Landskapsmodellen. Den 15 november 2015

För en dryg vecka sedan löstes regeringskrisen med att Samlingspartiet fick "valfrihetslagstiftning" mot att Centern fick sin landskapsmodell. (Se "Hot och kohandel. Den 8 november 2015".) Överenskommelsen förefaller vara en stor eftergift från Samlingspartiets sida, men i Helsingin Sanomats artikel "Stubb puolustaa maakuntia" säger partiordförande Alexander Stuibb igår sig förvara landskapen:

”Minä kannatan vahvoja, itsenäisiä maakuntia. Helsingissä ja muissa suurissa kaupungeissa on ymmärrettävä myös maakuntien voimavara”, hän julistaa.
Kansainvälinen, Helsingissä syntynyt ja Espoossa asuva Stubb on siis muuttunut maakuntien mieheksi.

Stubbs föregångare Jyrki Katainen hade knappast kunnat komma  med ett  motsvarande uttalande. I Helsingin Uutiset 11.11 2015 säger Risto Hietanen följande:

Siilinjärveläinen Jyrki Katainen joutui kuuntelemaan valitsioitaan, erityisesti Ben Zyskowicziä ja Jan Vapaavuorta, jottka leimallisesti olivat helisinkiläisiä. Nyt Stubb on kuin kuoropoika Sipilän ja Soinin heiluttaessa tahtipuikkoa.

I verkligheten var överenskommelserna om kommunreformen eller - reformerna inklusive lösningen på "Sibbofrågan" under Katainens tid som partiordförande ett resultat av att Katainen hade en svag ställning inom partiet och var tvungen att lyda order från Helsingfors.

Landskapsmodellen minskar avsevärt trycket på kommunsammanslagningar inklusive kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Lika väl har en del politiker hävdat att kommuner kan slås samman nu när de efter införande av landskapsmodellen inte längre behövs.

Nästa statsminister? Den 13 april 2014

I fredags publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Valtioneuvoston toimivallan laajentamista kuntaliitoksissa ei viedä eteenpäin". (Pressmeddelandet har inte publicerats på svenska.) Att regeringen nu tar tillbaka förslaget som skulle möjliggöra tvångssammanslagningar är ytterligare ett bakslag för kommunreformen och ytterligare ett uttryck för regeringens oförmåga att ta beslut.

Det torde finnas flera förklaringar till att Samlingspartiet gett upp sin ambition att skapa "starka" kommuner. En kan vara att man inom partiet väntat Jyrki Katainens meddelande att han lämnar posten som partiordförande. Jan Vapaavuori lär den senaste tiden ha varit passiv då det gäller sote- och kommunreformen, samtidigt som han enligt medierna fört en ordförandekampanj.

Vapavuoris eventuella ordförandekampanj har aktualiserat hans brottsregister. City-lehti lyfte i veckan upp en gammal artikel från 2006, "Jan Vapaavuori – Rötösherra". I artikeln kan man förutom om de tre brott som Vapaavuori dömts för läsa bl.a. följande:

Sipoolaisilla on ainakin monta syytä olla pitämättä hänestä. Vapaavuori on yhdessä kaupunginjohtaja Jussi Pajusen ja kaupunginvaltuuston puheenjohtajan Rakel Hiltusen kanssa järjestämässä Suomen historian kuohuttavinta alueluovutusta: Helsinki haluaa 14 prosenttia Sipoon maista, 20 prosenttia Sipoon väestöstä. Vapaavuori haluaa rakentaa Sipooseen pientaloja keskiluokalle tiiviisti keskieurooppalaiseen tyyliin. Metroasemien ympärille pienkerrostaloja, jotta metrolle saadaan riittävästi käyttäjiä.

Brotten som Vapaavuori dömts för har varit hinder i vägen för Vapaavuoris politiska karriär. Hans delaktighet i inkorporeringen av sydvästra Sibbo uppfattades däremot, åtminstone ännu för några år sedan, av många som en politisk merit. Utan "Sibbofrågan" hade Vapaavuori knappast blivit minister i regeringen Vanhanen II. Vapaavuori är ingalunda den enda som dragit nytta av att ha deltagit i myglet kring inkorporeringen. I inlägget "Opportunism. Den 13 junin 2010" noterar jag att flera andra gynnats av sin inblandning i fallet Sibbo: Mari Kiviniemi, Mika Rossi, Risto Rautava, Otto Lehtipuu, Kari Prättälä och Arto Sulonen.
 

Arkiverat: Jyrki Katainen. Den 5 augusti 2009

nyckelord: Katainen

Jyrki Katainen förblev länge en doldis i fallet Sibbo. I januari 2007 avslöjade Katainen "Samlingspartiets" eller sin egen åsikt i Sibbofrågan, men först efter statsrådets beslut i juni 2007 avslöjade stadsdirektör Jussi Pajunen Katainens centrala roll i den politiska överenskommelsen över ett år tidigare. Katainens motiv för att ge efter för Helsingfors krav är inte svårt att gissa sig till. I själva verket har han medgett att Samlingspartiet i Helsingfors var allt för starkt för att han i Sibbofrågan skulle ha kunnat gå emot Helsingfors. Katainens roll är ändå högst anmärkningsvärd. Speciellt anmärkningsvärt är det att han vid statsrådets sammanträde den 28 juni 2007 gick emot föredragande minister Mauri Pekkarinen och föreslog att en ändring i kommunindelningen förverkligas i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Utredningen och beredningen som förslaget grundade sig på var så bristfälligt och kontroversiellt att Katainen måste ha haft mycket starka personliga motiv till att gå emot den föredragande ministern.

Finansministeriet meddelade i måndags att förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi (c) får en ny statssekreterare i början av oktober. Den nya statssekreteraren heter Mika Rossi. Jag har skrivit ett blogginlägg om honom, "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008".

Konklav. Den 20 juni 2009

Jag har i ett flertal blogginlägg redogjort för hur en lösning på Sibbofrågan var en förutsättning för att man skulle uppnå enighet om kommunreformen och ramlagen i juni 2006. I första hand var det de två stora regeringspartierna Centern och socialdemokraterna som inte kunde komma överens. Om man utgår från att en överenskommelse om Sibbo var en förutsättning för att partiernas respektive huvudförhandlare Hannes Manninen och Rakel Hiltunen skulle komma till förhandlingsresultat om KSSR, så är det lite märkligt att det i slutändan var Samlingspartiet och Jyrki Katainen som garanterade att den överenskomna inkorporeringen förverkligades. Att Katainen tillsammans med bl.a. Matti Vanhanen röstade för en ändring i kommunindelningen är i sig inte speciellt märkligt. Katainen hade redan i januari 2007 låtit förstå att han som minister skulle rösta för en inkorporering av sydvästra Sibbo. (Se "En valfråga. Den 24 januari 2007".) Det anmärkningsvärda är att Katainen på synnerligen tvivelaktiga grunder lade fram ett motförslag till den föredragande ministern Mauri Pekkarinens förslag och såg till att alla närvarande samlingspartistiska ministrar röstade för en ändring i kommunindelningen - och enligt pålitliga källor såg till att vissa ministrar var förhindrade att deltaga i statsrådets sammankomst då det begav sig.

Katainens och Samlingspartiets agerande torde bygga på två olika överenskommelser, dels en överenskommelse i samband med regeringsförhandlingarna våren 2007, dels en överenskommelse i samband med förhandlingarna om KSSR i juni 2006. I strukturgruppen, som kom överens om KSSR och ramlagen, var även de dåvarande oppositionspartierna representerade. Överenskommelsen våren 2007 byggde till stor del på överenskommelserna i samband med KSSR-förhandlingarna. Genast efter statsrådets beslut i slutet av juni 2007 avslöjade Jussi Pajunen att Katainen i själva verket hade haft en central roll i överenskommelsen i Sibbofrågan i juni 2006. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".)
Jag har flera gånger hävdat att Sfp-ministrarna vet mera om kopplingar och inofficiella avtal i Sibbofrågan än vad de avslöjat i offentligheten, men egentligen har Wallin, så som jag noterat bl.a. i blogginlägget "Wallins blogg. Den 26 april 2008", avslöjat det viktigaste. Wallin torde inte själv ha deltagit i förhandlingarna om Sibbo, men han har varit med då strukturgruppen kommit fram till förhandlingsresultat som byggt på en lösning av Sibbofrågan.





Påven väljs av ett konklav som sammankommer i Sixtinska kapellet. Namnet 'konklav' syftar på att kardinalerna sammankommer till val bakom lykta dörrar. Då en kvalificerad majoritet röstat för en påvekandidat bränns valsedlarna upp tillsammans med torr halm, vilket ger upphov till vit rök. Hur enighet uppnås förblir okänt för omvärlden, men tvånget att uppnå resultat torde vara en betydande faktor. Det är även troligt att förhandlingar redan har förts innan Kardinalerna låses in i Sixtinska kapellet. Hemlighetsmakeriet har gett upphov till allehanda konspirationsteorier.

Den 29 juni 2006 skrev den nyvalde partiordföranden Stefan Wallin ett blogginlägg som han gav den träffande rubriken "Vit rök - en ramlag!". Jag har citerat ur inlägget förut, men citerar på nytt:

Vit rök - en ramlag!

Det blidde en ramlag - i alla fall. Klockan var väl strax efter halv tre på onsdagen när jag vågade tänka den tanken. Då satt jag, sida vid sida med Eva Biaudet, på strukturarbetsgruppens möte på inrikesministeriet. Det möte som skulle bli det sista - och alltså också blev det. Det var tydligen många som väntade på besked. Sisådär halv tre pep det till i strukturarbetsgruppsmedlemmarnas mobiltelefoner. Det var ett sms från FNB:s snabbnyhetsservice: “Regeringspartierna är överens om ramlagen”. Tala om snabb förmedling. Tala om läckor. Good news travel fast. ...

Efter presskonferensen kände nog alla en stor lättnad. Ramlagen var i hamn. Men så återstår också flera problem. Ett av dem är Sibbo - eller snarare den helsingforsiska vrålhungern efter 5000 hektar av denna sin granne. Detta kan vara bra att veta: Sibbofrågan var aldrig uppe i strukturarbetsgruppen för diskussion. Inte en gång. Också det här bevisar vilka mörkrets krafter som opererat bakom ridån.

Ett förhandlingsresultat om KSSR var viktigt även för Sfp, men varför blandar Wallin in Sibbo i detta sammanhang? Sibbo hade visserligen diskuterats tidigare i samband med kommunreformen, men Sibbofrågan hade ju, som Wallin säger, inte en gång varit uppe för diskussion i strukturgruppen. Varför talar Wallin om "mörkrets krafter som opererat bakom ridån", om Sibbo inte var en fråga för strukturgruppen? Svaret är naturligtvis att Sibbo i högsta grad var en fråga för strukturgruppen, men inte en fråga som man diskuterade inför hela konklaven. Wallin torde ha varit mycket medveten om att det överraskande förhandlingsresultatet om ramlagen byggde på överenskommelser som mörkrets krafter gjort bakom ridån.


Fallet Sibbo

Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009

Helsingin Sanomat publicerade i tisdags en artikel med rubriken "Katainen: Tehtäväni on olla myös Savossa". I artikeln konstateras det att "Lehtomäki asuu miehensä ja kahden lapsena kanssa Sipoossa, mutta on Oulun vaalipiirin edustaja korkeimmalla kulukorvauksella Kuhmosta." Miljöminister Paula Lehtomäki (c) torde betala kommunalskatt i Sibbo, eftersom hon den 31 december 2008 var skriven i Sibbo, men hon bor på området som vid årsskiftet inkorporerades med Helsingfors. I artikeln noteras det vidare att finansminister Jyrki Katainen (saml) med familj bor i Esbo, fastän Katainen är kommunfullmäktigeledamot i Siilijärvi i norra Savolax.

Jyrki Katainens roll i fallet Sibbo är intressant. Finansministern avbröt sin semester i juni 2007 för att deltaga i statsrådets Sibbobeslut. Det var Katainen som vid statsrådets sammankomst föreslog att kommunindelningen ändras i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag, medan föredragande minister Mauri Pekkarinen föreslog att förslaget förkastas, då det strider mot lagen. Ett år tidigare hade Katainen tillsammans med ordförandena för Centern och SDP kommit överens om att sydvästra Sibbo inkorporeras med Helsingfors. Genom denna överenskommelse räddades Centern och Socialdemokraterna ur en regeringskris, som hade följt om man inte uppnått enighet om KSSR. Katainens agerande i Sibbofrågan förefaller på många sätt irrationellt.

Jag har tidigare på denna blogg noterat att Katainen haft alla skäl att värna om sina relationer till Samlingspartiet i Helsingfors, för att undgå sin föregångares öde. Helsingforskretsens starka ställning inom Samlingspartiet var när det kom till kritan avgörande för utgången i fallet Sibbo. Även om Katainen var pressad att stöda Helsingfors i den s.k. Sibbofrågan, måste även han få någonting substantiellt i utbyte.

Katainens hemkommun Siilijärvi är grannkommun till Kuopio, dit läkemedelsverket skall flyttas. Det är anmärkningsvärt att Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori, som normalt är högjudda motståndare till regionalisering av statliga verk, inte velat kritisera flyttandet av läkemedelsverket till Kuopio, utan nöjt sig med att konstatera att regionaliseringen är inskriven i regeringsprogrammet, i likhet med metropolpolitiken. Att läkemedelsverket eller Kuopio liksom inte heller Sibbo nämns i regeringsprogrammet har mindre betydelse. Skämttecknaren Karlsson försökte i Helsingin Sanomat den 25 januari lösa problemet med regionaliseringen genom att jämföra Kuopio med (sydvästra) Sibbo. (Se "Prejudikatet Vanda. Den 26 januari 2009 ".) I själva verket torde vi här ha en viktig koppling.

Fallet Sibbo

Ansvarig minister. Den 28 september 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår ett ledarstick med rubriken "Rajariita rajattava". Enligt Helsingin Sanomat är det uppenbart att överenskommelse om ersättning inte kan nås:

Helsinki ja Sipoo ovat neuvotelleet tuloksetta alueliitoksen korvauksista. On ilmeistä, että sopua ei löydy. Helsinki tarjoaa muutamaa miljoonaa euroa. Sipoon pilkku on eri paikassa.

Kuntajakolain tulkinta omaisuuden luovutushinnasta joudutaan ratkomaan hallinto-oikeuksissa. Jos Helsingin poliitikot päättäisivät hyvittää Sipoota esimerkiksi sadalla miljoonalla, veisi sekin oikeuteen. Jonkun mielestä kyseessä olisi laiton lahjoitus.

I § 20 i kommunindelningslagen säges det att "I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt." Vad som i det aktuella fallet är ett "rättvist sätt" råder det högst olika uppfattningar om. Det finns många olika subjektiva, politiska och ideologiskt betingade bedömningar som kan påverka uppfattningen om vad som här vore rättvist. Enligt § 21 i kommunindelningslagen "avgörs ärendet som förvaltningstvistemål i länsrätten" om de berörda kommunerna inte når enighet om en uppgörelsen. Då länsrätternas uppgifter från år 1999 övertagits av förvaltningsdomstolarna, betyder det att ärendet först går till Helsingfors förvaltningsdomstol och därefter vid behov kan föras vidare till HFD.

Rådande kommunindelningslag har aldrig varit tänkt att möjliggöra inkorporeringar som motsvarar den aktuella mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Det har nu klarnat att statsrådet och det ansvariga ministeriet åtminstone borde ha tagit ställning till frågan om ersättning innan man tog det kontroversiella beslutet om en ändring i kommunindelningen. Samtidigt inser allt fler bristerna i beredningen. Det fanns visserligen juridiskt sett allvarligare brister i beredningen, men dem har man ganska väl lyckats sopa under mattan. Frågan om ersättning kan man däremot inte vifta bort.

Det är frågan värt om inte den ansvariga ministern borde avgå - om den fanns en ansvarig minister. Hannes Manninen har sent om sider indirekt medgett sitt ansvar, men i regeringsgförhandlingarna var man förutseende nog att inte ge Manninen förlängt förtroende. Manninens efterträdare jävade sig i Sibbofrågan. Även om Mari Kiviniemi torde ha haft ett finger med i spelet, kan hon inte gärna betraktas som ansvarig minister. Uppgiften som föredragande minister sköttes av Mauri Pekkarinen. Det är närmast han som borde kunna anses som ansvarig, men Pekkarinen förslog själv att förslaget till en ändring i kommunindelningen förkastas på så väl politiska som juridiska grunder. Ansvariga är därmed de åtta ministrar som emot föredragande ministers förslag röstade för en ändring i kommunindelningen. Huvudansvarig är dock Jyrki Katainen, som var den minister som mot föredragande ministers förslag föreslog att regeringen godkänner föredragande tjänsteman Arto Sulonens förslag. Dessutom har Sulonen med hela kommunavdelningen flyttat från inrikesministeriet till finansministeriet sedan beslutet togs. Katainen är i egenskap av finansminister och ordföande för Samlingspartiet den enda minister som kunde övertala Helsingfors att betala en skälig ersättning.

Samlingspartiets ledning. Den 10 maj 2008

I gårdagens blogginlägg "Sibboannekteringen hinder för valförbund. Den 9 maj 2008" skrev jag att de gröna i Sibbo intygar att de brutit med Gröna förbundet, efters partiordförande Tarja Cronbergs deltagande i statsrådets Sibbobeslut. För samlingspartisterna i Sibbo är det svårare att hävda att de absolut ingenting har med Samlingspartiet att göra. Därmed kan man inte heller vänta sig en lika stor frispråkighet från samlingspartistisk håll. När Eero Seppänen, som är första viceordförande i kommunfullmäktige i Sibbo, meddelade att han som en följd av statsrådets Sibbobeslut ställer upp på en oberoende lista i nästa kommunalval blev han utesluten ur den samlingspartistiska fullmäktigegruppen. I mitt inlägg "Det öppna samhällets fiender. Den 2 maj 2008" har jag redogjort för hur Seppänen i insändarartikeln "Potkut tuli" i Sipoon Sanomat anklagar Samlingspartiet för att i fallet Sibbo ha övergivit den kritiska rationalismen. I artikeln ger Seppänen även mera konkret kritik av den samlingspartistiska politiken. Jag återger här slutet på Seppänens text:

Kokoomuksen johtoon kuuluvilla henkilöillä, puolueen puheenjohtaja etunenässä pitäisi olla rohkeutta ja myös velvollisuus pohtia tehtyä ratkaisua ennen kaikkea kunnallisen demokratian ja päätöksen moraalisten seuraamusten periaatteelliselta näkökannalta. Nyt näyttää siltä, että Suomea hallitaankin Helsingin Kauppatorin reunalta, - häntä heiluttaa koiraa.

Tämän kokoomuspolitiikan hedelmät me tynkä-sipoolaiset saamme kohdata tulevissa neuvotteluissa Helsingin kanssa. Esim. niiden oppilaiden koulutuksesta, joiden on määrä jatkaa koulunkäyntiään Sipoossa yläasteilla, Helsinki on valmis maksamaan vain 30% todellisista kustannuksista 1.1.2009 jälkeen ja näin sälyttää noin 400 000 €/vuosi ylimääräiset kustannukset Sipoolle. Samoin Helsinki on valmis maksamaan luovutetuille alueille jäävästä omaisuudesta vain tasearvon, eli murto-osan uushankintahinnasta. Syksyllä käytävissä kunnallisvaaleissa sipoolaiset voivat osoittaa, mitä mieltä he ovat kokoomuksen politiikasta Sipoon suhteen äänestämällä muita vaihtoehtoja kuin Kataisen johtamaa.

Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007

Trots skottdramat i Tusby skall jag hålla mig till ämnet och även idag skriva om fallet Sibbo. Jag hade ämnet för dagens blogginlägg klart för mig redan före jag en kvart i två efter en avslutad matematiklektion kollade nyhetena på Svenska Yle.
Erkki Mennola skriver i sitt expertutlåtande från den 24 juli bl.a. följande om statsminister Matti Vanhanens jäv:

Matti Vanhanen on itse haastatteluissa myöntänyt sopineensa jo keväällä 2006, ennen Helsingin kaupungin esitystä, puoluejohtajana silloisen valtiovarainministeri Eero Heinäluoman ja nykyisen valtiovarainministeri Jyrki Kataisen kanssa liitosasiasta. Tämä puolueiden välinen korkean tason sopimus, jonka todellinen tausta ja motiivi ovat toistaiseksi vielä jääneet tuntemattomaksi, on sittemmin ohjannut ratkaisevasti asian käsittelyä hallituksessa.

Förra året skrevs det mycket om att Helsingfors hade kommit överens om stadens annekteringsinitiativ med dåvarande kommunminister Hannes Manninen, statsminister Matti Vanhanen och dåvarande finansminister Eero Heinäluoma. Om den nuvarande finansministern Katainen talades det däremot inte. Efter statsrådets gränsbeslut avslöjade emellertid stadsdirektör Jussi Pajunen att även Katainen hade en central roll. Jag citerar ur artikeln "Hallitus hyväksyi Sipoo-liitoksen äänin 8-4", som Helsingin Sanomat publicerade den 29 juni 2007:

Pajunen valotti myös taustoja Sipoo-hankkeesta, jossa Helsingin puolella olivat aktiivisia kaupunginhallituksen silloinen puheenjohtaja Jan Vapaavuori (kok) ja valtuuston puheenjohtaja Rakel Hiltunen (sd).

Pajusen mukaan ajatus Lounais-Sipoon liittämisestä Helsinkiin ei tullut edelliselle hallitukselle todellakaan yllätyksenä. Kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk) kanssa asiasta oli puhuttu viimeistään vuoden 2006 alkukuukausina.

Muita aktiivisia taustahahmoja olivat pääministeri Vanhanen ja silloinen valtiovarainministeri Eero Heinäluoma (sd). Nykyministereistä keskeinen hahmo oli lisäksi Jyrki Katainen (kok).

Pajunen avslöjar eventuellt här varför Katainen kände sig förpliktad att avbryta sin semester för att deltaga i gränsbeslutet och komma med ett motförslag till föredragande ministern Mauri Pekkarinens förslag. Man kan fråga sig om inte även Katainen på basen av Pajunens avslöjanden borde betraktas som jävig. Pajunens angivelse torde ha större vikt i sammanhanget än Katainens ställningstaganden i Helsinin Sanomat och Hufvudstadsbladet den 25 januari. Mera betydelsefullt finner jag det lika väl att Pajunen medger att Helsingfors hade diskuterat Sibbofrågan med Manninen redan i början av år 2006. I det skedet var det uttryckligen i samband med inrikesministeriets hörande angående KSSR som Helsingfors hade lyft fram annekteringsfrågan. Trots kraven från Helsingfors togs Sibbo emellrtid inte med i kommun- och servicestrukturrefomen, eller åtminstone inte i förslaget till ramlag. Det är fullständigt uppenbart att SDP:s huvudförhandlare Rakel Hiltunen som krav i förhandlingarna kring KSSR ställde att sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors eller åtminstone att Manninen uttrycker sitt stöd för förslaget till ny kommunindelning.

Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007

Tyvärr har jag inte tidigare direkt tagit del av statsrådets presskonferens efter gränsbeslutet den 28 juni. Bandupptagning av presskonferensen på 39 minuter finns på statsrådets webbplats både som video och audio. Presskonferensen är på många sätt exeptionell. Stora delar av presskonferensen har naturligtvis tidigare förmedlats av medierna och via medierna även på denna blogg, men en del aspekter har även lämnats obeaktade. Innan jag refererar presskonferensen skall jag citera ur Sipoon Sanomats referat av presskonferensen "Suomen hallitus pilkkoi Sipoon Ministerit tekivät laittomasta laillisen":

Toimittajia kummastutti, miten hallitus voi tehdä Myllyniemen selvitykseen nojaavan päätöksen, kun selvitykseen on sivukaupalla kopioitu suoraa tekstiä Helsingin kaupungin luottamuselinten esityslistoilta sekä muun muassa internetistä. Eikö kopiointi murenna Myllyniemen selvityksen uskottavuutta?
– Tämä on sisäministeriössä arvioitu virkamiesvastuulla, Vanhanen tyytyi toteamaan.

Liksom ur citatet framgår undviker statsministern att kommentera påståendena om plagiat i utredningsmannens rapport. I själva verket svarar Vanhanen på frågan med att betona skillnaderna mellan Helsingfors och utredningsmannens förslag. Det är dock allmänt känt att utredningmannens förslag motsvarar Helsingfors ursprungliga krav. I sitt svar beskriver Vanhanen där till utredningsmannens förslag på samma sätt som han före utredningen i offentligheten redogjorde för de villkor som han ställde på en inkorporering. Anklagelserna om plagiering gäller dock inte själva förslaget, utan motiveringarna för förslaget. Utredningsman Pekka Myllyniemi har direkt kopierat Helsingfors motiveringar, fastän Helsingfors motiveringar, åtminstone officiellt, gäller ett område som enligt Vanhanen i hög grad skiljer sig från utredningsmannens förslag. Att förslagen i så hög grad skiljer sig från varandra bör ytterligare äventyra trovärdigheten i utredningsmannens och den föredragande tjänstemannens motiveringar!

Ur presskonferensen, där fyra partiordföranden samt föredragande minister Mauri Pekkarinen uttalar sig, framgår att statsrådet eller majoriteten av ministrarna inte har några andra juridiska motiveringar för sitt beslut än att man förlitar sig på den under tjänstemannaansvar gjorda beredningen. Vanhanen säger uttryckligen att "majoritetens (ministrarnas) ställningstagande baserar sig på den föredragande tjänstemannens ställningstagande". I praktiken förlitar man sig på Pekka Myllyniemis "utredning" och Arto Sulonens beredning, fastän det med tanke på Sulonens roll i KSSR finns starka skäl att betvivla hans opartiskhet. Vanhanen noterar visserligen även att man tagit del av ett utlåtande av justitiekanslern, som inte har något att anmärka mot den föredragande tjänstemannens förslag, men påpekar samtidigt att JK inte i sig tagit ställning, utan endast noterat att man juridiskt sett kan komma till två olika slutsatser.

Vanhanen vill även tillägga att regeringen vad lagligheten i besluten beträffar normalt förlitar sig på beredande tjänstemän och JK, men just i det aktuella fallet var det ju statsrådets uppgift att ta ställning till de juridiska förutsättningarna, vilket Vanhanen under presskonferensen själv flera gånger noterar. Statsministern säger uttryckligen att "pääpaino oli oikeudellisella arvioinnilla". Vanhanen säger även att eftersom frågan är juridisk, kunde man i regeringsförhandlingarna inte på förhand komma överens om saken. Då statsministern lika väl ger över ansvaret att bedöma förslagets laglighet till tjänstemannaberedningen degraderar han regeringen till en gummistämpel.

Angående Vanhanens påpekande att statsrådet i sitt beslutstagande brukar lita på tjänstemannaberedningen vill jag tillägga att statsrådet i sitt beslutsfattande som regel även förlitar sig på den föredragande ministerns förslag. Det är exeptionellt att statsministern röstar mot den föreragande ministerns förslag, speciellt då den föredragande ministern hör till samma parti som statsministern. I efterhand står det där till klart att justitiekanslern då han gav sitt utlåtande om den beredande tjänstemannen Arto Sulonens förslag inte hade haft tillgång till all relevant information. Enligt vad justitiekanslern säger i sitt svar på Leena Liipolas klagomål från den 28 juni uppfyller Sulonens beredning inte kraven.

Jyrki Katainens argumentering för gränsbeslutets laglighet är om möjligt ännu mera ologisk än Vanhanens. Katainen säger att han hört några rättslärda och att tolkningarna tydligen "menevät ristiin". Jag vore mycket intresserad av att veta vilka "rättslärda" som Katainen hört. Månne han har hört juristen Jan Vapaavuori tolkning? Vapaavuori har ju även hävdat att Helsingfors förslag fyllde lagens krav, fastän han torde ha tvivlat på att HFD skulle vara av samma åsikt. Av att det förekommer olika tolkningar drar Katainen slutsatsen att det inte finns några speciella skäl att tvivla på att den juridiska sidan är i sin ordning!

Fastän statsministern i sitt inledningsanförande vid presskonferensen lät förstå att diskussionen huvudsakligen skulle handla om huruvida beslutet uppfyller de krav som definieras i kommunindelningslagen, handlar ministrarnas motiveringar för beslutet nästan uteslutande om ändamålsenlighet, så som bostadspriser och "balans i huvudstadsregionen". Liksom Myllyniemi förefaller ministrarna förväxla huvudstadsregionen med Helsingforsregionen. Vanhanen hävdar bl.a. att "alueen yhdyskuntarakenne on hyvin vahvasti painottunut länteen päin" och att inkorporeringen skulle möjliggöra en utveckling av arbetsplats- och bostadsområden även österut, "mycket nära Helsingfors områden".

För att kunna bedöma huruvida samhällstrukturen är i obalans, borde man väl först definiera vilket område det gäller och var centrum för detta område är beläget. Om vi utgår från att Helsingfors centrum utgör centrum även för huvudtadsregionen, så är det lätt att visa att bebyggelsen i själva verket i hög grad är koncentrerad till den östra halvan. Om problemet är att arbetsplatserna finns i Esbo, så är det väl ur ekologisk synvinkel snararst åt väster som bostadsproduktionen borde koncentreras. Påståendena om att samhällsstrukturens tyngdpunkt är förskjuten åt väster torde bygga på uppfattningen att (hela) Helsingfors stads område utgör centrum i huvudstadsregionen och att Helsingforts geografiska mittpunkt på något sätt utgör huvudstadsregionen centrum. Om statrådets gränsbeslut förverkligas kommer detta föreställda centrum ytterligare att förskjutas österut, varmed obalansen bara förvärras.

Den nuvarande huvudstadregionens (SAD-områdets) mittpunkt ligger nära den punkt där Helsingfors, Vandas och Esbos gränser möts i en gemensam punkt. Om man drar en rät linje genom denna punkt, så att Huvudstadsregionen delas i två lila stora halvor, en östra och en västra, så har den östra halvan omkring tre gånger flera invånare än den västra.

Åbo tar efter Helsingfors. Den 14 juni 2007

Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Jämn kamp om Sibbo när regeringen röstar". Dessutom ingår i tidningen FNB:s notis "Sibbofrågan avgörs inom två veckor". Av pressklippet framgår att ledaren i gårdagens Åbo Underrättelser hade rubriken "Rävspel och jävspel".

"Sibbofrågan behandlas före månadsskiftet" är rubriken på en artikel i dagens Hufvudstadsblad.

"Sibbo-frågan avgörs snart" är rubriken på en notis som publicerats av Yle Mellannyland. "Sibbofrågan löses nästa vecka?" är rubriken på motsvarande notis på Yle Östnylands sidor.

Ledaren i dagens Helsingin Sanomat har rubriken "Ministereillä oltava rohkeutta päättää Sipoon rajansiirrosta". Helsingin Sanomat visar ingen förståelse för ministrarnas val att jäva sig - och inte för ministrarnas domarroll i juridiskt-administrativa ärenden i allmänhet heller. Det är märkligt att man inte kan eller inte vill se en väsentlig skillnad mellan beslutsfattande i "Sibbofrågan" och beslut om byggande av kärnkraftverk. HS klagar på att själva substansfrågan fallit i skym undan av frågan om jäv, men jag anser att just denna fråga är central i fallet Sibbo. Varför jävade sig Vanhanen genom sina ställningstaganden för en annektering? Antingen hade statsministern inte förstått sin egen domarroll, eller så var det meningen att "Sibbofrågan" aldrig skulle behandlas i statsrådet. Det senare argumentet argumenterar jag för i gårdagens blogginlägg "De sista inseglen. Den 13 juni 2007". Thors får i Helsingin Sanomats ledaren beröm för sitt "mod", men ledarskribenten torde ha en annan åsikt i frågan än thors. Jag återger här det sista stycket i ledaren:

Ministerit ovat tässä asiassa jo riittävän pitkään puhuneet aidan sijasta seipäistä. Kenelläkään ei tunnu olevan enää rohkeutta korostaa rajansiirron myönteisiä puolia. Se nähdään pelkästään Sipoon syömisenä, vaikka taustalla on koko Helsingin metropolialueen etu. Nyt tarvitaan poliittista johtajuutta ja siirtymistä sanoista tekoihin. Sipoo-päätös on tehtävä ennen ministereiden kesälomia.

Gårdagens Karlsson i HS handlar om Sibbofrågan. Det gör även Päivän kysymys. Se bilden ovan.

I dagens nummer av Uutislehti 100 ingår en kort version av FNB:s notis med rubriken "Sipoo-liitoksesra päätetään ehkä ensi viikolla". I notisen säges det att "Jos päätöstä ei saada ensi viikolla aikaiseksi, kysymys pyritään ratkaisemaan 28. kesäkuuta." I tidningen Metro har FNB:s notis rubriken "Sipoo-päätös ensi viikolla". Här berättas det att Astrid Thors är på resa nästa vecka och att, så om inkorporeringsbeslutet inte sker nästa vecka, så är följande möjlighet att avgöra Sibbofrågan den 28 juni.

De senaste dagarna har det publiceratsså mycket om fallet Sibbo att min pressöversikt inte riktigt hunnit med. Jag har även haft jobb, studier och familj att sköta. Jag får lov att kompletera i efterhand. I går kväll publicerade MTV3 en notis med rubriken "Sipoo-kiista hiertää keskustaa". Vanhanen som inför riksdagsvalet med hänvisning till sin domarroll inte villa ta ställning i Sibbofrågan kommer plötsligt med klara ställningstaganden. Paradoxalt tror sig statsministern nu kunna ta del i diskussionen för att han jävat sig eller tänker jäva sig. Jag citerar ur MTV3:s notis:

Lähestyvä päätös Sipoon alueiden pakkoliittämisestä Helsinkiin jakaa keskustan johdon rivejä. Puoluesihteeri Jarmo Korhosen (kesk.) kanta Helsingin havittelemaan Sipoon osien pakkoliitokseen on selvä.

- Tämä 95 prosenttia, sipoolaisten kanta tulee ottaa huomioon. He eivät halua pakkoliitosta ja keskusta ei kannata pakkoliitoksia, Korhonen sanoo.

Pääministeri Matti Vanhanen (kesk.) puolestaan pitää pakkoliitosta välttämättömänä.

- Ei kannata pelätä sitä, että olisi jonkinlainen ennakkotapaus. Tämän jutun tekee poikkeukselliseksi erityisesti kaksi asiaa. Toinen on se, että Helsingin kaupunki omistaa tällä alueella lähes tuhat hehtaaria maata. Sellaista ei paljon muualta maasta löydy ja sitten toinen tekijä; kun katsoo tämän seudun yhdyskuntarakenteen karttaa, niin tämä on vähän muotopuoli, Vanhanen sanoo.

På samma sida som ovanciterade artikel finns en länk till ett videoklipp från sjuans nyheter. På inslaget säger Vanhanen att Sibbo inte blir ett prejudikat. Hans argument är bättre formulerade än Mari Kiviniemis "Helsingfors är Finlands enda huvudstad", men argumentet torde sakna juridisk relevans. I inslaget intervjuas även Rakel Hiltunen, som även här beskyller de ministrar som meddelat att de jävat sig för ansvarsflykt.

Huruvida partiorförandena Jyrki Katainen (saml) och Stefan Wallin kommer att jäva sig torde ännu vara öppet. Följer Katainen Vanhanens resonemang kan han ha skäl att jäva sig. Visserligen har Katainen inte på långt när haft en lika aktiv roll som Vanhanen och vad jag vet har han inte i egenskap av minister uttalat sig i frågan, men före valet tog han klsrt ställning både för sin och Samlingspartiets del. Jag citerar ur artickeln "Sipoota ei auta enää mikään", som publicerades på Helsingin Sanomats webbplats den 24 januari:

"Tässä asiassa jatketaan Sdp:n ja Keskustapuolueen viitoittamalla tiellä", kokoomuksen puoluejohtaja Jyrki Katainen sanoi keskiviikkona, kun kysyin häneltä asiasta.

Katainen: "Kohtuuhintainen asuminen, ympäristöystävällinen liikenne ja pääkaupunkiseudun kilpailukyky ovat tämän alueen tärkeät ratkaistavat ongelmat."

"Liitoksesta vallitsee pääkaupunkiseudulla laaja poliittinen yhteisymmärrys. Kaikki ovat sen takana paitsi Rkp."

"Itäsuomalaisena voin lisäksi sanoa, että pääkaupungin menestys ei ole maakunnilta pois. Metropoli on tärkeä koko Suomelle."

Den ovanciterade artikeln publicerades i Helsingin Sanomat följande dag. Samma dag (den 25 januari) kunde man läsa följande i Hufvudstadsbladet:

– Det råder ju en bred politisk enighet, alla partier i regeringen utom sfp är för gränsjusteringen, säger Katainen.

Ifall det drar ytterligare ut på tiden och en ny regering hinner tillsättas där han själv sitter tror Katainen inte att beslutet blir annorlunda.

– Hur ledsamt det än är att kommunerna inte kunnat komma överens, skulle jag nog besluta på samma sätt som minister.

Sedan Wallin blev minister har han uttalat sig mycket försiktigt i Sibbofrågan. Undantaget är en valannons med hans porträtt där det säges att Sfp är 100 % av samma åsikt som 93 % av Sibboborna. Jag skulle inte betrakta detta som ett ställningstagande. Här är det strängt taget inte orförandes åsikt som förs fram, utan partiets. Budskapet är att partiet till 100 % respekterar resultatet i folkomröstningen. I mina ögon är det inte Wallin eller ens Sfp som kommuniserar budskapet, utan reklambyrån. Jag har svårt att se vad Wallin skulle riskera genom att ta del i beslutsfattningen i "Sibbofrågan". Vill någon besvära sig, så kan de lika bra besvära sig över att Thors, som uttalat sig på sin blogg och varit ordförande för Folktinget, föredrog ärendet.

Yle Åboland har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Åbo kräver kommunsamgångar eller mark". Jag citerar ur notisen:

Åbo stad har i all tysthet förberett en annektering av delar av grannstaden S:t Karins. Planerna är ett alternativ, som Åbo vill ta till om staden inte får till stånd ett bredare interkommunalt samarbete med kommunerna kring Åbo eller en direkt kommunsammanslagning.
...

Om de övriga kommunerna i Åbo stadsregion avvisar Åbos inviter till samgång kommer Åbo att överväga en anhållan om att få annektera delar av S:t Karins för att råda bot på sin brist på attraktiva småhustomter. Det område, som enligt de här uppgifterna skulle vara aktuellt är Ala-Lemu-området, det vill säga det område, där S:t Karins redan har börjat planera högsklassiga småhusområden.

Månne det tröstar S:t Karins att Helsingfors är Finlands enda huvudstad? Parallellerna till fallet Sibbo är iögonfallande. Att en inkorporering av sydvästra Sibbo ur Helsingfors synvinkel är ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudtsradsregionen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i medierna. Själv har jag bl.a. i blogginläggen "Sydvästra Sibbo och huvudstadsregionen. Den 8 april 2007" och "Stadsstaten Helsingfors. Den 9 april 2007 " noterat att sydvästra Sibbo utgör ett alternativ till en samanslagning av huvudstadsregionens kommuner. Även när det gäller Helsingfors handlar förslaget till inkorporering om brist på attraktiva småhustomter och konkurrens om goda skattebetalare.

Skattesystemet är ett problem, men en inkorporering av sydvästra Sibbo är minsann inte en lösning på problemet. Helsingfors är här inte alls så unik som förespråkarna för "Finlands enda metropolområde" låtit påskina. Godkänner statsrådet - och HFD - Helsingfors eller utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, kommer kommunminister Mari Kiviniemi inte att hinna med annat än att behandla förslag till ändringar i kommunindelningen. Kiviniemi kan kanske avfärda Åbos och andra städers förslag med motiveringen att Helsingfors är Finlands enda huvudstad, men nästa kommunminister kan vara en socialdomkrat. Här har den borgerliga regeringens ministrar någonting att begrunda.

En valfråga. Den 24 januari 2007

0:00
"Päätös Sipoon rajansiirrosta siirtyy käännösmöhläyksen takia" är rubriken i dagens Helsinginsanomat. Beslutet förskjuts, eftersom den svenska texten saknades från kartorna då utredningsman Pekka Myllyniemis förslag ställdes till påseende den första veckan i januari. Helsingin Saniomat skriver:

Kyseessä on muotovirhe. Lain mukaan tekstit pitää olla molemmilla kotimaisilla kielillä.

Helsinki on vienyt rajansiirtoasiaa eteenpäin kiireellä. Syynä on se, että hallituksen pääpuolueet, keskusta ja Sdp, ovat ilmoittaneet kannattavansa Helsingin tavoitteita Lounais-Sipoossa.

Kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) myönsi tiistai-iltana Helsingin Sanomille, että valtioneuvosto ei ehdi tekemään päätöstä kuntarajan siirrosta ennen maaliskuun eduskuntavaaleja.

"Ennen vaaleja se ei toteudu", Manninen sanoi.

Manninen muistutti, että hallitus istuu toimitusministeristönä vielä kuukauden vaalien jälkeenkin. Manninen on selvityttänyt, ettei ole ainakaan juridisia esteitä sille, että hallitus voisi tehdä päätöksen vaalien jälkeen.

I värsta fall behöver alltså regeringen inte ta det politiska ansvaret för sitt beslut. Ministrarna får inte överhuvudtaget ta ställning till Sibbofrågan före valet. Helsingin Sanomat skriver vidare att "Yllättävän käännöstyön vuoksi huomautusten annon takarajaa piti siirtää kahdella viikolla alkuperäisestä helmikuun 15. päivästä maaliskuun 9. päivään." Anmärkningstiden fllyttades dock från den 5 till den 15 februari, enligt vad som meddelades i måndags.

En kommenterande artikel på Helsingin Sanomats webbplats har rubriken "Virkamies: Ei kömmähdystä". I Helsingfors beklagar man förseningen, vilket är att betrakta som goda nyheter. Jag citerar:

Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja Rakel Hiltunen (sd) toivoi tiistaina yhä, että nykyinen hallitus ehtisi tehdä rajansiirtopäätöksen: "Tässä hallituksessa on ministereitä, jotka tuntevat koko hankkeen alusta alkaen. Uuden hallituksen muodostaminenkin vie aikansa."

Hiltunen epäilee, että on lähinnä teoriaa, että vaalien jälkeinen toimitusministeristö tekisi päätöksen rajansiirrosta.

"Minulla on se käsitys, että toimitusministeristö hoitaa vain kiireellisiä asioita. Tämä ratkaisu on yhteiskuntapoliittinen."
Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori (kok) oli harmissaan käännöstöppäyksestä: "Se on hyvin valitettavaa, että asiassa, jonka tiedetään olevan herkkä ja jossa tiedetään kaikista vaiheista valitettavan, syntyy tämän tyyppisiä vahinkoja."

"Ingen brådska med fusion" är rubriken på första sidan av dagens borgåblad. Halva sidan fylls av en bild av minister Hannes Manninen. (Se e-tidningen.) "Kommunministern skyndar inte på en landskapsfusion" är rubriken på en intrvju med Manninen på sidorna 4 och 5. Manninen kommenterar även Sibbofrågan. Även i Borgåbladet säger Manninen att beslutet i Sibbofrågan inte kan tas före valet:

– Jag har aldrig sagt att frågan behandlas före valet. Men den här regeringen gör det nog – bara det är tekniskt möjligt. Det kan ju hända att vi får vänta på något utlåtande, och sådant måste man alltid vara beredd på.

"Metropol byggs inte med politiska beslut" är rubriken för ledaren i dagens Bbl. Sune Portin kopplar här ihop fallet Sibbo med Nylands förbunds initiativ om en fusion av Nylands och Östra Nylands förbund:

Först gör Helsingfors en kringgående manöver och anfaller Sibbo med krav på landområden. Efter en tids fäktning, där utgången fortfarande är oviss, kommer ett frontalanfall från Nylands förbund på hela Östra Nyland. Det handlar om att Helsingfors vill ha inflytande över markplaneringen längs med hela sydkusten från Abborfors till Hangö.

7:00
"Inget beslut om Sibbo före valet" är rubriken på Yle Internyt. "Sipoo-päätös viivästyy käännösmöhläyksen takia" är rubriken på finska Yle. Rubriken på MTV:s webbplats är "Kielivirhe lykkää Sipoon rajapäätöstä". Huvudnyheten på paradsidan i dagens Helsinginsanomat har rubriken "Kartan käännösmöhläys siirtää Sipoon rajansiirron yli vaalien". Här skriver tidningen att "Kuntaministeri Hannes Manninen on kuitenkin selvittänyt myös sitä mahdollisuutta, että päätöksen tekisi vaalien jälkeinen toimitusministeristö. Manninsen mukaan sille ei ole ainakaan juriidista estettä."

11:00
"Manninen tror att regeringen kan fatta Sibbobeslut" är rubriken på FNB:s notis. Jag citerer notisen:

Kommunminister Hannes Manninen (c) säger att det är möjligt att den nuvarande regeringen kan fatta ett beslut om en inkorporering av sydvästra Sibbo med Helsingfors direkt efter riksdagsvalet. Enligt Manninen finns det inga juridiska hinder för att regeringen fattar beslutet som en expeditionsministär.

Manninen ville dock inte spekulera för FNB hur troligt det är att regeringen handlar så. Ministeriet får dokumenten tillbaka veckan före valet. Enligt Manninen har bland annat de utlåtanden som ges betydelse för hur snabbt beslutet kan fattas.

13:00
"Sibbo blir en valfråga" säger Stefan Wallin till Yle i en artikel med rubriken "Vanhanen vill avgöra Sibbotvisten". Sfp:s ordförande hade hoppats på att den nuvarande regeringen skulle avgöra Sibbofrågan, men före valet. Statsminister Matti Vanhanen (c) utesluter inte att frågan avgöras av den avgående regeringen i egenskap av en expeditionsministär efter riksdagsvalet i mars. Sdp:s ordförande Eero Heinäluoma tar däremot inte ännu ställning till möjligheten att en expeditionsministär fattar beslutet.

17:00
I Radio Vega Aktuellt betonar Vanhanens ministrarnas roll som domare då de tar ställning till lagligheten i förändringen i kommunindelningen. Astrids Thors är däremot överraskad av statsministerns syn på möjligheten av att en expeditionsregering tar ställning till en så känslig fråga.

"Vanhanen valmis ratkaisemaan Sipoo-liitoksen" är en rubrik på finska Yle. Under rubriken "Eduskuntaehdokkaat eri mieltä Sipoo-liitoksesta" berättar Yle att 83 % av de riksdagskandidater uppställda i Nylands valkrets som svarat på frågorna för Yles valmaskin är emot en annektering. Hela 83 % av kandidaterna anser inte att "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." I Helsingfors valkrets är motsvarande siffra 50 %. Den stora skillnaden i åsikt beroende på valkrets torde visa att Sibbofrågan är en högst politisk fråga som inte bör avgöras av en expeditionsministär. Rubriken på Svenska Yle är "Sibbofrågan delar riksdagskandidaterna".

Christel Liljeström har hunnit kommentera dagens nyhet på sin blogg. Motsvarande inlägg finns även på finska.

18:00
Under rubriken "Sipoota ei auta enää mikään" låter Kimmo Oksanen på Helsingin Sanomats webbplats förstå att samlingspartiets ordförande Jyrki Katanen nu plötsligt ställt sig bakom en annektering. Jag citerar:

Jos valtio vaalien jälkeen onkin demarien ja kepun sijasta demarit ja kokoomus tai kepu ja kokoomus, linja ei muutu.

Kokoomus ilmoittaa, että sen kanta on sama: "Tässä asiassa jatketaan Sdp:n ja Keskustapuolueen viitoittamalla tiellä", kokoomuksen puoluejohtaja Jyrki Katainen sanoi keskiviikkona, kun kysyin häneltä asiasta.

Katainen: "Kohtuuhintainen asuminen, ympäristöystävällinen liikenne ja pääkaupunkiseudun kilpailukyky ovat tämän alueen tärkeät ratkaistavat ongelmat."

"Liitoksesta vallitsee pääkaupunkiseudulla laaja poliittinen yhteisymmärrys. Kaikki ovat sen takana paitsi Rkp."

"Itäsuomalaisena voin lisäksi sanoa, että pääkaupungin menestys ei ole maakunnilta pois. Metropoli on tärkeä koko Suomelle."

Månne Katainen räknar med att Sibbofrågan kan komma med i regeringsförhandlingarna? I Finland tävlar de största partierna inför val om vem som är mest av samma åsikt. Vilken fantastisk oppositionspolitik vi har i vårt land! Kanske det är lika så bra att en expeditionsministär avgör Sibbofrågan. Lagen står på Sibbos sida. Nästa riksdag kunde vid behov stifta en speciallag för Sibbo, om metropolhypen håller i.

Dagens nyhet nar naturligtvis behandlats även i etermedian. Se videoklipp från TV-nytt:
"Inget hinder för regeringen att regera även efter riksdagsvalet"

Här är några ljudklipp från Radio Vega Aktuellt: Sibbo blir valfråga för sfp? Liljeström: Både för- och nackdelar med att beslutet skjuts upp Rakel Hiltunen vill att beslutet fattas snabbt

Astrid Thors (sfp) är förvånad över Vanhanens syn på saken

21:30
"Tutkijat: Vanhan hallituksen ei pitäisi päättää Sipoon rajasta vaalien jälkeen" är rubriken på en artikel som publicerats på Helsingin Sanomats webbplats. Jag citerar:

Helsingin yliopiston valtiosääntöoikeuden professorin Mikael Hidénin mukaan toimitusministeristöllä on muodollisesti oikeus päättää rajansiirrosta.

Hidén katsoo kuitenkin, että käytännössä toimitusministeristön pitäisi hoitaa vain juoksevia asioita.

"Suurten avausten, uusien linjausten tai merkittävien ratkaisujen tekeminen ei oikeastaan kuulu toimitusministeristölle", Hidén sanoi keskiviikkona.

"Minusta periaatteellinen tilanne on aika lailla selvä: vanha hallitus odottaa uuden hallituksen muodostamista ja hoitaa vain sellaisia asioita, jotka on pakko hoitaa siinä välissä."

Emeritusprofessori Jaakko Nousiainen är inne på samma linje:

"Se on vähän venyvä käsite, mitä tällainen tilapäishallitus voi tehdä. En ymmärrä, miksi päätöksellä olisi niin kiire, kun asialla on kuitenkin tietty poliittinen painavuutensa", Nousiainen ihmetteli.

"Eihän hallitus, jolla ei ole varsinaisesti enää poliittista tukea, anna tärkeitä lakiesityksiä eikä tee muitakaan kiistanalaisia päätöksiä poliittisesti kiistanalaisista kysymyksistä."

Justitiekansler Paavo Nikula delar inte helt professorernas syn:

"On ollut sellainen käytäntö, että toimitusministeristöt eivät tee järeitä poliittisia päätöksiä. Minulla ei ole mitään oikeusperustaa sanoa, että ei saa tehdä."

Yle säger i en uppdaterad text att "Heinäluoma toivoi Sipoon ja Helsingin löytävän sopuratkaisun asuntorakentamisen lisäämiseksi." Se även videoklipp.

23:00
Eero Heinäluoma föreslår enligt Yles finska TV-nyheter att Sandhamn, som är i försvarsmaktens användning, tas i bostadsbruk. I tiden köpte Helsingfors stad mark i Sibbo med avsikten att byta marken mot Sandhamn. Staten gick dock inte med på affären, vilket betydde att Helsingfors hade gjort dyr och usel markaffär.

"Ett beslut kan dra ut till nästa regering" är rubriken på en artikel i morgondagens Hufvudstadsblad. Även till Hbl säger Jyrki Katainen att han jämfört med den sittande regeringen skulle besluta "på samma sätt som minister". Han säger att det råder "en bred politisk enighet i regeringen, men om hur kan Katainen veta det? Det har hänt mycket sendan i juni, då även Heinäluoma uttryckte sitt principiella stöd för en annektering.

"Sibbofrågan är inte opolitisk" är rubriken på ett ledarstick i Hbl.

23:30
Under rubriken "HS: Oikeusoppineiden mielestä Sipoon rajansiirtopäätös ei kuulu toimitusministeristölle" återger Yle den senaste nyheten på Helsingin Sanomats webbplats.