osmo Soninvaara undrar i ett blogginlägg "Mikä meni vikaan?" från den 18 april vad som gick fel för de De gröna i valet. En förklaring är planeringen av Östersundom. Sininvaara skriver:

Joidenkin mielestä vihreät ovat liian vähän ja toisten mielestä liian paljon ympäristöpuolue. Se näkyy vaikkapa Östersundomin kaavoituksessa, jossa toisten mielestä vihreät sallivat sinne liikaa rakentamista ja toisten mielestä pilaavat hyvän kaupunginosan liialla suojelulla.

Soininvaara hör själv till dem som på goda grunder beskyllts för att svika naturskyddet i Östersundom. Knappast har de gröna däremot förlorat väljare för att en del gröna velat skydda mera natur än vad stadsplaneringskontoret i Helsingfors föreslagit.




Slutligen noterar jag att Vartti Itä-Uusimaa den 14 april publicerade en artikel med rubriken "Jatkuuko Lounais-Sipoo -kiista vielä?". Vartti noterar att "Sipoon oljenkortena voi olla ... yksilönoikeuksien vaarantuminen, johon EU voisi mahdollisesti puuttua." Efter HFD: föregående beslut fanns det flera halmstrån, som man av någon anledning dock inte prövade. Frågan är om man inte kunde knyta ihop de två olika besluten.

Krav på tydligare signal. Den 25 november 2010

Föreningen Natur och Miljö fick av miljöministeriet en begäran om utlåtande om regeringens proposition om en nationalpark i Sibbo storskog. Natur och miljös utlåtande "Utlåtande om utkast till regeringsproposition om inrättande av Sibbo storskogs nationalpark" kan även läsas på föreningens webbplats. Jag återger här en del av ur utlåtandet:

Enligt utkastet till proposition skulle nationalparkens slutliga avgränsning i fråga om de södra delarna avgöras inom ramen för beredningen av den gemensamma generalplanen för Östersundom. Natur och Miljö anser, att regeringen i sin proposition borde ge en tydligare signal, att generalplanen inte får omöjliggöra skapandet av en ekologiskt fungerande nationalparkshelhet som sammanbinder områdena norr och söder om motorvägen.

Det är också viktigt att trygga de ekologiska grönkorridorerna som finns mellan Sibbo storskog i norr och Natura 2000-områdena i söder. Enligt såväl markanvändnings- och byggnadslagen, samt bestämmelser för Natura 2000-nätverket måste ekologiska passager och skyddszoner runt dem förbli obebyggda.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Protestskrivelse till kommunförbundet". Enligt nyheten har en del kommuner i Österbotten skriver ihop en protestskrivelse, eftersom man anser att kommunförbundet i allt högre grad driver stora kommunernas intresse på de små och medelstoras bekostnad. De som skrivit under protestskrivelsen kritiserar kommunförbundet för att i samband med kommureformen KSSR driva på kommunsammanslagningar, fastän kommunförbundet borde vara alla kommuners intresseorganisation. Läsarna av denna blogg torde känna till att att kommunförbundet de senaste åren framför allt drivit Helsingfors stads intressen. I Sibbofrågan ställde kommunförbundet och i synnerhet kommunförbundets jurister ensidigt upp på Helsingfors sida och stödde den kontroversiella partiella kommunsammanslagningen.


Helsingin Sanomat har (på webbplatsen Oma kaupunki) på kvällen publicerat en nyhet med rubriken "Sipoonkorven kansallispuistohanke etenee eduskuntaan".

Prättäläs efterträdare. Den 9 juni 2010

Valet av regeringsdrådet Arto Sulonen till tjänsten som direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet känns förbryllande. Sulonen sökte för två år sedan tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet (se "Olika slag av korruption. Den 17 juni 2008"), men han blev inte vald. (Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".) I och för sig var det ingen nyhet att Sulonen har vänner vid Kommunförbundet. Det är fortfarande Rakel Hiltunen (sdp) som i egenskap av styrelseordförande fungerar som ordförande för Kommunförbundet. Det känns dock absurt att en person som skrivit beredningen till statsrådets Sibbobeslut skall leda den juridiska enheten vid Kommunförbundet. Oberoende av Sulonens skelett i garderoben kommer jur kand Arto Sulonen inte att bli samma auktoritet på kommunallagen som hans föregångare Kari Prättälä är eller varit.

I egenskap av direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet och författare till Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar (tillsammans med Heikki Harjula) har Prättäläs tolkning av kommunallagen och kommunindelningslagen varit lag. Att Prättälä ändrade sin tolkning av kommunindelningslagen när det gällde fallet Sibbo (se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008") var av avgörande betydelse. Enligt min gissning har Prättälä haft en mycket stor roll i beredningen av statsrådets Sibbobeslut (se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008"), men redan de många uttalanden som Prättälä gjorde i offentligheten hade betydelse.

Ett uttalande som jag inte tidigare noterat är från september 2006. I Yles notis "Utredningsman kan utses" kan man läsa följande:

Kari Prättälä - direktör för den juridiska avdelningen vid Finlands kommunförbund - säger att det i lagen står, att det är ministeriet som utser utredningsmannen efter det att kommunerna är hörda. ...

Kari Prättälä ser inte heller det som ett problem, att Pekka Myllyniemi sitter i styrelsen för Nylands förbund. Juridiska hinder finns inte att utse Pekka Myllyniemi till utredningsman.

Jag finner det anmärkningsvärt att Prättälä här så klart tar ställning i en så kontroversiell fråga. Är inte direktörens uppgift i första hand att bevaka kommunernas - i detta fall Sibbos intresse? Jag trodde att Prättäläs agerande i fallet Sibbo kunde ha skadat förtroendet för honom på kommunfältet. Jag rent av undrade om detta kunde vara en av orsakerna till att han lämnar direktörsposten. Valet av Prättäläs efterträdare visar att så knappast är fallet.