Visar inlägg med etikett Kalima. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kalima. Visa alla inlägg

Arkiverat: Kai Kalima. Den 2 augusti 2009




nyckelord: Kalima


En av de många bisarra episoderna i fallet Sibbo är professorn i juridik Kai-Erik Kalima, som inte kunnat behärska sina antipatier mot korvkiosken Sibbo. Då det begav sig i juni 2006 var ännu stadsplaneringsnämndens dåvarande ordförande Maija Anttila ordförande för den socialdemokratiska fullmäktigegruppen i Helsingfors, men på hösten valdes av någon märklig anledning Kalima till ny gruppordförande. Vid fullmäktigemötet den 29 november 2006 då Helsingfors skulle konfirmera sitt stöd för stadens egen framställning till ändring i kommunindelningen hade man kommit överens om att hålla en låg profil, men SDP:s nya gruppordförande kunde inte hålla sig, utan höll ett känsloladdat anförande där han yttrade sina bevingade ord om korvkiosken (nakkikioski) Sibbo. Både före och efter de ovannämnda fullmäktigesammanträdena har Kalima hotat Sibbo med den starkares rätt. Att en professor i juridik visar ett direkt förakt för juridiken är minst sagt förbryllande, men ett och annat ögonbryn har även höjts när samma professor på insändarsidorna i Helsingin Sanomat fantiserat om Helsingfors rätt till sina återstående "901 hektar" i Sibbo. Insändarna har inte haft huvud eller fötter, fastän Kalima i egenskap av viceordförande i fastighetsnämnden borde ha haft tillgång till korrekta uppgifter.

I sin artikel i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" gjorde professorskollegan Kaarlo Tuori på ett allvarligt sätt narr av Kalimas argumentation. Tuori lyfte fram de principiellt viktiga frågeställningarna i fallet Sibbo och avslutade artikeln med att konstatera att de är "Nakkikioskia paljon isompia." Kalima tycks dock inte ha tagit till sig kritiken mot sitt sätt att hetsa upp sig och sprida felaktig information. I Helsingin Sanomats valmaskin inför kommunalvalet upprepade Kalima påståendet om de återstående 901 hektaren och passade samtidigt på att ännu en gång skrika ut att Sibbo är en korvkiosk.


Eftertraktad korvkiosk. Den 1 oktober 2008


Bl.a. Helsingin Sanomat berättade igår att Sibbo är den tredje mest barnavänliga kommunen, medan Helsingfors placering i denna kategori är 298. Nurmijärvi placerade sig på delad 53. plats och Esbo på 43. plats. I samband med sin nyhetsartikel med rubriken "Sipoo on Suomen kolmanneksi lapsiystävällisin kunta" publicerade Helsingin Sanomat igår en bild från Zachrisbackens skolcentrum, som ligger i området som enligt statsrådets beslut skall inkorporeras med Helsingfors. Även MTV3 visade igår i sitt inslag om den aktuella nyheten bilder från Zachrisbacken.

I Helsingfors ser man det som ett allvarligt problem att (bättre bemedlade) barnfamiljer söker sig bort från huvudstaden. Visst finns det ekologiska skäl att kritisera det så kallade Nurmijärvi-fenomenet, men bakom kritiken finns det även avundsjuka. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo handlar i högsta grad om att ge Helsingfors möjligheter att locka till sig barnfamiljer som vill bo i egnahemshus utanför stan. Situationen skulle för Helsingfors del bara ha förvärrats, ifall Sibbo kommun fått förverkliga sina egna planer för Östersundom.

Helsingfors förhopningar för inkorporeringen framgår ur Yles valmaskin eller kandidattest, som öppnades i går. Påstående nummer två för kandidaterna lyder "Eftersom det är bostadsbrist i Helsingfors måste vi främst bygga våningshus i sydvästra Sibbo." Av 684 kandidater har endast 32 eller under 5 % svarat att de är "helt avsamma åsikt". Av Sfp:s kandidater är det bara Petri Viglione som är helt av samma åsikt. Det är lika så endast en samlingspartist som har meddelat att hon är "helt av samma åsikt". Samlingspartisten Hanna Lähteenmäki motiverar dock sitt svar med att säga att "Perheille tulee taata hyvä asuminen ja asuinalueet Helsingissä." Att flera gröna, vänsterförbundare och socialdemokrater huvudsakligen främst vill bygga våningshus överaskar inte. Däremot är det anmärkningsvärt att även tre centerpartister främst vill bygga våningshus i sydvästra Sibbo.

Hela 123 kandidater är helt av annan åsikt då det gäller påståendet att man främst bör bygga våningshus i sydvästra Sibbo. Bland de kandidater som meddelat att de är helt av annan åsikt hittar man Mari Kiviniemi (c), som ger följande motivering: "Sipoon erityispiirteitä pitää kaavoituksessa kunnioittaa.Siksi alueelle pitää rakentaa pääsääntöisesti pientaloja." Även Jan Vapaavuori (saml) är helt av annan åsikt. Hans motivering är följande: "Helsinkiin tarvitaan sekä kerrostaloja että pientaloja. Esimerkiksi Jätkäsaari sopii hyvin kerrostaloja varten kun taas Lounais-Sipooseen sopii loistavasti uudenlaista kaupunkimaista pientalotuotantoa." Man kan frågasig varför Vapaavuori alltid överdriver när det gäller sydvsästra Sibbos förträfflighet. Även Rakel Hiltunen (sdp) uppger sig vara helt av annan åsikt, fastän hon ger följande motivering: "Alueelle tulee rakentaa pääosin pientaloja. Lisäksi pieniä kerrostaloja. Koko alue tulee suunnitella ekotehokkaaksi ja julkiseen liikenteeseen tukeutuvaksi."

Liksom stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) och stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anntila (sdp) har Osmo Soininvaara svarat (grön) att han endast är delvis av samma åsikt. Av Soininvaaras kommentar framgår väl att det strukturella problemet inte ligger iöster, utan i väster och norr: "Se on sopiva tiiviiden puutarthakaupunkienmallialue, joka osoittaa sekä espoolaisille että nurmijärveläisille, ettei pientaloasumisen tarvitse olla liikenneyhteyksiltään ja palvelutasoltaan huonoa. Toki pari kerrostaloakin mahtuu."

Kandidaterna i Helsingfors får även ta ställning till påståendet "Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda ska gå samman till en metropol i internationell klass." Påståendet verkar en aning vinklat. Vad har den "internationella klassen" (kansainvälinen mittaluokka) med saken att göra. En sammanslagning skulle inte i högre grad göra Helsingfors till en metropol av internationell klass. Tvärtom är det just det faktum att staden består av flera kommuner som ger anledninga att tala om Helsinki Metropolitan Area. Socialdemokraternas gruppordförande professor Kai Kalima är en av de få kandidater som kommenterat (en del av) påståendena även på svenska. Påståendet att Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda ska gå samman kommenterar han på den svenska kandidattesten med att säga att "Jag skulle förena också hela Sibbo kommun till Helsingfors." På den finskspråkga valmaskinen är hans kommentar följande: "Näin olisi pitänyt tehdä jo 20 vuotta sitten. Kyläpahasilla ja nakkikioskeilla ei pärjätä kovassa kansainvälisessä kilpailussa." (Jfr "Inte en tum ger vi efter! Den 29 november 2006" och "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 september 2008".) Kalima och Helsingfors talar om internationell konkurrens, men stadens problem är främst att man klarar sig dåligt i tävlingen om barnfamiljer. Här tyck småskaligheten vara trumf. Helsingfors behöver inte sydvästra Sibbo för att kunna konkurrera med andra metropoler, men kanske nog för att klara sig i tävlingen med korvkiosker.

Helsingin Sanomat har idag öppnat sin valmaskin. För Helsingforskandidaternas del lyder fråga nummer 17 "Pitäisikö Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen yhdistää?" Även här har kandidaterna möjlighet att kommentera fritt. Kalima säger i sin kommentar att "Samaan kokonaisuuteen pitäisi lisäksi saada Sipoo, joka on olennainen osa Helsingin seutua ja jonka olemassaoloa itsenäisenä korpialueena ei voida perustella nykyisessä asuntotilanteessa." Fråga nummer två lyder "Sipoon lounaiset osat ja Vantaan Västerkullan kiila liitetään Helsinkiin ensi vuoden alussa. Miten aluetta pitäisi pääasiassa rakentaa?" Kalimas kommentar lyder enligt följande:

"Sipoon puolelle jäi vielä 901 hehtaaria Helsingin kaupungin omistamaa maata, joka Sipoon loppuosan myötä pitäisi liittää Helsinkiin ja rakentaa myös townhouse- ja omakotitalovaltaisesti. Helsinkiin verrattuna SIPOO ON NAKKIKIOSKI. "

Av de "901 hektar" mark som den socialdemokratiska fullmäktigegruppens ordförande tror att Helsingfors ännu äger i den återstående delen av Sibbo ligger största delen djupt inne i Sibbo storskog och på öar i havet. (Jfr "Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008".) I sin insändarartikel "Rajansiirtopäätös on helsinkiläisille veronmaksajille paitsi epäoikeudenmukainen myös alueellisesti torso" i Helsingin Sanomat den 9 juli 2007 skrev Kalima själv att "Sipoon saarista Helsingin kaupunki omistaa Itä-Helsingin edustalla sijaitsevan Eestiluodon (43 hehtaaria), kaupunkilaisten hyvin tunteman Kaunissaaren (43 ha), pääosan Granöstä (136 ha) ja Husön (72 ha)." (Se "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007".) Estlotan och Fagerö ligger i den yttre skärgården. Husö är dock inte en ö, utan en udde som ingår i det område som enligt statrådets beslut ansluts till Helsingfors. Kalima, som är viceordförande i fastighetsnämnden, borde även veta att Helsingfors stad under detta år bytt bort tiotals hektar mark i Sibbo storskog mot öar utanför Helsingfors. (Se t.ex. "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008" och "Granö by. Den 18 juli 2008".) Dessutom har Sibbo beviljats rätten att inlösa 57 hektar Helsingforsägd mark i Nickby.

Sfp har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Stefan Wallin: Nej till tvångssammanslagningar i huvudstadsregionen!" FNB/Hbl har har i en något omarbetad form publicerat meddelandet under rubriken "Wallin emot tvångsfusioner i huvudstadsregionen".

Knackkorv. Den 30 mars 2008


Hufvudstadsbladet ville senaste juli göra en intervju med Kai Kalima, som sedan ett drygt år tillbaka är gruppordförande för den socialdemokratiska gruppen i Helsingfors stadsfullmäktige. Det direkta motivet för den tänkta intervjun torde ha varit en insändare av Kalima i Helsingin Sanomat. (Se "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007".) I insändaren skrivber Kalima att Pekka Myllyniemis förslag var orättvist mot Helsingfors och ett "stympat verk". Insändaren innehöll där till hot, felaktig information och direkta lögner, vilket naturligtvis rätade upp många. Även på Hbl blev man intresserad av vad Kalima är för en märklig figur, men Kalima ville i det skedet inte ställa upp på intervju. (Se "Kalima ville inte ställa upp på intervju. Den 21 juli 2007".) I dagens Husis ingår slutligen en intervju med Kalima med anledning av höstens kommunalval, men Sibbofrågan omnämns överhuvudtaget inte. Det framgår dock ur intervjun att socialdemokraterna i huvudstaden tycker att Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo "gott kan slås ihop till en storkommun". Kalima kommenterar ytterligare:

- Landet behöver åtminstone ett starkt metropolområde. Men med undantag av sydvästra Sibbo kommer den här sammanslagningen inte att spela någon roll i höstens kommunalval.

Rubriken på intervjun med Kalima är "'Staden bör få vägtullen'", vilken motsvarar Kalimas budskap att Esboborna som tar bilen till Helsingfors bör betala vägtull till "stan". På denna blogg har jag förutom i de ovannämnda inläggen skrivit om Kalima speciellt i inläggen "Kalima. Den 21 mars 2007", "Kalima tar igen till hot. Den 20 juni 2007" och "Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008".

I gårdagens blogginlägg "Kommunal självbestämmanderätt. Den 29 mars 2008" skrev jag om förslaget till en folkomröstning om en utredning om sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Helsingin Sanomat har idag publicerat resultatet från en gallupundersökning enligt vilket hela 75 % av invånarna i Huvudstadsregionen är för en utredning, men bara knappt hälften för en folkomröstning om en utredning. (Se artikeln "Pääkaupunkiseutulaiset haluavat selvityksen kaupunkiliitoksesta".) Totalt 43 % är för en sammanslagning, men i Esbo stöds en sammanslagning endast av 31 % medan 54 % av Esboborna motsätter sig en sammanslagning. Resultatet är knappast överraskande och visar att en sammanslagning av Helsingfors och Vanda är betydligt mera realistisk än en sammanslagning av alla kommunerna i huvudstadsregionen. Därmed torde Helsingfors fortsätta att rikta blickarna österut, medan socialdemokraterna och de gröna i Helsingfors vill uppföra en tullmur i väst.

När Helsingin Sanomat i januari 2007 lät göra en motsvarande gallupundersökning om understödet för en annektering av sydvästra Sibbo visade det sig att under en tredje del av invånarna i Helsingfors, Vanda och Esbo var för en annektering. (Se "Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007".) Helsingin Sanomat kommenterade resultatet i en artikel med rubriken "Potku jalkoväliin". Jag passar på att citera ur artikeln:

Se ei ole yllättävää, että pakkosiirtoa vastustetaan enemmän kuin kannatetaan kaikissa pääkaupunkiseudun kaupungeissa, kaikissa ammattiryhmissä, kaikissa ikäryhmissä ja kaikkien puolueiden kannattajien joukossa.

Se johtuu siitä, että Helsingin poliittiset omahyväkkäät eivät ole kyenneet pidättelemään voitonriemuista röhönauruaan.

Hoh, hoh, hoo.

Ajatellaanpa vaikkapa demarien nykyisen ryhmäjohtajan Kai Kaliman ennen joulua Helsingin valtuustossa pitämää lennokasta puhetta, jossa hän vertasi Sipoota nakkikioskiin.

Mieleen nousi väkisin kuva hiljaisen Nikkilän yöelämän ylpeydestä, snagarista, jonka eteen kaartaa pikkuyön tunteina Helsingin kaupungin tumma edustus-Audi. Sikarintuoksuiselta takapenkiltä nousee kaksi sudennälkäistä miestä, Jussi ja Janne:

"Hej kundi, heitäs tänne kaks Lounais-Sipoota, kaikilla mausteilla ja extra-saaristolla!"

Hah, hah, haa.

Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008


Så har då Helsingin Sanomat publicerat en artikel av Kaarlo Tuori, som är professor i allmän rättsvetenskap vid Helsingfors universitet. Rubriken lyder "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'", men visst hävdar Tuori även att Sibbobornas grundlagsenliga rättigheter förbegicks i HFD:s Sibbobeslut. Tuoris artikel handlar i första hand om Sibbofrågan, men på ett högre plan även om större principiella frågor. Detta framgår ur de sista fyndigt formulerade raderna, som jag återger här:

Korkeimman hallinto-oikeuden Sipoo-päätökseen liittyy isoja kysymyksiä.
Nakkikioskia paljon isompia.

Här handlar det om grundläggande frågor, men mellan raderna även om kritik mot professorkollegan Kai Kalima. Det var i ett anförande vid det spektakulära stadsfullmäktigemötet den 29 november 2006 som professorn i finansrätt Kai Kalima (sdp) yttrade de bevingade orden om knackkorvskiosken. Jag citerar här ur anförandet:

on turha kuvitella, että Sipoo voisi rakentaa metroa tai raideliikenneyhteyttä tai Sipoo voisi kaavoittaa järkevästi ympäristöä suojelevasti näitä alueitaan. Ei siellä ole resursseja. Se on nakkikioski meihin verrattuna. Tämä pitää muistaa.

Eli on turhan aikaista riemuita siitä, että jos huomenna ehdotus tulee olemaan ns. varovainen. Tämä ehdotukset tulevat toistumaan, kunnes asia on hoidettu.

I ett annat anförande vid samma möte omnämner Kalima även kollegan Tuori. Jag återger här valda bitar ur anförandet:

Oma käsitykseni on, toisin kuin professori Tuorilla - joka on tällä hetkellä oikeusteorian opettaja. Hän ei siis opeta kuntalainsäädäntöä eikä julkisoikeutta - on se, että 3 §:n edellytykset täyttyvät ilman muuta. Entä sitten 5 §? Onko olemassa erityisen painavia syitä? Jos Suomessa koskaan on niitä, niin nyt on. Voiko olla mitään muuta sellaista tilannetta, joka olisi ikään kuin painavampi kuin tämä tilanne? Vaikea kuvitella. Olen sitä mieltä, että ei Suomessa välttämättä muita kuin pakkoliitoksia edes tarvitakaan, että tämä riittää, kunhan se tulee riittävän suurena.
...

Aivan samalla tavoin meillä on takaportti. Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa.

Kalimas påpekande att professor Tuori är "lärare i rättsteori" saknar relevans då Tuori fram till 2003 var professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet. Så sent som år 2005 utredde Tuori hur de olika modellerna för kommunreformen stämmer överens med dagens lagstiftning. Man kan istället fråga sig vem en professor i finansrätt är att tolka kommunindelningslagen, men Kalimas argumentering handlar inte om juridik, utan om maktpolitik: Helsingfors har makten att bestämma hur lagen skall tolkas eller om så behövs driva igenom speciallagar. HFD:s Sibbobeslut visar att Kalima på sätt och vis hade rätt.

Avsaknaden av ett prejudikat erbjöd möjligheter att tolka kommunindelningslagen mot laggivarens avsikter, men Tuori hävdar i sin artikel att statsrådets och HFD:s beslut även strider mot grundlagen. Detta kan vara en tolkningsfråga, men det är helt klart att Tuori har rätt då han noterar att högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut förbigår de negativa följder en ändring i kommunindelningen har för Sibbo. Det är i ögonstickande hur HFD i sina motiveringar inte alls tar ställning till påståenden i besvären mot statsrådets beslut. Jag citerar ur Tuoris artikel:

Avoin perusteleminen vaatii, että ratkaisussa punnitaan eri suuntiin viittaavia näkökohtia ja niiden painoa. Punninnan merkitys korostuu, kun noudatettavana on suhteellisuusperiaate.

Korkein hallinto-oikeus viittaa suhteellisuuteen, mutta luonnehtii sitä vain hallinto-oikeudelliseksi periaatteeksi. Se on kuitenkin myös valtiosääntöoikeudellinen vaatimus, jota on noudatettava varsinkin silloin, kun perustuslain takaamia oikeuksia rajoitetaan. Esimerkiksi perusoikeuksia on lupa rajoittaa vain silloin kun ja siinä määrin kuin se on välttämätöntä.

Utan att namn nämns kritiserar Tuori även Kari Prättälä och Olli Mäenpää, som låtit förstå att Sibbobeslutet inte är något prejudikat (se "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008"). Jag citerar ur Tuoris artikel:

Julkisuudessa on ehditty esittää, ettei ratkaisu ole ennakkopäätös. Korkein hallinto-oikeus itse näyttää olevan toista mieltä. Päätös tehtiin erityiskokoonpanossa, ja se on päätetty julkaista vuosikirjassa. Vuosikirjaan kootaan ratkaisut, joiden ennakkopäätösarvo on tuomioistuimen oman käsityksen mukaan suuri.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Metropolen knappast något hot mot anrika Östersundom gård". Just när efterspelet håller på att komma igång publicerar Hbl en artikel, som inleds med följande ord: "Dammet har lagt sig efter det stora gränsbråket mellan Helsingfors och Sibbo. Processen är över."

Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008

Harry Bogonoloffs insändare i fredagens Hbl har resulterat i en storm på insändarsidorna. Hufvudstadsbladet har dessutom publicerat ett ledarstick med rubriken "Den personifierade arrogansen: Bogo". Johanna Westman skriver här att "En politiker som går ut med sådana åsikter som 'Bogo' måste utgöra en svår belastning för sitt parti." Kanske det, men hade Bogo publicerat sin insändare i ett annat medium, kunde han ha fått medhåll. Syftate med Bogos insändare verker vara att provocera, fastän han inte är den enda som föreslagit att Sibbo bör spjälkas. I augusti föreslog Bogomoloff i en insändare i Hbl att tidningen publicerar en bild av en Sibbobo som klarar av att slicka sig under svansen.

Bogomoloff är inte den enda Helsingforspolitiker för vilken Sibbo bara är en aptitretare. Helsingin sanomat publicerade den 16 januari en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon saanut Helsinki tähyää jo pidemmälle itään". I denna artikel säger dock stadsdirektör Jussi Pajunen (saml) som stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) att stadsstrukturen skall utvecklas österut i samarbete med Sibbo och Borgå, som enligt Rihtniemi är "överraskande nära". I samma artikel säger den socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppens ordförande professor Kai Kalima att "Sipoo on saatava samaan maakuntaliittoon Helsingin kanssa. Muuten koko Sipoo on liitettävä Helsinkiin".

Man kan fråga sig vilken belastning Kalima är för sitt parti. Fastän Kalima är professor i finansrätt, är hans huvudargument att Helsingfors kan driva igenom en lagändring, så att hela Sibbo inkorporeras, ifall Sibbo inte fogar sig till huvudstadens krav. Nästan alltid när Kalima uttalat sig i Sibbofrågan har han kommit med hot. I juli 2007 publicerade Helsingin Sanomat en insändare av Kalima, där Kalima bl.a. sade följande:

Ministerien jääväysteatteria hämmästellen on saatu seurata niitä kannanottoja, joissa Sipoon kunnan johto kertoo jatkavansa taistelua rajansiirtoa vastaan.

On poliittista lukutaidottomuutta pyrkiä jatkamaan omaksutulla linjalla, jossa Helsingin kanssa ei edelleenkään neuvotella. Tällöin ainoaksi ratkaisuksi jää uuden kuntakokonaisuuden luominen, kun Helsinki, Sipoo ja Vantaa yhdistetään.

Att Sibbo inte skulle förhandla med Helsingfors är en lögn. Med "förhandla" torde Kalima i själva verket syfta på att Sibbo villkorslöst skulle foga sig efter Helsingfors krav. Den ovanciterade insändaren innehöll även flera direkta lögner och påståenden som saknade verklighetsförankring. Kalimas beskrivning av Helsingfors markägendom i Sibbo är här totalt skev. (Se "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007".) I en intervju med rubriken "Sipooseen jäi vielä kaavoitettavaa", som Uutispäivä Demari publicerade den 16 januari, fortsätter Kalima på samma linje. Enligt professorn i finansrätt har Helsingfors (moralisk) rätt att planera och rent av inkorporera den mark som staden äger i Sibbo, oberoende av var marken ligger. Jag citerar ur artikeln:

Valtuustoryhmän puheenjohtaja Kai Kalima ei kuitenkaan niele sitä, että kokoomus ottaa kaiken kunnian Sipoon lounaisosien liittämisestä Helsinkiin.

Hän muistuttaa, että demari-apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen oli asiassa erittäin aloitteellinen jo kolme vuotta sitten.

- Meidän lähtökohtamme oli silloin, että tutkittaisiin koko Sipoon liittämistä Helsinkiin.

Helsingin kaupunki havitteli alun perin noin 50 neliökilometriä hallintaansa. Lopullisessa versiossa se kutistui 30 neliö-kilometriin, joka ei tyydytä täysin sosialidemokraatteja.

- Ulkopuolelle jäivät nyt virkistysalueet, ranta-alueet ja saaret, joiden kaavoittamisesta pitää sopia erikseen, Kalima huomauttaa.

Kaliman mukaan koko soppa syntyi siitä, että Sipoo ei antanut Helsingin käyttää omia maitaan Sipoon puolella eikä kaavoittanut alueita.

KHO:n ratkaisun jälkeen vielä 901 hehtaaria Helsingin omistamaa maata, eli yli puolet, jää edelleen Sipoon puolelle.

- Sipoo pitää saada pikaisesti mukaan Uudenmaan maakuntaliittoon, jotta Helsinki voi kaavoittaa loputkin maansa omaan käyttöönsä, Kalima vaatii.

Tanken att Helsingfors för eget bruk själv skulle planera mark som ligger i en annan kommun är mycket märklig. Men det märkligaste är att Kalima talar som om Helsingfors i sibbo skulle äga ytterligare "nästan 1000 hektar färdig tomtmark". Kalima är viceordförande i Helsingfors fastighetsnämnd, så han borde veta vilka fastigheter staden äger i Sibbo. De återstående niohundra och en hektar av Helsingfors mark som blir kvar i Sibbo ligger till största delen djupt inne i Sibbo storskog, som de gröna vill göra till nationalpark. Där till äger Helsingfors mark på öar i den inre och den yttre skärgården. Återstående mark utgörs huvudsakligen av de 57 hektar i Nickby som HFD samma dag som domstolen avgjorde Sibbofrågan gav Sibbo rätt att inlösa. Till saken hör att köpet av de 57 hektaren i Sibbo centrum var överenskommet då Helsingfors fastighetsnämnd i augusti 2004 plötsligt bordlade ärendet.

Man kan fråga sig vilken betydelse mytomanen Kalimas förtal av Sibbo har haft då hans juristkolleger töjt på kommunindelningslagen.

Förvaltningsdirektören. Den 14 oktober 2007


Första gången jag stötte på namnet Eila Ratasvuori var då Helsingin Sanomat den 8 december publicerade en artikel med rubriken "Kopioiko Myllyniemi Helsingin Sipoo-esitystä?" Här förklarade Pekka Myllyniemi varför hans rapport och Helsingfors utlåtande innehöll samma text, fastän med små skillnader:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Trots att Helsingin Sanomat i sin artikel antydde att Ratasvuori kunde vara den gemensamma spökskrivaren, fäste jag i detta skede ingen större vikt vid namnet Ratasvuori. Det var Jussi Pajunen som i egenskap av stadsdirektör lagt fram förslaget till Helsingfors stads utlåtandet till länsstyrelsen och i Myllyniemis text ingick även fragment från Pajunens eget anförande vid det berömda stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.

Nästa gång jag lade märke till namnet Eila Ratasvuori var när Helsingin Sanomat den 14 april 2007 publicerade en artikel med rubriken "Helsingin hallintojohtajan nimityspäätös suututti kaupungintalon juristit" tillsammans med en kortare text med rubriken "Hallintokeskuksen arvot". Jag citerar ur artikeln:

Helsingin kaupungin hallintokeskuksen lakimiehet pitävät hallintojohtaja Eila Ratasvuoren tekemää johtavan kaupunginasiamiehen nimityspäätöstä lainvastaisena. Ratasvuori nimitti yhden kaupunginasiamiehistä johtavaksi kaupunginasiamieheksi - eli yhdeksi kaupunginlakimiehen sijaisista - ilman julkista hakumenettelyä.

14 lakimiestä hallintokeskuksen oikeuspalveluista haki päätökseen oikaisua kaupunginhallitukselta. Lakimiesten mukaan Ratasvuoren päätös on perustuslain, kunnallisesta viranhaltijasta annetun lain, yhdenvertaisuuslain ja hallintolain vastainen.

He vaativat hallintojohtajan päätöstä kumottavaksi ja viran täyttämistä asettamalla se julkisesti ja avoimesti haettavaksi.

Hallintokeskuksen ja sen oikeuspalvelujen pitäisi ohjeistaa ja neuvoa virastoja toimimaan oikein. Nyt se on itse ajanut itsensä myrskyn silmään.

Speciellt ironiskt är det att förvaltningscentralen eller förvaltningsdirektör Ratasvuori så uppnebart bröt mot förvaltningscentralens uttalade värden, vilket även Helsingin Sanomat noterade i den kortare texten:

Hallintokeskuksen arvoja ovat hallintokeskuksen omien verkkosivujen mukaan: oikeudenmukaisuuden toteutuminen, päätöksentekoelinten toiminnan lainmukaisuus ja läpinäkyvyys, henkilökunnan tasapuolinen ja tasa-arvoinen kohtelu.

När jag läste texten i Helsinginsanomat gick mina tankar naturligtvis till fallet Sibbo, där Helsingfors agerande stod i rak konflikt med de ovanciterade värdena. Lika väl var det först den 31 juli som Ratasvuoris betydelse för fallet Sibbo började klarna för mig. Då hade jag framför mig ett tjugo sidor långt dokument med rubriken "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Dokumentet hade sänts till inrikesministeriet från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och var daterat 18.10.2006. Det stod omedelbart klart att det var detta dokument som Myllyniemi hade plagierat. Exempelvis där det i Helsingfors utlåtande heter att "Sipoo ei ole osallistunut seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen" heter det i Ratasvuoris utredninga liksom i Myllyniemis rapport att "Sipoo ei ole suostunut osallistumaan seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen".

Fastän Ratasvuori uppger sig som författare till förvaltningscentralens Sibboutredning, är det väl möjligt att delar av utredningen har författats av överborgmästare Pajunen. Å andra sidan handlar utredningen huvudsakligen om hur den föreslagna ändringen av kommunindelningen uppfyller kommunindelningslagens krav. Denna typ av utredningar bör göras av jurister, vilket den arme Myllyniemi även torde ha insett. Utredningarna innehåller dock schabloner och propagandistiska påståenden som Pajunen själv lanserat. Att Ratasvuori helt eller delvis skulle ha skrivit Pajunens anförande är väl även möjligt. Ratasvuori tillträdde som ordinarie förvaltningschef först den 1 september 2006, men hon hade varit t.f. förvaltningschef sedan den 1 maj 2006. Före detta hade hon varit stadsjurist vid Helsingfors stad. Med största sannolikhet var Ratasvuori en av de få förtrodda som i hemlighet förberedde Helsingfors förslag.

Ratasvuori lär ha haft ett finger med redan 1989 då Raimo Ilaskivi gjorde sin utredning, som för Pajunen utgjort en så viktig inspirationskälla. Ratasvuori har eventuellt författat så väl Helsingfors utlåtande om stadens eget förslag som Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag. Säkert är att hon har skrivit Helsingfors förklaring till statsrådets gränsbeslut. Detta är speciellt ironiskt, då motiveringarna för statrådets gränsbeslut bygger på hennes egen utredning. Ratasvuori kan å andra sidan ha baserat sin utredning på råd och handledning som hon fått från en viss professor.

Eila Ratasvuori (sdp) sökte senaste vår tjänsten som biträdande stadsdirektör efter Ilkka-Christian Björklund (sdp). Den socialdemokratiska fullmäktigegruppens nya gruppordförande Kai "Sibbo är en korvkiosk" Kalima, som i offentligheten hade sagt att Björklunds efterträdare bör vara en kvinna, föreslog att Ratasvuori skulle kallas till intervju, men Ratasvuori drog bort sin kandidatur då det klarnade att Tuula Haatainen trots allt ställde sig till förfofgande. Ratasvuoris akademiska grad är juris licentiat, men hon torde sikta på doktorsgrad. År 2002 ansökte hon om rätt att doktorera i juridik vid Helsingfors Universitet. Ratasvuori beviljades rätten att doktorera och på hennes förslag utsågs professor Kai Kalima till handledare.

Kalima ville inte ställa upp på intervju. Den 21 juli 2007

På min blogg har jag kritiserat Hufvudstadsbladets något passiva bevakning av Sibbofrågan, men det är inte alltid mediernas fel när viktiga frågor inte blir ställda. Av inläggen "Sibbo: Svårt att hänga med i debatten" och "Kalima vill inte" på Hufvudstadsbladets Helsingforsblogg Parkvakten framgår att Hbl ville intervjua Kai Kalima, men att Kalima inte ställde upp. Kalima utmärkte sig senast med en besynnerlig insändare i Helsingin Sanomat den 9 juli. (Se Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007.)

Christel Liljeström har ikväll publicerat ett blogginlägg med rubriken "Fråga om sannolikhet" ("Todennäköisyyden arviointi"), där hon begrundar ett dilemma med Sibbo kommuns besvär till Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt de experter som kommunen anlitat är tröskeln för HFD lägre att godkänna ett besvär som hänvisar till fel i tillvägagångssättet och som kräver att ett beslut upphävs för att remitteras till ny beredning än att godkänna ett besvär där det krävs att ett beslut som helhet skall upphävas och avslås till alla delar. Liljeström önskar dock i första hand kräva att beslutet förkastas i sin helhet. Jag vet inte vilken tyngd besvär som inlämnas av privata personer har i förhållande till ett besvär som lämnas in av Sibbo kommun, men även den ovannämnda problematiken tycker jag att visar att det behövs kompletarande besvär av privatpersoner, så väl besvär där man i första hand tar fasta på fel i tillvägagångssättet som besvär där man primärt kräver att beslutet upphävs för att det strider mot lagen.

Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007

Liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg "Regeringsrådets motiveringar. Den 9 juli 2007" beslöt Helsingfors stadsstyrelse att inte besvära sig över inrikesministeriets beslut (pdf) att förkasta Helsingfors försag från den 21 juni 2006. Alla Helsingforspolitiker är dock inte nöjda över beslutet. En som inför stadsstyrelsemötet lät förstå att han inte är nöjd med inrikesministeriets beslut att förkasta Helsingfors förslag på ett 5000 ha stort område till förmån för Pekka Myllyniemis förslag på ett 3000 ha stort område är den socialdemokratiska fullmäktigegruppens ordförande, professorn i finansrätt Kai Kalima. I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat publicerades Kalimas insändare med rubriken "Sipoo-ratkaisu ei tee oikeutta Helsingille".

Kalimas insändare innehåller hot, felaktig information och direkta lögner. Till hot har Kalima tagit förut. Speciellt fick han uppmärksamhet då han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 november benämnde Sibbo "korvkiosk" (nakkikioski). Senast Klima hotade med att införliva hela Sibbo med Helsingfors var i Dipoli den 19 juni. (Se "Kalima tar igen till hot. Den 20 juni 2007".)

Kalima inleder sin insändarartikel med att konstatera att "Helsingin kaupunki eli helsinkiläiset veronmaksajat omistavat Sipoossa 1708 hehtaaria maata ja 1973 hehtaaria vesialueita, yhteensä peräti 3681 hehtaaria." Här torde vi ha informationen som Vapaavuori kom ihåg då han på sin blogg den 12 juni skrev att "Helsinki muuten omistaa muistaakseni maita Sipoossa noin 3700 hehtaaria." Kalima fortsätter med att hävda att "Sipoon kunnan päättäjät ovat ennen muuta kielipoliittisista syistä estäneet Helsingin omistamien maiden käytön asuntorakentamisen ja elinkeinotoiminnan tarpeisiin." Lika väl hävdar han att "jo ennen rajansiirtohanketta Sipoo ryhtyi muodollisella hinnalla pakkolunastamaan Helsingin Sipoossa omistamia maita."

Liksom vid sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 28 februari hävdar Kalima i insändaren att Myllyniemis förslag är ett stympat verk (torso). Denna gång säger han att "Rajansiirtopäätös on helsinkiläisille veronmaksajille paitsi epäoikeudenmukainen myös alueellisesti torso." Påståendet förtjänar uppmärksamhet. I sitt anförande i februari uttryckte Kalima missnöje över att Granö inte ingick i utredningsmannens förslag genom att säga att "meillä on siellä noin 130 ha Granössä, jota emme pääse käyttämään sen takia, että Granö ei tule tässä mukaan." Det finns mycket som tyder på att den föregående kommunministern åt Helsingfors hade lovat ett område som inkluderade Granö. Hur Kalima vill använda Granö har han inte sagt ut direkt, men i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande över utkastet til generalplan för Sibbo heter det att "Granön alue, joka nyt ei sisälly kunnan yleiskaavaluonnoksen aluerajaukseen olisi voitu merkitä taajamatoimintojen käyttöön." Det är i sig anmärkningsvärt att Granö omnämns, då utkastet till generalplan inte inkluderar skärgården. Formuleringen ovan härstammar från stadsplaneringskontorets utlåtande från den 27 mars. I fastighetskontorets utlåtande från den 22 mars heter det igen om Granö att "Saaren kehittämisessä on monia muitakin mahdollisuuksia kuin maakuntakaavassa määritelty pelkkä virkistyskäyttö." Lika väl skriver Kalima, som är viceordförande i fastighetsnämnden, i sin insändare följande:

Sipoon saarista Helsingin kaupunki omistaa Itä-Helsingin edustalla sijaitsevan Eestiluodon (43 hehtaaria), kaupunkilaisten hyvin tunteman Kaunissaaren (43 ha), pääosan Granöstä (136 ha) ja Husön (72 ha). Hallituksen päätöksen mukaan ne jäivät nyt Sipoon puolelle.

Näiden saarten käyttämisestä Helsinki ei niiden omistajana voi jatkossakaan vapaasti päättää, vaikka niiden virkistyskäyttötarpeet ovat merkittävät.

I själva verket ingår Husö, som har vägförbindelse, och hela Husö by i Myllyniemis förslag, som statdsrådet godkände för knapt två veckor sedan. Estlotan ingick visserligen i lantmäteriverkets tolkning av Helsingfors förslag, men fanns inte entydigt med i det ursprungliga förslaget. Åtminstone rymdes Estlotan inte på Helsingfors karta med de föreslagna gränserna. Fagerö ingick definitivt inte i Helsingfors eget förslag. Om Helsingfors verkligen önskar använda sin mark på Granö som reaktionsområde, bör det inte ha någon betydelse för Helsingfors att ön hör till Sibbo. Kalima döljer dåligt sitt missnöje över att Helsingfors inte fritt kan planera Granö för annat än rekreation. Jag citerar ur insändaren:

Alueellisesti torso valtioneuvoston rajansiirtopäätös on ennen kaikkea näiden saarten osalta. Merellisiä virkistystarpeita ei tällä ratkaisulla kyetty turvaamaan. Helsingin kaupunginvaltuusto teki 21.6. 2006 oman ehdotuksen noin 5000 hehtaarin siirtämisestä Helsinkiin. Alue olisi käsittänyt myös nuo saaret ja merkittäviä alueita muun muassa Östersundomissa.

Ovanciterade stycke är till innehållet rent nonsens, men den verkliga godbiten kommer på de sista raderna i Kalimas insändare:

Ministerien jääväysteatteria hämmästellen on saatu seurata niitä kannanottoja, joissa Sipoon kunnan johto kertoo jatkavansa taistelua rajansiirtoa vastaan.
On poliittista lukutaidottomuutta pyrkiä jatkamaan omaksutulla linjalla, jossa Helsingin kanssa ei edelleenkään neuvotella. Tällöin ainoaksi ratkaisuksi jää uuden kuntakokonaisuuden luominen, kun Helsinki, Sipoo ja Vantaa yhdistetään.

Alueellisesti tämä turvaisi Suomen ainoan metropolin kehittymisen seuraavien neljän vuosikymmenen ajan. Vantaan ja Helsingin osalta ratkaisun perustana olisi vapaaehtoinen kuntaliitos.

För övrigt rekommenderas Mauri Pekkarinens motiveringar (pdf) till förslaget att inte godkänna gränsjusteringen.

Kalima tar igen till hot. Den 20 juni 2007

I dagens Helsingin Sanomat ingår en kommenterande artikel med rubriken "Ärhentelyä Dipolissa". Jag återger de inledande raderna:


Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja Rakel Hiltunen(sd) esiintyi eilen Dipolissa ärhäkkänä.

Toisiaan lähentyneiden kaupunkien pitäisi hänen mielestään saada nyt painetta myös valtion suuntaan, jotta hallitus alkaisi konkretisoida metropolipolitiikkaansa.

Sdp:n ryhmäpuheenvuoron pitänyt helsinkiläinen Kai Kalima oli puolestaan liittämässä koko Sipoota Helsinkiin, jollei yhteistyö naapurien kanssa ala maistua.


Kai Kalima, som är professor i juridik och viceordförande i fastighetsnämnden, har tidigare hotat Sibbo att Helsingfors annekterar hela Sibbo. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 november hotade Kalima med att "Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa." Det hotet kom dock för sent. I Sibbo hade man redan beslutat sig för att inte ge efter.

I ovannämnda anförande tog Kalima för övrigt upp kommunindelningslagen. Jag antar att Helsingfors i sitt annekteringsiniativ, eller i sina ursprungliga annekteringsplaner, har förlitat sig på Kalimas juridiska expertis. Kalima torde även vara en av de främsta krafterna bakom annekteringsinitiativet. Jag citerar ur anförandet:


Harkitsin pitkään sitä, että onko minun otettava kantaa kuntajakolain tulkintaan. Tämä laki on kuulunut opetusalueeseeni kolmekymmentä vuotta ja olen seurannut tämän lain muuttamista useaan otteeseen. Tiedän, kuinka 3 § on saanut sen muodon, joka sillä on ja sama koskee 5 §:ää.

Oma käsitykseni on, toisin kuin professori Tuorilla - joka on tällä hetkellä oikeusteorian opettaja. Hän ei siis opeta kuntalainsäädäntöä eikä julkisoikeutta - on se, että 3 §:n edellytykset täyttyvät ilman muuta. Entä sitten 5 §? Onko olemassa erityisen painavia syitä? Jos Suomessa koskaan on niitä, niin nyt on. Voiko olla mitään muuta sellaista tilannetta, joka olisi ikään kuin painavampi kuin tämä tilanne? Vaikea kuvitella. Olen sitä mieltä, että ei Suomessa välttämättä muita kuin pakkoliitoksia edes tarvitakaan, että tämä riittää, kunhan se tulee riittävän suurena.

Kalima säger att förutsättningarna i 3 § uppfylls "utan vidare", men han säger inte vilket av de fyra alternativa villkoren som han anser att uppfylls. Angående § 5 undrar Kalima om det kan finnas mera särskilt vägande skäl än de föreliggande. Dess värre ha de särskilt vägande skäl som Helsingfors och utredningsman Pekka Myllynimi anger i sina förslag föga att göra med de fyra alternativa förutsättningar som nämns i 3 § i kommunindelningslagen. I 5 § talas det uttryckligen om "under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar" ("erityisen painavilla 3 §:n mukaisilla edellytyksillä"). Det är svårt att tro att något av de fyra i 3 § nämnda alternativa förutsättningarna skulle vara särskilt vägande, då Helsingfors eller Kalima inte kan bestämma sig för vilket av de fyra villkoren man skall satsa på. Kalima måste för ett år sedan ha insett att lagligheten i Helsingfors förslag var lindrigt sagt synnerligen tvivelaktigt. Om Helsingfors genom hot hade lyckats lura kommunfullmäktige i Sibbo att acceptera en annektering, hade situationen varit en helt annan.

I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 28 februari gjorde Kalima (enligt diskussionsprotokollet) en ännu mera desperat tolkning av § 5. Jag citerar:


Haluaisin sanoa valtuutettu Hakaselle, että kuntajakolain 3 ja 5 §, niitä pitää tulkita yhdessä. Niiden mukainen erityinen syy on se, että meillä on omaa maata 815 ha, jota me emme muuten pääse käyttämään.


De särskilda skäl som Kalima här omnämner har föga att skaffa med de villkor som omnämns i 3 §. Speciellt intressant är här dock att notera att Kalismas "särskilda skäl" inte gäller de 2000 ha som Myllyniemi kapade av från Helsingfors förslag, eftersom Helsingfors inte äger mark på detta område. Undantaget gäller Granö, om vilket Kalima i sitt anförande sade följande:


Tämä on torso, tämä selvitysmiehen esitys. Ajatelkaa, että meillä on siellä noin 130 ha Granössä, jota emme pääse käyttämään sen takia, että Granö ei tule tässä mukaan. Se on erittäin valitettavaa.


Det område som Kalima finner särskilt vägande skäl för är alltså Myllyniemis förslag plus Granö. Med andra ord önskade Kalima annektera det område som fanns på en karta i Hufvudstadsbladet den 21 juni ifjol. (Se Hemliga kartor. Den 28 mars 2007.) Men inte heller för detta område hade det funnits andra förutsättningar än Kalimas 815 ha "egen mark". Hade Helsingfors föreslagit detta område, så som det var tänkt, hade villkoren i 5 § emellertid kunnat uppfyllas genom att Sibbo hotats att godkänna förslaget. Nu kom Helsingfors mot de ursprungliga planena att med det samma föreslå ett område som ursprungligen bara var tänkt som ett hot. Att åtminstone Kalima var beredd att använda sig av hot har han igår ännu en gång bekräftat.

Ordföranden för Centerns bostadspolitiska arbetsgrupp Antti Kaikkonen har igår kommit med ett ställningstagande, som av någon anledning inte hittas på Centerns webbsidor. Däremot finns på Centerns hemsida (startsidan) fortfarande en länk till ställningstagandet "Tonttipula ja asunnottomuus ratkaistava ripeästi", som gjorts av Keskustan puoluehallituksen työvaliokunta och torde ha skrivits av Markku Rajala. (Dokumentet har filnamnet Keskusta asuntopolitiikasta och är från den 5 juni, men dateringen uppdateras då dokumentet öppnas.) Jag återger Kaikkonens ställningstagande, som finns på Kaikkonens hemsida, i sin helhet här:


Kannanotto 19.6.2007 (julkaisuvapaa heti)
Kansanedustaja, Keskustan asuntopoliittisen työryhmän puheenjohtaja Antti Kaikkonen: Sipoo -hankkeesta viisainta luopua

Valtioneuvoston on viisainta luopua Sipoon alueliitoshankkeesta. Hanke on osoittautunut sekä juridisesti että moraalisesti kyseenalaiseksi. Kuntarajoja ei pitäisi lähteä muuttamaan tällaisella tavalla, jos alueen asukkailla ei siihen näytä juuri minkäänlaista halua olevan. Alueen asukkaat ovat vastustaneet liitosta lähes yksimielisesti. 25.2.2007 järjestetyssä kansanäänestyksessä Sipoossa yli 94 % äänestäneistä vastusti osakuntaliitosta.

Sipoo on osoittanut käydyissä keskusteluissa valmiutensa ottaa väestönkasvua vastaan omin toimin ja ryhtynyt jo aktiiviseen alueen suunnitteluun. Sipoolle pitää antaa mahdollisuus kasvaa ja kehittyä ilman väkivaltaisia rajansiirtoja.

Helsingin seudulla tarvitaan selvästi nykyistä parempaa yhteistyötä kuntien kesken. Alueen tonttipulan ratkaisemiseksi Sipoonkin pitää kaavoittaa alueitaan. On myös hyvä, että valtion maiden myynnissä Helsingin seudun kunnille on otettu askelia eteenpäin, mutta työtä pitää jatkaa. Valtion maiden myynti kunnille asuntokaavoitusta varten on huomattavasti parempi ja nopeampi tapa vastata tonttipulaan kuin kyseenalainen Sipoon osakuntaliitos. Sipoon tapausta tulkittaisiin varmasti myös ennakkotapauksena, ja se johtaisi kehitykseen, jossa siellä sun täällä eri puolilla Suomea ryhdytään vaatimaan osia naapurikunnista omaan käyttöön.

Lisätietoja: Antti Kaikkonen, puh.


I dagens nummer av gratistidningen Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Kerrostalojen rakentamisen pelätään lisäävän hörhöjen määrää Sipoossa". Artikeln är saklig och den låter enskilda Sibbobor säga sin åsikt. Rubriken på paradsidan är "Olga muuttaa Sipooseen tai Helsinkiin". Jag citerar ur texten på paradsidan:


– Kun kerroin tutuilleni Ruotsissa tästä liitoshankkeesta, he eivät olleet uskoa sitä todeksi. Miten tällainen voidaan sallia laissa? Tämähän on vanhan Neuvostoliiton ajan meininkiä, otetaan vaan alue tuosta noin haltuun.


Ledarartikeln i Helsingin Uutiset har rubriken "Piirileikissä Sipoon ympärillä ratkaisu jää sattuman varaan" och är både saklig och analytisk. Jag återger här de sista raderna i ledaren, som även finns i dagens utgåva av Vantaan Sanomat:


Piirileikiltä näyttävän päätöksenteon lopputulos ei ole pikkuasia metropolipolitiikan kannalta, mutta ei se ole sitä myöskään pääministeri Matti Vanhasen kannalta. Julkisissa kannanotoissaan hän on tiukasti sitoutunut rajasiirtoon, ja mikäli hanke kaatuu joihinkin sattuman sanelemiin järjestelyihin, silloin pääministerin arvovalta myös puolueensa puheenjohtajana asettuu kyseenalaiseksi.

Sipoo-ratkaisuun liittyy pitkäss juoksussa niin isoja asioita, että tuskin hallitus kompuroi sen hoitamisessa. Tai jos niin käy, silloin on pakko sääliä Suomen kansaa.


Jag tror att Helsingin uutiset här drar en felaktig slutsats. Tar statsrådet ställning mot båda annekteringsförslagen, kommer Rakel Hiltunen och Kai Kalima att ryta till, men det har Vanhanen råd med. Hiltunen kan ju inte anklaga Vanhanen för att ha brutit några löften, för några överenskommelser får officiellt inte ha förekommit. Hiltunen och Kalima torde båda dessutom vara medskyldiga till att fallet Sibbo blev ett fiasko och en fars. Om stastrådet däremot skulle ta ställning för en annektering, kan Vanhanen räkna med stark kritik från sitt eget parti. Det har han inte råd med.

Kalima. Den 21 mars 2007

I Sibbofrågan förefaller Helsingfors stadsplaneringsnämnd hållit en högre profil än stadens fastighetsnämnd. Detta kan bero på att stadsplaneringsnämndens orförande Maija Anttila (sdp) är stadsfullmäktige (och var riksdagskandidat) till skillnad från fastighetsnämndens ordförande Kai Hagelberg (saml). Å andra sidan har fastighetsnämndens viceordförande Kai Kalima (sdp) hållit en desto högre profil. Kalima ersatte i höstas Anttila som den socialdemokratiska fullmäktigegruppens orförande. Kalima fick uppmärksamhet då han i sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november hävdade att Sibbo är en korvkiosk jämfört med Helsingfors. Även i övrigt var Kalimas anförande häpnadsväckande aggressivt, provocerande och osakligt. Jag citerar ur diskussionsprotokollet:

On aika mielenkiintoista se, että Helsingin kaupungin asukkaita edustava RKP:n valtuustoryhmä on asettunut omia asukkaita vastaan. Se on todella mielenkiintoista, koska Helsingin ja maan etu on se, että kaupunki voi laajeta niin, että se ei näivety. Meillä on tällä hetkellä jo tiettyjä taloudellisia ongelmia sen takia, että meillä ei ole riittävästi veroa maksavia asukkaita ja koska meillä ei ole tarjota edullisia, järkevähintaisia asuntoja.

Nyt pitää kysyä, minkä takia RKP:n valtuustoryhmä tekee näin? Asia on täysin selvä. Yksisilmäiset kielipoliittiset syyt, jotka ovat aina vaikuttaneet teidän kantoihin, ohjaa tällä hetkellä kannanottoa. Kuun maan etu ja Helsingin etu pitäisi olla ratkaiseva, niin teillä on pieni nurkkakuntainen kielipoliittinen etu. Tämä on järkyttävää. Tämä näkyy myöskin historiasta. Kun katsomme yrityksiä liittää Vuosaarta Helsinkiin aikanaan, te vastustitte sitä. Te vastustitte Westendin liittämistä Helsinkiin, joka johti siihen, että jouduimme odottamaan Vuosaarta vuosikymmeniä, joka jarrutti Helsingin kehitystä. Westendiä emme ole saaneet vieläkään. Meillä on toki Leppävaarassa maita. Mutta olemme voineet kehittää yhdessä Espoon kanssa, mutta emme Sipoon kanssa.
...
On aivan varmaa, että Helsingin ja maan etu tulee kärsimään siitä, että tätä asiaa jarrutetaan. Mutta muistakaa yksi asia. Jos saatte tämän ehdotuksen nurin, seuraava ehdotus on ehkä se, että koko Sipoo vaaditaan liitettäväksi, koska samalla rähinällähän sekin menee. Ja kun täällä - niin kuin sanottiin - tehdään näitä ratkaisuja ei vain kymmeniksi, vaan sadaksi vuodeksi, pitkällä tähtäyksellä sekin on välttämätöntä. Ja niin kuin täällä on sanottu, on turha kuvitella, että Sipoo voisi rakentaa metroa tai raideliikenneyhteyttä tai Sipoo voisi kaavoittaa järkevästi ympäristöä suojelevasti näitä alueitaan. Ei siellä ole resursseja. Se on nakkikioski meihin verrattuna. Tämä pitää muistaa.

Eli on turhan aikaista riemuita siitä, että jos huomenna ehdotus tulee olemaan ns. varovainen. Tämä ehdotukset tulevat toistumaan, kunnes asia on hoidettu.

Den 28 juli hade Kaarlo Tuori, som är professor i förvaltningsrätt, i ett expertutlåtande hävdat att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni var lagstridigt. Kalima, som själv professor i finansrätt, höll den 29 november även ett anförande där han ifrågasatte Tuoris kompetens. Jag citerar:

Oma käsitykseni on, toisin kuin professori Tuorilla - joka on tällä hetkellä oikeusteorian opettaja. Hän ei siis opeta kuntalainsäädäntöä eikä julkisoikeutta - on se, että 3 §:n edellytykset täyttyvät ilman muuta. Entä sitten 5 §? Onko olemassa erityisen painavia syitä? Jos Suomessa koskaan on niitä, niin nyt on. Voiko olla mitään muuta sellaista tilannetta, joka olisi ikään kuin painavampi kuin tämä tilanne? Vaikea kuvitella. Olen sitä mieltä, että ei Suomessa välttämättä muita kuin pakkoliitoksia edes tarvitakaan, että tämä riittää, kunhan se tulee riittävän suurena.
...
Ei Helsingillä ole vaihtoehtoja. Ei meillä ole valinnanvaraa. Me olemme tässä tilanteessa. Joko me "kuihdumme pois ja kuolemme" tai sitten me koetamme säilyttää asukkaiden ja kaupungin toimintakyvyn. Tässä suhteessa RKP:n toiminta on ällistyttävää. Jos te olette sitä mieltä, että lakia tulkitaan väärin, tehkää ehdotuksia siitä, kuinka Sipoo tai Länsi-Sipoo voitaisiin teidän mielestänne oikein liittää. Sitä te ette tee. Mutta juridiikka on kummallista. Lailla säätämällä maatalotukilailla säädettiin, että kukolla tarkoitetaan kanaa. Kukko siis laskettiin, kanojen määrää arvioitaessa mukaan.

Aivan samalla tavoin meillä on takaportti. Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa.

Kalima säger att om lagen står i vägen för Helsingfors så kan "vi" stifta en ny lag för att inkorporera sydvästra Sibbo. Det verkar som om Kalima inte egentligen bryr sig om vad lagen säger. Jag undrar om Kalima är den självutnämnda juridiska expert som Helsingfors stadsstyrelse förlitade sig på då man beredde förslaget till stadsfullmäktiget mötet den 21 jun. I så fall gjorde man ett misstag. Arroganta jurister är inte att lita på.
Vid stadsfullmäktigemötet den 28 februari kritiserade Anttila Myllyniemi förslag för att inte inkludera Granö, fastän Helsingfors äger halva ön. Kalima gick längre och hävdade, enligt Helsingin Sanomat, att "Selvitysmiehen esitys on torso". Helsingin Sanomat noterade även att Kalima "piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille". Kalima anser alltså liksom Anttila att Helsingfors markegendomar skulle ge huvudstaden rätt att inkorporera delar av grannkommunen. När Helsingfors i tiden köpte sin markegendom i Sibbo hade man inte för avsikt att behålla marken, än mindre att bebygga den. Om marken hade varit färdigt planerad för bebyggelse, hade Helsingfors fått betala ett pris i en helt annan storleksklass. Lika väl lär Kalima vid det gemensamma sammanträdet för stadsfullmäktigen i huvudstadsregionen den 22 maj i Finlandiahuset ha angett som motivering för en inkorporering att "Helsingillä on Sipoossa 5000 hehtaari maata, ja sitä ei saa käyttää." (I verkligheten torde Helsingfors äga omkring 1700 ha, av vilket hälften ligger i Sibbo storskog, men 5000 ha stort är det område som Helsingfors föreslagit att annektera.) Riksdagsledamot Jyrki Kasvi (grön) har i ett blogginlägg med rubriken "Kaavoituksen ja maanvaihdon uudet pelisäännöt" från den 23 maj kommenterat Kalimas argumentering. Jag citerar:

Just. Muistaakseni kaavoitusmonopoli on edelleen kunnalla eikä maanomistajalla, Sipoossa Sipoon kunnalla eikä Helsingin kaupungilla. Vai tarkoittiko Kalima kenties sitä, että jos minä ostan Helsingin Keskuspuistosta riittävän ison läntin maata, voin itse päättää, mitä sinne rakennetaan.

Tällaiseltahan se pääkaupunkiseudun kaavoitus on joskus tuntunut, mutta Kai Kalima on ensimmäinen, joka on sanonut asian noin suoraan.

Myös vaatimukset Sipoon länsiosien liittämisestä Helsinkiin avaavat uusia näköaloja. Kuntien rajojen muuttamiseen ei jatkossa ilmeisesti enää tarvitakaan molempien kuntien suostumusta. Riittää, että toinen kunta ostaa toisen alueelta maata ja vaatii niitä sitten itselleen.

Hmmm, onkohan Kauniaisissa ja Kirkkonummen itäosissa tontteja kaupan. Espoon kaupungin kannattaisi ehkä tehdä tarjous.

Igår skrev Jussi Pajunen sitt första blogginlägg för detta år, vilket jag noterade på min blogg igår. (Se Helsingfors Führer. Den 20 mars 2007.) Dagens nummer av Kaupunkilehti Vartti har inte hunnit notera blogginlägget, men nog att Pajunen inte har skrivit blogg på tre månader. Pajunen säger i tidningen att bloggskrivandet inte är förbi. Jag citerar ur artikeln i Kaupunkilehti Vartti:

Omaa lempilastaan eli Helsingin ja Sipoon välistä aluekiistaan hän ei kuitenkaan halua netissä kommentoida.
- Sipoon olen jättänyt harkitusti aika vähälle, sillä se elää joka tapauksessa voimakkaasti mediassa. Se on myös asia, jota tutkitaan suurennuslasilla, ja josta valitetaan.

I verkligheten behandlade Pajunen Sibbofrågan även i sitt blogginlägg från igår.

Rapporten borde ha underkänts. Den 1 mars 2007

Helsingfors stadsfullmäktige beslöt igår med rösterna 76-7 att anta statdsstyrelsens förslag till utlåtande om Pekka Myllyniemis förslag. Se "Päätöstiedote nro 4". Mötet bordlade Otto Lehtipuus (grön) och 43 andra ledamöters motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi). I motionen, som hänger nära samman med annekteringsplanerna, säges det bl.a. att "Alueliitoksen toteutuessa Helsingin olisi perusteltua vähentää maanomistustaan Sipoon kunnan alueella." Annekteringen har gjorts till ett medel att förverkliga en nationalpark i Sibbo, men samtidigt utgör Helsingfors planer ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har starkt tagit avstånd från så väl Myllyniemis som Helsingfors eget förslag.

Under rubriken "Helsingfors snålt på mer av Sibbo" på första sidan i dagens Hufvudstadsblad förmedlar Hbl nyheten om gårdagens beslut. Jag citerar:

I går valde Helsingfors stadsfullmäktige att ställa sig bakom Myllyniemis förslag om annektering av 3 000 hektar.
Men det kom ett förbehåll: Staden kan tänka sig att, efter riksdagsvalet, återuppta det ursprungliga förslaget om att inkorporera 5 000 hektar.

I samma text berättar Hbl att bara 7 % av de riksdagskandidater som svarat på frågorna på Hufvudstadsbladets valtest (valmaskin) anser att tvångsannekteringar kan behövas för att storstäder skall kunna utvecklas. Rubrikerna på sida 6 i tidningen är "Sibboplan fick grönt i H:fors", "Klar majoritet mot tvångsannektering" och "Manninen tackar nej till Sibbomöte". Jag citerar ur texten med den förstnämnda rubriken:

samtidigt gjorde Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) ett viktigt förbehåll.
Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Myllyniemis förslag omfattar cirka 3 000 hektar.
Varför skall Helsingfors gå med på den avgränsning som Myllyniemi gjort om skärgårdsområdena. Vi måste åtminstone kunna göra anspråk på Granö eftersom Helsingfors äger halva holmen, sade Maija Anttila (sdp).
Men i brist på bättre förslag kunde staden i det här skedet godkänna Myllyniemis förslag.

Jag frågar mig vad man i Helsingfors har för planer för Granö. Hufvudstadsbladet har för en gångs skull varit alert. Om Manninens nej tack till ett Sibbomöte skriver tidningen följande:

Det blir nog inte aktuellt med några möten före valet, säger Manninen.
Sfp-ordföranden Stefan Wallin uppmanade i måndags inrikesministeriet att kalla till sig parterna efter att Sibboborna sagt nej till Helsingfors annekteringsplaner med rungande majoritet. Manninen säger sig ha noterat Wallins förslag liksom också resultatet i folkomröstningen men han har inte mycket till övers för den.

Finansminister Eero Heinäluoma hoppas enligt Hbl forfarande på förhandlingar mellan Sibbo och Helsingfors. Heinäluoma säger att "I den här frågan borde man samtidigt sträva efter en gemensam fördel så att vi får bostäder till rimliga priser i huvudstadsregionen och det kräver planerad tomtmark". De höga bostadspriserna beror dock på sin höjd delvis på tomtpriserna och udbudet på tomtmark. Hade regeringen verkligen velat åtgärda tomtpriserna, så hade man haft andra metoder än en annektering att tillgå. Bostadspriserna torde handla om förväntningar på prisutvecklingen och priserna förväntas inte sjunka så länge byggnadsbranshen inte har mera kapasitet. Enligt gårdagens Helsingin uutiset (sida 4) anser stadsdirektör Jussi Pajunen att "Asuntohinnat pysyvät korkeina, koska kapasiteettia suuremmalle tuotantomäärälle ei ole, eikä sitä nykyisten rakennusalan toimijoiden voimin pystytä lisäämään." I ingen händelse är det den relativt låga befolkningstätheten i Sibbo eller Sibbos påstådda ovilja att planera sydvästra Sibbo som förorsakat de höga bostadspriserna.

Bostadspriserna är bostadsminister Hannu Manninens bekymmer, men höga bostadspriser legitimerar naturligtvis inte en annektering. Där bl.a. finansministern talat om bostadspriser, har Manninen talat om utbud på tomtmark och utveckling av samhällsstrukturen. Om Manninen för att försöka påverka bostadspriserna hotat med sammanslagningar och uttalat sitt stöd för en annektering, så anser jag att han missbrukat sin ministerportfölj vid inrikesministeriet. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.) Det är inte utbudet på tomter eller bostadsproduktionen som är problemet, utan bostadspriserna.

Dagens Helsinginsanomat behandlar Helsingforsfullmäktiges beslut i en artikel med rubriken "Helsinki tyytyy pitkin hampain Sipoo-esitykseen". Förmodligen var åtminstone Osmo Soininvaaras tänder långa. Jag citerar:

Vihreiden Osmo Soininvaaran mukaan Helsinki toimii epäitsekkäästi. Hänen mukaansa Lounais-Sipoon rakentamista ei voi jättää Sipoon kontolle. "Sipoosta tulisi uusi Espoo, jolla ei ole kaupunkimaista rakennetta", hän sanoi.

Kai Kalima, som vid mötet den 30 november, sade att Sibbo är en korvkiosk, fortsatte med huvudlösa påståenden. Jag citerar HS:

"Selvitysmiehen esitys on torso", Kai Kalima (sd) sanoi. Hän piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille.

För det första inrymmer Myllyniemis förslag största delen av den mark som Helsingfors äger i Sibbo. För det andra har inte Svenska fiolkpartiet absolut majoritet i Sibbo, varför det är osakligt att skylla på Sfp. För det tredje försöker Sibbo inte förhindra bebyggelse på Helsingforsägd mark, fastän i normalt fall ingen kommun skulle planera bebyggelse på mark som ägs av en annan kommun. Helsingfors har haft frihet att sälja sin mark i Sibbo, som staden köpte med helt andra avsikter än att bebygga området.

Det är anmärkningsvärt att Helsingfors överhuvudtaget ställer sig bakom en utredning, som borde betraktas som en skandal. Sfp tog dock fasta på rapportens brister:

Puolue pitää moraalisesti arveluttavana, että kuntajakoselvittäjän esityksessä on niin paljon suoria katkelmia Helsingin alkuperäisestä ehdotuksesta.

"Voi vain arvata, miten olisi käynyt, jos kyseessä olisi pro gradu -tutkielma", Stefan Johansson (r) sanoi.