Jussi-Pekka Alanen. Den 11 oktober 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Jussi-Pekka Alanen etsii vahvaa poliittista johtajaa". Artikeln handlar om Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli". Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Sipoo-liitos oli kahden miehen voimannäyttö". De två männen som Jussi-Pekka Alanen lyfter fram är Juussi Pajunen och Hannes Manninen. Enligt min bedömning skulle det vara rättare att säga att annekteringen lyckades trots Pajunens och Manninens synnerligen oskickliga agerande. Speciellt starka är varken Pajunen eller Manninen. Maninens egen position var svag nog för att Helsingforspolitiker skulle kunna pressa honom att bryta mot sina och Centerns principer i samband med Paras-reformen. Och det var inte tjänstemannen Pajunen som pressade Manninen. Någon sådan makt hade inte överborgmästaren.




Jag har på denna blogg uppmärksammat en hel del felaktig information som förmedlats av medierna, men det är klart att även mina blogginlägg ibland innehåller fel. Jag har förundrat mig över hur Helsingfin Sanomats redaktör som bevakat fallet Sibbo har kunnat förväxla Pekka Myllyniemi med Jussi-Pekka Alanen. Det om någonting visar väl hur lite man egentligen undersökt fallet. Jag har emellertid själv i ett inlägg påstått att Jussi-Pekka Alanen var medlem i kommunindelningslagarbetsgruppen som utarbetade förslaget till ny kommunindelningslag. Det var han inte. Istället var den konsultative tjänstemannen Rainer Alanen medlem i gruppen.


I mitt inlägg "Juristeri? Den 2 oktober 2009" noterade jag att Jussi-Pekka Alanen avlutar sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" med att antyda att de som ifrågasatt lagligheten i inkorporeringen av sydvästra Sibbo sysslat med juristeri. Jag återger här det sista stycket i Jussi-Pekka Alanens skrift:

Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.

Alanen må tala om juristeri, men självaste kommunminister Mari Kiviniemi har avfärdat förslag att Bergö ska överföras från Malax till Korsnäs med att det skulle kräva "säsrkilt vägande skäl". (Å andra sidan har ministeriet även låtit förstå att en föreslagen överföring av ett område från Oravais till Vörå-Maxmo på ett väsentligt sätt skulle försvaga Oravais kommuns funktionsförmåga, vilket är en motivering som snarare överensstämmer med förslaget till ny kommunindelningslag än med rådande lag - och med HFD:s avgörande i fallet Sibbo.) Jussi-Pekka Alanen har här sin egen ära att så vakt om. I sin utredning "Rajat kuntoon, veturi vauhtiin" från den 17 september 2007 gjorde Jussi-Pekka Alanen en felaktig tolkning av kommunindelningskagens krav på att en ändring av kommunindelningen inte får inverka mera än 10 % på någon av berörda kommuners areal ifall inga särskilt vägande skäl föreligger. Jussi-Pekka Alanens miss föranledde tillägget "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober 2007. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".)


Jussi-Pekka Alanen fick på sätt och vis upprättelse av kommunindelningslagarbetsgruppen, som i sin promemoria säger att "prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana" och föreslår att de kategoriska procentgränserna helt slopas. Se "'Onödig' procentgräns. Den 26 april 2009".)


Jussi-Pekka Alanen har alltså inte själv varit med i lagarbetsgruppen som gjort berett förslaget till ny kommunindelningslag. Däremot var Rainer Alanen medlem i gruppen, tillsammans med bl.a. Kari Prättälä och Arto Sulonen. I sin Sibborapport tackar Pekka Myllyniemi samtliga tre för deras stöd.


Osmo Soininvaara har idag skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009".

Länsi-Sipoo. Den 4 oktober 2009

I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven ulkoilureiteille opastavat vasta kyltit". I samma tidning får Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" stor publicitet. Utgivningen av Alanens pamflett sammanföll med Nylands förbunds presentation av tre modeller för hur Helsingforsregionen kan växa. Bl.a. i Helsingi Sanomat precenterades dessa tre modeller i torsdagens tidning tillsammans med Alanens budskap att Metropolen behöver en egen lag. Angående de tre modellerna kan det vara på plats att notera att fingermodellen, med vilken inkorporeringen motiverades, fortfarande endast är en av flera aktuella modeller.

På kommunförbundets webbplats Kunnat.net publicerades redan i torsdags en notis med rubriken "Tutkimus: Helsingin seudun yhteistyötä tiivistettävä lailla". Här kallas Alanens skrift "tutkimus", men pamflett är nog en riktigare benämning. Alanen må vara före detta direktör på Kommunförbundet, före detta biträdande stadsdirektör i Helsingfors och en erfaren utredningsman, men den aktuella skriften är minsann ingen forskningsrapport. Istället upprepar Alanen populära missuppfattningar och schabloner. Här ett prov:

Helsinkiä kohtaan tunnetaan seudulla edelleen epäluuloa – aiheesta tai ilman. Lisäväriä tähän on tuonut Sipoon alueliitoksen toteuttamistapa, jonka monet näkivät voimapolitiikan esimerkkinä. Toisaalta loputtomasta jääräpäisyydestä helposti seuraa ratkaisujen tekemisen lipsuminen muiden käsiin. Sipoossakin tunnettiin hyvin itäisen Helsingin muutospaineet, mutta etsikkoajan – ja samalla vaikuttamismahdollisuuksien – annettiin livahtaa ohi. Luotettiin liikaa kapeaan poliittiseen tukeen ja jätettiin sillan rakentaminen väliin. Hyvä esimerkki huonosta yhteistyökulttuurista puolin ja toisin.

Speciellt väl tycks Alanen inte ha följt med de senaste vändningarna. Alanen skriver att "Espoon länsimetro, Vantaan Kehärata ja metron jatke itään Sipooseen, samoin kuin Helsingin vapautuvat satama-alueet, avaavat uusia mahdollisuuksia suunnitelmalliselle yhdyskuntarakentamiselle." Sibbometron var ju en central motivering till inkorporeringen, men nu är den endast ett av flera alternativ för kollektivtrafikförbindelse till Östersundom.

Alanen behandlar i sin pamflett även ur Helsingfors administrativa gränser justerats genom historien. Om den stora inkorporeringen 1946 skriver Alanen bl.a. följande:

Espoon jääminen kokonaan kunnallista jaotusta koskevien ratkaisujen ulkopuolelle kertoo kielikysymysten ja maanomistusolojen vaikutuksesta. Samoja piirteitä oli myös Sipoon suunnalla.

Det stämmer att utredningsman Yrjö Harvia år 1936 föreslog delar av Esbo skulle anslutas till Helsingfors, men att så inte skedde. (Se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007".) Harvia föreslog även att Västerundom och Nordsjö i öster skulle anslutas till huvudstaden, men inte heller här följdes Harvias förslag. Däremot föreslog Harvia inte att delar av Sibbo skulle ingå i inkorporeringsområdet. En liten pikant detalj är att Östersundom på en karta i Alanens pamflett kallas Länsi-Sipoo.

Juristeri? Den 2 oktober 2009

Jussi-Pekka Alanen pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" fick igår stor publicitet. Hufvudstadsbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Metropolen behöver en egen lag", utan citationstecken. Helsingfors stad publicerade lika så på stadens webbplats en nyhet med rubriken "Helsingin metropoli tarvitsisi erillislain", utan citationstecken. Påståendet är direkt taget ur Alanens pamflett, där ett avsnitt bär rubriken "Helsingin seutu tarvitsee erillislain". När Alanen år 2004 kom med liknande slutsatser i en utredning år 2004 väckte förslaget på statlig inblandning häftiga protester från Helsingfors och speciellt Jussi Pajunens och Samlingspartiets sida. Nu verkar Alanen vara på samma linje som Pajunen.

Alanen berör i sin pamflett fallet Sibbo i flera sammanhang. Pamfletten avslutas med ett starkt ställningstagande för inkorporeringen - och HFD:s beslut. Samtidigt lyfter Alanen indirekt fram sin egen roll i sammanhanget. Det finns anledning att att återkomma med kommentarer. I detta inlägg nöjer jag mig med att citera Alanen:

TAHTOIHMISET PAJUNEN JA MANNINEN

Yksi kunnallisen jaotuksen historian erikoisimmista ratkaisuista oli Sipoon osaliitos Helsinkiin. Se perustui kahden henkilön yhteistyöhön, jonka intressipohja on erikoinen. Ylipormestari Jussi Pajunen oli hakemassa konkreettista ratkaisua Helsingin aluerakenteen keventämiselle, turhautuneena pääkaupunkiseudun seisovaan tilaan. Alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen oli käynnistänyt Helsingin seudun kuntien yhteistyön kehittämistä koskevan selvitystyön, mutta laihoin tuloksin. Herrat olivat jo tuon selvityksen aikana, jolloin Pajunen oli vielä kaupunginhallituksen puheenjohtajana, aloittaneet vuoropuhelun seudun kehittämisestä.

Heidän välilleen syntyi luottamus, joka mahdollisti osaliitoksen valmistelun niin, että asian julkistamisvaiheessa osapuolilla oli jo käsitys, mitä on tulossa. Sen jälkeen prosessi eteni omaa rataansa. Herrat haukuttiin ja päätökset moitittiin, mutta hanke toteutui.

Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.

Ledaren i dagens nummer av Borgåbledet har rubriken "Sibbo storskog behöver ett avgörande beslut".

Påverkar inte huvudkonflikten. Den 1 oktober 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo ja Helsinki sopivat vaihtokaupoista". I artikeln hävdas det att "Kauppa ei vaikuta itse pääkiistaan Sipoon ja Helsingin välillä. Kunnat ovat eri mieltä siitä, mistä kaikesta Helsingin tulisi maksaa Sipoolle rajansiirron vuoksi." En faktaruta med rubriken "Tästä on kyse" ger dock bilden av att affären åtminstone delvis skulle lösa ersättningskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo, så som även finska Yle antydde igår. Se "Byte av fastigheter. Den 30 september 2009". Om den aktuella byteshandeln har jag även skrivit i inlägget "Byteshandel. Den 28 september 2009".

I Helsingin Sanomat ingår idag även en artikel med rubriken "Helsingin metropolin malleina monikeskus, silmukka ja sormi ". Artikeln är skriven med anledninga av Jussi-Pekka Alanens bok "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" (pdf). Det finns minsann anledning att återkomma. Alanens bok eller pamflett till ära har Alanen fått en egen "etikett" på min blogg.

En mera omfattande lösning. Den 19 juni 2009

Juss-Pekka Alanens utredning med förslag till ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Träskända och Kervo "Rajat kuntoon, veturi vauhtiin" är daterad den 17 september 2007. Inrikesministeriet/finansministeriet avslog inte omedelbart Alanens framställning, men ministeriets beslut har dröjt. Inofficiellt har kommunminister Mari Kiviniemi för länge sedan meddelat att ministeriet inte komer att godkänna den föreslagna partiella kommunsammanslagningen, men ännu förra veckan, den 11 juni, publicerade Keski-Uusimaa en notis med rubriken "Kaikkonen hoputtaa Ristikytö-ratkaisua Kiviniemeltä". I onsdags, den 27 juni, tog eller offentliggjorde finansministeriet äntligen sitt beslut. Beslut om ändringar i kommunindelningen görs ofta i slutet av juni, eftersom ändringar träder i kraft den 1 januari och beslutet måste tas mins ett halvår före ändringen träder i kraft. I onsdags beslöt finansministeriet om tre små partiella kommunsammanslagningar och samtidigt beslöt ministeriet att avslå framställningen om en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Träskända och Kervo. (Se "Finansministeriet beslutade om partiella kommunsammanslagningar".) Ministeriets motiveringar till det sistnämnda beslutet är intressant:

Finansministeriet har den 17 juni 2009 beslutat att avslå Träskända stads och Kervo stads framställningar om överföring av vissa områden från Tusby kommun. Kervo stads framställning gällde ett område på 5,23 km² i Tusby kommun, och Träskända stads framställning områden på sammanlagt 9,70 km² i Tusby kommun.
Tusby kommun motsatte sig framställningarna. Förverkligandet av dem skulle ha förutsatt att villkoren för ändring av kommunindelningen hade uppfyllts på ett synnerligen vägande sätt. Det kan inte anses att villkoren för ändring av kommunindelningen uppfylls på ett synnerligen vägande sätt, eftersom den föreslagna ändringen av kommunindelningen inte skulle ha löst utvecklingsbehoven för områdena i fråga och deras omgivning på ett heltäckande sätt. Framställningarna innehåller tydliga utvecklingsplaner för områdena, men ett helhetsinriktat utvecklande av områdena i fråga och deras omgivning samt förenhetligandet av samhällsstrukturen förutsätter dock en mera omfattande lösning än den som ingår i framställningen.

Finansministeriet hade befogenheten att avslå framställningen, men eftersom Tusby kommun motsatte sig förslaget till ändring i kommunindelningen, hade ministeriet inte haft befogenheten att besluta i enlighet med Alanens förslag. På liknande sätt avslog inrikesministeriet den 28 juni 2007 Helsingfors framställning från juni 2006, medan kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis framställning gick vidare till statsrådet. (Frågan är om Kiviniemis ersättare Mauri Pekkarinen hade kunnat avslå framställningen, så att den aldrig hamnat på regeringen bord.) Enligt en allmän tolkning kan ministeriet, liksom regeringen, avslå en framställning, även om de juridiska förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen uppfylls. Finansministeriet har dock valt att även denna gång ge juridiska motiveringar till beslutet.


Finansministeriets eller kommunavdelningens/Kiviniemis/Centerns linje är att tvångssammanslagningar godkänns endast då de möjliggör (frivilliga) sammanslagningar mellan hela kommuner. Om det hade gällt att skapa en korridor som skulle möjliggöra en sammanslagning av Träskända och Kervo, så hade Kiviniemi tvingat Tusby att avstå från en liten del av kommunen. Till saken hör att förslaget till inkorporering inte bara gäller "Ristikytö" (Ristinummi och Tuomala) mellan Kervo och Träskända, utan även Purola och Vanhakylä nordväst om Träskända. Alanens förslag går emot ministeriets agenda, men beslutet motiveras juridiskt, inte politiskt.

Finansministeriet hävdar i sina motiveringar att förverkligandet av den föreslagna ändringen i kommunindelningen hade förutsatt att [de juridiska] villkoren uppfyllts på ett synnerligen vägande sätt (erityisen painavina). Ministeriets påstående bygger på att den föreslagna ändringen i kommunindelningen hade inneburit en ändring av Kervos och Träskändas areal på över 10 %, fastän ändringen för Tusbys del hade varit klart mindre än 10 %. Att 10 %-regel även gäller förändringen i den mottagande kommunens eller de mottagande kommunernas areal hade Alanen och arbetsgrupperna som utarbetade framställningen ursprungligen inte noterat. Därför kompletterades Alanens utredning senare med ytterligare motiveringar i utredningen "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober 2007. (Se "Regeln 10/5. Den 9 december 2007" och "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".) Det kan noteras att inte heller Myllyniemi, eller de som stod bakom Myllyniemis förslag, noterat att 10 %-regeln även gäller Helsingfors areal. Kommunindelningslagarbetsgruppen, som Alanen själv är medlem i, har för övrigt i sitt förslag till ändring i kommunindelningslagen föreslagit att procentgränsen helt och hållet slopas. I sin promemoria skriver lagarbetsgruppen speciellt att "prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana". (Se "'Onödig' procentgräns. Den 26 april 2009".)

Det är alltså på mycket formella grunder som ministeriet hävdar att den föreslagna ändringen i kommunindelningen hade krävt att de juridiska villkoren uppfylls på ett "synnerligen vägande sätt". Motiveringarna till att villkoren inte uppfylls på ett synnerligen vägande sätt är istället desto mera subjektiva. Motiveringen är alltså att "den föreslagna ändringen av kommunindelningen inte skulle ha löst utvecklingsbehoven för områdena i fråga och deras omgivning på ett heltäckande sätt." Igen påtalar ministeriet "utvecklingsbehov", fastän utvecklingsbehov inte hör till de fyra alternativa villkoren för en ändring i kommunindelningen som enligt gällande lag borde uppfyllas med särskild vikt. Däremot heter det i förslaget till ny kommunindelnuingslag att "Kuntajaon muuttamisen edellytyksiä arvioidaan myös alueen tulevan kehityksen kannalta." Man kan ju fråga sig varför den föreslagna ändringen i kommunindelningen inte skulle lösa utvecklingsbehoven, men egentligen borde utvecklingsbehoven inte ännu ha juridisk relevans - så vida man inte ser fallet Sibbo som ett prejudikat.

Kervo och Träskända hade knappast gjort sina framställningar till ändring i kommunindelningen, om inte Sibbofrågan hade varit aktuell. Ursprungligen var det dock inte tänkt att inkorporeringen av delar av Tusby skulle kräva att de juridiska villkoren uppfylls med särskild vikt, men just med tanke på detta krav är fallet Sibbo ett prejudikat speciellt i detta fall. Inkorporeringen av Östersundom är det det första och enda fallet hittills där det krävts att villkoren uppfylls med särkild tyngd. I sitt avgörande i fallet Sibbo ger HFD emellertid inga direkta motiveringar till varför de allmänna villkoren uppfylls med särskild tyngd. Istället noterar HFD i sitt beslut bara att utvecklingen av Helsingforsregionen som har betydelse "inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket." (Se "Tänjningar. Den 3 augusti 2008".) HFD motiverar, liksom inrikesministeriet, beslutet i fallet Sibbo med att Sibbo enligt miljöministeriets definition hör till Helsingforsregionen, vars utveckling har betydelse för hela Finland. Enligt samma definition hör även Tusby, Träskända och Kervo till Helsingforsregionen.

Jag menar inte att finansministeriet gjorde fel då man lät Tusby behålla "Ristikytö". Jag vill bara påtala inkonsekvensen. Keski-Uusimaa skrev igår att Träskända och Kervo överklagar ministeriets beslut. (Se "Järvenpää ja Kerava valittavat ministeriön Ristikytö-päätöksestä" och "Inget frågetecken. Den 18 juni 2009".) Någon större risk för att HFD ändrar på beslutet kan jag inte se, men en eventuell process kan bli intressant. Det sannolika är att Träskända och Kervo tolkar signalerna från ministeriet om "ett helhetsinriktat utvecklande" och "en mera omfattande lösning" och föreslår en sammanslagning av Träskända och Kervo. Då ligger Ristinummi och Tuomala mellan Kervo och Träskända illa till. Då är det snarare Hattula (se "Hattula. Den 27 december 2008") än Sibbo som utgör ett prejudikat, men kommunindelningslagen torde ändras innan några juridiska prejudikat blir aktuella. Keski-Uusimaa har faktiskt idag publicerat en artikel med rubriken "Tapio Bergholm pitää Keravan ja Järvenpään yhdistymistä vaihtoehtona".

Christel Liljeström har sent igår kväll publicerat ett blogginlägg med rubriken "Edunvavonta heikoilla jäillä".

Fallet Sibbo

Hinder för tillväxt. Den 25 maj 2008

En viktig bakgrundsfaktor i fallet Sibbo är Jussi-Pekka Alanens utredning och det med utredningen sammanhängande förslaget till lag om samarbetet i huvudstadsregionen. Som en följd av att kommunavdelningen flyttat från inrikes- till finansministeriet hittas hittas Alanens rapport tyvärr inte längre på Internet, men jag har skrivit om rapporten i inlägget "Alanens förslag. Den 19 maj 2007". Samlingspartiet i Helsingfors tog mycket kraftigt avstånd från lagförslaget, eftersom det skulle ha ökat en statlig inblandning i huvudtadsregionen. Åsikterna hade kanske varit andra, om Samlingspartiet varit regeringsparti och Jan Vapaavuori minister.

Ett radikalt förslag i Alanens rapport, som publicerades den 2 mars 2004, var även att inkludera Sibbo och Kyrkslätt - men inte t.ex. Kervo - i metropolsamarbetet. Fastän städerna i huvudstadregionen tog avstånd från Alanens och dåvarande kommunminister Hannes Manninens förslag, fungarade Alanens utredning till vissa delar som en aptiträtare för Helsingfors. Naturskyddsförbundet reagerade även snabbt på Alanens utredning. Jag citerar ur pressmeddelsandet "Naturorganisationerna varnar för Helsingfors' okontrollerade östtillväxt" från den 11 mars 2004:

En färsk utredning av Jussi-Pekka Alanen om utvecklingen av kommunsamarbetet i Helsingforsregionen har åter igen visat att kommunerna och landskapsförbunden har helt olika uppfattning om områdets framtida markanvändning. Den tillväxtorienterade diskussionen syns bl.a. i förslaget till Nylands landskapsplan med en metrolinje till Sibbo, i betänkandet av Sibbo storskogs arbetsgrupp II, samt i HESPO-utredningen (utredning om regionstrukturen i Helsingforsnejden - Borgå), som beretts av tjänstemän.

Naturskyddsorganisationerna önskar påminna om ramarna för en hållbar östlig utvidgning av Helsingforsregionen. Hållbar markanvändning innebär att man även värnar om betydande natur- och rekreationsområden samt bevarar viktiga ekologiska korridorer. En kompakt samhällsstruktur lämpar sig inte ens inom huvudstadsregionen i områden med betydande natur- och rekreationsvärden. Den planerade kretsstaden skulle omgärda huvudstadsregionen med kontor, köpcentran och industri. Detta skulle bryta de ekologiska förbindelserna samt grönområdes- och rekreationskorridorerna.

NATURVÄRDENA I SIBBO STORSKOG OCH ÖSTERSUNDOM BEGRÄNSAR TILLVÄXTEN

Östersundom, södra delen av Sibbo storskog samt natur- och rekreationsområdena i Västerkulla i sydöstra Vanda utgör en nationellt värdefull del av huvudstadsregionens natur- och rekreationsområdesnätverk. Inom området finns två vidsträckta Natura 2000-områden, Sibbo storskog samt Svarta Backens lund och Östersundom fågelvatten. Därtill finns här områden som i regionplanen reserverats för rekreationsbruk. Områdenas betydelse för naturvård och rekreation kommer ytterligare att öka om huvudstadsregionens invånarantal ökar enligt prognoserna. De södra delarna av Sibbo storskog och Östersundom lämpar sig inte för storskalig tätortsbebyggelse på grund av områdenas natur-, rekreations och landskapsvärden. Förslagen om en metro till Sibbo är dåligt avvägda. Det verkar som om Helsingfors stad endast ämnar omvandla sin markägo i pengar genom en möjligast effektiv markplanering.

Sibbo och Tusby. Den 5 januari 2008

Borgåbladet har idag publicerat en insändare av Bo Melander under rubriken "Språket - problemets Moder". I insändaren tolkar Melander ministrarna Vanhanens och Kiviniemis agerande i fallet Sibbo som en språkfråga. Sibbofrågan är onekligen även en språkfråga, fastän Sfp har velat tona ner språkfrågan i fallet Sibbo. En ändring i kommunidelningen enligt statsrådets beslut hade delvis stärkt svenskans och Sfp:s ställning i Sibbo, men ändå har Sfp både på det lokala och det nationella planet motsatt sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Inställningen till Sibbo påverkas i hög grad av inställningen till svenska språket, men Helsingforspolitikernas avoga inställning torde främst bero på det egna partiets begränsade inflytande i Sibbo. Sibbo styrdes fram till juni 2006 huvudsakligen av Sfp, vilket motsvarar det mandat partiet fick i senaste kommunalval.

Jag finner det viktigt att språkliga dimensionen i fallet Sibbo lyfts fram. Ändå vill jag passa på att rätta till en synpunkt som jag betraktar som en missuppfattning. Melander skriver att Vanhanen i egenskap av statsminister sålde delar av Sibbo till Helsingfors i hopp om att kunna inhandla huvudstadsröster åt Centern i riksdagsvalet. Naturligtvis hoppades Vanhanen på röster i riksdagsvalet, men detta motiv räcker inte för att förklara Vanhanens agerande. Vanhanens och Hannes Manninens agerande sommaren 2006 förbryllade många. Därför sökte man förklaringar i stil med Centerns försök att erövra huvudstaden. Stödet för en annekteringen av sydvästra Sibbo torde dock knappast ha gett Centern många extra röster i Helsingfors. Vanhanens och speciellt Manninens agerande måste istället förklaras med påtryckningar från Helsingfors. Här har förhandlingarna om KSSR varit helt avgörande.

Melander noterar att Vanhanen och Kiviniemi har intagit en helt annan inställning till det finskspråkiga Tusby än till Sibbo. Visst kan det ha en betydelse att Tusby är fisnkspråkigt och att Centern där har en starkare ställning än i Sibbo. Den viktigaste skillnaden är dock att frågan om en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Kervo och Träskända inte ingick i (de inofficiella) förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen, åtminstone inte i förhandlingarna mellan Helsingfors och staten. I övrigt finns det många intressanta paralleller mellan fallet Sibbo och fallet Tusby. På hemsidan för tidningen Keski-Uusimaa, som ingår i Eero Lehtis mediekoncern, har man under rubriken "Alueliitoskeskustelu" samlat diskussionsinslag om fallet Tusby. Här hittar man artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut", ur vilken det framgår att det var Toivo Pihlajaniemi som noterade att utredningsman Jussi-Pekka Alanen hade tolkat kommunindelningslagen fel. (Se Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007.) I artikeln "Selvitysmies Alanen tunnusti pinta-alaselvityksensä virheen" från den 3 oktober 2007 erkänner Alanen att Pihlajaniemi har rätt och att han själv tolkat kommunindelningslagens femte paragraf fel. I artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut" påpekar Pihlajaniemi även andra fel som Alanen gjort i sin utredning. Jag citerar:

Pihlajaniemen mielestä Alanen on tehnyt selvityksessään pinta-alapykälän lisäksi myös saman virheen, johon hän katsoo Sipoon ja Helsingin välistä rajansiirtoa selvittäneen Pekka Myllyniemen syyllistyneen. Pihlajaniemi painottaa, että kuntajakolain edellytysten täyttymistä arvioitaessa liitosalueiden tulevaisuuden visiot eivät saa ratkaista.
– Äkkipäältään tuntuu, että samoilla linjoilla ollaan liikkeellä kuin Sipoossa. Siinä on ongelma, jos ei puhuta niistä asukkaista, jotka jo asuvat alueella, vaan potentiaalisista asukkaista.
Hallitus päätti kesäkuun lopussa Sipoon ja Helsingin välisen rajan siirtämisestä Helsingin eduksi. Sipoo valitti asiasta korkeimpaan hallinto-oikeuteen, joka on lupaillut ratkaisua asiasta loppuvuodesta.
Kiivaana käyneet keskustelut kuntien rajojen siirtämisestä selvityksineen ja niistä kummunneet kritiikit antavat ymmärtää, että kuntajakolaki taipuu kunkin tarpeisiin.
– Sellainen mielikuvahan asiasta tuntuu nyt olevan, saa nähdä mitä se on sitten kun KHO antaa päätöksensä. Minun kantani on, että laissa ei ole niin paljon tulkinnanvaraa, Pihlajaniemi toteaa.

I dagens Helsingin Sanomat näms Sibbo inte en enda gång. Ändå ingår i dagens tidning en debattartikel med rubriken"Helsingillä tilaisuus muuttaa asuntopolitiikan linjaa". Artikeln har skrivits av Maija Anttila, som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och var ordförande för socialdemokraternas fullmäktigegrupp tills hon för ett år sedan ersattes av Kai Kalima. I artikeln skriver Anttila att "Satamilta ja miuden kaavavalmistelussa olevien alueiden jälkeen Helsisngissä on jälessä vain muutama iso alue, kuten Malmin lentokenttä ja Santahamina." Sydvästra Sibbo nämner Anttila inte alls. Det kan nämnas att man från Samlingspartiets sida förespråkat en annektering av delar av Sibbo för att kunna bevara Sandhamn i nuvarande militärt bruk, medan man från Centerns sida förespråkat annekteringen för att kunna bevara flygfältet i Malm. SDP skulle gärna bebygga så väl Sandhamn som Malm. Anttilas partikamrat Kalima torde ha drivit på en annektering närmast med tanke på att han ville ha Granö, men Pekka Myllyniemi tog inte med Granö i sitt förslag.

Obalans. Den 12 december 2007

Yle har publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill förbli lantlig idyll". I lokalnytt i Vega Östnyland ingår ett inslag om Folkkulturarkivets studium "Kommun i förändring", sär speciellt Sibbobornas reaktioner på annekteringsplanerna har studerats. I en notis med rubriken "Sibbo stoppar landskapsplanen" berättas vidare att Sibbo kommun ska besvära sig till miljöministeriet över landsskapsplanen för östra Nyland. Kommunstyrelsen i Sibbo anser att man borda ha väntat på Högsta förvaltningsdomstolens domslut, emedan planläggningen i de sydvästra delarna av kommunen är beroende av domslutet.


Kimmo Oksanen föreslår i sitt senaste blogginlägg angående reaktionerna på Lauri Tarastis rapport att "Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen, mieluiten vielä Sipoo ja Kirkkonummikin, olisi järkevintä niputtaa yhdeksi kaupungiksi." Vad området beträffar motsvarar detta Jussi-Pekka Alanens förslag från 2004, men Alanens förslag till administrativ enhet handlade inte om en baskommun.


Då Hannes Manninen beställde en utredning om det finns behov av att ändra kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad, var hans utgångspunkt att det råder en obalans i regionen. Åtminstone sade Pekka Myllyniemi vid ett besök i Sibbo att detta var Manninens utgångspunkt. Det är uppenbart att Manninen inte ville motivera en ändring i kommunindelningen endast med Helsingfors påstådda behov, utan ville se "problemen med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen" som hela regionens engelägenhet. Lika uppenbart är att ändringen i verkligheten endast var i Helsingfors intresse. Jag har i tidigare blogginlägg påpekat att Myllyniemi missförstått Helsingfors argumentering för en obalans i regionen. Således stämmer inte utredningsmannens påståenden om obaland. Detta är inte en obetydlig felaktighet, då just den påstådda snedvridningen i samhälsstruturen har varit ett centralt argument för en ändring i kommunindelningen.


Helsingfors har hävdat att utvecklingen av kollektivtrafiken har försvårats av att bebyggelsen i Helsingforsregionen brett ut sig i norr och väster. Därtill har Helsingfors hävdat att utbredningen av bebyggelsen i norr och väster är en följd av att huvudstadsregionen inte kunnat växa österut. Det senare är ett synnerligen tvivelaktigt påstående. Vad man i Helsingfors egentligen har bekymrat sig över är att kranskommunerna lockar till sig goda skattebetalare, medan Helsingfors måste ta ansvar för socialt boende. Helsingfors kunde visserligen göra förtjänst på att sälja tomtmark i sydvästra Sibbo, men vad man speciellt har varit ute efter i Östersundom är småhusbebyggelse innanför Helsingfors gränser. Detta har man även öppet medgett, fastän de officiella argumenten har handlat om balans och bostadspriser.
Det är ett faktum att det råder en viss obalans i samhällsstrukturen i huvudstadsregionen. Denna obalans är ett pronlem så länge huvudstadsregionen består av fyra städer som konkurrerar om goda skattebetalare. I konflikt med vad Myllyniemi hävdar i sin rapport har huvudstadsregionen främst vuxit i nordostlig riktning. Befolkningstätheten är betydligt högre i huvudstadsregionens östra halva än i Esbo. Den största skillnaden är emellertid att de förmånliga bostäderna är koncentrerade till den östra halvan, dvs Helsingfors och Vanda. Denna segregering är inte i sig ett problem, men det är ett problem för Helsingfors med tanke på skattebasen.


I söndagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Missä avaintyöntekijöillä on varaa asua?". Ur artikeln framgår det att en representant för låginkomstagarna, närvårdarna endast har råd att bo i förorter. I samband med artikeln publicerade Helsingin Sanomat en karta som visar till vilka områden närvårdarna är koncentrerade. (Se ovan.) Av kartan framgår det att närvårdarna huvudsakligen bor i huvudstadsregionens östra halva, det vill säga i Helsingfors och Vanda. För Helsingfors (och Vanda) är detta inte ett socioekonomiskt problem i sig. Problemet är att Helsingfors (och Vanda) måste ta ansvar för att den lågavlönade arbetskraft, som även Esbo behöver.


En annektering av sydvästra Sibbo kunde i någon mån lindra det aktuella problemet med obalans i huvudstadsregionen. Denna obalans utgör emellertid ingen ifficiell motivering till en ändring i kommunindelningen. Det är dessutom oskäligt att Sibbo skulle offras för att Esbo inte bygger tillräckligt med förmånliga hyresbostäder. Västmetron och de av Jan Vapaavuori förespråkade kriterierna för statligt stöd till bostradsproduktionen torde där till bättre kunna lindra problemet. Däremot är det ingen lösning på det strukturella problemet i huvudstadsregionen att Sibbo själv förverkligar Helsingfors planer på småhusbebyggelse i Östersundom. Sibbos egna planer skulle bara förvärra problemet. I diskussioner om Sibbofrågan har man ofta jämfört Sibbo med Esbo. Det sista som man önskar i Helsingfors är dock att Sibbo blir ett nytt Esbo, såvida Sibbo inte blir en del av Helsingfors.

Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007

Inatt läste jag färdigt Jouko Tikkanens bok Sipoon ryöstö. Boken handlar inte bara om fallet Sibbo, utan även om rättsstaten. Eller egentligen är det kansken just rättsstaten som fallet Sibbo framför allt handlar om. Frågan är om politiska beslut i Finland behöver följa lagen och om Högsta förvaltningsdomstolen är tillräckligt oberoende för att upphäva alla lagstridiga gränsbeslut. Att inte förvaltningsomstolarna och inte Högsta förvaltningsdomstolen är oberoende av den politiska makten visar det att Lauri Tarasti kunde utnämnas till utredningsman vid miljöministeriet medan han ännu var domave vid HFD. När bostadsminister Jan Vapaavuori i september utnämnde Tarasti till utredningsman hade Tarasti redan pensionerats från HFD, men jag finner det inte heller oproblematiskt att Tarasti denna gång som pensionerad domare fortsätter sin karriär som utredningsman.

Tarastis utredning överlämnades officiellt idag, men jag har inte i rapporten funnit några detaljer som skulle vara speciellt relevanta angående fallet Sibbo. Medierna har dock tolkat resultaten från Tarastis utredning så att bristen på tomter och bostäder till överkomligt pris inte beror på att det inte finns oanvänd mark, utan på att planläggningen upplevs som långsam. Tarastis förslag är relativt försiktiga, fastän han föreslår en gemensam generalplan för huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo Vanda, och Grankulla). Bostadsministern sade i samband med överlämnandet av rapporten att han hade hoppats att "kunta – valtio –suhteen uudelleenarvioinnissa pääkaupunkiseudulla olisi voitu edetä pidemmällekin". Nu när Vapaavuori själv är minister tycks han välkomna det av honom tidigare så starkt kritiserade förslaget på ökad statlig inblandning i huvudstadsregionen. Plötsligt ser det ut som om man skulle ta Alanens förslag från 2004 till heders. I FNB:s notis "Tarastin ehdotus kelpaa kaupunginjohtajille" heter det att "Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pitää ideaa pääsääntöisesti hyvänä, mutta pohtii, että mukaan olisi hyvä saada myös Kirkkonummi ja Sipoo, jotka ovat hänen mukaansa laajentuvalle pääkaupunkiseudulle tärkeitä rakennuskohteita".

Där Tarastis rapport kanske inte är så relevant för fallet Sibbo är Alanens rapport Rajat kuntoon, veturi vauhtiin från den 17 september och tillägget "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober desto intressantare. Alanens rapport är speciellt intressant emedan Alanen, liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg, i sin utredning gjort en fatal juridisk felbedömning. I rapporten från september säger Alanen följande:

Osaliitoshanke ei ylitä kuntajakolain 5 §:n maapinta-alaa koskevaa kymmenen prosentin rajaa eikä asukasmäärälle asetettua viiden prosentin rajaa. Osaliitoksen toteuttamiseen ei siis tarvita erityisiä edellytyksiä.

I tillägget från oktober rättar han sig:

Liitettäväksi esitettyjen alueiden asukkaiden kokonaismäärä on vajaat kaksi prosenttia Tuusulan asukasluvusta ja prosentin molemmin puolin Järvenpäässä ja Keravalla. Asukasmäärän osalta siis jäädään selvästi viiden prosentin raja-arvon alle. Järvenpään ja Keravan maapinta-alojen pienuudesta sen sijaan aiheutuu se, että kummassakin kaupungissa ylittyy kuntajakolain 5 §:n mukainen pinta-alaa koskeva kymmenen prosentin raja-arvo.

Osaliitokset voidaan siis tehdä vain erityisen painavilla 3 §:n kuntajaon muuttamisen yleisillä edellytyksillä. Selvitysraportissa ei Järvenpään ja Keravan pinta-aloja otettu huomioon, jolloin 5 §:n soveltamisessa oli päädytty virheelliseen tulokseen.

I rapporten från september hävdar Alanen bl.a. att "Pääkaupunkiseutu on tehostamassa omaa toimintaansa, johon liittyvät eri tavoin myös Sipoo ja Kirkkonummi." Påståendet är i sig intressant och man kan fråga sig varför man vill associera just Sibbo och Kyrskslätt med huvudstadsregionen, men i övrigt har Alanen här inte så mycket att säga angående Sibbo. Tillägget från oktober innehåller destu mera av relevans för Sibbo, eftersom Alanen nu måste argumentera för att det finns särskilt vägande skäl för sitt förslag av ändring av kommunindelning mellan Tusby, Kervo och Träskända. Några gränsjusteringar som kräver särskilt vägande i 3 § i kommunindelningslagen definierade skäl har inte under rådande lag gjorts förut. Jag citerar ur Alanens tillägg:

Ennen kannanottoa kuntajakolain 3 §:n yleisten edellytysten eri kohtiin on syytä täsmentää pykälän tulkinnan laajuutta. Ongelmana tältä osin on, ettei käytettävissä ole ennakkotapauksia erityisen painavien edellytysten soveltamisesta osaliitokseen, jossa väestöä tai pinta-alaa koskevat kuntajakolain 5 §:n mukaiset raja-arvot ylittyvät. Sipoota koskeva osaliitos on ainoa, josta on olemassa valtioneuvoston päätös. Se on edelleen KHO:n käsiteltävänä.

Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitosratkaisut ovat Sipoon kanssa oikeudellisen tulkinnan osalta samansuuntaisia, mutta sisällöllisesti erilaisia. Sipoota koskevilla ratkaisuilla voi olla ainakin välillisesti merkitystä myös Tuusulan osaliitoksiin. Viime kädessä ratkaisut jäävät valtioneuvoston suhteellisen laajan harkintavallan piiriin.

I tillägget hänvisas även till inrikesministeriets utlåtande angående besvären gällande statsrådets Sibbobeslut:

Sisäasiainministeriö onkin Sipoota koskevissa kannanotoissaan päätynyt tulkintaan, että "voimassa olevassa kuntajakolaissa ei ole tarkoitus sivuuttaa 'tärkeän yleisen edun' kriteeriä arvioitaessa 5 §:n 2 momentissa tarkoitettujen erityisen painavien edellytysten täyttymystä, vaan tärkeä yleisen edun arviointi haluttiin sitoa 3 §:ssä säädettyihin kuntajaon muuttamisen yleisiin edellytyksiin."

Alanen stöder indirekt även statsrådets Sibbobeslut i följande påstående, som baserar sig på den "allmänna nyttan", som alltså i sig inte är ett giltigt villkor enligt rådande kommunindelningslag:

Ellei tähän hankkeeseen voida soveltaa erityisen painavia edellytyksiä - tärkeää yleistä etua, esimerkkiä on muualta vaikea löytää, Sipoota ehkä lukuun ottamatta.

Att Alanen stöder en annektering av sydvästra Sibbo är inte överaskande, då hela Kervos och Träskändas initiativ bygger på (det eventuella) prejudikatet Sibbo. Däremot borde Alanen medge att hans utreding, trots den juridiska felbedömningen, är av en helt annan klass än Pekka Myllyniemis skandalösa lotsasutredning.

Regeln 10/5. Den 9 december 2007

Författaren till boken Sipoon ryöstö Jouko Tikkanen är huvudredaktör för tidningen Tukkutori. På tidningens webbplats finns en sida där man kan beställa boken. Här finns även textprov ur boken.

En liten detalj i kommunindelningslagen har gått mig förbi. I Sipoon ryöstö låter Tikkanen [Tuomas] Autere påpeka att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag (VE 2) inte uppfyller 10 %-villkoret. Enligt moment 2 i 5 § i kommunindelningslagen får en ändring i kommunindelningen inte inverka "på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen". Enligt inrikesministeriets prememoria för statsrådets gränsbeslut är arealen för "VE 2" 26,557 km² och landarealen för området "V", som enligt Myllyniemis förslag skulle överföras från Vanda till Helsingfors 2,181 km². Eftersom Sibbos landareal enligt Myllyniemis rapport är 364,1 km² utgör landarealen för "VE 2" endast 7,3 % av Sibbos totala landareal. Tillsammans är det område som enligt Myllyniemis förslag skulle inkorporeras med Helsingfors 28,738 km² medan Helsingfors landareal enligt Myllyniemis rapport är 184,5 km². Detta innebär att den föreslagna ändringen i kommunindelningen för Helsingfors del skulle betyda en inverkan på landarealen med 15, 6 %, vilket klart är över gränsen på 10 %.

I sin helhet lyder villkoret som definieras i moment 2 i 5 § i kommunindelningslagen att en ändring i kommunidelningen kan förverkligas om "ändringen inte inverkar på invånarantalet i någon kommun med mer än fem procent eller på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen". Eftersom antalet invånare på området VE 2 utgör 10,50 % av Sibbos totala befolkning och där med klart över gränsen på 5 % uppfylls i inga händelser villkoren som definieras av moment 2, vilket betyder att ändringen kan förverkligas "endast under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar". Det sistnämnda har även Myllyniemi noterat. Det intressanta är att Myllyniemi i sin rapport om sitt förslag VE 2 skriver att i "alternativ 2 stannar landarealen ... under 10 % (ca 30 km² )".

Myllyniemi hävdar även gällande alternativet "VE 4b", som klart överstiger 10 % av Helsingfors areal, att "regeln 10/5 följs". Det är dock knappast Myllyniemi själv som här har gjort en felberäkning. I rapporten berättar Myllyniemi att det i området för alternativ 4b bor 855 personer, men den beräkningen har han åtminstone inte gjort själv. Som ett argument mot alternativet 4b nämner Myllyniemi att det skulle uppstå "en oändamålsenlig avsnörning (där det t.o.m. ingår mark som ägs av Helsingfors)". Även här avslöjar Myllyniemi att Helsingfors markägendom varit ett centralt kritierium i valet av förslag, men dess värre ingår det i "avsnörningen" inte alls mark som ägs av Helsingfors.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Järvenpää ja Kerava eivät tingi liitosvaatimuksesta". Jag citerar ur artikeln:

Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) ei ole pitänyt Keravan ja Järvenpään alueliitosvaatimuksia perusteltuina. Ministeriö teettänee joka tapauksessa lääninhallituksella kenttäkierroksen Järvenpään ja Keravan valtioneuvostolle jättämästä esityksestä.

Asuntoministeri Jan Vapaavuori (kok) pitää tärkeänä, että radan varren rakentamattomat asuinalueet otetaan käyttöön. Vapaavuori tähdentää, että Ristikydön kehittämien asuntotuotantoon on tärkeämpää kuin se, minkä kunnan alueella se on. "Kuntien on pystyttävä seudulliseen yhteistyöhän", Vapaavuori sanoo.

"Ristikydön ja Purolan alueen kehittäminen on Länsi-Sipoon, Länsimetron ja Kehäradan mittainen hanke. Järvenpää ja Kerava ovat sitoutuneet tähän kehittämiseen päinvastoin kuin Tuusula", perustelee liitosvaatimuksia Järvenpään kaupunginjohtaja Erkki Kukkonen.

Man kan fråga sig varför det inte får finnas obebygda områden vid stambanan, då det finns råd med golfbanor vid kustbanan både i Tali och Alberga. Lika väl bör det vara mycket lättare att finna juridiska grunder för en annektering av Ristikytö än för en annektering av sydvästra Sibbo. Däremot torde det vara svårare att motivera anslutningen av området Purola till Träskända, men det bryr man sig knappast om i Kervo. Fastän Kervo och Träskända på ett farsartat sätt själva utnämnde Jussi-Pekka Alanen till uträdningsman är trovärdigheten i Alanens rapport av helt annan klass än trovärdigheten hos Myllyniemis rapport. Mari Kiviniemi kommer inte att ha det lätt att förklara sin inkonsekvens.

Det kan för övrigt noteras att arealen av områdena som Alanen föreslår att skall anslutas till Kervo och Träskända överstiger 10 % av respektive stads areal. Inverkan skulle enligt mina beräkningar för Kervos del vara 16,9 % och för Träskändas del hela 25,9 %. Lika väl skriver Alanen i rapporten Rajat kuntoon, veturi vauhtiin att "Osaliitosten alueet eivät yhdessäkään ylitä kuntajakolain 5 §:n 10 %:n rajaa (osuus on 6,6%)." Alanen har emellertid den 26 oktober gjort ett tilläg till rapporten med titeln "Kuntajakolain vaikutukset järvenpään, keravan ja tuusulan osaliitokseen". Behovet av ett förtydligande framgår ur följande citat ur tillägget:

Ristikydön/Ristinummen/Tuomalan ja Purolan/Vanhakylän alueiden (jatkossa käytetään lähinnä alueen asemien nimeä Ristikytö ja Purola) yhteinen kartalta ilmenevä pinta-ala on noin 14,9 km² (8,6+6,3 km²). Tuusulan kunnan maapinta-ala taas on noin 225 km². Osaliitokset ovat yhdessä noin 6,6 % Tuusulan maapinta-alasta eivätkä näin ylitä kymmenen prosentin rajaa.

Raja ei kuitenkaan saa ylittyä minkään kunnan osalta eli tarkastelu on ulotettava myös Järvenpäähän ja Keravaan. Järvenpäälle osaliitosselvityksessä esitettyjen Purolan ja Ristikydön alueiden yhteispinta-ala on 9,7 km². Kun sitä verrataan Järvenpään
maapinta-alaan, joka on 37,6 km², osuudeksi tulee 25,7 %. Vastaavasti Keravan 5,2 km²:n osaliitos on 17 % kaupungin 30,6 km²:n maapinta-alasta. Molemmat ylittävät selvästi 10 %:n raja-arvon.

Riksdagsmän besökte Storskogen. Den 20 september 2007

Yle har i en notis med rubriken "Sibbo storskogs framtid diskuterades" noterat att riksdagens miljö- och naturgrupp igår besökte i går Sibbo storskog och där diskuterade Storskogens framtid. Yle skriver att kommundirektören i Sibbo Markku Luoma "säger att alla vill ha en nationalpark, men att frågan är var man drar gränsen för hur stora byggområden man skall ha". I artikeln "Nationalpark eller byggnadsområde?" i dagens Borgåblad berättas det att Jyri Mikkola från Luontoliitto kritiserade Sibbos egna planer och menade att det ser ut som om hela planunderlaget skulle vara gjort på basen av Sibbos adresskarta och inte alls ta i beaktande de topografiska förhållandena i skogen. Jag citerar:

Det är branta berg och sanka dalar emellan och mycket svårbyggt, menade han.
– Man borde inte alls behöva diskutera gränserna för storskogen, sade han. De finns definierade redan i Sibbo storskogs andra arbetsgrupps rapport. Motorvägen är gräns.

Många Helsingforspolitiker torde hålla med Mikkola, men det är inte så lätt att säga sin åsikt i denna brännbara fråga. Helsingfors har liksom kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport många gånger om upprepat att Sibbo storskog kan avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området. (Se "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007".) Efter statsrådets gränsbeslut behöver Helsingfors kanske inte längre försöka lura Matti Vanhanen att staden äger förträfflig tomtmark för småhusbebyggelse norr om motorvägen, men vad månne Högsta förvaltningsdomstolen skulle anse om de särskilt vägande skälen för inkorporering av en skog som är tänkt att fredas?

I inrikesministeriets utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut ges följande motivering för en inkorporering som inkluderar delar av Storskogen:

Siirretyn alueen ulottaminen pohjoisessa Sipoonkorpeen on perustunut siihen kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitettyyn johtopäätökseen, että Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan sen merkittävät luontoarvot huomioon ottaen tehdä vasta alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä.

"Kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitettyyn johtopäätös" att en avgränsning av Storskogen kan göras endast i samband med planeringen av den kommande markanvändningen i området finns redan i Ratasvuoris utredning, som Pekka Myllyniemi kopierat. Förövrigt omnämns inte Ratasvuoris utredning i inrikesministeriets utlåtande och inrikesministeriet (Arto Sulonen) har valt att överhuvudtaget inte skilt besvara det besvär där kopieringen av Eila Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006 påtalas.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Pertti Salolainen kräver skydd av storskogen".

Yle har även publicerat en notis med rubriken "Nylands förbund kritiserar landskapsplan", där det noteras att Nylands förbund i likhet med Helsingfors stad anser att beredningen av den landskapsplanen för Östra Nyland bör avbrytas. Jag citerar ur notisen:

Ifall Östra Nylands förbund fortsätter beredningen av landskapsplanen förutsätter Nylands förbund att den del av sydvästra Sibbo, som Helsingfors vill ha, lämnas utanför planen.

Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola förkastar Nylands förbunds förslag. Han anser det vara absurt att kräva att landskapsplanen läggs på is på basis av förslag som kommer från Helsingforshållet, såsom en utbyggnad av metron österut och ett flygfält till Backas i Borgå. Östra Nylands förbund föredrar att Helibanan genom Sibbo till Borgå och Lovisa byggs framom en metrodragning till Sibbo.

Det bör inte överraska någon att Nyland är av samma åsikt som Helsingfors stad. I förslaget till utlåtande, som ingår i föredragningslistan, säges det bl.a. följande:

Erittäin keskeinen kysymys Itä-Uudenmaan maakuntakaavaehdotusta arvioitaessa on vireillä olevista valituksista huolimatta kaavaehdotuksen kyky vastata niihin haasteisiin, joita alueen liittäminen Helsinkiin toteutuessaan maakuntakaavalle asettaa. Tällöin nousee voimakkaasti esille jo edellä mainittu metrolinjauksen katkeaminen maakuntien nykyisellä rajalla, mikä ratkaisuna ei tue alueen kehittämistä pääkaupungin elimellisenä osana.

Yle har idag ytterligare publicerat en notis med rubriken "Tarasti ska utreda bostadsproblemen", där det berättas att bostadsminister Jan Vapaavuori har utsett Tarasti till utredningsman. Tarasti har tidigare fungerat som utredningsman för miljöministeriet, så han är inte handplockad av Vapavuori, men det är klart att han åtminstone åsiktsmässigt står vissa Helsingforspolitiker nära. I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses extraordinära möte den 21 juni 2006 refereras till utredningsman Tatasti. I Helsingfors stadsstyrelses förklaring till förvaltningsdomstolen från den 19 september 2006 citeras Tavasti eller tomtutbudsarbetsgruppens betänkande. Man får hoppas att domarna som dömer i Sibbofrågan inte hoppas på en framtida karriär som utredningsmän.

Helsingin Sanomats redaktör Kimmo Oksanen har i ett blogginläg med rubriken "Selvitysmiestä aina tarvitaan, ja Forsiusta" noterat att Jan Vapaavuri har utnämnt en utedningsman och konstaterar att "Se on hieno homma." Jag citerar vidare ur Oksananens artikel:

Vapaavu0ren toimistosta tulleen tiedotteen mukaan varatuomari Lauri Tarasti perehtyy tonttitarjonnan edistämiseen ja kaavoituksen sujuvoittamiseen. Tarastin ehdotusten on määrä valmistua ennen vuoden loppua. ...

Ei ole kulunut kuin kolme yötä siitä, kun selvitysmies Jussi-Pekka Alanen jätti ehdotuksensa Järvenpään ja Keravan kaupungeille, että niiden olisi liitettävä Tuusulasta pari palaa itseensä: Ristikydön ja Purolan. ...

Sama mies Alanen selvitti aiemmin, että Sipoosta on lounaiskolkka liitettävä Helsinkiin: tarvitaan nykyistä tehokkaampaa kaavoitusta, asuntojen rakentamista ja joukkoliikennettä. Valtioneuvosto päätti, että näin on. Korkein hallinto-oikeus vielä miettii, että menikö kaikki laillisesti oikein. Toivotaan että näin kävi, ja että miettivät sen nopeasti. Sipoossa ollaan tietysti eri mieltä.

Oksanen förväxlar tydligen Jussi-Pekka Alanen, som fortfarande är en respekterad utredningsman, med Pekka Myllynimi, som nog inte lär få några nya uppdrag. Jag frågar mig hur det är möjligt. Hannes Manninen utnämnde Alanen till utredningsman i juni 2003 och hans rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" publicerades i mars 2004. Här föreslås inga kommunsammanslagningar. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)

Motion för flygfält till Sibbo. Den 18 september 2007

I dagens Helsingin Sanomat ingår det en artikel med rubriken "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän". Utredningsmannen som föreslår en ändring av kommunindeningen mellan Tusby, Kervo och Träskända är ingen mindre än Jussi-Pekka Alanen, vars rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" från 2004 kom att få stora direkta och speciellt indirektra följder. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Denna gång är det inte kommunministern som utnämnt Alanen till utredningsman.

I en artikel med rubriken "Järvenpää haluaa selvittäjäksi Alasen" berättade Helsingin sanomat den 31 januari att att staden Träskända vill att det tillsätts en kommunindelningsutredare för att utreda en föreslagen gränsjustering mellan Träskända och Tusby och att Tusby önskade att inriksministreriet skulle utse Jussi-Pekka Alanen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Regeringsrådet Arto Sulonen från inrikesministeriet tog i tidningen klart avstånd från Tusbys initiativ:

Laki lähtee siitä, että selvitysmiehen asettamiselle pitää olla erityisiä perusteita. Ei sellainen menettely automaatista ole. ...

Sellaista menettelyä emme tunne, että yksyttäinen kunta hakee itselleen kuntajaon muutosta, joka koskee muita kuntia ja saisi oikeuden määritellä, asetetaanko selvitysmies ja kuka hän on. Selvitysmiehestä pitää kuulla kaikkia kuntia, joita asia koskee.

För Träskända gällde andra regler än för Helsingfors. Även ur ledaren med rubriken "Keravan,Järvenpään ja Tuusulan osakuntaliitos olisi järkevä" i dagens nummer av Helsingin Sanomat framgår att inrikesministeriet särbehandlat Helsingfors - och Sibbo. Jag citerar:

Keravan ja Järvenpään toivomat alueliitokset ovat sukua Helsingin pyrkimykselle saada maata Sipoosta. Aivan kuten Sipoo vastustaa alueliitosta myös Tuusula on osaliitoksia vastaan. Tuusulan mielestä osaliitoksia ei tarvita, koska kaikki kolme kuntaa voivat tehdä yhteisen osayleiskaavan. Sipoo olisi myös halunnut yhteistyötä Helsingin kanssa.

Tuusula ei ole halussaan uskottava. Sen voimavarat kuluvat Hyrylän, Kellokosken ja Jokelan taajamien kehittämiseen. Ristikytö ja Purola olisi järkevää antaa Keravan ja Järvenpään rakennusmaaksi. Se ei Tuusulaa köyhdyttäisi vaan parantaisi Keski-Uudenmaan vetovoimaa.

Hyvistä perusteluista huolimatta osaliitoksia ei ole helppo saada läpi. Koska Tuusula vastustaa liitosta, päätösvalta jää valtioneuvostolle. Hallitus korosti Sipoo-päätöksen jälkeen, että kysymyksessä oli yksittäistapaus, joka ei helposti toistu. On todennäköistä, ettei keskustalainen kuntaministeri Mari Kiviniemi liputa liitosten puolesta ainakaan kunnallisvaalien alla.

Helt enkelt blir det inte för minister Kiviniemi att motivera att Alanens förslag inte går för sig. Tusby och Kervo är centrala delar av Helsingfors metropolområde, speciellt efter att Nordsjö hamn blivit färdig och den nya bangården i Kervo tagits i bruk. Men Helsingfors är ju Finlands enda huvudstad... Att Kiviniemi redan hunnit ta avstånd från Alanens förslag till ny kommunindelning framgår ur artikeln "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän", där det framgår att "kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) on ilmoittanut, että hankkeelle ei ole perusteita".

På kultursidorna i dagens Helsinginsanomat finns en artikel med rubriken "Näpit irti Sipoosta! – Kilven sanoin", som berättar att "Nälkäteatterin Bathseba kokosi aktivistit ja Sipoon puolustajat".

I dagens nummer av Hufvudstadsbaldet ingår en notis med rubriken "Backasflyg om fem år?" Det är Helsingfors fastighetsverk som via fastighetsnämnden vill skynda på flyttningen av flygverksamheten bort från Malm. Går det som fastighetsverket önskar, kan Helsingfors börja bygga ett nytt småhusområde i Malm mycket tidigare än man kunde göra i sydvästra Sibbo, som åtminstone ur Centerns synvinkel var tänkt som ett alternativ till Malm. Senare idag har Hbl på tidningens webbplats publicerat en notis artikel med rubriken "Nu vill Sibbobor ha fältet!". I artikeln berättas att tretton fullmäktigeledamöter från Sibbo tecknat under en motion för ett flygfält till Sibbo. Yle förmedlade på morgonen nyheten i en notis med rubriken "Flygfält till Sibbo?". Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Sibbopolitiker vill ha flygplats i Box".

Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat motionen "om att Sibbo kommun skall be kommunikationsmisteriet att utreda etablering av flygplats i skogen mellan Savijärvi och Box". Liljeström förhåller kritiskt till initiativet, fastän hon noterar att man synbarligen bara vill skaka om i kortleken. Liljeström noterar att förslaget på ett flygfält till Box förkastats p.g.a.. sin närhet till Sköldvik samt för att luftrummet kolliderar med Vandas behov. Själv tycker jag att motionen verkar var en bra idé just därför att det aktuella alternativet, som Helsingfors nyligen föreslagit, redan har konstaterats olämpligt. Vad har man att förlora? Jag föreslog för ett år sedan själv i blogginlägget "Flygfält till Sibbo! Den 24 september 2006" att man, för att röra om i soppan, skulle göra ett ställningstagande för ett flygfält i Sibbo. Å andra sidan kan initiativtagarna till motionen ha motiv som jag inte känner till.

Liljeström avslutar blogginlägget med en nyhet: "HFD har i fredags meddelat att kommunen får komma med sina kommentarer till statsrådets bemötande av det besvär vi inlämnat gällande statsrådets beslut att godkänna annektering av mark till Helsingfors." Statsrådet har tydligen redan kommit med ett bemötande eller en förklaring.

Alanens förslag. Den 19 maj 2007

Bristen på tid gör att jag inte kan undersöka alla bakgrundfaktorer i fallet Sibbo. En mycket väsentlig faktor som jag endast i förbigående omnämnt är Hannes Manninens (c) förslag till ny lag för samarbetet i huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Inför beredningen av en ny lag för regionen utnämnde Manninen i juni 2003 Jussi-Pekka Alanen till utredningsman för att bl.a. utreda beslutsfattandet i regionen. Alanens rapport, som fick titeln "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" (pdf), publicerades den 2 mars 2004 . I rapporten föreslår Alanen bl.a. att "Perustetaan Helsingin seudun kehittämisen poliittinen neuvotteluryhmä, jonka puheenjohtajana on alue- ja kuntaministeri sekä jäseninä ainakin liikenne- ja viestintäministeri, opetusministeri, sosiaali- ja terveysministeri, valtiovarainministeri, ja ympäristöministeri sekä (5-6) Helsingin seudulta nimettyä poliittista edustajaa, kehyskunnat huomioon ottaen" och att "Pääkaupunkiseudulle (kuusi kuntaa) perustetaan lakisääteinen pääkaupunkiseudun yhteistyöhallitus, joka koostuu kuntien johtavista poliitikoista." (De föreslagna sex kommunerna inbegriper, så som ur kartan ovan framgår, fötrutom de nuvarande SAD-städerna även Sibbo och Kyrkslätt.)

Bakgrunden till Alanens förslag och utkastet till ny lag för huvudstadsregionen var det bristande regionala samarbetet och den låga bostadsproduktionen i förhållandet till efterfrågan i synnerhet. Kommunminister Manninen - eller var det kanske bostadsminister Manninen - med statsminister Matti Vanhanen i bakgrunden hade för avsikt att ta till "hårda medel" för att få upp bostadsproduktionen. Krav ställdes även på Helsingfors, samtidigt som statsministern saboterade Helsingfors planer genom sina uttalanden om Malm.

Utgående från Alanens förslag började inrikesministeriet bereda ett lagförslag som motsvarade Alanens förslag. Städerna i huvudstadsregionen motsatte sig förslagen, trots att ordet metropolipolitiikka upprepas 9 gånger och ordet metropolialue upprepas hela 64 gånger i Alanens rapport. Speciellt hårt var motståndet från samlingspartistiskt håll. Det av Helsingforspolitikerna prisade "frivilliga" samarbetet, samarbetsmötet och samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen är ett försök att förhindra skapandet av en mellanstegsförvaltning och statlig styrning. (Alanen föreslog ingen ny nivå av mellanstegsförvaltning, men nog att det inrättas en lagstadgad samarbetsstyrelse. Dessutom föreslog han att det regionala beslutsfattandet och regionala uppgifter i huvudstads- och Helsingforsregionen skulle föreskrivas genom lag.) Planerna på att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors kan även i högsta grad ses som ett motdrag till Alanens förslag, eller den lagberedning som Alanens rapport ansluter till. Genom annekteringen skulle huvudstaden kunna uppfylla de krav som staten eller regeringen ställde på bostadsproduktion i Helsingfors samtidigt som de övriga städerna i huvudstadsregionen kunde förbli självständiga kommuner.

Alanen räknar i sin rapport upp flera olägenheter i Helsingforsregionen. Jag skall här återge två:

- Helsingin seutu on Euroopan hajaantuneimpia miljoonakaupunkeja; miten kaupunki- ja yhdyskuntarakennetta hallitaan
- Kuka johtaa poliittisesti ja operatiivisesti pääkaupungin miljoonakaupunkia ja Helsingin seutua; tällä hetkellä ei kukaan

Det politiska tomrummet i Helsingforsregionen har gett Helsingfors och Samlingspartiet i Helsingfors en makt som inte bygger på ett politiskt mandat. Huvudstadregionens dokumenterade stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen är ett resultat av de möjligheter som det politiska tomrummet har erbjudit Helsingforspolitikerna.

I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" avdramatiserar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi huvudstadsregionens motdrag till Alanens förslag. Jag citerar ur rapporten:

Inrikesministeriet tillsatte i juni 2003 ett projekt för att utveckla samarbetet i Helsingforsregionen. Utredningsman för projektet var Jussi-Pekka Alanen, vars förslag offentliggjordes i mars 2004. Utgående från utredningsmannens förslag och utlåtandena om dem beredde inrikesministeriet ett lagutkast angående utvecklande av samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen.

Med anledning av Alanens utredning begärdes av kommunerna och landskapsförbunden i Helsingforsregionen före utgången av mars 2005 utredningar om vilket sätt de ämnar främja heltäckande samarbete mellan kommunerna i Helsingforsregionen vilket omfattar städerna i SAD-området och deras kranskommuner.

I samtliga utlåtanden understöddes utvecklandet av frivilligt och stegvist samarbete. I sammandraget konstaterades att det frivilliga samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen fördjupats på ett betydande sätt i huvudstadsregionen och mellersta Nyland och även mellan dessa.

Myllyniemi refererar till Alanens rapport under rubriken "Förslag till lösningar på problemen med samhällsstrukturen", men Myllyniemi refererar i sin rapport inte till Alanens syn på Sibbo. I sin rapport skriver Alanen följande:

Helsingin läheisyydestä huolimatta Sipoo on ollut vähän suorassa vuorovaikutuksessa Helsingin suuntaan. Yhteistyötä on tehty, mutta vain tapauskohtaisesti. Sipoossa on pelätty Helsingin puuttumista kunnan päätöksentekoon, missä yhtenä syynä on ollut Helsingin laajat maanomistukset Sipoossa. Joissakin puheenvuoroissa on Sipoon merkitystä aika ajoin myös korostettu tavalla, jossa kunnan luonnetta ja perinnettä ei ole otettu huomioon. Asenteet eivät ole sopineet yhteen.

Sipoon tulevaisuus kytkeytyy Helsingin suuntaan. On tärkeää, että Sipoo olisi mukana niissä tarkasteluissa ja suunnitelmissa, joilla Helsingin itäpuolta kehitetään. Selvää myös on, että tässä yhteistyössä Sipoo on itsenäinen toimija, joka päättää oman kuntansa tekemisistä. Sipoon luonnonmaisemat ja kulttuuriympäristö ovat koko seudulle yhtä tärkeitä kuin sipoolaisillekin. Sipoolaisten taholta on esitetty selkeitä varauksia yhteistyön tiivistämisestä pääkaupunkiseudun suuntaan. Edessä olevat haasteet, kuitenkin selkeästi puoltavat tällaista kehitystä.

Kysymyksessä ei ole kuntien yhdistäminen tai päätäntävallan rajoittaminen. Tavoitteena on saada Sipoo mukaan vaikuttamaan pääkaupunkiseudun yhteiseen päätöksentekoon ja kehitystyöhön, jonka osa Sipoo on. Tämä ei rajoita Sipoon perinteellisten kulttuuriyhteyksien säilymistä Itä-Uudellamaalla.

Problemet är att det i huvudstadregionen inte finns ett gemensamt beslutsfattande och att Helsingforts inte vill ha ett sådant. Trots att Alanen talar för ett bevarande av Sibbos traditionella kulturella band till Östnyland, föreslår Alanen i sin rapport även en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund.

Bloggar. Den 8 februari 2007

"Centerman undrar över brådskan i Sibbofrågan" är rubriken på en mindre notis i dagens Borgåblad på sida 8. "Rösta rätt om Sibbos gränser" är rubriken på en artikel i samma tidning. Se e-tidningen. Den sistnämnda artikeln berättar att närmare 2500 röstsedlar har anlänt till Sockengården, medan det kommit in drygt 2500 anmärkningar mot Myllyniemis förslag.

Christel Liljeström har sent i går kväll skrivit ett blogginlägg, där hon kommnenterar de olika partiernas valprogram. Hon har noterat att Centern vill ge alla rätt att bo i egnahemshus:

Och varför säger de att alla har rätt att bo i egnahemshus? Är det ett gömt ställningstagande i Sibbo frågan?

Jag har själv tagit en titt på Centerns valprogram och visst talas det om småhus. Centerns mål är bl.a. att "helpottaa ihmisten asumistoiveiden toteutumista lisäämällä tonttitarjontaa valtion ja kuntien yhteistoimin, nopeuttamalla kaavoitusta ja kehittämällä pientalovaltaiseen asuntorakentamiseen soveltuvia asuntoalueiden toteutusmalleja". Den som söker efter insmygda ställningstaganden för en annektering noterar även att Centern nu vill "turvata Helsingin metropolialueen kansainvälinen kilpailukyky". Paavo Väyrynen har kommenterat detta ställningstagande i en kolumn med rubriken "Keskustan aluepolitiikan linja ei saa hämärtyä" den 21 januari. Jag citerar:

Nyt linja uhkaa hämärtyä. Luonnokseen eduskuntavaalien ohjelmaksi on ilmestynyt kohta, jonka mukaan Helsingin metropolialueen kansainvälinen kilpailukyky on turvattava.

Muusta aluepolitiikasta irralleen otettuna tuo vaatimus synnyttää sen käsityksen, että Keskustakin on alkanut uskoa työpaikkojen ja väestön kasautumisen parantavan pääkaupunkiseudun kansainvälistä kilpailukykyä. Näin ei tietenkään ole. ...

Pääkaupunkiseudun kilpailukyky ei parane eivätkä sen ihmisten elinolot parane, jos alueelle suuntautuu voimakas valikoimaton muuttoliike muualta maasta. Jotta Helsingin seutu voisi täyttää oman tehtävänsä koko Suomen veturina, sen tulee käyttää oma kasvuvaransa niiden toimintojen kehittämiseen, jotka turvaavat sen kansainvälistä kilpailukykyä.

Det torde vara många i Centern som är mycket kritiska mot partiordförandens och kommunministerns fjäskande för "metropolområdet". En valframgång för Centern är i sig inget hot mot Sibbo. En annektering av Sibbo är, trots valprogranmmet, helt i konflikt med Centerns linje. Centern bör inte kritiseras för sitt program, utan snarare för att partiet - eller vissa centerministrar - i fallet Sibbo har agerat i konflikt med partiets linje. För övrigt kan det påpekas att Antti Kaikkonen är ordförande för Centerns bostadspolitiska arbetsgrupp. Kaikkonen lämnade på tisdagen in ett skriftligt spörsmål till regeringen om Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo. (Se Spörsmål till regeringen. Den 6 februari 2007.) Jag gissar att bostadsminister Hannes Manninen i sitt ställningstagande för Helsingforsbornas rätt att bo i egnahemshus snarare lyssnat på partiordföranden än på partiets bostadspolitiska arbetsgrupp.

Riksdagsvalet 1999 var det första valet där Internet och webben allmänt utnyttjades i valkampanjen. Årets val är det första där bloggarna intar en betydelsefull roll i kampanjerna. Bloggarna gör valet mera jämlikt, då alla kandidater här har möjlighet att publicera sitt budskap. Det är dock endast få bloggskrivare förunnat att få sina bloggar noterade och citerade i medierna. En av många kandidater som inför valet börjat skriva blogg är Christel Liljeström. Liljeström försöker naturligtvis nå synergieffekter av att samtidigt driva sin valkampanj och en kampanj mot Helsingfors annekteringsplaner. Dess värre kompenserar en blogg inte artiklar i Helsingin Sanomat. I sitt finskspråkiga blogginlägg från i tisdags, "Pyhä Simplikus" kommenterar Liljeström det faktum att Helsingin Sanomat inte publicerade hennes svar på Laura Kolbes debattartikel. (Se Helsingforspolitikerna sätter blodet i omlopp. Den 18 december 2006.) I samma blogginlägg kommenterar Liljeström för övrigt även Jan Vapaavuroris blogginlägg den 3 februari, där han säger att en anslutning av västra Sibbo till Helsingfors skulle vara en miljögärning. (Se Vapaavuoris miljögärning. Den 4 februari 2007.)

Även Astrid Thors har på sin blogg kommenterat Vapaavuoris blogginlägg. Thors har för övrigt skrivit blogg en längre tid och var även tidig att börja använda sig av webben.

En bloggskrivare som har speciellt många läsare är Jyrki Kasvi, som är riksdagskandidat för de gröna i Nyland. Till skillnad från Matti Vanhanen, vars blogginlägg från idag har notarats av medierna, lockar Kasvi besökare till sin blogg tack vare innehållet i blogginläggen. I det senaste blogginlägget "Kielipuoli sopimus" skriver Kasvi om översättningsmissen som försenade behandlingen av Sibbofrågan. Själva Sibbofrågan har han tyvärr inte behandlat på sin blogg. På Yles valmaskin anser han att en utvidgning av Helsingfors österut inte är berättigad.

I dagens Sipoonsanomat uppmärksammas Vapaavuoris ovannämnda blogginlägg. Även Antti Kaikkonens skriftliga spörsmål behandlas i en arikel. Kaikkonens egen hemkommun Tusby hotas av grannarna Träskända och Kervo, ifall Sibbo blir ett prejudikat för att en grannkommun utan klara juridiska grunder kan inkorporera områden som tillhör en grannkommun. Träskändas har genom att själv föreslå att Jussi-Pekka Alanen utnämns till utredningsman närmast gjort parodi på Helsingfors och inrikesministeriets agerande i fallet Sibbo, men jag antar att inte var avsiktligt parodierat. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.) I Sipoon Sanomat säger Kaikkonen helt riktigt att han engagerat sig i Sibbofrågan redan innan "case Tuusula".