För att skapa ett starkt svenskspråkigt Sibbo. Den 23 februari 2023

Hittade nyligen av en händelse en gammal text, som jag tror att jag inte har läst förut. Suomen Kuvalehtis artikel från 21.7 2006 innehåller några intressanta detaljer. Varför artikeln finns fritt tillgänglig på nätet har jag ingen aning om. I texten citeras Christel Liljeström om vad dåvarande kommunminister (och bostadsminister) Hannes Manninen sagt:

”Manninen on sanonut, että Rkp:n pitää hyväksyä aluesiirto, jotta syntyy vahva ruotsinkielinen Sipoo.”

Liljeström fortsätter:

”Voi voi, ministeri! Se on niin täyttä paskaa, että en ymmärrä, miten ministeri voi päästää sellaista suustaan.”

Jag kan dock förklara hur Manninen kommit fram till sin slutsats. I inlägget "Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007" har jag redogjort för hur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport hänvisar till utredningen "Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi". Myllyniemi redogör dock för ett förslag som inte alls ingår i Raimo Ilaskivis utredning eller officiella förslag, utan istället torde härröra sig från en text som man från Helsingfors stads sida briefat Myllyniemi med:

Avsikten är att den föreslagna områdesregleringen skall vara frivillig i enlighet med följande principer:

- till Vanda stad ansluts de områden mellan Ring III och Dickursby som i funktionellt hänseende hör dit och Vanda överlåter ett mindre område i Västersundom till Helsingfors stad. - från Sibbo kommun ansluts delar av södra Sibbo till Helsingfors stad. Genom detta arrangemang tryggas Helsingfors stads bostadsproduktion och undviks kanske ett kraftigt tryck på utflyttning till Sibbo för de finskspråkigas del. Omvänt torde lösningen kunna trygga att Sibbo förblir svenskspråkigt.

Det ovan citerade förslaget är alltså från år 1989. Den föreslagna "frivilligheten" var inte längre möjlig år 2006, vilket jag redogjort för i inlägget "Språkfrågan. Den 11 augusti 2013". Majoritetsspråket i Sibbo var numera finska, Sfp hade inte längre absolut majoritet i Sibbo kommunfullmäktige och även inom Sfp hade synen på språkets roll förändrats. Inspirerade av Ilaskivi torde ledningen för Helsingfors stad i förhandlingar med Manninen dock ha föreslagit att Sibbo formellt frivilligt kunde avstå från kommunens sydvästra del. Östra Nylands förbund och Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund var fortfarande viktigt för Svenska folkpartiet, så man bedömde att det fanns förutsättningar att pressa Sfp och Sibbo. Dessutom var kommunstyrelseordförande Christel Liljeström ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse.

I informella diskussioner eller påstådda förhandlingar mellan å ena sidan Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori och å andra sidan Sibbo kommundirektör Markku Luoma och kommunstyrelseordförande Liljeström föreslog man från Helsingfors sida att Sibbo "frivilligt" skulle gå med på att avstå ett område som i stora drag motsvarade det förslag som Myllyniemi senare lade fram som en "kompromiss". Om Sibbo inte frivilligt avstod från det förslagna området skulle Östra Nylands förbund slås samman med  Nylands förbund. Från Helsingfors sida hotade man dessutom med att man genom en speciallag skulle inkorporera ett dubbelt så stort område, ifall kommunfullmäktige i Sibbo inte gick med på att avstå från det mindre området. Den formella frivilligheten var en förutsättning för att inkorporeringen skulle kunna ske utan att man skulle bryta mot den då gällande kommunindelningslagen.

Kommunminister Manninen var medveten om hoten med vilka man skulle tvinga Sibbo att frivilligt avstå nuvarande Östersundom för att skapa ett "starkt svenskspråkigt Sibbo". I själva verket förutsatte taktiken att Manninen informerade Sfp om att han och hans parti Centern stödde förslaget på att flytta fram Helsingfors gräns ända till Sibbo å. Det språkpolitiska lockbetet eller hotet skapade föga överraskande en stark upprördhet inom övriga partier i Sibbo, speciellt då man från Helsingfors sida efter misslyckade förhandlingar med Sibbo och Sfp i offentligheten gick ut med att en "språkmur i öst" gjorde ändringen i kommunindelningen nödvändig.

Östra Nylands välfärdsområde. Den 24 januari 2022

 

HS

Östra Nyland är tillbaka. Östra Nylands välfärdsområde är visserligen inte det samma som Östra Nylands förbund, vars rötter fanns i Östra Nylands regionplaneringsförbund. Regionplaneringen hör inte till välfärdsområdenas uppgifter, utan sköts fortfarande av landskapsförbunden. Resultatet i välfärdsområdesvalet visar lika väl hur viktigt det östnyländska landskapsförbundet var för Svenska folkpartiet. I Finland finns efter välfärdsområdesvalet två gula områden på kartan där Sfp är det största partiet: Österbotten och Östnyland.

Östra Nylands förbund slogs i samband med inkorporeringen av Östersundom samman med Nylands förbund. I sin skandalomsusade rapport "Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä" argumenterade kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi för en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden med bl.a. motiveringen "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". I klartext var argumentet att de svenskspråkigas maktposition skulle försvagas.

HS

Som en följd av initiativet till inkorporeringen av sydvästra Sibbo med Helsingfors beslöt ett splittrat Sibbo självmant att lämna Östra Nylands förbund, vilket i sin tur ledde till att landskapsförbundet upplöstes och gick upp i Nylands förbund. Helsingfors hade krävt en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden, men var egentligen bara ute efter Östersundom. Eftersom Östra Nylands förbund var så viktigt för Sfp, passade ledningen för Helsingfors på att försöka utpressa Sibbos kommunstyrelseordförande Christel Liljeström, som var ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse. (Se "Språkfrågan. Den 11 augusti 2013".) Om Sibbo inte juridiskt sett frivilligt avstod Östersundom till Helsingfors, så skulle Helsingfors bl.a. kräva en sammanslagning av landskapsförbunden. Utpressningsförsöket misslyckades, varmed det inte fanns några förutsättningar för en "frivillig" inkorporering. Därmed kunde inte heller inkorporeringen, som centerministrarna i regeringen Vanhanen I utlovat åt Helsingfors, ske i enlighet med den rådande kommunindelningslagen. Resultatet blev en process som inte tål dagsljus.

Absurt. Den 10 februari 2013

I morgon har kommunfullmäktige i Sibbo ett "informationsmöte" med utredningsmännen som ansvarar för "förhandsutredningen om metropolområdet". Om även Pekka Myllyniemi kommer på besök till Sibbo denna gång vet jag inte, men utnämningen av Myllyniemi till utredare gör att det är svårt att ta "förhandsutredningen" på allvar. Det är fullständigt absurt att finansministeriet gett Myllyniemi nytt förtroende. Myllyniemi har nog all anledning att hålla sig borta från Sibbo. Och finansministeriet har allt skäl att hålla tassarna borta från Sibbo.

På tisdag skall kommunstyrelsen i Sibbo ge Sibbo kommuns utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

On epätarkoituksenmukaista, että lausunto kuntarakennelakiluonnoksesta on annettava valtakunnallisesti yhtenäisen aikataulun mukaan, vaikka metropolialueen 14 kunnalla ei ole täsmällistä tietoa metropolihallinnon tulevasta rakenteesta. ...
Lakiluonnosten muodostama kokonaisuus on nyt esitetyssä muodossaan sirpaleinen, sekava ja edellyttää ehdottomasti täsmällisempää määrittelyä. ...
Nyt lausunnolla olevassa kuntarakennelakiluonnoksessa on ilman laajempaa keskustelua lisätty ministeriölle
oikeus saada vireille kunnan osaliitos. ... On selvää, että ministeriölle esitetty oikeus saattaa vireille osaliitos merkitsee tosiasiallisesti merkittävää puuttumista kunnalliseen itsehallintoon ja merkittävää ministeriön päätösvallan lisäämistä. ...
Lakiluonnoksessa on asetettu kunnan väestömäärään liitettyjä kriteerejä. Kriteerit ja määritelmät jäävät tässäkin lakiluonnoksen kohdassa tulkinnanvaraisiksi ja ristiriitaisiksi. Lakiluonnoksessa käytetään joissakin kohdin ilmausta ”alle 20 000 asukasta”, joissakin kohdin taas ”noin 20 000 asukasta”. Mistään ei käy myöskään ilmi, miksi rajaksi on otettu tuo ”alle” tai ”noin” 20 000 asukasta. ...
Perustuslaki ei ehdottomasti kiellä yksittäisiä kuntaliitoksia vastoin valtuuston ja asukkaiden enemmistön kantaa. Kunnallinen itsehallinto on kuitenkin perustuslain suojaa nauttiva oikeushyvä: perustuslain mukaan kuntien hallinnon tulee perustua kunnan asukkaiden itsehallintoon.

Planerna för Östersundom revideras. Nedan paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat.

Bara positiv respons. Den 20 januari 2012

http://www.sibbo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2007_hallinto/kuulemisraportti_110113.pdf

Fredagen den 11 januari publicerade finansministeriet förhandsutredningen om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna" ("Metropolialueen esiselvitys: Selvityshenkilöiden alustavat ehdotukset kuntien kuu-lemista varten"). En anmärkningsvärd detalj i utredningen är att Sibbo ingår i alla alternativa utredningsområden som föreslås för Helsingfors. Helsingfors stad säger i sitt eget utlåtande att "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki", men alternativet med endast huvudstadsregionens fyra städer ingår inte i utredningen. Däremot ses Helsingfors och Sibbo som ett möjligt utredningsområde. Motiveringen för det minsta alternativa utredningsområdet är att Sibbo har under 20 000 invånare. För Sibbos del föreslås även ett par utredningsområden där Helsingfors inte ingår, men för Helsingfors del föreslås inget område som skulle utesluta Sibbo.

Inför den förra kommunreformen KSSR ställe Helsingfors två krav: att städerna i huvudstadsregionen skulle fusioneras och att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det förstnämnda kravet kunde dåvarande kommunminister Hannes Maninen inte uppfylla, men det andra kravet uppfylldes, som känt. Det förefaller som om kommunminister Henna Virkkunen hoppas att Helsingfors även denna gång nöjer sig med Sibbo, fastän huvudstaden egentligen vill gå samman med Esbo.

Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 3

Samma dag som finansministeriet publicerade förhandsutredningen om metropolområdet ordnade man en presskonferens som även Sipoon Sanomat bevakade. Förhandsutredningen och presskonferensen resulterade i flera broadsheetsidor om kommunreformen. Det märkliga faktum att Pekka Myylyniemi är en av utredningsmännen bakom förhandsutredningen gör att den nya kommunreformen starkt relateras till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett annat samband är gränsen på 20 000 invånare, som Sibbo pga inkorporeringen inte uppfyller.

Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6

På plast på presskonferensen var även Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen, som Sipoon Sanomat passade på att ställa några frågor till. Enligt tidningen lät Pajunen förstå att han bara fått positivt respons på Helsingfors arrangemang i Östersundom. (Se artikeln på Sipoon Sanomats webbplats "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki".)

Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6

"Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle". Den 13 januari 2013

Så har då Perkka Myllyniemi i egenskap av utredningsman undertecknat en rapport där man föreslår att Sibbo sammanslås med Helsingfors, eftersom Sibbo har under 20 000 invånare. Myllyniemi kom i egenskap av kommunindelningsutredare år 2006 fram till att en inkorporering av sydvästra Sibbo är laglig, eftersom den inte äventyrar Sibbos framtid som självständig kommun. Enligt Myllyniemis galet felaktiga matematik (se "Räknefel. Den 24 november 2007") skulle Sibbo, trots den partiella kommunsammanslagningen, ha över 20 000 invånare redan år 2011.

Sista stycket i Pekka Myllyniemis utredning från 2006

Ur avsnitt 5.4

I fredags publicerades alltså finansministeriet en förhandsutredning om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna". Förhandsutredningen och förslagen för Sibbos del har fått mycket uppmärksamhet, speciellt i svenskspråkig media. Det är ändå endast Sipoon Sanomat som uppmärksammat Myllyniemis roll i detta sammanhang. I fredags publicerades på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoolle esitettiin vain kaksi vaihtoehtoa". Här säger Myllyniemi om inkorporeringsbeslutet från 2007 att "Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle; kunnan kehitys on lähtenyt käyntiin vasta tuon osaliitoksen jälkeen".

Vad månne Myllyniemi här syftar på med "utvecklingen av kommunen"? I den i fredags publicerade förhandsutredningen kan man i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" läsa följande:

Sipoon väestönkehitys on ollut yli 1,5 prosenttia vuosittain asukaslukuun suhteutettuna. Näin suuri vuotuinen väestönkasvu on arvioitu haastavaksi palvelurakenteen, investointien ja talouden kannalta (Aro 2012).

Under vilka år tillväxten varit 1,5 % kan jag inte säga, men tillväxten lär faktiskt ha varit något högre före inkorporeringen, vilkett framgår ur Myllyniemis Sibboutredning.

I  i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" kan man vidare läsa följande:

Sipoon kunnan väestömäärä alittaa tällä  hetkellä kuntarakennelain 20 000 asukkaan väestöpohjakriteerin samoin kuin sosiaali- ja terveydenhuollon  uudistuksen edellyttämän väestöpohjan perus- ja erikoissairaanhoidon integraatiolle.

Eftersom Sibbo som en följd av förlusten av Östersundom för närvarande inte har ett invånarantal som överskrider 20 000 ges Sibbo inga alternativ till kommunsammaslagning.

HS 13.1 2013 s A 22

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo ei halua peräkyläksi". Kommundirektör Mikael Grannas noterar här att "Jos Helsinki ei olisi ottanut Sipoolta Östersundomia, Sipoossa olisi nyt se vaadittavat yli 20 000 asukasa".


Som en kuriositet kan nämnas att Myllyniemis Sibboutredning räknas upp bland källorna som använts i förhandsutredningen om metropolområdet. Här kan man tala om sekundär källa ...

Officier Pekka Myllyniemi. Den 9 september 2012

I inlägget "Myllyniemi är tillbaka. Den 26 augusti 2012" noterar jag att Pekka Myllyniemi tillsammans med tre andra betrodda av finansministeriet utsetts för en "förhandsutredning", där man skall "lägga fram förslag om sådana kommunindelningsutredningsområden inom vilka kommunerna inom metropolområdet ska genomföra sina sammanslagningsutredningar." Namnet Pekka Myllyniemi fick säkert en och annan att höja på ögonbrynet. Utnämningen av Myllyniemi har fått publicitet i de lokala medierna i Lojo, men även Helsingin Sanomat uppmärksammade ännu under den gångna veckan Myllyniemi tillsammans med de fem andra i sextetten för förhandsutredningen om metropolområdet. I den digitala versionen av Helsingin Samomats nummer den 3 september lyfts Myllyniemis bild fram, kanske bara av en händelse. (Se ovan.) I presentationen av utredarna kan man i läsa följande:

UP­SEE­RI HER­MOS­TUT­TI SI­POON. Loh­jan eläk­keel­le jää­nyt kau­pun­gin­joh­ta­ja Pek­ka Myl­ly­nie­mi sel­vit­ti Ös­ter­sun­do­min siir­toa Si­pool­ta Hel­sin­gil­le. Ra­por­tis­sa oli lai­nauk­sia Hel­sin­gin pa­pe­reis­ta, mi­kä nä­räs­ti Si­poo­ta.

Personligen uppfattade jag inte att man i Sibbo skulle ha tagit så stor notis av att Myllyniemi "citerade" Helsingfors egna papper. Den bild en del medier gav av "citeringen" var bagatelliserad. I verkligheten handlade det inte bara om citat utan citationstecken och källhänvisningar, utan om plagiat av den inte tidigare publicerad utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral hade sänt till inrikesministeriet 18.10.2006.

HS 3.9 2012 s A 10

Värre än plagiatet var lögnen att "förslagsdelen" var Myllyniemis egen, vilket medierna aldrig brydde sig om att undersöka. (Se t.ex. "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi plagierade inte bara "Helsingfors papper". Han fick även hjälp med utredningen från kommunförbundet, som senare även var representerat när HFD gjorde sitt beslut i fallet Sibbo. (Detta kan dock inte Myllyniemi själv klandras för.) Myllyniemi plagierade ytterligare bl.a. Wikipedia, vilket är speciellt pinsamt med tanke på att han inte plockade bort länkmarkeringarna. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.")

Myllyniemi är tillbaka. Den 26 augusti 2012

Bbl 22.8 2012

Den gångna veckan har bjudit på en del intressanta nyheter i anslutning till fallet Sibbo. Jag har noterat ett flertal nyheter på Facebook-sidan för fallet Sibbo, samt på Twitter och Google+. Det går enkelt att ta del av inläggen på Facebook via fönstret "Fallet Sibbo på Facebook" i kolumnen till höger.

Här skall jag uppmärksamma endast en del av nyheterna. På tisdagen publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Sex utredare utsetts för förhandsutredningen om metropolområdet". I pressmeddelandet kan man läsa att en av utredaren är politices magistern Pekka Myllyniemi. Enligt pressemeddelandet svarar Myllyniemi tillsammans med tre andra utredare speciellt för "kommunindelningsutredningsområdena". I pressmeddelandet kan man vidare läsa att "Utredarna ska lägga fram förslag om sådana kommunindelningsutredningsområden inom vilka kommunerna inom metropolområdet ska genomföra sina sammanslagningsutredningar." Utgångspunkten eller "regeringens riktlinje" för utredningen är att det i metropolområdet behövs strukturella förändringar, alltså ändringar i kommunindelningen.

Att Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen kunde utnämna Myllyniemi till uppgiften visar hur de katastrofala bristerna i Myllyniemis Sibboutredning från 2006 förringats och förtigits. Månne Virkkunen själv alls har någon aning om vilken kvacksalvare hon utnämnt? Myllyniemi har visserligen bakom sig en imponerande mängd utredningar, men utredningen om ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda var en katastrof. Utgående från kvaliteten på utredningen drog jag slutsatsen att Myllyniemi, som redan 2006 fyllde 72 år, led av demens. Jag försökte därför även vara finkänslig i min kritik av utredningen. Naturligtvis omnämnde jag aldrig misstankarna om demens på min blogg. Tydligen berodde bristerna på andra faktorer än demens.

Sipoon Sanomat 23.8 2012 s 6

En märklig nyhet från den gångna veckan är en läcka om ett reformförslag från social- och hälsovårdsministeriet, enligt vilket Finland skulle delas upp i endast 20 områden för social- och serviceområden. I varje område skulle en kommun fungera som ansvarskommun. Esbo skulle enligt förslaget fungera som ansvarskommun för västra Nyland och Helsingfors för östra Nyland. Yle publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Helsingfors om reformförslag: Huvudstadsregionen splittras", enligt vilken Helsingfors är emot förslaget, eftersom det skulle splittra huvudstadsregionen.  Man kan anta att Helsingfors är emot förslaget, eftersom det omöjliggör en sammanslagning av Esbo med Helsingfors. Modellen skulle rent av cementera Esbos självständighet. När Helsingfors inte ka få Esbo erbjuds huvudstaden denna gång hela östra Nyland, som med tiden förväntas inkorporeras med centralorten eller ansvarskommunen.

Högsta förvaltningsdomstolen publicerade i torsdags ett beslut, enligt vilket delgeneralplanen för Hista i Esbo inte kan träda i kraft. Högsta förvaltningsdomstolen bekräftar bara ett beslut från Helsingfors förvaltningsdomstol, men motiveringarna har stor betydelse för Östersundom. I beslutsmeddelandet kan man bl.a. läsa följande: I landskapsplanens beskrivning hade konstaterats att vid planeringen av markanvändningen i de utvidgningsriktni ngar som stöder sig på den nya förbindelsebanan Esbo-Vichtis-Lojo är det mycket viktigt att koppla ihop planläggningen och förverkligandet av de områden som bebyggs samt planeringen av trafiksystemet och byggandet av den nya järnvägsförbindelsen. ...
 Enligt handlingarna visste man inte med säkerhet när banan Esbo-Vichtis-Lojo skulle bli verklighet och i den delgeneralplan som stadsfullmäktige antagit fanns inte sådana bestämmelser om tidpunkten när områdena skulle tas i bruk eller förverkligas att man hade kunnat säkerställa att bebyggelsen och banförbindelsen skulle komma att realiseras samtidigt.

Osmo Soininvaara, drar på sin blogg följande slutsats:

Tämä tarkoittaa tietysti myös sitä, ettei Östersundomia voi rakentaa ilman metroa.

Utvalda inlägg X. Den 30 juni 2012

Hur det gått till då utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade Helsingfors egen utredning, som stadsfullmäktige i Helsingfors godkände dagen före Myllyniemis utredning offentliggjordes, förblev länge en gåta. I juli 2007 klarnade det. Dokumentet som Myllyniemi kopierade kunde jag presentera i  inlägget
"Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007".

Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007

Kommunstyrelsen i Sibbo antog på sitt möte igår enhetligt kommundirektörens förslag till besvär över statsrådets gränsbeslut. Där till gav styrelsen kommundirektören fullmakt att kompletera besvärstexten. Besvär angående statsrådets beslut bör lämnas in senast fredagen den 3 augusti. Helsingin Sanomat har uppmärksammat Sibbo kommuns besvär i en notis med rubriken "Sipoo kunnanhallitus päätti valittaa kuntaliitoksesta". I Borgåbladet ingår en motsvarande artikel med rubriken "Sibbostyrelsen enig om besvär". Enligt artikeln anser Sibbopolitikerna att Sibbo inte kan förlora i Högsta förvaltningsdomstolen, men mellan raderna antyds en misstro mot myndigheterna. Jag citerar ur artikeln:

– Det skall bli intressant att sedan se vem som kommer att bereda ärendet i högsta förvaltningsdomstolen, sade styrelsemedlem Kaj Lindqvist (sfp).
– Och vem som kommer att vara på semester eller annars "upptagna" när ärendet skall behandlas, lade en annan till.

Yle Internytt (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo sätter sin tillit till HFD". Jag citerar ur notisen:

En ändring i kommunindelningen ska basera sig på en framställan av en kommun eller på inrikesministeriets initiativ. Sibbo påpekar att statsrådets beslut inte baserar sig på någondera.

Helsingfors förslog att ett betydligt större område av sydvästra Sibbo skulle anslutas till staden, det förslaget förkastades i inrikesministeriets beslut den 28 juni i år. Statsrådet beslut kan alltså inte grunda sig på Helsingfors framställan men å andra sidan har inrikesministeriet inte tagit något initiativ till ändring av kommunindelningen, säger Sibbo bla i sina besvär.

För en som inte är jurist verkar argumenteringen för att inrikesministeriet inte tagit något initiativ kanske inte så övertygande. Å andra sidan torde HFD genom Sibbo kommuns besvär nu tvingas reda ut om det tagits något formellt initiativ och hur, när och av vem det i så fall tagits.
Lyssna till Radio Vega Östnylands nyheter 9:30.

Jag har på denna blogg flera gånger understrukit att utredningsman Pekka Myllyniemi i sin rapport inte direkt har kopierat Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november, utan att han kopierat en äldre version av dokumentet. Till Helsingin Sanomat (8.12.6006) gav Pekka Myllyniemi följande förklaring till hur han fått (en del av) texten som han plagierat i sin rapport:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemis förklaring ser ut att stämma. Jag har idag fått en äldre versionen av motiveringarna. Det är ett brev från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och daterat 18.10.2006. Rubriken är "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

I den ovannämnda "utredningen" finns bl.a. följande tokiga formulering, som Myllyniemi kopierat till sin text, men som Helsingfors ändrat lite på i sitt utlåtande:

Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Påståendet om att bebyggelsen i Sibbo är splittrad och riktad mot Borgå härstammar för övrigt från Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006. Med i Ratasvuoris utredning finns även följande sats, som Arto Sulonen citerar i inrikesministeriets promemoria till statsrådets gränsbeslut, men som saknas i Helsingfors utlåtande:

Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin.

Den ovanciterade satsen återfinns på två olika ställen i Myllyniemis rapport. Ur Ratasvuoris utredning framgår att Myllyniemi inte bara direkt kopierat fel som Helsingfors senare rättat i sitt utlåtande, utan även har gjort ändringar så att betydelsen blivit fel. I Ratatasvuoris utredning heter det således liksom i Helsingfors utlåtande att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Myllyniemi hävdar att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utredning står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Myllyniemi har tydligen missförstått påståendet om obalans i regionen.


I sin rapport skriver Myllyniemi att "Lausunnossaan kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja koskevista huomautuksista kaupunginhallitus on täsmentänyt perustelujaan." I detta sammanhang refererar Myllyniemi faktiskt till Helsingfors utlåtande när han citerar ur det 9. och sista avsnitet i utlåtandet. Till min överaskning finns "stadsstyrelsens preciserade motiveringar" med i Ratasvuoris utredning. Att Myllyniemi faktiskt kopierat motiveringarna ur Ratasvuoris utredning och inte ur Helsingfors utlåtande antyder det faktum att betoningarna är de samma i Myllyniemis rapport som i Ratasvuoris utredning, medan de saknas i Helsingfors utlåtande. (I Myllyniemis rapport är de betonade orden dock kursiverade medan det i Ratasvuoris utredning används fet stil.) Myllyniemi bör alltså ha varit medveten om att han utan att ange källa på tiotals sidor i sin rappport kopierat text som även skulle ingå i Helsingfors utlåtande till läsnsstyrelsen.

I Ratavuoris utredning finns en liten intressant detalj, som föranleder frågor. I Helsingfors utlåtande ingår följande text:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue. Kartta on liitteenä 1.

Motsvarande text i Ratavuoris utredning lyder enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä 1 olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue.

I Myllyniemis rapport lyder motsvarande text enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi oheisesta kartasta nro 5, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä.

På kartan i Myllyniemis rapport har Helsingfors gränsförslag av förekommen anledning inte ritats ut. Det betyder att kartan som ingår i rapporten inte kan ha skannats från en utskriven sida. Myllyniemi eller inrikesministeriet måste ha fått kartan i digital form. På Internet finns "bilaga 1" i formatet PowerPoint. Från dian med kartan går det lätt att ta bort den påklistrade gränslinjen. Knappast har Myllyniemi i sista stund hittat kartan på nätet och egenhändigt tagit bort gränsen, då han inte ens klarat av att ta bort länkmarkeringarna från texten som han kopierat från Wikipedia. Av den utskrivna kopia som en Sibbobo idag fått från inrikesministeriet framgår även att inrikesministeriet har Ratasvuoris utredning i digital form som ett Word-dokument. (Filnamnet är Sipooselvitys.doc.) Dokumentet har funnits i Suvi Savolainens mapp. Överinspektör Savolainen fungerade som utredningsman Myllyniemis kontaktperson vid inrikesministeriet.

I sin Rapport skriver Myllyniemi att "Vid kommundelssammanslagningar som överskrider gränsvärden och där någon berörd kommun motsätter sig sammanslagningen måste man således först undersöka om förutsättningar enligt 3 § i kommunindelningslagen överhuvud föreligger och därefter om de är särskilt vägande." Helsingfors har för utredningsmannens del gjort den behövliga undersökningen och redogjort för resultatet i Ratasvuoris utredning. Det är i praktiken Ratasvuoris utredning som ligger till grund för Arto Sulonens beredning och därmed för statsrådets gränsbeslut. Sulonen omnämner dock inte Ratasvuoris utredning i promemorian. I förordet till sin rapport framför Myllyniemi sitt tack till överinspektör Suvi Savolainen, men han tackar varken Eila Ratasvuori eller Jussi Pajunen, som för kommunindelningsutredarens del gjorde utredningen som inrikesministeriat betalade honom för.

Utvalda inlägg VI. Den 26 juni 2012

Avslöjandet att kommunindelningsutredare Pekka Mylltniemi plagierat Helsingfors egen utredning visade att uteredningsmannen inte var opartisk och borde därför ha tärt på utredningens trovärdighet. I mitt inlägg
"Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006" avslöjade jag för första gången att  Myllynimi även plagierat Wikipedia. Plagiatet av Wikipedia visar i sig nivån på Myllyniemis utredning. Plagiatet var speciellt pinsamt och uppenbart, då Mylliniemi inte plockat bort länkmarkeringarna.

Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006

Ett ledarstick i dagens Helsinginsanomat har rubriken "Sipoo-hankkeen vastustajille uusi ase". Ledarskribenten skriver:

Sen verran kiire Myllyniemellä ilmeisesti on ollut, että hän ei malttanut olla kaikilta osin huolellinen. Hän oli kirjoittanut selvityksensä johdanto-osaan kohtia sellaisenaan Helsingin esityksestä. Siinä ei sinänsä ole mitään outoa, mutta Myllyniemen olisi pitänyt ymmärtää mainita tekstin alkuperäinen esittäjä. Nyt hänen puolueettomuuttaan voidaan epäillä, kun hän ottaa nimiinsä toisen osapuolen näkemyksiä.

Myllyniemi kiistää olleensa puolueellinen tai muuten kaupungin vietävissä. Käytännössä on vain niin, että ehdotuksen uskottavuus on kärsinyt kolauksen Myllyniemen ajattelemattomuudesta, vaikka hän kuinka väittää ehdotuksen perustuvan omaan ajatteluun.

Ledarskribenten har inte noterat plagiatets omfattning. Myllyniemi har egentligen inte kopierat Helsingfors utlåtande, utan har fått text direkt från Helsingfors stadskontor och infogat texten som sådan i sin rapport.

Det finns ett kapitel i Pekka Myllyniemis rapport som Helsingfors eller Jussi Pajunen bevisligen inte är upphovsrättslig ägare till. Kapitel 2, med undantag av avsnitten 2.2.1, 2.2.3 och 2.2.5, är direkt kopierat från Wikipedia. Inte heller här uppger Myllyniemi källan, men tragikomiskt nog har han inte plockat bort understreckningarna och den blåa fontfärgen, som markerar länkar till andra avsnitt och sidor på Wikipedia. (Avsnitt 2.2.3 är kopierat från "Uudenmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2007 – 2008"; avsnitt 2.2.5 är kopierat från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", sida 5.)

Wikipedia är en "fri" encyklopedi med "öppet" innehåll, som liksom open source-programmet Linux är licensierad under GNU, närmare preciserat GNU Free Documentation License. Jag har själv på denna blogg lånat kartor från Wikipedia, eftersom de inte är skyddade av upphovsrätt. Trots att texten som Myllyniemi plagierat från Wikipedia inte är skyddad av upphovsrätt, torde GNU FDL i det aktuella fallet ge upphov till intressanta juridiska problem. För att kopiering av texten ur Wikipedia skall vara laglig måste man ange källan, vilket Myllyniemi inte gjort. Dessutom måste hela dokomentet där den kopierade texten ingår vara licensierad under GNU. Att texten i Myllyniemis rapport inte är helt identisk med texten i Wikipedia just nu beror på att texten i Wikipedia ständigt förbättras eller modifieras. I princip kan vem som hällst, även en skolelev eller en stadsdirektör, skriva om texterna på Wikipedia.

En förmildrande omständighet kan vara att Myllyniemi inte medvetet kopierat Wikipedia, eftersom han inte känt till textens ursprung. Hur understreckningarna som markerar länkar kommit med i den färdigställda rapporten är det inte så svårt att räkna ut. Om Myllyniemi i likhet med en fuskande skolelev själv hade kopierat sin text från webben skulle han naturligtvis ha plockat bort länkmarkeringarna, eller om han inte klarat av det bett avdelningssekreterare Aija Sormunen om hjälp. Att länkmarkeringarna inte plockats bort tyder på att Myllyniemi fått texten i digital form från Helsingfors lednining. Knappast hade stadsdirektören tänkt sig att utredningsmannen skulle infoga texten som sådan i sin rapport.

Utrdningsman Pekka Myllyniemi har alltså tagit emot text av olika slag men missförstått sin uppgift. Det hela är som taget ur en gangsterfilm. Uppdragsgivaren säger "Do what you have to do", men fixaren missförstår sitt uppdrag och gör ett mycket allvarligare brott än vad uppdragsgivaren tänkt. Innan uppdragsgivaren fått vetskap om vad fixaren gjort lämnar uppdragsgivaren efter sig spår som knyter brottet till honom själv.

Utvalda inlägg V. Den 25 juni 2012

De första dagarna i december 2006 var psykiskt påfrestande. Jag hade upptäckt att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning till stora delar var ett plagiat, men medierna noterade inte plagiatet, fastän jag själv direkt försökt tipsa några dagstidningar. Den 7 december noterade Yles svenska nyheter äntligen avslöjandena om plagiat. Följande dag kom förringande kommentarer, bortförklaringar och direkta lögner, som jag försökte bemöta i mitt inlägg "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006". Det aktuella blogginlägget fick dock föga uppmärksamhet.

Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Myllyniemi kopierade Helsingfors Sibboutlåtande?" Även Helsingin Sanomat uppmärksammar den aktuella nyheten. "Oliko sisäministeriön asettama selvitysmies Pekka Myllyniemi puolueeton vai Helsinkiin päin kallellaan esittäessään Sipoon osien liittämistä Helsinkiin?", frågar Matti Huhta. Helsingin Sanomat har frågat Pekka Myllyniemi själv om förklaringen till likheterna mellan Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande. Myllyniemis, som till Yle svarat att han skrivit texten själv, ger följande svar till Helsingin Sanomat:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemi beklagar att han inte angav den ursprungliga källan. Han tillägger dock att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Detta är dock en sanning med modifikation. Förslagsdelen utgörs av kapitel 5, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen". I det nästsista avsnittet, "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" ingår följande stycke (sida 52):

Sipoosta liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin. Tämä edellyttää suhteellisen tehokasta maankäyttöä. Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina. Rakenteen on kuitenkin samalla oltava riittävän tehokas jotta kaupunkiliikenne saadaan taloudelliseksi. Uusia innovatiivisia talotyypistöjä todennäköisesti on kehitettävä Sipoon ominaispiirteitä kunnioittaen.

Det ovannämnda stycket är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande. Det samma gäller följande stycke:

Helsingin nykyisen rajan läheisyydessä Lounais-Sipoossa avautuvat uudet asuntotuotannon mahdollisuudet, erityisesti kaupunkimaisen pientalorakentamisen muodossa, luovat edellytyksiä tarjonnan kasvattamiseen ja sitä kautta hintatason ja asumiskustannusten alentamiseen.

Detta har jag redogjort för redan i inlägget Scoop? Den 3 december 2006. Följande stycke som nästan är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande ingår förutom i stycket "3.1 Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" (sida 24) även i förslagsdelen (avsnitt 5.4, sida 48):

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallismin-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även följande stycken, som återfinns i nästan identisk form i Helsingfors utlåtande förekommer förutom i avsnitt 3.1 i identisk form i förslagsdelen (avsnitt 5.2, sida 45):

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Skillnaden mellan Myllyniemis version och Helsingfors verison är här att Helsingfors ledning eller stadsstyrelse har noterat att Sibbo och Helsingfors inte har någon gemensam gräns. Således talas det i Helsingfors verison istället för om "Helsingin ja Sipoon rajalla" om "pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla".

Myllyniemi plagierar alltså inte bara Helsingfors ledning utan upprepar i förslagsdelen även text ur tidigare kapitel i rapporten. Även texten som lånats från Jussi Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni återfinns förutom på sida 22 (avsnitt 3.1) även i själva förslagsdelen på sida 45 (avsnitt 5.2). Myllyniemi har naturligtvis rätt i att hans förslag avviker avsevärt från Helsingfors förslag, men i själva verket sammanfaller det av Myllyniemi föreslagna området med det område som Helsingfors (enligt HS 19.9) krävde i våras och hela tiden egentligen torde ha varit ute efter.

I förordet till rapporten har författaren gjort vissa omformuleringar. Under rubriken "Selvittäjän ehdotus" i förordet står det att "Helsingin hallinnolliset rajat ovat jo jonkin aikaa haitanneet toimintaedellytyksiä pääkaupunkiseudulla", medan det i den egentliga rapporten (på sidorna 24 och 48) liksom i Helsingfors utlåtande heter "Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat".

Jag vill även påpeka att de stycken som jag citerat och omnämnt i mina blogg inte alls utgör alla stycken i Myllyniemis rapport som även återfinns i Helsingfors utlåtande. Jag har bara lyft fram de texdelar som jag funnit speciellt intressanta. Det är dessutom sannolikt att delar av Myllyniemis rapport som varken återfinns i Pajunens tal eller Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen ändå är skrivna av Pajunen eller någon annan i Helsingfors stadskontor, men detta är svårare att bevisa.
Yle Internytt kan berätta att avslöjandena om plagiat ökad tveksamhet i Vanda.

Utvalda inlägg IV. Den 24 juni 2012

Mitt kanske mest berömda blogginlägg har rubriken "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006". Här avslöjar jag för första gången plagiat i utredningsman Pekka Myllyniemis utredning. Inläggen handlar dock i första hand om Matti Vanhanens och Myllyniemis jäv. Att Myllyniemi plagierar Helsingfors egen utredning noterar jag först i ett tillägg från 23:30.

Misstankar om jäv. Den 1 december 2006

Justitiekansler Paavo Nikula säger att behandlingen av Sibbofrågan i statsrådet kan försenas på grund av jäv, skriver Yle Internytt. Nikula syftar inte på kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis (sdp) jävighet, utom på att flera minstrar i offentligheten har uttalat sin åsikt om Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo. Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006 och Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig i Sibbofrågan i olika skeden av processen, senast för en vecka sedan i en inervju i Rakennuslehti. Så väl statsministern som kommunminister Hannes Manninen har tagit ställning till Sibbos egna planer och bedömt dem som orealistiska. Hannes Manninen, som utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, kom med sitt uttalande under pågående utredning den 1 oktober. Uttalandet har speciellt betydelse med tanke på att utredningsmannen i sin rapport tar ställning till så väl Sibbos egen plan som Harry Harkimos och Bo-Erik Ekströms utredning. Utredningsmannen Myllyniemis avståndstagande från Harkimos och Ekströms förslag till privat finansiering är även problematiskt med tanke på Myllyniemis roll som socialdemokratisk politiker.

Så länge domstolen inte gett sin dom torde utredningsmannen själv juridiskt sett endast kunna vara anklagad och misstänkt för jäv. Moraliskt sett kan han betraktas som jävig och partisk oberoende av domslut. Den moraliska jävigheten är naturligtvis av politisk relevans. Misstankarna om jäv torde stärkas av kommunindelningsutredarens utredning, som publicerades igår. I rapporten föreslår Myllyniemi att Nylands förbund och Östra Nylands förbund fusioneras, trots att existensen av två olika nyländska landskapsförbund ses som en orsak till de problem som den "partiella kommunsammanslagningen", det vill säga annekteringen av en del av Sibbo, är ämnad att lösa. I denna fråga är Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands förbunds landskapsstyrelse entydigt partisk. Man kan rent av hävda att Myllyniemi i sin utredning direkt driver Nylands landskapsförbunds intressen.

Nylands förbund använder i sina publikationer Helsingfors metropolområde som en synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) I sin rapport motiverar Myllyniemi en annektering uttryckligen med behovet att utveckla metropolområdet. Själva begreppet metropolområde är relativt nytt och på inget sätt okontroversiellt. (Se Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006.) Myllyniemi har även verkat för att begreppet och utvecklingen av själva metropolområdet tagits med på agendan för Finlands socialdemokratiska parti. (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Moraliskt sett torde Myllyniemis partiskhet vara uppenbar. Jurididkt sett torde det vara av betydelse att Myllyniemis tidigare ställningstaganden även protokollförts.
I sin utredning eller rapport förefaller Myllyniemi driva så väl Helsingfors stads som Helsingfors metropolområdes intressen. Av Myllyniemis försklag torde det vara uppenbart att han samarbetat intimt med Helsingfors stadsplaneringskontor och biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Helsingfors stadssyrelses utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport använder sig inte bara av samma argument, utan delvis även samma bildmaterial. Karta 5 och karta 6 i Myllyniemis utredning finns även som bilagor till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Se Stadsstyrelsens förslag 21 - 2006.) Argumenteringen för den partiella kommunsammanslagningen är av speciellt stor betydelse då det föreslagna området bebos av över 5 % av Sibbos befolkning. (På området bor över 10 % av Sibbos invånare, inte ca 5 % så som dagens Hbl felaktigt skriver.) För att annekteringen skall vara möjlig kräver lagen i detta fall att "särskilt vägande skäl" föreligger. "Metropolens" betydelse för hela nationen, "metropolområdets utveckling" och "balans i samhällsstrukturen" är de skäl som Myllyniemi nämner.

21:00
I morgondagens Borgåblad ingår två artiklar, "Ännu skall vi slåss", där en del signifikanta sakfel i Myllyniemis rapport avslöjas, och "Myllyniemi inne på fel mark", som behandlar Myllyniemis förslag att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola säger här att Myllyniemis rapport ger intrycket av att utredningsmannen har tagit uppgifterna direkt från Nylands förbund.

23:30
Jag har tittat lite närmare på Myllyniemis rapport och noterat att Helsingfors stadssyrelses förslag till utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport förutom samma argument och bildmaterial delvis innehåller samma formuleringar! Myllyniemi skriver i sin rapport att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Påståendet är i sig mycket märkligt, men i Helsingfors utlåtande heter det lika så

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Formuleringen härstammer i själva verket delvis från stadsdirektör Jussi Pajunens öppningsanförande vid Helsingfors "historiska" stadsfullmäktigemöte den 21 juni där stadsdirektören enligt diskussionsprotokollet säger att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Pajunens anförande finns även under rubriken "Kaupunginjohtaja, ylipormestari Jussi Pajusen Etelä-Sipoo ja Helsinki puhe kaupunginvaltuustossa 21.6.2006" på stadens webbplats. Citaten ur Myllyniemis rapport och stadsstyrelsens förslag fortsätter med en hänvisning till en identisk karta. Det finns flera likheter. I Myllyniemis rapport heter det

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I stadsstyrelsens förslag heter det

Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även här fortsätter texterna med en hänvisning till samma bild.

Morgondagens Hufvudstadsblad skriver att flera ministrar eventuellt redan hunnit jäva sig i Sibbofrågan och fortsätter:

Om regeringen beslutar att förändra kommunindelningen handlar det om ett förvaltningsbeslut, inte om ett politiskt avvägande. Och då är juridiken en annan, men det har man inte förstått inom regeringen utan ministrar har uttalat sig vitt och brett till Helsingfors fördel innan Sibbo ens hördes.

Utvalda inlägg II. Den 22 juni 2012

Att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi var partisk råder det inget tvivel om. Det gällde dock att hitta juridiskt relevanta bevis för att han var jävig. I sitt besvär över utnämningen av Myllyniemi som kommunindelningsutredare bifogade Sibbo kommun mitt blogginlägg "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006". Inlägget ingick senare även som bilaga till kommunens besvär över statsrådets beslut om ändringen i kommunindelningen. I inlägget finns några felaktigheter. Bl.a. torde Myllyniemis dokumenterade ställningstagande trots allt härstamma från ett landskapsstyrelsemöte och inte ett landskapsfullmäktigemöte.

Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006

Valet av pol. mag Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare har ansetts problematiskt. Dels är han inte jurist, dels är han medlem i styrelsen för Nylands förbund och kan därför betraktas som jävig. Inrikesministeriet sökte uttryckligen en jurist, men det fanns ingen tillgänglig. Myllyniemi har uppgett att han lovats juridisk hjälp från så väl ministeriet som från Kommunförbundet. (Se HS 22.9.2006.) Om sitt styrelsemedlemsskap har han sagt att det inte har egentlig betydelse, då han inte i offentligheten tagit ställning i frågor som berör Sibbo. Landskapsstyrelsens möten är inte offentliga. Däremot har Myllyniemi i egenskap av medlem i fullmäktige för Nylands förbund gjort ställningstaganden som anknyter till den föreslagna förändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo.

Vid landskapsfullmäktigemötet 14.12.2004 föreslog Jussi Pajunen ett tillägg till förslaget till landskapsplan enligt vilket "området som avgränsas av landkapsgränsen, Österleden, Ring III och Borgåleden antecknas på kartan till landskapsplanen för Nyland som utredningsområde, som korsas av en alternativ sträckning av östmetron fram till den östra gränsen av planområdet." Pekka Sauri föreslog ytterligare "att förslaget godkänns så att landskapsstyrelsen dessutom förutsätter att utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter." Enligt protokollet understöddes Sauris förslag av Pekka Myllyniemi.

Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo har i hög grad motiverats av "metropolens" och "metropolområdets" behov. Många har först i samband med fallet Sibbo stött på begreppet metropolområdet och den förefallande megalomaniska idén att Helsingfors är en metropol. Även här har den socialdemokratiske utredningsmannen Myllyniemi haft ett finger med i spelet. Enligt protokollet från SDP:s partikongress den 9 -11 juni 2005 gjorde Pekka Myllyniemi följande ändringsförslag till ställningstagande:

Lisäysesitys kannanoton kolmanneksi kappaleeksi toiminnallisen metropolialueen luomiseksi sekä muutos- ja lisäysesitykset kannanoton kohtiin 2, 8 ja 9 metropolialueen edellytyksiksi, kuntarakenteen uudistamiseksi ja kuntien valtionosuusjärjestelmän uudistamiseksi.

Partikongressens slutliga ställningstagande, som kan läsas på SDP:s webbplats, lyder enligt följande:

Suomi tarvitsee tiiviissä yhteistyössä toimivan metropolialueen, joka pystyy kilpailemaan muiden vastaavien kaupunkikeskittymien kanssa Itämeren alueella ja maailmanlaajuisesti. Metropoli on ennen kaikkea toiminnallinen käsite ylikunnalliselle elinkeino-, infra- ja liikenne-politiikalle, yhteiselle maankäytön suunnittelulle ja asuntotuotannon ohjaukselle sekä palveluiden järjestämiselle. Metropolialue tulee nähdä laajana käsittäen koko Uudenmaan ja ulottuen aina Hämeenlinnan ja Lahden seuduille. ...
2. Metropolialue on maamme ainoa monialaisesti kilpailukykyinen kaupunkiseutu. Sen kansainvälisen kilpailukyvyn turvaaminen edellyttää valtion ja alueen yhteistyön tehostamista edelleen erityisesti osaamisrakenteiden, mutta myös asunto- ja liikennepoliittisten ongelmien ratkaisemiseksi. Helsingin seudun kuntien ja valtiovallan välille tulee neuvotella yhteistoimintasopimus ja seudun sisällä on syvennettävä kuntien välistä yhteistyötä ja edettävä palvelu- ja toimialakohtaisesti seudullisiin toimintamalleihin. Asteittain tulee edetä koko metropolialueen käsittävään, alueen kaikkia kaupunkikeskuksia kattavaan yhteistoimintaan, jotta pääkaupunkiseutu pystyy turvaamaan kilpailukykynsä vastaavien metropolien rinnalla.

Låter argumenten bekanta? I kommun- och områdesutskottet, som utarbetade ovanciterade ställningstaganden, satt förutom Myllyniemi hans partikamrat och namne Pekka Korpinen. Pekka Korpinen, som är biträdande stadsdirektör för stadsplanerings- och fastighetsväsendet i Helsingfors, är den tjänsteman som bär huvudansvaret för Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo.

Till sist noterar jag att "metropolområdet" enligt SDP:s ställningstagande infattar Tavastehus och Lahtis. Månne inte i så fall även Borgå och Sibbo hör till metropolområdet? För övrigt anser jag att planerna på en metro till Sibbo bör jämnas med marken. Utvecklingen av metropolområdets östra del förutsätter istället att HELI-banan förverkligas.

Arkiverat: Pekka Myllyniemi. den 6 augusti 2009

nyckelord: Pekka Myllyniemi

Eftersom beslutsfattarna i Sibbo sommaren 2006 inte ställde sig bakom den utlovade inkorporeringen av ett 3 000 hektar stort område blev det nödvändigt med en kommunindelningsutredare för en framställning. Pekka Myllyniemi var inte det första alternativet, men nog på många sätt ett ur kommunminister Hannes Manninens synvinkel tillförlitligt alternativ. Utnämningen av utredningsmannen ledde omedelbart till kontrovers. Inrikesministeriet gav inte Sibbo kommun skälig tid att höras om utnämningen av Myllyniemi, men det stod från första stund klart att Myllyniemis medlemskap i styrelsen för Nylands förbund och kända åsikt i frågan utgjorde ett jävsproblem.

Utredningsman Pekka Myllyniemi fick bara ett par månader på sig att utreda behovet av en ändring i kommunindelningen och de lagliga förutsättningarna för en ändring, men han utlovades hjälp med utredningen. Dess värre klarade Myllyniemi inte av att utnyttja hjälpen, utan kopierade och infogade tiotals sidor direkt i sin rapport. Trots att Myllyniemi själv skrev bara en liten del av sin rapport, visade sig rapporten även frånsett plagiatet vara synnerligen bristfällig. Myllyniemis utredning var en total katastrof. Lika väl utnämnde kommunminister Mari Kiviniemi Myllyniemi till kommunindelningsutredare för en ny utredning dagen efter att HFD publicerade sitt avgörande i fallet Sibbo.

En slutrapport till slut. Den 23 juli 2008

Jag misstänkte att utredningsman Pekka Myllyniemi inte åstadkommit någon slutrapport från sin senaste kommunindelningsutredning, som gällde förutsättningarna för en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi. Inrikesministeriet publicerade Myllyniemis Sibborapport samma dag som rapporten formellt undertecknades och utredningsmannens mandatperiod gick ut. Finansministeriet hade gett Myllyniemi tid fram till den 30 mars [sic] att överlämna slutresultatet från den senaste utredningen till ministeriet, men ännu ett par månader senare hittades det ingen slutrapport. Den 18 juni har finansministeriet emellertid publicerat Myllyniemis slutrapport till ministeriet. Pdf-dokumentet med omslag är skapat en dag tidigare. Rapporten är undertecknad den 28 mars, som var den sista vardagen före den 30 mars. Motsvarande små märkligheter hittas i andra utredningar som finansministeriet publicerat, så Myllyniemi har inte nödvändigtvis specialbehandlats. Fördröjningen kan förklaras med att de berörda kommunerna redan tagit ställning till utredningsmannens förslag, varför publiceringen av rapporten inte varit brådskande.


Tidningen Länsi-Uusimaa skrev den 5 december 2006 att "Myllyniemelle on tarjottu jälleen töitä kahdesta liitoshankkeesta." (Se "Springpojken. Den 16 december 2006".) Lika väl var vi många som gapade av förundran då kommunminister Mari Kiviniemi den 17 januari utnämnde Myllyniemi för ett nytt uppdrag. (Se "Myllyniemi utreder igen. Den 17 januari 2008".) I inlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" noterade jag att finansministeriet tog beslutet att utse Myllyniemi den 16 januari, dagen efter att HFD hade offentliggjort sitt beslut i fallet Sibbo.

Det är anmärkningsvärt att Kiviniemi utnämnde en utredningsman vars rykte var förstört av en skandalös låtsasutredning. Det är möjligt att de som på kommunindelningsavdelningen vid finansministeriet bättre kände till bristerna och den omfattande plagieringen i Myllyniemis Sibboutredning inte vågade stoppa den nya utnämningen, eftersom det hade avslöjat myglet och bristerna i beredningen av statrådets Sibbobeslut. Å andra sidan hade Myllyniemi i sin Sibboutredning bevisat utredningsmannens viktigaste egenskap: lojalitet mot uppdragsgivaren. På grund av PARAS-reformen har det funnits en stor efterfrågan på kommunindelningsutredatre. Det är på sätt och vis anmärkningsvärt att Myllyniemi, som före sin Sibbo-utredning gjorde utredningar på löpande band, inte gjorde en enda utredning under år 2007.

I Myllyniemis slutrapport från den senaste utredningen har jag inte hittat mycket av intresse. Rapporten är nästan identisk med den rapport med förslag som Myllyniemi överlämnade till fullmäktige i Kemijärvi och Pelkosenniemi den 27 februari. Till slutrapporten har bara fogats bilagor, redogörelse för behandlingen av Myllyniemis förslag i stadsfullmäktige i Kemijärvi och i kommunfullmäktige i Pelkosenniemi, presentationsblad på finska, svenska och engelska, samt ett två sidor långt förord riktat till finansministeriet. I presentationsbladet har som utgivningsdatum uppgetts "maj 2008". På presentationsbladet kan man vidare läsa att "Kommunindelningsutredaren konstaterar utgående från sin utredning att förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen uppfylls i fråga om Kemijärvi stad och Pelkosenniemi kommun, och att denna sammanslagning samtidigt skulle förbättra de ovan nämnda regionernas utvecklingsmöjligheter även inom andra delområden." I förordet med rubriken "Valtiovarainministeriölle" upprepar Mylyniemi, med sina kännspaka markeringar (kursivering och fet stil), sitt förslag från den 27 februari:

Kuntajakoselvittäjän käsitys ei jatkoselvittelyn aikana ole muuttunut. Vielä selvemmin on käynyt ilmi, ettei Pelkosenniemen kunnalla ainakaan pitkällä aikavälillä ole edellytyksiä itsenäisenä kuntana turvata kuntalaisten peruspalveluita ja kehittää kuntaa.

Tämän mukaisesti kuntajakoselvittäjä ehdottaa, että Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan yhdistyminen tulisi toteuttaa.

Kuntajakoselvittäjällä ei ole Kemijärven kaupunginvaltuuston ja Pelkosenniemen kunnanvaltuuston tekemien päätösten jälkeen ollut mahdollisuutta selvittää, miten kuntien yhdistymisen vaatima päätöksenteko tapahtuisi voimassa olevan lainsäädännön antamin mahdollisuuksin.

Myllyniemi säger alltså att förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen uppfylls, men konstaterar samtidigt att han inte efter besluten som tagits av respektive fullmäktige i Kemijärvi och Pelkosenniemi haft möjlighet att utreda hur den föreslagna kommunindelningsutredningen kunde ske under gällande lag. När det gäller sammanslagning av hela kommuner är kommunindelningslagen emellertid entydig. Tvångssammanslagningar är inte möjliga. Jag återge här § 4 i kommunindelningslagen:

En sådan ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar kan verkställas på gemensam framställning av de berörda kommunernas fullmäktige. Framställningen kan då avslås, om ändringen i kommunindelningen skulle strida mot någon av de förutsättningar för ändring i kommunindelningen som anges i 1 och 3 §. (9.2.2007/170)

En ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar kan också verkställas om inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig detta, eller om det förslag av en kommunindelningsutredare som avses i 8 § 2 och 4 mom. vid en kommunal folkomröstning understöds av majoriteten i samtliga berörda kommuner. Om endast någon berörd kommun har motsatt sig ändringen i kommunindelningen kan ändringen verkställas, ifall kommunindelningsutredarens förslag vid en kommunal folkomröstning som ordnas i en sådan kommun understöds av majoriteten. (18.3.2005/167)

Eftersom kommunfullmäktige i Pelkosenniemi entydigt motsätter sig den föreslagna kommunsammanslagningen hade en folkomröstning där majoriteten av invånarna i Pelkosenniemi understött förslaget varit den enda återstående möjligheten för en sammanslagning. Myllyniemi säger emellertid i förordet att "kuntajakoselvittäjällä ei ole edellytyksiä esittää kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä". Myllyniemi antyder att representanterna för Pelkosenniemi förhindrat en folkomröstning:

Kunnallisen kansanäänestyksen järjestäminen edellyttäisi kuntien kesken neuvoteltua sopimusta siitä, millainen oli yhdistyneen kunnan rakenne. Kemijärven ja Pelkosenniemen kuntajakoselvitykseen kyllä sisältyy luonnos hallinnon ja palvelujen järjestämissopimukseksi, mutta se on kuntajakoselvittäjän ehdotus eikä siitä ole tämän työn yhteydessä kuntien kesken neuvoteltu. Pelkosenniemen edustajat korostivat koko selvitystyön ajan, ettei heillä ole oikeutta mistään neuvotella.

Här har motiveringarna retuscherats. I den äldre delen av rapporten säger Myllyniemi att "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen."

Myllyniemi föreslår sammanslagning. Den 28 februari 2008

Lapin Kansa har publicerat en notis med rubriken "Selvitysmies esittää kuntaliitosta". Pohjolan Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen valtuutetut moittivat liitosselvitystä". Helsingin Sanomat har publicerat en kort version av FNB:s notis med rubriken "Kemijärven ja Pelkosenniemen kuntaliitoksesta suositus". Verkkouutiset har publicerat en längre version av notisen under rubriken "Kuntajakoselvittäjä suosittaa Kemijärven ja Pelkosenniemen yhdistämistä" och Kaleva en version under rubriken "Myllyniemi suosittaa Kemijärven ja Pelkosenniemen kuntaliitosta". Yle har publicerat ett audioklipp och en notis med rubriken "Myllyniemi yhdistämässä Kemijärven ja Pelkosenniemen" och där till under rubriken "Selvitysmies esittää Pelkoseniemen ja Kemijärven yhdistämistä" en längre text som även innehåller Mylyniemis framställning. Föga överraskande föreslår utredningsman Pekka Myllyniemi en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi. Motiveringarna är dock intressanta. Den stärker mina misstankar om att den aktuella utredningen snarare motiverats av stängningen av Stora Ensos fabrik i Kemijärvi än av Pelkosenniemis svaga ekonomiska förutsättningar. Det viktigaste förefaller vara att ansluta Pyhätunturi till Kemijärvi som ersättning för cellulosafabriken. Föga överraskande är det inte heller att Myllyniemis framställning innehåller märkligheter. Utredningen skall vara klar först om en månad, men rapporten skall presenteras den 3 mars och redan nu kan man i framställningen läsa följande:

Toimeksiannon mukaan selvityksen tulee olla asiasisällöltään valmiina niin, että se on mahdollista esitellä asianomaisten kuntien valtuustoille viimeistään helmikuun lopussa 2008.

Tämä tapahtuu valtuustojen yhteisessä seminaarissa Pyhätunturilla 27.2.2008.

Selvityksen lopputulos siihen mahdollisesti liittyvine ehdotuksineen kunnallisesta kansanäänestyksestä on toimitettava valtiovarainministeriölle 30.3.2008 mennessä, jolloin selvitystyö päättyy.

Kuntajakoselvittäjä on kuvannut Suomen kuntajakoa, siinä tapahtuneita muutoksia, kunta- ja palvelurakenneuudistuksen vaikutuksia ja kuntajakolain sisältöä selvityksen kannalta tarpeellisilta osiltaan.

Kuntajakoselvittäjä on myös kuvannut selvitysaluetta Itä-Lappia yleisesti sekä tarkemmin Kemijärveä ja Pelkosenniemeä niin osin kuin sen on katsottava vaikuttavan arvion tekemiseksi kuntien yhdistymisen mahdollisesta tarpeesta.

Trots att det i framställningen talas om en eventuell folkomröstning, lär det inte ordnas någon folkomröstning. Framställningen avslutas nämligen med satsen "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen."

I blogginlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" har jag noterat att inrikesminsiteriet officiellt föreslog Myllyniemi som utredningsman redan den 18 december och att det redan då måste ha varit klart att HFD inte lyfter fram oegentligheterna i Myllyniemis Sibboutredning i sitt beslut. Att beslutet i praktiken var klart vid denna tidpunkt tyder även faktumet att den svenska översättningen av HFD:s beslut var klar senast den 14 januari, då pdf-filen med beslutet skapats.