Coverup. Den 18 oktober 2021

Det har gått över ett år sedan jag lämnade in ett klagomål till justitiekanslern med anledning av att mina initiativ till ändring av kommunindelningen inte nått Helsingfors stadsstyrelse (se "Kommuninvånarinitiativet nådde inte stadsstyrelsen. Den 9 juni 2020"). Min gissning är att initiativet skulle ha haft större chanser att nå stadsstyrelsen efter att Helsingfors fått en ny borgmästare, eftersom det är borgmästaren som ansvarar för föredragningslistan. Kanske ökar bytet av borgmästare även sannolikheten för att justitiekanslern på riktigt behandlar mitt klagomål. Enligt information på justitiekanslersämbetets webbsidor är målsättningen "att inkomna klagomål undersöks och avgörs inom en tidsperiod på ett år". 

Även om smittspridningen av corona just nu är större i Finland än i flera andra europeiska länder har Finland på flera sätt klarat sig relativt bra genom pandemin. Till detta finns flera förklaringar, men en viktig förklaring torde vara det höga förtroendet för myndigheter och etablerade massmedier. Vi har i Finland långt klarat oss med rekommendationer och medborgarnas grundläggande friheter och rättigheter har inte i högre grad behövt begränsas för att förhindra en överbelastning av sjukvården.

De som följt med denna blogg torde ha insett att förtroendet för finska myndigheter inte alltid är så motiverat. I Finland förekommer en strukturell korruption där deltagande i mygel belönas och kan gynna karriären. (Se "Opportunism. Den 13 juni 2010".) Det kan vara bra att inte vara naiv på den punkten, men förtroendet för myndigheterna är ändå någonting som jag anser vara värt att slå vakt om. Ville jag vara synisk, så kunde jag i machiavellisk anda hävda att det viktigaste är att myndigheternas agerande ser ut att vara lagligt eller berättigat - även då det inte är det. Här kunde en okritisk media och informatörer som är skickliga på att sprida dimridåer vara till hjälp. Jag vill ändå tro att nyckeln till förtroende tvärtom är öppenhet, maktfördelning och oberoende medier. Myndigheterna måste förtjäna medborgarnas förtroende.

Misstro mot myndigheter och etablerade massmedier skapar en grogrund för konspirationsteorier. Under pandemin har det skrivits mycket om konspirationsteorier, kanske obefogat mycket. En del av de omskrivna konspirationsteorierna handlar om vaccin mot SARS-CoV-2 och virusets ursprung. Jag har även själv på min andra blogg skrivit om konspirationsteorier (se speciellt "Konspirationsteoriernas år 2020") och intresserat mig för både konspirationer i sig och konspirationsteorier. Själv tror jag inte på några egentliga konspirationer då det gäller coronan, men det är uppenbart att de kinesiska myndigheterna täckt igen spår som kunde hjälpa oss att hitta virusets ursprung. Inte heller fallet Sibbo handlar om någon egentlig konspiration, utan snarare om vad som på engelska kunde kallas coverup.

Konspirationer torde vara ovanliga och det är orimligt att tänka sig att några konspirationer i högre grad styr världens gång. Däremot finns det ofta ett behov av att dölja verkliga avsikter och motiv. Politiker begår dessutom misstag, som de efter förmåga försöker dölja. Mycket förenklat kan man säga att fallet Sibbo handlar om en överenskommelse om att informellt koppla ihop kommunreformen KSSR (Paras) med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Inkorporeringen kunde ha förverkligats enligt rådande kommunindelningslag, om man lyckats pressa Sfp och beslutsfattarna i Sibbo att formellt frivilligt gå med på en ändring i kommunindelningen. Planen misslyckades och ledande politiker med Matti Vanhanen, Hannes Manninen, Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori i spetsen behövde täckmantlar och dimridåer för att täcka igen spåren och dölja den uppenbara kopplingen.

Tio år har gått. Den 30 december 2018

Nu vid årsskiftet har det gått tio år sedan Östersundom inkorporerades med Helsingfors. Med facit i hand är det uppenbart att inkorporeringen inte var berättigad och att argumenten för ändringen i kommunindelningen inte var giltiga. Tyvärr har de avgörande motiven och det värsta myglet aldrig fått någon betydande publicitet. Inte heller när det begav sig var det lätt att väcka mediernas intresse för mina scoop och redan innan statsrådet tog sitt beslut i juni 2007 avvisades mina tips med att man redan skrivit tillräckligt om Sibbofrågan. Tioårsjubileet efter att inkorporeringen förverkligades är eller var kanske den sista chansen att lyfta fram de avgörande sammanhangen.

Redan i början av november bjöd yle FEM med anledning av att det gått tio år sedan inkorporeringen på ett Spotlightavsnitt under rubriken "Varför händer ingenting i Östersundom?" För avsnittet hade man intervjuat självaste Matti Vanhanen som här säger att "Om någon berättat att ingenting kommer att hända där på tio år hade jag sagt nej." Troligtvis hade Vanhanen fått felaktig eller vilseledande information om den "färdiga tomtmarken" som Helsingfors ägde i syvästra Sibbo, men Vanhanen hade inte sagt nej, för han hade knappast några val, om han ville undvika en regeringskris inför Finlands EU-ordförandeskap år 2006. Vanhanens egen ställning inom Centern byggde dessutom på ett samarbete med Centern i Helsingfors liksom samarbetet mellan Centern och Helsingfors var den maktkonstellation som kommunreformen KSSR och regeringen Vanhanen II baserade sig på.

Det bästa sättet att blottlägga myglet och oegentligheterna bakom inkorporeringen hade kanske varit att polisanmäla vissa tjänstemän, men då det var aktuellt ville jag inte vara aktivist, utan bloggare och medborgarjournalist. Senare kom jag att kompromissa och verka inom föreningen För Sibbo. Nu är alla eventuella brott preskriberade.

Senaste juni gjorde jag en en framställning om ändring i kommunindelningen föra att lyfta fram oklarheterna angående den nya gränsen mellan Vanda och Helsingfors längs Österleden. Enligt kommunstrukturlagen borde stadsstyrelsen i Helsingfors ha tillställt finansministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden före årsskiftet, men min framställning togs inte till behandling i Helsingfors stadsstyrelse, utan utreddes endast, enligt stadens svar, vid "stadsmiljösektorns markegendom och tomter –enhet samt vid stadskansliets rättstjänst". (Se "Ny framställning om ändring i kommunindelningen. Den 25 november 2018".) Därför gjorde jag i oktober en ny framställning, som om den kommer ända till stadsstyrelsen torde behandlas först på våren.

Varför så bråttom? Den 29 april 2018

Hufvudstadsbladet publicerade den 26 mars en lokalpolitisk artikel med rubriken "Varför var det bråttom att ta åkrarna i Sibbo?" (En finsk översättning publicerades på Malmi Airport följande dag under rubriken "Miksi oli niin kiire ottaa Sipoon pellot?") Trots rubriken handlar artikeln närmast om Malm, men visst lyfter artikelförfattaren Tommy Pohjola även fram inkorporeringen av Östersundom:

För tio år sedan var det bråttom för det skulle byggas bostäder för tiotusentals nya invånare i Helsingfors. Sibbo var hårt på tvären, invånarna samlade protestlistor och demonstrerade på gatan i Helsingfors och landsvägen i Sibbo, vilket regeringen inte brydde sig om. Rättslärda rasade och även Högsta förvaltningsdomstolen fick frän kritik för sin, som det uttrycktes, slentrianmässiga förhållning till kommunens självbestämmanderätt, och i dag är åkrarna fortfarande åkrar.
Det är inte länge sedan jag själv stod på en av de där dyra åkrarna och undrade vad det är som pågår.
För en knapp vecka sedan meddelade talmännen med Mauri Pekkarinens (C) mun att riksdagen inte får rösta om Lex Malm, medborgarinitiativet som skulle trygga flygets framtid och de kulturmärkta byggnaderna på Malms flygplats i norra Helsingfors. Enligt Pekkarinen skulle lagförslaget, om det skulle godkännas, vara en synnerligen knepig utstakning då det äventyrar samma autonomi som riksdagen 10–12 år tidigare valde att blunda för.

Det finns en poäng i att medborgarinitiativet "Lex Malm" förkastades med motiveringen att lagförslaget strider mot kommunens, alltså Helsingfors självbestämmanderätt, medan denna självbestämmanderätt för Sibbos del inte respekterades för ett årtionde sedan. Till saken hör dock att just Mauri Pekkarinen i juni 2007 fungerade som föredragande minister och att han, bl.a. med tanke på kommunens självbestämmanderätt, föreslog att framställningen till ändring i kommunindelningen förkastas.

För att gå tillbaka till rubriken så verkar Hbl fortfarande inte vara intresserad av att veta varför det var så bråttom för ett årtionde sedan. Då det begav sig bedrev tidningen föga undersökande journalistik, utan nöjde sig med att lyfta fram åsikter för och mot en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Fallet Sibbo är inte så lätt att överskåda. Det handlade framför allt om en överenskommelse i samband med kommunreformen KSSR, men det finns även en koppling till Malm. Det var faktiskt Centern och speciellt den lilla centergruppen i Helsingfors som ville bevara flygverksamheten i Malm. Under sin mycket korta period som försvarsminister hade Matti Vanhanen hunnit ifrågasätta överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. När Vanhanen oväntat blev statsminister var relationerna till Helsingfors mycket inflammerade, men han höll fast vid Centerns åsikt om att Malm bör bevaras för flygverksamhet. Som ersättning för Malm erbjöd Vanhanen den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, speciellt med tanke på att helsingforspolitikerna hade krävt en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen" i samband med hörandet och förhandlingarna om kommunreformen. Inför riksdagens sommarlov och Finlands ordförandeskap i EU var det i juni 2006 mycket bråttom att förhindra en regeringskris och uppnå ett förhandlingsresultat om kommunreformen. Sydvästra Sibbo var en viktig del i det förhandlingsresultat som tryggade Vanhanens möjlighet att för ett halvt år vara "Europas president".

Hot och kohandel. Den 8 november 2015

Regeringskrisen under den gångna veckan visar att ingenting är viktigare än partiernas maktpolitiska intressen. Det gäller kommunreformerna lika mycket som den aktuella sote-reformen. Argumenten för olika antal social- och hälsovårdsområden liksom för olika kommunstrukturer har varit ren hyckleri när striden egentligen handlat om makt och inflytande. Regeringskrisen belyser även de oerhörda svårigheterna med de senaste  kommunreformerna och varför det år 2006 behövdes kohandel.

Vårdöverenskommelsen med 15 vårdområden och 18 självstyrelseområden ser ut som en kompromisslösning där Centern dragit det längsta strået. Kan överenskommelsen om att införa valfrihetslagstiftning räcka som kompensation för Samlingspartiet eller innehåller överenskommelsen dolda element? Överenskommelsen om kommunreformen KSSR (Paras-ramlagen) 2006 innehöll ett dylikt inofficiellt element: inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Angående Juha Sipiläs hot att avgå publicerrade Helsingin Sanomat i fredags en artikel med rubriken "Matti Vanhanen: Minäkin uhkasin johtamiani hallituksia erolla". Här kan man bl.a. läsa följande:

Hallitusneuvotteluihin osallistuva keskustan eduskuntaryhmän puheenjohtaja Matti Vanhanen paljasti perjantaina toimittajille eduskunnassa, että hänkin on pääministeriaikoinaan uhannut johtamiaan hallituksia erolla kuten nyt Sipilä.
”Minäkin muistaakseni molemmissa hallituksissa kerran tai kaksi sen tein”, hän muisteli.

Månne inte Matti Vanhanen hotade avgå i samband med förhandlingarna om KSSR (Paras) år 2006. Om Vanhanen avgått hade Helsingforspolitikerna blivit utan sydvästra Sibbo.

Malm - Östersundom - Malm. Den 30 mars 2014

Det har hänt mycket under den senaste veckan. I söndags höll regeringspartiernas ordföranden tillsammans med ordförandena för oppositionspartierna en presskonferens där man meddelade att man kommit överens om en ny modell för social- och hälsovården. Enligt finansministeriet kapar de nya sote-linjerna av kopplingen till kommunreformen, fastän man framhåller att kommunernas utredningsskyldighet kvarstår. (Se "Sote-linjedragningarna eliminerar inte utredningsskyldigheten".) I själva verket var en överenskommelse om sote-reformen en förutsättning för att kravet sammanslagningsframställningar skall träda i kraft.

På tisdagen offentliggjorde regeringen resultaten från budgetförhandlingarna. En av överenskommelserna  gällde flygplatsen i Malm: Flygplatsen skall stängas senast år 2020. Helsingin Sanomat hade redan på förhand berättat att Malm skulle behandlas i budgetförhandlingarna (se "Liikenneministeri lakkauttaisi Malmin lentokentän"), men vad har beslutet om Malm med budgeten att skaffa? Kanske är överenskommelsen om Malm rent av sammankopplad med sote-överenskommelsen? Här fick Helsingfors ju ge efter, medan nedläggningen av Malm är en eftergift på krav från Helsingfors. Finlands Flygförbund hade redan på förhand (23.3) tagit ställning och bl.a. hävdat att "Koska Helsingin kaupungin kaavoitushankkeet Sipoon luovuttamilla alueilla eivät ole edenneet kaupungin toivomalla tavalla, katseet ovat jälleen kääntyneet Malmin lentoaseman suuntaan." (Se "Ministeri Kyllösellä väärät tiedot ".)

Till saken hör att Matti Vanhanen år 2006 lovade att Helsingfors skulle få Östersundom som ett nytt bostadsområde för små hus (se "Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa. Den 23 oktober 2010") istället för Malm. År 2003 hade staten och Helsingfors kommit överens om att säga upp arrendeavtalet för Malm senast 2010. Vanhanen bröt dock överenskommelsen mellan staten och Helsingfors om att frigöra Malm för bostadsbebyggelse. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007", "The Malmi Project. Den 9 februari 2010" och "Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012".) Om inte förr så nu står det väl klart att Malm trots allt byggs före Östersundom. (Jfr "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".)

Utvalda inlägg IV. Den 24 juni 2012

Mitt kanske mest berömda blogginlägg har rubriken "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006". Här avslöjar jag för första gången plagiat i utredningsman Pekka Myllyniemis utredning. Inläggen handlar dock i första hand om Matti Vanhanens och Myllyniemis jäv. Att Myllyniemi plagierar Helsingfors egen utredning noterar jag först i ett tillägg från 23:30.

Misstankar om jäv. Den 1 december 2006

Justitiekansler Paavo Nikula säger att behandlingen av Sibbofrågan i statsrådet kan försenas på grund av jäv, skriver Yle Internytt. Nikula syftar inte på kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis (sdp) jävighet, utom på att flera minstrar i offentligheten har uttalat sin åsikt om Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo. Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006 och Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig i Sibbofrågan i olika skeden av processen, senast för en vecka sedan i en inervju i Rakennuslehti. Så väl statsministern som kommunminister Hannes Manninen har tagit ställning till Sibbos egna planer och bedömt dem som orealistiska. Hannes Manninen, som utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, kom med sitt uttalande under pågående utredning den 1 oktober. Uttalandet har speciellt betydelse med tanke på att utredningsmannen i sin rapport tar ställning till så väl Sibbos egen plan som Harry Harkimos och Bo-Erik Ekströms utredning. Utredningsmannen Myllyniemis avståndstagande från Harkimos och Ekströms förslag till privat finansiering är även problematiskt med tanke på Myllyniemis roll som socialdemokratisk politiker.

Så länge domstolen inte gett sin dom torde utredningsmannen själv juridiskt sett endast kunna vara anklagad och misstänkt för jäv. Moraliskt sett kan han betraktas som jävig och partisk oberoende av domslut. Den moraliska jävigheten är naturligtvis av politisk relevans. Misstankarna om jäv torde stärkas av kommunindelningsutredarens utredning, som publicerades igår. I rapporten föreslår Myllyniemi att Nylands förbund och Östra Nylands förbund fusioneras, trots att existensen av två olika nyländska landskapsförbund ses som en orsak till de problem som den "partiella kommunsammanslagningen", det vill säga annekteringen av en del av Sibbo, är ämnad att lösa. I denna fråga är Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands förbunds landskapsstyrelse entydigt partisk. Man kan rent av hävda att Myllyniemi i sin utredning direkt driver Nylands landskapsförbunds intressen.

Nylands förbund använder i sina publikationer Helsingfors metropolområde som en synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) I sin rapport motiverar Myllyniemi en annektering uttryckligen med behovet att utveckla metropolområdet. Själva begreppet metropolområde är relativt nytt och på inget sätt okontroversiellt. (Se Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006.) Myllyniemi har även verkat för att begreppet och utvecklingen av själva metropolområdet tagits med på agendan för Finlands socialdemokratiska parti. (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Moraliskt sett torde Myllyniemis partiskhet vara uppenbar. Jurididkt sett torde det vara av betydelse att Myllyniemis tidigare ställningstaganden även protokollförts.
I sin utredning eller rapport förefaller Myllyniemi driva så väl Helsingfors stads som Helsingfors metropolområdes intressen. Av Myllyniemis försklag torde det vara uppenbart att han samarbetat intimt med Helsingfors stadsplaneringskontor och biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Helsingfors stadssyrelses utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport använder sig inte bara av samma argument, utan delvis även samma bildmaterial. Karta 5 och karta 6 i Myllyniemis utredning finns även som bilagor till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Se Stadsstyrelsens förslag 21 - 2006.) Argumenteringen för den partiella kommunsammanslagningen är av speciellt stor betydelse då det föreslagna området bebos av över 5 % av Sibbos befolkning. (På området bor över 10 % av Sibbos invånare, inte ca 5 % så som dagens Hbl felaktigt skriver.) För att annekteringen skall vara möjlig kräver lagen i detta fall att "särskilt vägande skäl" föreligger. "Metropolens" betydelse för hela nationen, "metropolområdets utveckling" och "balans i samhällsstrukturen" är de skäl som Myllyniemi nämner.

21:00
I morgondagens Borgåblad ingår två artiklar, "Ännu skall vi slåss", där en del signifikanta sakfel i Myllyniemis rapport avslöjas, och "Myllyniemi inne på fel mark", som behandlar Myllyniemis förslag att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola säger här att Myllyniemis rapport ger intrycket av att utredningsmannen har tagit uppgifterna direkt från Nylands förbund.

23:30
Jag har tittat lite närmare på Myllyniemis rapport och noterat att Helsingfors stadssyrelses förslag till utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport förutom samma argument och bildmaterial delvis innehåller samma formuleringar! Myllyniemi skriver i sin rapport att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Påståendet är i sig mycket märkligt, men i Helsingfors utlåtande heter det lika så

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Formuleringen härstammer i själva verket delvis från stadsdirektör Jussi Pajunens öppningsanförande vid Helsingfors "historiska" stadsfullmäktigemöte den 21 juni där stadsdirektören enligt diskussionsprotokollet säger att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Pajunens anförande finns även under rubriken "Kaupunginjohtaja, ylipormestari Jussi Pajusen Etelä-Sipoo ja Helsinki puhe kaupunginvaltuustossa 21.6.2006" på stadens webbplats. Citaten ur Myllyniemis rapport och stadsstyrelsens förslag fortsätter med en hänvisning till en identisk karta. Det finns flera likheter. I Myllyniemis rapport heter det

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I stadsstyrelsens förslag heter det

Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även här fortsätter texterna med en hänvisning till samma bild.

Morgondagens Hufvudstadsblad skriver att flera ministrar eventuellt redan hunnit jäva sig i Sibbofrågan och fortsätter:

Om regeringen beslutar att förändra kommunindelningen handlar det om ett förvaltningsbeslut, inte om ett politiskt avvägande. Och då är juridiken en annan, men det har man inte förstått inom regeringen utan ministrar har uttalat sig vitt och brett till Helsingfors fördel innan Sibbo ens hördes.

Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012

Hbl 10.6 2012 s 26

I söndagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett upplag om flygfältet i Malm. Under rubriken "Röster om Malms flygplats i Hbl" återges några utvalda rader ur Matti Vanhanens och Paavo Lipponens debattinlägg i Hufvudstadsbladet om Malms framtid. År 2005 var Vanhanen kolumnist i Hbl. De två citaten i Hbl belyser den konfliktfyllda situation som Vanhanens försvar av flygverksamheten i Malm resulterade i.

Citatet av Vanhanen representerar ett ganska försiktigt uttalande, jämfört med uttalanden som han gjort före och efter den aktuella kolumnen publicerades. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Kolumnen har även publicerats på statrådets webbplats under rubriken "Statsminister Matti Vanhanens kolumn i Hufvudstadsbladet 1.2.2005" och på webbplatsen pelastamalmi.org även översatt till finska under rubriken "Pääministeri Matti Vanhanen: Synpunkten-kolumni, Hufvudstadsbladet 1.2.2005". I kolumnen visar Vanhanen redan i inledningen sin medvetenhet om det kontroversiella i sitt eget ställningstagande för Malm. Jag återger de första raderna:

Staten och Helsingfors stad ingick under den förra regeringens tid ett avtal enligt vilket staten under vissa förutsättningar kan ge upp sin rätt att hyra flygplatsområdet i Malm. Avtalet binder förstås staten och Helsingfors fastän beslutsfattarna bytts ut på vartdera hållet efter det att avtalet slöts.

Redan i sitt tal "Puolustusministeri Matti Vanhasen puhe Malmin lentokentän 65-vuotisjuhlapäivänä 18.5.2003" medger Vanhanen att det är kontroversiellt att en regeringsmedlem ifrågasätter överenskommelsen om Malm:

Tiedän, että rikon varmasti monta hallinnon hyvää periaatetta sanomalla näin valtioneuvoston jäsenenä, kun kerran valtio ja Helsinki ovat panneet nimensä sopimuksen alle. Siksi pyydän jo heti anteeksi tämän periaatteen rikkomista. Mutta teen tämän vedotakseni Malmin puolesta.

När Vanhanen, enligt egen utsaga, bröt mot principer för god förvaltning, bröt han i praktiken även avtalet mellan staten och Helsingfors. (Staten såg inte till att det hittades en ersättande flygplats.) Då Vanhanen dessutom talade för boende i egnahemshus och själv bodde i Nurmijärvi är det inte konstigt att statsministerns relationer till Helsingfors var katastrofala. (Se Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007".) På Helsingforsdagen 2008 tilldelades Vanhanen lika väl Helsingforsmedaljen. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".) Orsaken till de radikalt förbättrade relationerna vet alla.

Vanhanen erbjöd Östersundom som ersättning för Malm, men nu anser Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att Malm bör byggas före Östersundom. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Enligt Helsingfors stadsplaneringsnämnds utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland utgör flygfältet i Malm ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) 

Paavo Lipponens insändarartikel i Hbl från decenber 2005 visar hur kontroversiellt Vanhanens agerande för Malm var. Riksdagens talman kritiserar "landets regering" för att stjälpa huvudstadens försök att få tillgång till befintlig byggmark, men kritiken torde i första hand vara riktad mot regeringschefen. Jag återger här Lipponens insändare i sin helhet:

MALMS FLYGPLATS

Käppar i hjulen

Boendeform och boendestandard är viktiga frågor för de flesta av oss. För att kunna konkurrera, med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen behöver Helsingfors fler bostäder och bostadstyper, särskilt urbana småhus. Men det behövs tomtmark för att kunna bygga. Malms flygplats är planerad för bostäder, men med samtidig hänsyn till skyddet för de onekligen historiska anläggningar som finns där. Nu kräver emellertid Museiverket att hela flygplatsen skall skyddas. Hbl var inne på samma linje den 30 november när tidningen jämförde flygplatsen med Bromma flygplats i Stockholm som är K-märkt. Men jämförelsen blir helt fel i och med att den inte bygger på fakta som är relevanta för den övergripande utvecklingen.
Bromma hade i fjol 1258 200 passagerare, Malm 1489. Bromma betjänar merparten av inrikesflyget från Stockholm medan Malm utgör bas för hobbyflygare, utbildare, helikoptrar och försvarsmakten. Verksamheten på Malm är av sådan art att den inte nödvändigtvis behöver finnas mitt inne i Helsingfors. Hobbyflygningen på Malm och en önskan att skydda flygplatsen sätter käppar i hjulet för en balanserad utveckling av huvudstadsregionen med hjälp av bostadsbyggande. Helsingfors har inte råd att skydda en flygplats som används i strid med det ursprungliga ändamålet.
Landets regering förväntas hjälpa Helsingfors att finna en lösning på bostadsproblemen, inte stjälpa stadens försök att få tillgång till befintlig byggmark.

PAAVO LIPPONEN
riksdagens talman (sdp)
Helsingfors

Reprimand. Den 16 februari 2011

Grundlagsutskottet anser att förre statsministern Matti Vanhanen var jävig när han deltog i statsrådets beslut om fördelning av penningautomatföreningens medel. Själv ser jag beslutet som en formalitet, där Vanhanens deltagande i sig inte spelade någon roll. Däremot hade det varit svårt för Vanhanen att jäva sig, eftersom han då hade varit tvungen att informera om sina bindningar till Nuorisosäätiö. Just därför borde han ha jävat sig. Själv anser jag att Vanhanen även var jävig då han deltog i statsrådets Sibbobeslut. Justitiekanslern bedömde visserligen att Vanhanen inte var jävig att deltaga i beslutet - utgående från Vanhanens egen redovisning. Vanhanen redovisade dock inte för alla relevanta detaljer. Det kunde han inte ha gjort, för Vanhanens roll i fallet Sibbo tålde inte dagsljus.


Idag har högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg fått en reprimand av Justitieombudsmannen för sitt sätt att hantera beslutet gällande Eveline Fadayel och Irina Antonova. JO framhåller att "Den dömande makten ska vara oavhängig bl.a. i förhållande till den verkställande makten och den lagstiftande makten samt i förhållande till rättegångsparter och andra intressegrupper." Det var ju pinsamt med tanke på att Hallberg på självständighetsdagen tilldelades den högsta utmärkelsen, Frihetskorsets I klass med kraschan. Jag har på denna blogg behandlat Hallberg roll i det aktuella fallet i inlägget "Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010".



På Yles webbplats har läsarna lyft fram fallet Sibbo i samband med nyheten om att JO prickat Hallberg. Synd att HFD:s avgörande i fallet Sibbo inte anmäldes till JO.

Klarsignal. Den 16 september 2010

Dagens huvudnyhet i Finland är att justitiekansler Jaakko Jonkka beslutit att be grundlagsutskottet utreda Matti Vanhanens jäv då statsrådet beslutit att bevilja understöd till stiftelsen Nuorisosäätiö, som i sin tur beviljat 23 000 euro för Vanhanens presidentvalskampanj år 2006. (Bilden ovan av "Tasavallan mittainen Matti" på Borgå torg har jag dock tagit den 26 augusti 2010.) Statsrådets beslut om fördelning av understöd från RAY är väl att betraktas som en formalitet, men enligt Jonkka handlar det aktuella fallet inte om ett formfel. Istället bedömmer Jonkka att fötroendet för Vanhanens opartiskhet har hotats.

Knappast diskuterades fördelningen av undersöd vid statsrådets sammankomst. Å andra sidan hade Vanhanen varit tvungen att motivera att han jävat sig, vilket kunde ha väckt uppmärksamhet. Beviljandet av 23 000 euro i valbidrag ser inte bra ut. Ändå torde direkta valbidrag och arvoden från Nuorisosäätiö endast vara toppen av isberget. Månne inte Nuorisosäätiös huvudsakliga syfte varit att ge Vanhanen och en grupp centerpolitiker valbidrag från byggnadsbolagen, som hoppats på uppdrag av Nuorisosäätiö.

Dagens nyhet föranleder igen frågan varför Jonkka inte bedömde Vanhanen som jävig i Sibbofrågan. Här var det väl ingen som trodde på Vanhanens opartiskhet, efter att han redan lovat och förhandlat sydvästra Sibbo åt Helsingfors. När Jonkka i juni 2007 inte stoppade Vanhanen från att delta i statsrådets Sibbobeslut var Jonkka ännu vikarierande justitiekansler, medan Vanhanen fortfarande var statsminister. Jonka bedömde Vanhanens jäv endast utgående från den information som Vanhanen själv gett JK. Däremot har högsta förvaltningsdomstolen tagit ställning till Vanhanens eventuella jäv i fallet Sibbo och hävdat att Vanhanen här inte var jävig. Efter detta högst anmärkningsvärda beslut (se bl.a. "Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010") hade det knappast varit någon idé att anmäla Vanhanen till JK.



Helsingfors stadsplaneringskontor har idag uppdaterat förteckningen över utredningar i samband med Östersundomprojektete med en "färdig" utredning: "Östersundomin puroselvitys". Man kan fråga sig varför utredningen, som är daterad 14.4.2010, publiceras först nu.



Borgåbladet har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Markpriset får inte skena iväg". Enligt artikel är utvecklingsdirektör Mikko Aho i Sibbo "orolig över att Helsingfors har råd att betala så mycket mer för marken än till exempel Sibbo har". I verkligheten har Helsingfors inte råd. Helsingfors stad har inte märkbart ökat sitt markinnehav i inkorporeringsområdet, men man har gjort en del märkliga markaffärer till ett högt pris. Avslutningen på artikeln är intressant och anmärkningsvärd:

I och med att regeringen godkände annekteringen gav den samtidigt klarsignal för en utvidgning av metropolen österut. Hur kustremsan mellan Helsingfors och Borgå ser ut om 100 år är det för tidigt att säga någonting om. Alternativen är i princip tre; antingen byggs ett Storöstersundom med betydligt fler invånare än man hittills tänkt sig. Eller så väljer man att satsa på tre centrum; ett i Östersundom, ett i Söderkulla och ett i Borgå. Det sista alternativet går ut på att låta ett band av kuststäder växa upp mellan Borgå och huvudstaden

Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010

HFD:s och JO:s bedömning att Anu Vehviläinen var jävig att deltaga i statsrådets beslut om om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad är högst märklig. Orsaken till hennes påstådda jäv är alltså att hon även deltagit i Joensuus stadsfullmäktiges beslut att stöda den aktuella kommunsammanslagningen. (Se "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" och "Domarjäv. Den 5 juni 2010".)

Helsingfors dåvarande stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen sade sommaren 2007 att hon trodde att HFD skulle förkasta besvären mot statsrådets beslut i Sibbofrågan, eftersom man redan förkastat besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i ärendet. Då visste Hiltunen knappast ännu att HFD:s president Pekka Hallberg skulle deltaga i HFD:s båda avgöranden i fallet Sibbo. Skillnaden mellan fallet Hallberg och fallet Vehviläinen är kanske främst att ingen har krävt en ändring av HFD:s beslut på grund av Hallbergs eventuella jäv. Inte heller har det gjorts någon officiell invändning om domarjäv med anledning av att Heikki Harjula deltog i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008. Däremot lämnades det in flera besvär mot HFD:s beslut i fallet Sibbo där det hävdades att statsminister Matti Vanhanen var jävig att deltaga i statsrådets beslut. I HFD:s beslut avfärdas påståendena om Vanhanens jäv i följande ordalag:

Pääministeri Matti Vanhanen ei ole tullut esteelliseksi osallistumaan asiassa päätöksentekoon valtioneuvostossa sillä valituksissa esitetyllä perusteella, että hän on etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa. Myöskään sillä seikalla, voiko pääministerin osallistumisella ennalta julkiseen keskusteluun kuntajakoasiassa olla vaikutusta valtioneuvoston työskentelyyn, ei ole asiassa oikeudellista merkitystä.

HFD negligerar här helt att det i besvären talas om att Vanhanen gett direktiv och löften om en ändring i kommunindelningen. i Ertikeln "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä", som Helsingin Sanomat publicerade den 13 juni 2007 kan man läsa bl.a. följande:

Vanhasen mukaan Sipoo-asiassa hallitus toimii tuomioistuimen roolissa. "Siitä tämä jääviys lähtee."

Normaalissa tuomioistuimessa tuomari ei voi etukäteen ottaa kantaa asiaan, josta on päättämässä.

Vanhanen korosti kannattavansa vahvasti sitä, että osa Sipoosta liitetään Helsinkiin.

Väitteisiin poliittisen vastuun pakoilusta hän vastasi, että "siitä ei voi olla kyse". Hän huomautti, että hän on muun muassa asuntomessuilla pitämässään puheessa luonnehtinut yksityiskohtaisesti, miten rajansiirto pitäisi toteuttaa. Näin hän katsoo olleensa aktiivinen prosessin vauhdittaja.

Helsingi uutiset skriver för sin del på ledarplats den 20 juni 2007 följande:

Piirileikiltä näyttävän päätöksenteon lopputulos ei ole pikkuasia metropolipolitiikan kannalta, mutta ei se ole sitä myöskään pääministeri Matti Vanhasen kannalta. Julkisissa kannanotoissaan hän on tiukasti sitoutunut rajasiirtoon, ja mikäli hanke kaatuu joihinkin sattuman sanelemiin järjestelyihin, silloin pääministerin arvovalta myös puolueensa puheenjohtajana asettuu kyseenalaiseksi.

Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010

I mitt inlägg "Käynyt ilmeiseksi. Den 9 maj 2010" förundrade jag mig över att nyheten om att byggkoncernen Lemminkäinen, dit bl.a. Oy Alfred A. Palmberg Ab hör, misstänks för att ha kanaliserat valbidrag till Centern via Nova Group inte väckt större uppmärksamhet. Samma dag förnekade Matti Vanhanen att Centern tagit emot valbidrag av Lemminkäinen. Idag har valfinansieringshärvan fått desto större uppmärksamhet i Helsingin Sanomat. Helsingin Saniomat har kommit över material som visar att Vanhanen har vetat betydligt mera om finansierärna bakom Kehittyvien maakuntien Suomi, än vad han hittills medgett. Speciellt intressant finner jag en artikel med rubriken "Risto Bono vaalirahoittajien kuudes tukimies".

Jag har på denna blogg tidigare uppmärksammat Vanhanens kopplingar till Bono och Oy Alfred A. Palmberg Ab i inläggen "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007" och "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". Bono var ännu år 2007 verkställande direktör för Oy Alfred A. Palmberg Ab, på vars 100-årsfest den 27 februari 2007 Vanhanen höll tal. Bono hade varit byggnadsindustrins representant i den arbetsgrupp som gjorde förslaget till regeringen Vanhanen I:s program för främjande av träbyggande. I själva verket är programmet för främjande av träbyggande (och byggande av egnahemshus) en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007".)

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorpi". I inlägget skriver Liljeström att "Vantaa on jo antanut erittäin myönteisen lausunnon." Det torde dess värre inte stämma. Åtminstone finns ett förslag till stadsplaneringsnämndens utlåtande på föredragningslistan för stadplaneringsnämndens nästa möte. Däremot har Suomen luonnonsuojeluliitto och Luonto-Liitto gett utlåtande, "Lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä (12.4.2010)" respektive "12.4. Lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä".

Helhetsbedömning. Den 29 december 2009

Jag har länge hoppats att Matti Vanhanen skulle tvingas avgå som statsminister. Visserligen finns det sidor hos Vanhanen som jag gillar, men redan i samband med Vanhanens agerande i fallet Sibbo i juni 2006 tycker jag att det hade funnits skäl att kräva statsministerns avgång. Speciellt med tanke på Finlands förestående EU-ordförandeskap var det dock inte realistiskt att förvänta sig att Vanhanens skulle avgå 2006. Dessutom gav det ledande oppositionspartiets ordförande, Jyrki Katainen sin välsignelse till så väl inkorporeringen som Paras-ramlagen redan i juni 2006 och räddade därmed Vanhanen ur en potentiell regeringskris. När Vanhanen nu meddelar att han inte fortsätter som partiordförande och därmed inte heller som statsminister kan jag ändå inte annat än tycka att han agerar lite oansvarligt.

Idag har statminister Matti Vanhanen hållit presskonferens och medgett att beslutet att om ett halvår avgå som partiordförande och statsminister inte (bara) beror på en planerad benoperation, utan på en "helhetsbedömning". Vilka andra faktorer som tagits i beaktande i helhetsbedömningen ville Vanhanen inte säga. Det är möjligt att Vanhanen upprikt har gjort en helhetsbedömning där de sjuka benen utgjort en avgörande faktor, men att tala om helhetsbedömning är ofta ett sätt att undvika specifiering. Eftersom jag kom ihåg att Vanhanen även vid presskonferensen efter statsrådets Sibbobeslut talade om en helhetsbedömning, har jag idag på nytt lyssnat på en del av presskonferansen från den 28 juni 2007.

I den ovannämnda presskonferensen återger Vanhanen i själva verket den beredande tjänstemannens ord då han talar om en helhetsbedömning. Gång på gång hänvisar Vanhanen till den beredande tjänstemannen utan att nämna hans namn, Arto Sulonen. Av någon anledning har det tidigare gått mig förbi att Mauri Pekkaren vid presskonferensen påpekar att han var den minister som ansvarade för kommunindelningslagen från 1993. Vanhanen valde dock av förekommen anledning att förlita sig på den beredande tjänstemannen istället för på den föredragande ministern.

En annan detalj som delvis gått mig förbi är att Vanhanen vid presskonferensen säger att den förre justitsiekanslern Paavo Nikula hade gett "klara direktiv" att en minister blir jävig om han på förhand tar ställning i den aktuella frågan. Det var för att den vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonka, på begäran, gjort en från Nikula avvikande bedömning som Vanhanen, enligt egen utsaga, kunde deltaga i beslutet. Vid presskonferensen skämtade Katainen att det var lättare att följa justitiekanslerns direktiv än journalisternas, eftersom det bara finns en justitiekansler. Vid tidpunkten fanns det emellertid så väl en tjänsteledig justitiekansler som hans vikarie.

Allians. Den 23 december 2009

Månne inte Matti Vanhanens beslut att inte fortsätta som ordförande för Centern var klart för en månad sedan då Mari Kiviniemi i en intervju för FNB sade sig vara beredd att ta emot nya utmaningar och antydde att hon är beredd att bli statsminister. (Se "Metropolförvaltning. Den 24 november 2009".) Kivinimi kom med sitt uttalande en dryg månad efter att Yle först sänt programmet om Nuorisosäätiö och plankorna och Vanhanen ett par dagar senare konstaterat att "Asemani on vahvempi kuin koskaan." Kiviniemi har föga stöd inom Centern, men Samlingspartiets och Helsingforspartiet skulle knappast acceptera någon annan av de nuvarande centerministrarna som statsminister.

När Vanhanen föst blev försvarsminister i Anneli Jäätteenmäkis regering och strax där efter själv blev statsminister profilerade han sig minsann inte som speciellt Helsingforsvänlig. Tvärtom. "Metropolpolitiken" fick sin början först i samband med kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet. Regeringe Vanhanen II baserar sig på en mycket märklig allians mellan Helsingforspolitiker och Centern. Denna allians var delvis en nödvändighet efter att den förra gereingen inte hann ta beslutet i Sibbofråga. Samtidigt innebar denna allians en möjlighet för Vanhanen att fortsätta som statsminister. Genom att Vanhanen satt kvar och Centern fick behålla kommunministerns portfölj kunde kommunreformen fortsättas utan några tvångssammanslagningar av hela kommuner. Samtidigt fick Helisingfors Östersundom, så som Vanhanen lovat. Till metropolpolitikens frukter kan även räknas Aalto-universitetet, Ringbanan och Västmetron. (Jyrki Katainen och Kuopioregionen har naturligtvis även fått sitt.)

Alliansen mellan Centern och Helsingfors har varit möjlig delvis tack vara Vanhanens tjänstemannaaktiga ledarstil. I regeringen Vanhanen II har dock Kiviniemi innehaft en nyckelroll i alliansen. Hur man skall lyckas få Cenetrns delegater att välja henne till partiordförande vet jag inte.

Vanhanen motiverade tidpunkten för sitt meddelande med att "Inte ens journalister har mage att försöka nå någon under helgerna." Indirekt har Vanhanen dock stört mångas julledighet. En som blivit störd under sin ledighet är Mika Rossi. Han kan hoppas på att bli ny kommunminister, ifall den posten skulle bli ledig i sommar. (Se "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008".)

"Asemani on vahvempi kuin koskaan". Den 18 oktober 2009

Nästan varje dag kommer det nya nya avslöjanden i valfinansieringshärvan. Samtidigt har statsminister Matti Vanhanen så sent som idag hävdat att hans position är starkare än någonsin. Det är svårt att komma åt institutionaliserad korruption.

Uppståndelsen kring Matti Vanhanens specialhyvlade plankor är egentligen märklig. Om ett brott har begåtts, så är det preskriberat. Vanhanen har inte tagit emot mutor i egenskap av beslutsfattare eller tjänsteman. På sin höjd har någon låtit bli att sända en räkning, emedan beställaren varit ordförande för Nuorisosäätiö. Programmet Silminnäkiä innehöll enligt min bedömning allvarligare beskyllningar än så, men dem har Vanhanen hittills vägrat att kommentera med hänvisning till att en utredning pågår.

Om Vanhanen har lämnat en försändelse plankor obetalda, så är det även moraliskt sett en betydligt mindre förseelse än vad han gjorde sig skyldig till i samband med fallet Sibbo. Dess värre är både det dåvarande och det nuvarande ledande oppositionspartiet inblandade i denna härva. Bara ett litet exempel. Det är ingen hemlighet att regeringen ordnade med finansiering av Ringbanan för att få Vanda att godkänna en ändring i kommunindelningen. Att finansieringen av Ringbanan hänger samman med inkorporeringen avslöjades bl.a. av Yle i programmet MOT för ett drygt år sedan - utan att någon då krävde Yle på ytterligare bevis. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008".) I fallet Sibbo är det framför allt Vanhanen och Hannes Manninen som gjort sig skyldig till mygel, men inte heller Eero Heinäluoma har hel rent mjöl i påsen. Det var Heinäluoma som i egenskap av finansminister fixade finansieringen av Ringbanan. Helsingin Sanomat kunde även den 22 juni 2006 i ledarartikeln "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" i berätta om inkorporeringsprojektet att "Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin".

Pengarna för Ringbanan har inte gått i politikernas egna fickor eller ens till valkampanjer. I sig är det ingenting skumt i att staten finansierar Ringbanan. Lika väl tål kopplingen mellan inkorporeringen och finansieringen av Ringbanan inte dagsljus. I Vanda hade dåvarande stadsstyrelseordföranden Tapani Mäkinen det mycket svårt att övertyga stadsfullmäktige att stöda förslagen till en ändring i kommunindelningen. Ändå lyfte man inte fram den utlovade finansieringen av Ringbanan, åtminstone inte i offentligheten.

Hade regeringen inte fått Vanda att gå med på en ändring i kommunindelningen, är det osäkert om man kunnat uppnå en överenskommelse om kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet.

Arkiverat: Matti Vanhanen. Den 3 augusti 2009

nyckelord: Vanhanen

När Helsingfors stad lade fram sin framställning till ändring i kommunindelningen var det bara en dryg vecka kvar tills Finland skulle bli EU:s ordförandeland och statsminister Matti Vanhanen "Europas president", så som han uttryckte sin position i ett textmeddelande till sin dåvarande flickvän. En regeringskris förorsakad av oenighet om kommureformen hade kommit synnerligen olägligt för Finland och för Vanhanen i synnerhet. Som tur var hade Vanhanen och Hannes Manninen ett kort på handen med vilket man kunde pressa SDP till en kompromiss om KSSR. Redan tidigare under våren 2006 hade det stått klart att kommunminister Manninen under vissa förutsättningar skulle ta sig an Sibbofrågan. Av förekommen anledning ljög statsministern, enligt citat i medierna, att Centerns riksdagsgrupp stöder Helsingfors initiativ, men utpressningsförsöket misslyckades lika väl och man blev tvungen att ta till en juridiskt synnerligen tvivelaktig tvångsannektering. Mycket gick fel i fallet Sibbo. Ändå var det en liten bagatell, avsaknaden av svenska namn på kartorna i utredningsmannens rapport och framställning, som föranledde att regeringen Vanhanen I inte hann ta ett avgörande i Sibbofrågan. Sättet på vilket Sibbofrågan sköttes är inte precis meriterande för Vanhanen, men paradoxalt nog torde fördröjningen av beslutet ha ökat Vanhanens förutsättningar att fortsätta som statsminister efter riksdagsvalet.

För Vanhanens del handlade stödet av inkorporeringen inte bara om att rädda kommunreformen. Från första början då Vanhanen tillträdde som statsminister hade han problem med relationerna till Helsingfors stad. Detta inte minst som han under sin mycket korta period som försvarsminister hann äventyra överenskommelsen mellan staten och Helsingfors att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. I samband med fallet Sibbo försökte Vananen sig även på bostadspolitik. Han höll bl.a. tal vid bostadsmässan i Esbo och gav en intervju för Rakennuslehti. Vanhanens uttalanden i detta sammanhang avslöjade att han egentligen inte alls förstår sig på stadsplanering, men ändå lyckades han ganska väl med att i medierna ge den felaktiga bilden av att fallet Sibbo i första hand just handlade om bostadspolitik.

Sök. Den 4 juni 2009

När jag flyttade denna blogg från Yahoo! 360 till Blogger/Blogspot minskade jag på antalet "etiketter" med vilka blogginläggen är taggade, klassificerade eller beskrivna. I efterhand är det lättare att veta vilka temata, faktorer och etiketter som är centrala. De flesta etiketter på denna blogg är personnamn. Bland namnen finns endast namn på skurkarna i fallet Sibbo, efternamn på personer som på ett eller annat sätt myglat eller korrumperat sig. Däremot finns här inte namn vare sig på hjältar eller personer vars roll varit neutral. Vill man ändå kolla upp vad jag skrivit om t.ex. Toivo Pihlajaniemi, Jaakko Jonkka eller Chritel Liljeström kan man använda sig av bloggens allmänna sökfunktion ("sök blogg"). I sökfältet kan man naturligtvis även skriva sakord, rubriker på artiklar eller hela fraser.
Jag har själv utnyttjat sökfunktionen för att kolla vad jag har noterat och tagit upp på denna blogg. Idag upptäckte jag t.ex. att jag inte omnämnt artikeln "Vanhanen: Kaikkien pääkaupunkiseudun kuntien sitouduttava tonttitalkoisiin", som Helsinginsanomat publicerade den 14 juli 2006. Artikeln motsvarar till innehållet delvis artikeln "Vanhanen ei ottaisi saaristoa pois Sipoolta", som Helsingin Sanomat publicerade följande dag. Båda artiklarna bygger på statsminister Matti Vanhanens tal vid bostadsnässan i Esbo. Eftersom talet är betydelsefull på flera sätt återger jag här några rader ur den förstnämnda artikeln:

Vanhanen vetosi voimakkaasti Helsingin kaupunkiin, että Helsinki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa eli jättäisi kentän rakentamatta.

"Helsingin toivoisi keskittävän voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin", Vanhanen sanoi.

Fallet Sibbo

Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009

I gårdagens blogginlägg "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009" noterade jag att boken Kommunallagen även behandlar kommunindelningslagen. Intressant finner jag det att Heikki Harjula och Kari Prättälä i sin bok Kuntalaki: taustat ja tulkinnat lyfter fram riksdagens rätt att besluta om tvångssamanslagningar. Huruvida tillägget "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa" finns med redan i den sjätte upplagen eller lagts till först i den sjunde upplagan, som utjom 2007, vet jag inte, men det är intressant i sig att man laggt till den ovanciterade satsen, som saknas ur den andra svenska upplagan från 2004.
På många sätt hade en speciallag för en inkorporering av sydvästra Sibbo varit motiverad. En speciallag hade inte medfört några oönskade prejudikat för tolkningen av kommunindelningslagen och inte krävt några långsökta juridiska motiveringar till att Sibbo är ett "specialfall". Visserligen skulle en speciallag i högsta grad ha varit ett specialfall, men denna lösning skulle inte ha krävt någon juridisk akrobatik jämförbar med de tänjningar och töjningar som HFD nu var tvunget att göra i sitt Sibbobeslut. En speciallag hade överhuvudtaget inte gått att överklaga, vilket Kalima även understrukit.

Om det varit så som statsminister Matti Vanhanen sade i juni 2006 att "Centergruppen stöder Helsingfors initiativ", så borde en speciallag ha varit möjlig att driva igenom i riksdagen. Sibbo hade all anledning att komma med ett kompromissförslag, enligt vilket Sibbo frivilligt, med fullmäktiges godkännande, avstod från ett 3 000 hektar stort område då kommunminister Hannes Manninen hade sagt sig stöda en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område. Emellertid ljög statsministern, av allt att döma i utpressningssyfte. Centergruppen stödde inte alls Helsingfors initiativ, så vida man med "Centergruppen" inte syftatde på de tre dåvarande centerministrarna Vanhanen, Manninen och Mari Kiviniemi. Undersökningar visade senare att en mycket liten del av riksdagsledamöterna stödde en inkorporering. Ett år efter Helsingfors initiativ förklarade statsministern Centerns splittring i frågan med att han och Kiviniemi bor i Helsingforsregionen till skillnad från andra cenerministrar.

Om kommunfullmäktige i Sibbo hade gått med på att avstå ett område till Helsingfors, hade inrikesministeriet under Manninens ledning kunnat ta beslutet om en ändring i kommunindelningen. Beslutet hade visserligen gått att överklaga till HFD, men då Sibbo officiellt inte motsatt sig en ändring i kommunindelningen, hade det inte kräfts några "särskilt vägande skäl" för inkorporeringen. Enligt min bedömning var det en missberäkning att Sibbo inte gick med på en "frivillig" ändring av kommunindelningen i utbyte mot den mark som Helsingfors pantade på i Nickby. Allt gick inte som det var tänkt, men slutresultatet blev för kommunindelningens del ändå det man kommit överens om.

Fallet Sibbo

Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008

Huvudnyheten på paradsidan av dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Matti Vanhanen rakentaisi puutarhojen metropolin". På paradsidan har tidningen även publiserat statsministerns egenhändigt ritade vision av sin drömmetropol. Den egentliga artikeln inne i tidningen har rubriken "Vanhasen unelma: Puutarhametropoli".


Vanhanen har under de senaste månaderna aktivt deltagit i diskussionen om hur Helsingforsregionen bör utvecklas. De av Vanhanan nu framförda allmänna riktlinjerna och synpunkterna skulle naturligtvis inte göra statministern jävig att deltaga i beslut som gäller en ändring av kommunindelningen i Helsigforsregionen. För ett par år sedan diskuterade Vanhanen emellertid inte Helsingforsregionens utveckling i allmänhet, utan begränsade sig till att ställa villkor för utvecklingen av sydvästra Sibbo och områdets anslutning till Helsingfors. Skenbart föreföll Vanhanen dela Helsingfors uppfattning om problemen med samhällstrukturen i Helsingforsregionen. Nu står det allt klarare att Vanhanen här har en diametralt motsatt uppfattning i förhållande till ledande Helsingforspolitikers syn på utvecklingen av regionen. Jag har påpekat det tidigare på denna blogg, men jag upprepar det: Enligt Helsingfors egen utredning, som Pekka Myllyniemi plagierade, är samhällsstrukturen i norr och väster (läs: Nurmijärvi och Esbo) det problem som inkorporeringen och utvecklingen av sydvästra Sibbo är ämnad att motverka. För Vanhanen utgör samhällstrukturen i Nurmijärvi och Esbo däremot förebilder för hela Helsingforsregionen.

I torsdags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "Kylänauha parempi kuin Vanhasen himmeli". Soininvaara motiverar naturligtvis sin pärlbandsmodell med ekologiska argument, men samtidigt handlar pärlbandsmodellen om Helsingfors stads intressen. Spårvägsförbindelserna, vars ekologiska betydelse Vanhanen förringar, leder konsumenterna och penningströmmarna till Helsingfors. Helsingforsregionen har hittills vuxit speciellt längs stambanan norrut. Nu har man i Helsingfors emellertid fått upp ögonen för att Helsingfors centrum i detta pärlband ligger i påsbottnet. Ur Helsingfors synvinkel handlar Esbometron och förlängningen av östmetron i hög grad om att slå vakt om Helsingfors centrum och Helsingfors centrala position i regionen. I detta sammanhang skuule en metrolinje till Östersundom trots allt ha en marginell betydelse. Helsingfors torde förr eller senare satsa på en järnväg österut längs E 18-korridoren.
Vanhanens inkonsekventa ställningstagande i fallet Sibbo har uppmärksammats i diskussionspalterna i Helsingin Sanomat med anledning av dagens artikel. Jag återger här ett diskussionsinlägg av signaturen "taapo":

Siis Vanhanen haluaa just samanlaista aluetta kun on Sipooseen suunniteltu ja osin jo toteutettukin.
Kuitenkin Vanhanen ja Keskuta puolue oli Helsingin puolella kun Helsinki vaati Sipoolta maa-alueita.
Nytkö Vanhasen mukaan Helsingin suorittama Sipoon ryöstön voi perua.
Minä vaadin selityksiä

Helsingfors partner. Den 6 augusti 2008

Den 15 januari publicerade åtminstone Iltalehti FNB:s notis med rubriken "Sipoo-päätös puhdistaa pääministerin ja selvitysmiehen". I verkligheten valde HFD bara att inte betrakta Matti Vanhanen och Pekka Myllyniemi som jäviga, bl.a. med motiveringen att Nylands förbund inte är en part i målet. Indirekt medger HFD att kommunindelningsutredare Myllyniemis utredning är bristfällig, men kompenseras av utlåtanden. Påståendet att Vanhanen varit jävig att deltaga i Sibbobeslutet avfärar HFD med följande motivering:

Statsminister Matti Vanhanen har inte blivit jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas. Den omständigheten huruvida statsrådets arbete kan påverkas av att statsministern före beslutet i ett kommunindelningsärende deltar i den offentliga debatten saknar juridisk betydelse i ärendet. Statsrådets ledamöter skall i varje enskilt fall avgöra frågorna i den ordning som ifrågavarande bestämmelser föreskriver och under tjänsteansvar.

Här förvränger eller generaliserar emellertid HFD de anförda grunderna till Vanhanens jäv. I besvären hävdas det bl.a. att Vanhanen på förhand gett löften om en ändring i kommunindelningen, vilket är en helt annan sak än att "deltaga i debatten" eller "diskutera områdesindelningen". Överhuvudtaget torde Vananens deltagande i den offentliga debatten inte i större grad ha påverkat satsrådets ledamöter, speciellt som Vanhanen halvåret före statsrådets beslut på uppmaning av justitiekanslern vägrade att ta ställning i frågan. Samma dag som statsrådet tog sitt beslut motiverade Vanhanen Centerns splittring i frågan med att varje minister enskilt bedömer de juridiska förutsättningarna för den föreslagna ändringen i kommunindelningen. Lika väl lär inte inte de fyra samlingspartistiska ministrarna eller Tarja Cronberg ha fått fria hände, men de(t) är en annan femma. Vad som däremot uppenbart påverkades av statsministerns deltagande i den offentliga debatten var beredningen av statsrådets beslut och det är även vad som hävdas i besvären.

Att Vanhanens roll i Sibbofrågan är av avgörande betydelse råder det inget tvivel om, då statsministermn ännu ett par veckor före statsrådets beslut motiverade sin avsikt att jäva sig med sin centrala roll i frågan. Denna centrala roll handlar ingalunda om "deltagande i debatten" eller "diskussioner om områdesindelningen". Vanhanens viktiga roll framgår även ur det tal som överborgmästare Jussi Pajunen höll då Helsingforsmedaljerna överlämnades den 12 juni. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008" och "Inga trovärdiga motiveringar har getts. Den 8 juli 2008".) Jag citerar ur Pajunens tal:

Ansioituneille kansalaisille myönnettävä kultainen Helsinki-mitali on kaupungin tapa kiittää kaikkein tärkeimpiä kumppaneitaan. ...

Pääministeri Matti Vanhanen on pitkäaikainen valtakunnan- ja kunnallispolitiikan vaikuttaja.

Valtion ja pääkaupunkiseudun kumppanuudessa saavutettiin historiallinen merkkipaalu, kun nykyisen hallitusohjelman myötä lanseerattiin metropolipolitiikka. Sen avulla pyritään löytämään kumppanuusajatteluun perustuen ratkaisuja Helsingin seudun erityishaasteisiin.

Matti Vanhasen selkeä tuki Helsingin esitykselle Sipoon lounaisten osien liittämisestä pääkaupunkiin oli ratkaisevan arvokas. Kuntarajamuutos on tärkeä koko Helsingin seudun kannalta. Se parantaa yhdyskuntarakenteen toimivuutta ja edistää osaltaan asunto-ongelmien ratkaisua.

Vad partnerskapet och Matti Vanhanens "klara stöd" för Helsingfors framställning om en inkorporering av sydvästra Sibbo egentligen gått ut på har dess värre varken medierna eller Pajunen gett någon klar insyn i.

Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008

Helsingin Sannomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo pohtivat alueliitoksen korvauksia". I artikeln heter det att "Sipoon menetykset arvioitu sadoiksi miljooniksi euroiksi". I dagens Helsingin Sanomat ingår även en intervju med Ilkka Kuusisto, som igår utnämndes till "stadin Kundi". Jag citerar ur texten, som har rubriken "Stadin Kundi Ilkka Kuusisto tykkää myös maalaisista".

Mikä on Helsingissä hienointa ja huonointa? "Tähän pitänee vastata, että Suomen Kansallisooppera. Huonointa on se, että Helsinki vei rikkaimman palan Sipoosta".

Redan i tisdags publicerade Helsingin Sanomat en notis med rubriken "Lounais-Sipoon rakennuskieltoon", fastän beslutet om byggnadsförbud officiellt togs först igår kväll. Byggnadsförbudet skall gälla i fem år, vilket visar att Matti Vanhanens tomtkrig kommit trögt igång. Å andra sidan lär det inte vara brottom att öka tillgången på tomtmark i Helsingforsregionen. Helsingin Sanomat har just idag publicerat en artikel med rubriken "Rakennusliikkeet: Asuntojen kysyntä heikkenee edelleen", där det berättas att "Kysynnän heikkeneminen on pakottanut rakennusliikkeet vähentämään omistusasuntojen rakentamista" och att Rakennusliikkeillä oli vuoden 2008 alussa käsissään ennätysmäärä valmiita myymättömiä asuntoja."
Tomter för egnahemshus finns det visserligen inte i överflöd i Helsingfors, men inte heller här ser annekteringen ut att lösa några problem. Borgåbladet har talat med projektchef Matti Visanti på stadsplaneringsverket i Helsingfors. Jag citerar ur artikeln "Helsingfors ute efter byggförbud i Sibbohörn" i onsdagens Borgåblad:

- Vi har inte några planer på stora egnahemstomter på området.
Det är spårdragningen som spökar och därmed även invånarmängden. Helsingfors har redan kunnat konstatera att området är splittrat och svårbyggt. Ska det bli metro så måste det bli höghus.

Jag har tidigare påpekat att Vanhanens "tomtkrig" närmst är en skenmanöver med vilken statsministern försökt dölja sina verkliga motiv i fallet Sibbo. Å andra sidan finns det även andra motiv till tomtkriget. Jag skall här undantagsvis citera mig själv i några blogginlägg. Jag börjar med inlägget "Politiska domare. Den 27 januari 2007":

Eftersom statsministern liksom kommunministern i Sibbofrågan gjort utalande i uppenbar konflikt med det egna partiets linje och den traditionella Centerväljarnas intressen, har hans uttalanden väckt misstankar. Misstankar väcker det även då han tar sig tid att ge en intervju om bostadspolitik mitt under Finlands EU-ordförandeskap. Vanhanens budskap att man lättare bör bevilja byggnadslov och att man bör låta bygga egnahemshus för att det är vad folk vill ha förefaller populistiskt, liksom Centerns valslogan "Vähän kuin itseäsi äänestäisit". Man bedriver dock knappast valkampanj i en branschtidning så som Rakennuslehti, åtminstone inte flera månader före valet. Då Centern nu går till val med en rekordstor valbudjet kan det inte förhindras att man misstänker att Vanhanen i själva verket har varit ute och friat till valfinansiärer.

Vanhanens argument för en annektering av sydvästra Sibbo utgör inga juridiska grunder för en gränsjustering. Motivet är istället att öka utbudet och sänka priset på tomtmark. Rubriken på intervjun i Rakennuslehti, "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel" är betecknande för Vanhanens projekt. Lyckas "tomtkriget", är byggnadsbranschen den stora vinnaren. Det finns ingen garanti för att även bostadsprinserna skulle sjunka. Jag kan inte bevisa att byggbolagen är en huvudsaklig eller ens betydande finansiär av Vanhanens och Centerns rekordstora valbudjet. Partierna behöver inte redovisa för sina finansiärer. I de två senaste valen har Vanhanen själv uppgett stödföreningarna Kansainvälinen Suomi ry respektive Uudenmaan Suunta ry som de huvudsakliga valfinansiärerna. Varifrån Vanhanens stödföreningar har fått sina medel är det svårt att få reda på. Det kan ändå vara skäl för Vanhanen att begrundsa att vi är många som är intresserade av vem som finansierat hans och Centerns kampanj, ifall regeringen finner "särskilt vägande skäl" för en annektering.

I blogginlägget "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007" citerade jag ur Jaakko Laaksos artikel "Sipoo-kaappauksen taustalla rakennusfirmojen edut", där riksdagsledamot Laakso förklarar kapningen av sydvästra Sibbo med de stora partiernas behov av byggnadsbolagens valbidrag. Jag uppmärksammade här även Vanhanens förbindelser till byggnadsbolaget Alfred A. Palmberg:

Det är inget brott att ta emot stöd, så länge det inte direkt påverkar politiska beslut och ställningstaganden. Det är troligt och kanske till och med önskvärt att även riksdagskandidater från Sibbo fått stöd av byggnadsbolag. Tids nog kan det bli aktuellt att gräva även i deras valbudget. För tillfället är jag dock mest intresserad av vissa centerministrars valfinansiärer. (Se Politiska domare. Den 27 januari 2007.)

På tal om byggnadsbolag vill jag upplysa om att Matti Vanhanen höll ett tal vid Byggnadsbolaget Oy Alfred A. Palmberg Ab:s 100-årsfest den 27 februari. Hundraåringens verställande direktör Risto Bono var för övrigt byggnadsindustrins representant i arbetsgruppen som gjorde förslaget till regeringen Vanhanens program för främjande av träbyggande.

I inlägget "Valbidrag. Den 21 maj 2007" uppmärksammade jag speciellt Vanhanens valbidrag:

Det stora diskussionsämnet igår och idag har varit redovisningen för valbidrag. Jag har en viss förståelse för möjligheten för bidragsgivare att få förbli anonyma, men samtidigt ger den bristande genomskinligheten skäl att misstro politikernas oberoende. Jag har på denna blogg berört ämnet i några inlägg. Speciellt har jag framfört misstankar om att en viss ministers "tomtkrig" i första hand handlat om finansiering av valkampanjen. Se "Politiska domare. Den 27 januari 2007", "Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007". Inför riksdagsvalet år 2003 tvättades bidragen till Matti Vanhanens kampanj av föreningarna Uudenmaan Suunta ry och ES-Innovaatio ry. I det senaste valet var bidragsgivarna flera. Riksdagsmännen och supleanterna måste redogöra för donatorer som understött dem med mera än 1700 €, men dumt är det att begära om understöd som överskrider den gränsen. Matti Taneli Vanhanen har idag deklalerat bl.a. att fjorton bolag donerat 800 € var. Intressantare än att veta vilka dessa bolag är vore det att veta vilka branscher de representerar.

Yle har just idag publicerat en notis med rubriken "Asuntojen kalleus johtuu rakennusalan kilpailun puutteesta". Antalet självständiga bolag i byggnadsbranschen är inte så stort som man kanske skulle tro, vilket delvis kan förklara de höga bostadspriserna och uppkomsten av karteller. T.ex. är Palmberg-Rakennus Oy ett dotterbolag till Oy Alfred A. Palmberg Ab, vilket är lätt att föreställa sig. Färre är det som vet att Oy Alfred A. Palmberg Ab liksom Oka Oy i sin tur hör till Lemminkäinen-koncernen, som ifjol för övrigt dömdes till böter för att ha varit huvudskyldig i en asfaltskartell. Risken för att olika givare av valbidrag i verkligheten hör till samma koncern är även uppenbar. Det är Oka Oy som bygger Tokmannis logistikcentrum i Mäntsälä, vars grundsten murades av Matti Vanhanen i maj ifjol. (Se artikeln "Lehti: Kontiola siirsi Tokmanni-rahaa Vanhaselle".) Som en kuriositet kan nämnas att en arbetssammanslutning mellan Oka Oy och Palmberg-Rakennus Oy är entreprenör med helhetsansvar för Nova Groups omtvistade snöskoterfabrik i Rovaniemi. (Se ledaren "Jääviydet 'unohtuivat'" i onsdagens Kaleva.)