Helsingfors anmäler intresse för södra Sibbo. Den 31 mars 2013



I tisdags meddelade Kuuma-kommunerna att man föreslår att kommunerna tillsammans utreder en sammanslagning av Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby. Att initiativet är riktat mot förlagen till kommunsammanslagningar i förhandsutredningen om metropolområdet är uppenbart. Fastän man i Sibbo inte är intresserad av en sammanslagning av Sibbo med de övriga Kuuma-kommunerna, är även Sibbo piskat att hitta partners för utredningar. Enligt förslaget till "kommunstrukturlag" eller ny kommunindelningslag skall kommunerna "före den 30 november 2013 anmäla till ministeriet med vilken eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner" och "göra en sammanslagningsutredning ... före den 1 april 2014". Härav tolkar kommunerna att de är skyldiga att utreda, men i princip kan staten inte uppmana kommunerna att utreda innan lagen trätt i kraft. Lagförslaget skall överlämnas till regeringen den 4 april. Om och när kommunstrukturlagen träder i kraft är ännu öppet.




Av kommunerna som ingick i förhandsutredningen över metropolområdet har finansministeriet dessutom begärt ett utlåtande före den 22 maj. I begäran av utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Ifall kommunen inte anser det möjligt att delta i den fortsatta beredningen av de föreslagna modellerna (1-3), bes kommunen
• motivera sin uppfattning, samt
• ange med vilka kommuner en kommunindelningsutredning kunde genomföras, 

Det handlar alltså bara om en begäran om utlåtande, men i kommunerna uppfattar man ändå påbudet som förpliktigade. Man kan verkligen fråga sig om inte finansministeriet här kränker kommunernas grundlagsenliga självstyre, vilket föreningen För Sibbo hävdar i ett pressmeddelande från den 28 mars.

Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen hann i Helsingin Sanomat redan välkomna Kuuma-kommunernas förslag, men följande dag sade Helsingfors stadstyrelseordförande Tatu Rauhamäki (saml) i Yle Nyheter (se "Rauhamäki: 'Södra Sibbo kunde höra till Helsingfors'") att "Det naturliga skulle vara att södra Sibbo hör till Helsingfors med tanke på den planerade östmetron och att hela metrobanan skulle finnas i samma stad".


HS 28.3 2013 s A 18


Samma dag kom Osmo Soininvaara i Helsingin Sanomat med ett liknande uttalande. Soininvaara säger bl.a. att "Jos Si­poo yh­dis­tyy ra­dan­var­ren kun­tien kans­sa, sen suun­nit­te­le­ma 70 000 asuk­kaan Sib­bes­bor­gin alue jää kun­nan lai­dal­le ja han­ke lo­pe­te­taan he­ti."


Vantaan Sanomat publicerade på onsdag eftermiddag en artikel med rubriken "Vantaan johtajat epäilevät Keski-Uudenmaan liitosta", där man kan läsa följande:

– Vantaan rooli tässä mallissa on selvitettävä. Vaihtoehtoja on useita, joissa kaikissa myös osakuntaliitokset ovat mahdollisia, erityisesti Aviapoliksen lentokenttäalueen yhtenäistämiseksi, Mäkinen sanoo.
Hänen mukaansa jatko riippuu paljon myös Helsingistä, joka on tähän saakka liputtanut vain koko pääkaupunkiseudun yhteenliittämistä.
– On selvää, että Helsingin kannanotot vaikuttavat tuleviin selvityksiin, ja siihen miten esimerkiksi Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhdistämismahdollisuutta punnitaan, Mäkinen arvioi.

Helsingfors har länge hållit låg profil när det gäller anspråken på Sibbo, medan finansministeriet försökt erbjuda Sibbo eller delar av Sibbo åt Helsingfors. Helsingfors har fortsatt att kräva en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, alltså Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, fastän man är medveten om att sammanslagningen inte kommer att lyckas heller i samband med den aktuella kommunreformen. Vad kommunministern torde erbjuda i kompensation är igen en del av Sibbo. I något skede kommer Helsingfors öppet att börja driva en sammanslagning av södra Sibbo och sydöstra Vanda med Helsingfors. I gengäld kommer Vanda denna gång inte att erbjudas Nedre Dickursby, utan istället södra Tusby invid Helsingfors-Vanda flygplats. Ett alternativ är att Vanda tillsammans med Helsingfors och Sibbo bildar ett utredningsområde, vilket var ett av metropolutredningsgruppens ursprungliga förslag.

Om Helsingfors blir utan sin andel kan det gå illa för så väl Jyrki Katainen som för Henna Virkkunen. För säkerhets skull bekräftar Rauhamäki nu alltså att Helsingfors är intresserat av södra Sibbo, som Helsingfors redan planerar tillsammans med Sibbo. Eftersom Helsingfors måste kunna konkurrera med Esbo om goda skattebetalare behöver Helsingfors attraktiva småhusområden i södra Sibbo. Utan Sibbo kan det i värsta fall gå så illa att låginkomstagarna tar över i Helsingfors och Samlingspartiet förlorar sin position som största parti i huvudstaden, Finlands enda metropol.



SOTE. Den 24 mars 2013


- Jostain syystä, jota emme tiedä, kolme isäntäkuntaa ja SOTE-alue on tämän suosituksen mukainen.

Då förhandsutredningen om metropolområdet presenterades den 5 mars motiverade metropolförhandsutredningens projektchef Jarmo Asikainen den föreslagna kommunindelningen med att den stämmer överens med förslaget till social- och hälsovårdsområden, enligt den information som läckt ut till medierna. (Se video, 19:38.) Vad denna överensstämmelse berodde på kunde han dock inte säga. Då expertgruppen som utvärderat social- och hälsovårdsreformen i tisdags presenterade sina förslag till social- och hälsovårdsdsområden medgav man att förslaget för "metropolområdets" del tagits från förslaget till kommunindelning.



Förslaget till social- och hälsovårdsområden bygger alltså direkt på förslaget till kommunindelning, åtminstone  för "metropolområdets" del. Där Sibbo enligt metropolutredningen ensam skulle sammanslås med Helsingfors skulle Helsingfors enligt förslaget till social- och hälsovårdsområden vara ansvarskommun i ett område som skulle bestå av endast Sibbo och Helsingfors. Det är väl klart att SOTE-reformen inte bara stöder kommunreformen, utan är tänkt att fungera som ett redskap för kommunreformen.


Expertgruppens förslag till social- och hälsovårdsområden.

Enligt expetgruppens rapport, som publicerades på tisdagen, skulle ett social- och hälsovårdsområde ha minst  50 000 invånare. Genast efter presskonferensen i tisdags meddelade omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson att frågan om gränsen på 50 000 invånare ännu var öppen. I torsdags blev det klart att regeringen ämnar tillåta kommuner med ett invånarantal på mellan 20 000 och 50 000 att ordna vissa delar av vården själva. Det betyder att det finns starka skäl för kommuner på under 20 000 invånare att gå samman för att uppnå gränsen. En kommun på mindre än 20 000 invånare förlorar helt beslutanderätten om social- och hälsovården, som utgör en stor del av kommunens budget.

Även om statsmakten inte direkt tvingar kommuner att gå samman, kan staten tvinga kommuner att höra till bestämda social- och hälsovårdsområden. De kommuner som frivilligt går samman kan ändå påverka till vilket social- och hälsovårdsområde kommunen hör. Frågan är om t.ex. Sibbo kan välja att höra till samma område som Borgå med Borgå som ansvarskommun utan att gå samman med Borgå.

Sibbo kommer ändå knappast att gå samman med Borgå. Dels skulle en sammanslagning med Borgå inte stödas av andra partier än Sfp, dels hör Sibbo men inte Borgå till "metropolområdet". För att det skall bli någonting av kommunreformen måste även Helsingfors få sitt. Finansministeriet kommer knappast att driva på en sammanslagning av Sibbo och Borgå, men däremot är det inte uteslutet att finansministeriet tar till direkt tvång för att förverkliga kommunsammanslagningar i "metropolområdet". I Sibbo kunde man ändå verka för att få ingå i ett social- och hälsovårdsområde med Borgå för att värja sig mot alternativet Helsingfors.

En öppen fråga är även om Sibbo aktuella invånartal räcker för att kommunen skall få ordna en del av social- och hälsovården själv. Utan förlusten av Östersundom skulle Sibbo idag ha över 20 000 invånare. Nu  fattas det kring tusen invånare.


Natura-utredning. Den 17 mars 2013


Den 20 februari lämnade Pertti Salolainen i riksdagen ett skriftligt spörsmål angående den planerade jordlagringsplatsen mellan Landbo och Hältingträsk: Den egentliga frågan lyder "På vilket sätt tänker regeringen arbeta för att naturen kring Hältingträsk ska skyddas i framtida markanvändningslösningar?" I sitt svar daterat den 8 mars svarar bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru följande:

I Östersundomområdet gäller den landskapsplan som utarbetats för det som tidigare var landskapet Östra Nyland och som styr de general- och detaljplaner som utarbetas för området. Landskapsplanen för Nyland håller på att revideras. Samtidigt är Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma generalplan för Östersundom anhängig. Miljöministeriet kommer vid fastställandet av de ovan nämnda planerna att bedöma deras lagenlighet.

Dess värre lär den gamla landskapsplanen gälla ett tag till. Nylands landskapsstyrelse samlas till ett extra möte den 20 mars för att behandla ett förslag om att lösgöra Östersundom och en del av södra Sibbo från etapplandskapsplanen. Förslaget att lämna bort Östersundom ingår inte i den preliminära föredragningslistan för landskapsfulmäktiges möte samma dag, så förslaget till ändring kommer i sista stund. Området som inte skulle ingå i landskapsplanen är ungefär det samma som området som Helsingfors i juni 2006 föreslog att skulle anslutas till huvudstaden.




Som motivering att lämna bort Östersundom från landskapsplanen anges följande:

Koska yhteisen yleiskaavan laadinnan aikataulu on pitkittynyt ja alueen tuleva maankäyttö on edelleen ratkaisematta, maakuntakaavaratkaisu jätetään tältä osin hyväksymättä ja asia palautetaan jatkovalmisteluun. Tällöin myöskään Ely-keskuksen lausuntoa alueen Natura-arvioinnista ei tässä vaiheessa tarvita.

Ely-centralens utlåtande lär ännu vänta på sig, men tidigare i veckan publicerades utredningen "Östersundomin yleiskaavaluonnoksen natura-arviointi". Här har man kommit till följande slutsats:


Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet Natura-alueen osalta Östersundomin yhteisen yleiskaavan vaikutukset ilman lieventämistoimia heikentävät merkittävästi alueen eheyttä ja sen merkitystä Natura-alueverkostossa. Vaikka kaikki luvun 9.2.5 lieventämistoimet toteutetaan, ovat kaavan vaikutukset luonnontieteellisin perustein arvioituna merkittävät ja kaavan toteutuminen heikentää merkittävästi Natura-alueen eheyttä.






Samarbetsvilja. Den 10 mars 2013



Finansministeriet offentliggjorde i tisdags metropolförhandsutredningens slutrapport "Metropoli meille kaikille - Metropolialueen esiselvitys - selvityshenkilöiden suositus ja ehdotukset". Förslageni rapporten skilde sig inte så mycket från "Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna" (se "'Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle'. Den 13 januari 2013"), som publicerades den 11 januari och de förslag som läckte ut i medierna under föregående vecka. (Se "För Sibbo. Den 3 mars 2013".) Nu föreslår utredarna dock längre endast två alternativ. Enligt båda alternativen ansluts Sibbo till Helsingfors. Utedningsmännens första förslag innebär att Kyrkslätt och Grankulla ansluts till Esbo, Kervo och södra Tusby ansluts till Vanda, medan Sibbo ansluts till Helsingfors. Det andra förslaget innebär att städerna i huvudstadsregionen tillsammans med Kyrkslätt och Sibbo skulle gå samman och bilda en enda kommun, men förslaget anses inte realistiskt, eftersom beslutsfattarna i Esbo inte går med på det. Kommunministern kan inte köra över sina partikamrater i Esbo.

Det första förlaget tillfredsställer inte Helsingfors, men månne inte huvudsyftet just är att ge Sibbo till Helsingfors, eftersom regeringen inte gärna kan lämna huvudstaden tomhänt. I Helsingfors vill man gå samman med Esbo, som är den svåraste konkurrenten om goda skattebetalare. Längs Sibbos kust föreställer man sig att Helsingfors kunde bygga konkurrenskraftiga bostadsområden.

Vid finansministeriets presskonferens i tisdags sade Jarmo Asikainen att det aktuella förslaget stämmer överens med förslaget till social- och hälsovårdsreform för metropolområdets del, så som det läckt ut i medierna. Hur detta kommer sig kunde Asikainen inte säga, men den troliga förklaringen är att modellen med  Esbo, Vanda och Helsingfors som ansvars- eller värdkommuner formats just för att stöda  metropolförhandsutredarnas förslag till kommunsammanslagningar.

Videon från presskonferensen har inte varit tillgänglig de senaste dagarna. På Statsrådets finska webbsida säger man nu att "Netti-TV:ssä tehdään ylläpitotoimia 8.-10.3.2013 ja palvelu on poissa käytöstä." Sipoon Sanomat har dock gjort ett gediget referat från presskonferensen i en artikel med rubriken "Sipoota painostetaan luopumaan itsenäisyydestään kansallisen edun nimissä". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) jaksaa uskoa kuntien yhteistyöhalukkuuteen, eikä pakottamista kuultu hänenkään lausunnoissaan.
Virkkunen totesi uudistuksiin tarvittavien keinojen määrittyvän vasta syksyllä valmistuvan uuden kuntarakennelain myötä.

Samarbetsvilja uppstår när utpressningsmetoderna är tillräckligt effektiva. En föreslagen metod, som eventuellt strider mot grundlagen, är fördelning av statsandelar som missgynnar "svaga" kommuner med låg självförsörjning av arbetsplatser. En mera trolig metod är social- och hälsovårdsreformen med värd- eller ansvarskommuner. Helsingfors producerar tjänsterna för Sibbo, som betalar men inte har någonting att säga till om.




För Sibbo. Den 3 mars 2013

HS 2.3 2013 s A 21

Helsingin Sanomat publicerade igår en nyhet med rubriken "Kaavakiire voi hidastaa Östersundomia lisää". Här kan man läsa att "Uudenmaan liitto harkitsee vetävänsä alueen pois uudesta maakuntakaavasta." Borgåbladet publicerade senare på dagen en nyhet med rubriken "Sen Östersundomplan stör landskapsplan".


HS 2.3 2013 s A 6


Helsingin Sanomat publicerade igår även en artikel med rubriken "Helsingin seudulle tulisi neljä kuntaa". Härkan man bl.a. läsa att "Alueen uusjakoa ja yhteishallintoa selvittänyt ryhmä nostaa HS:n tietojen mukaan suosikiksi välimallin, koska se sopii yhteen sosiaali- ja terveyspalveluiden (sote) uusjaon kanssa." Månne det inte tvärtom är så att förslaget till social- och hälsovårdsområden valts för att stöda önskade kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Enligt förslaget slås Sibbo samman med Helsingfors, medan Kyrkslätt går samman med Esbo. Helsingin Sanomats nyhet motsvarar väl Vantaan Uutisets nyhet "Esitys: Kaksi suurkuntaa tai viisi aluekuntaa", som publicerades i tisdags. Här kan man bl.a. läsa följande:


Vantaan Sanomien tietojen mukaan ensi viikolla julkistettavassa esityksessä on vain kaksi vaihtoehtoa: Helsingin seudun 14 kunnasta tehdään joko kaksi suurkuntaa ilman metropolihallintoa, tai viisi aluekuntaa ja niiden päälle vahva seutuhallinto.
Maan hallitus odottaa kuntapäättäjien ottavan kevään aikana kantaa vain näihin vaihtoehtoihin, minkä jälkeen hallitus tekee kuntarakenteen muutosehdotuksensa.

På lördag publicerade Borgåbladet en nyhet med rubriken "Nya kartor för metropolen".

I onsdags pulicerasde Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Esitys: Suomeen 35 sote-aluetta". Här kan man läsa följande:


Pääkaupunkiseudulla keskeisiä 'isäntäkuntia' olisivat Helsinki, Espoo ja Vantaa, jotka tuottaisivat palvelut pienemmille naapureille. HS:n tietojen mukaan Helsinkiä esitetään isäntäkunnaksi Sipoolle, Espoota taas Kauniaisille ja Kirkkonummelle. Vantaa tuottaisi palvelut Tuusulalle ja Keravalle.

Att den ena utredningsgruppens förslag om ansvars- eller värdkommuner exakt motsvarar den andra utredningsgruppens förslag om fyra eller fem kommuner i Helsingforsregionen är knappast en tillfällighet.




I onsdags höll föreningen För Sibbo sitt årsmöte. Till ny ordförande valdes Pia Tynys, som fått mycket publicitet i samband med För Sibbos återuppvaknande. Även författaren till denna blogg valdes in i styrelsen. Jag har inte tidigare på något sätt deltagit i föreningens verksamhet, men nu har jag på min bil limmat föreningens klisterlapp med texten "Susiraja säylytettävä! Rör inte varggränsen!". Föreningens webbsida är ännu under konstruktion, men här kan man redan läsa en text med rubriken "Sipoon sudet heräävät henkiin".