69,1 % mot kommunsammanslagning. Den 28 juni 2015


I torsdags publicerade Östra Nyland en nyhet med rubriken "Enkät: Slå ihop Sibbo med någon annan kommun".  I nyhetstexten kunde man läsa följande:

Slå ihop Sibbo med en annan kommun. Det tycker 70 procent av de Sibbobor som svarade på en nationell enkät om beslutsfattandet i kommunen.

Nyheten baserade sig på en nyhet eller ett meddelande på Sibbo kommuns webbplats, där man kunde ta del av bl.a. följande resultat från en enkät: "Kommunen borde sammanslås med en annan kommun/andra kommuner - 69 % samma åsikt, 16 % annan åsikt.". Felet upptäcktes emedan resultatet enligt motsvarande text på finska var "Oma kuntani tulisi yhdistää kuntaliitoksella toiseen kuntaan/toisiin kuntiin - 69 % eri mieltä, 16 % samaa mieltä." Efter att motstridigheterna upptäckts togs nyheten bort från Östra Nylands webbplats.

På fredag förmiddag publicerade Sibbo kommun en ny version av nyheten "De första resultaten från kommunenkät (ARTTU2)". Här har det aktuella resultatet ändrats till "Min egen kommun borde gå samman med en annan kommun/andra kommuner samma åsikt 15,7 %, inte samma/inte annan åsikt 15,2 %, annan åsikt 69,1 %." Enligt enkäten motsätter sig alltså knappt 70 % av Sibboborna en kommunsammanslagning, medan endast knappt 16 anser att Sibbo borde gå samman med en annan kommun. Mycket skall hända för att resultatet skall bli  det motsatta.


Stängt. Den 21 juni 2015





Den 1 juni skulle jag träffa Sipoon Sanomat på caféet på Lillören ("Sibbostrand"), men caféet hade stängt för gott. Vi begav oss därför till caféet på Björnsö, dit vi i varje fall var på  väg för fotografering. Även Läkarcentralen Sibbostrand hade stängt. Ett större kundunderlag från andra sidan kommungränsen kan man inte räkna med under en överskådlig framtid. Till saken hör att det före Sibbostrand började byggas fanns en populär kaffestuga, som revs för att ge rum för det nya bostadsområdet. På platsen där stugan låg växer det numera sly. Ett nytt café lär skall öppnas i samma lokal som det gamla på Lillören, men visst är stängningarna symtomatiska för Sibbostrand. Sipoonranta har inte utvecklats som det var tänkt, fast det egentligen är det enda havsnära området i Östersundom som går att bebygga. Att byggandet av Sibbostrand har stannat upp visar att Sibbos egna planer att snabbt bygga ut Östersundom var orealistiska och att påståendet att Sibbo kunde ha förhindrat inkorporeringen genom att tidigare planera Östersundom saknar grund. Det har funnits intresse för egnahemshus i Östersundom, men inte för urbant boende. Att Östersundom är för långt från huvudstadens centrum torde  man även ha insett i Helsingfors.


                          

Intervjun för Sipoon Sanomat resulterade i en artikel i tidningens sommarnummer.



Tre alternativ. Den 14 juni 2015

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte i måndags att godkänna förslaget till utlåtande till Östersundomkommittén om förslaget till generalplan för Östersundom. Stadsstyrelsen ser tre möjligheter att gå vidare med planeringen av Östersundom:

ELY-keskuksen lausunnon mukaan Östersundomin maakuntakaavaehdotuksella on yksistäänkin LSL:ssä tarkoitettuja merkittävästi heikentäviä vaikutuksia Mustavuorenlehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alueen suojelun perusteena oleviin luonnonarvoihin. Maakuntakaavan hyväksymiseksi on siten samat kolme vaihtoehtoa kuin yhteisen yleiskaavankin osalta: Kaavan muuttaminen, poikkeamisen hakeminen tai hyväksyminen sellaisenaan.

Det tredje alternativet skulle innebära att Östersundomkommittén bestrider NTM-centralens utlåtande, vilket knappast kommer på fråga. Ändå var det det andra alternativet som föranledde ett motförslag. Hannu Oskalas (grön) motförslag löd "Palautetaan valmisteluun siten että esittelyssä olleista kolmesta vaihtoehdoista poissuljetaan poikkeamisen hakeminen Natura-suojeluun." Motförslaget röstades ned med rösterna 9 - 5.



Juridiskt beslut. Den 7 juni 2015

I mitt senaste inlägg "Avtal. Den 31 maj 2015" undrade jag vad det var för avtal mellan staten och Helsingfors angående bl.a. Östersundom som Matti Niiranen syftar på i sitt  blogginlägg. Svaret hittas i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelsemöte. I måndags var det sista ärendet på listan "Lausunto Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisestä yleiskaavaehdotuksesta". Fastän Helsingfors borde ha gett sitt utlåtande till Östersundomkommittén för över två månader sedan bordlade man som väntat ärendet, som därför finns på nytt på föredragningslistan för morgondagens möte. Det viktiga i Helsingfors föreslagna utlåtande är inte vad stadens beslutsfattare tycker om det nya framlagda förslaget till gemensam generalplan, utan att stadsstyrelsen ber Östersundomkommittén att ansöka om undantagstillstånd av statsrådet gällande Natura 2000-bestämmelserna.

I  argumenten för ett undantagstillstånd upprepas argumenten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men man citerar inte utredningsman Pekka Mylliniemis plagierade rapport eller den ursprungliga rapporten, utan i  stället låter man Högsta förvaltningsdomstolen stå för argumenten:

Korkein hallinto-oikeus on 15.1.2008 päätöksessään koskien valtioneuvoston päätöstä 28.6.2007 kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä todennut, että kun otetaan huomioon liitosalueen sijainti ja sen merkitys Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen hallitulle ja tasapainoiselle kehittämiselle sekä liitoksen luomat edellytykset parantaa Helsingin seudun asuntorakentamista sekä liikenneyhteyksiä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaisesti, kuntajakolain 3 §:n yleiset edellytykset täyttyvät kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetulla tavalla myös erityisen painavina.
Korkein hallinto-oikeus toteaa edelleen, että Helsingin seudun kehittämisellä on merkitystä paitsi alueelle itselleen myös laajemmin Etelä-Suomessa ja valtakunnallisestikin.

Logiken är att om det fanns särskilt vägande skäl för inkorporeringen, så bör det finnas ett starkt allmänt intresse som gör det nödvändigt att förverkliga det aktuella förslaget till generalplan. Även HFD:s Sibbobeslut var politiskt och inte tål närmare granskning, torde det ha relativt stor tyngd. Däremot är det lätt att avslöja påståendet om ett avtal mellan staten och Helsingfors som en ren bluff: I förslaget till utlåtande till Östersundomkommittén kan man läsa följande:

Östersundomin merkitys on nostettu esille myös valtion ja Helsingin seudun kuntien elokuussa 2014 solmimassa sopimuksessa suurten infrahankkeiden tukemiseksi ja asumisen edistämiseksi. Neuvottelutulosta selventävässä ja täydentävässä allekirjoituspöytäkirjassa todetaan, että Helsingin lisäkaavoitus kohdistuu ensisijaisesti Malmin ja Östersundomin alueille.

I  förhandlingsresultatet daterat 25.8.2014 nämns Malm, men inte Östersundom eller östmetron. I ett skilt dokument "Valtion ja Helsingin seudun kuntien välinen sopimus suurten infrahankkeiden tukemiseksi ja asumisen edistämiseksi - Allekirjoituspöytäkirja" nämns faktiskt Östersundom, men bara i följande sats: "Helsinki toteaa, että lisäkaavoitus kohdistuu ensisijaisesti Malmin ja Östersundomin alueille." Det är alltså Helsingfors som konstaterar. Men Helsingfors vill tolka det så att staten förbundit sig att för Östersundom bevilja undantag från Natura 2000.

Om statsrådet får till uppgift att ta ställning till huruvida det finns en tillräcklig grund för undantag från natura 2000-bestämmelserna kommer ministrarna att göra en juridisk bedömning i likhet med den i avgörandet i Sibbofrågan 2007. En intressant fråga är huruvida Anu Vehviläinen (c) kommer att betraktas som jävig, emedan hon deltog i Sibbobeslutet. Det kan påpekas att Vehviläinen i juni 2007 avbröt sin semester för att rösta för inkorporeringen. Med Vehviläinen som kommun- och utvecklingsminister och Matti Vanhanen som Centerns gruppordförande skulle det inte överraska om statsrådet skulle hitta ett allmänt intresse som gör förverkligandet av de aktuella planerna för Östersundom "nödvändigt".