Utvalda inlägg VII. Den 27 juni 2012

Det första blogginlägget där jag noterar sambandet mellan Sanhamn och fallet Sibbo har rubriken "Sandhamn. Den 19 februari 2007". Inlägget innehåller det mest väsentliga om Samdahms betydelse för inkorporeringen.

Sandhamn. Den 19 februari 2007

Finlands naturskyddsförbund har publicerat ett ny pdf-fil med Helsingfors miljövårdsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse över Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning. I det nyare men till innehållet oförändrade dokumentet fungerar även hyperlänkarna till Wikipedia. I Myllyniemis rapport fungerar de inte. Naturskyddsorganisationens syfte med att kopiera en sida ur Wikipedia är uppenbarligen att lyfta fram det faktum att även Myllyniemi gjort det i sin rapport. Myllyniemi har dock inte följt de villkor som GNU Free Documentation License ställer. Angående Myllyniemis plagiering av Wikipedia se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006", "Pirathandel. Den 26 december 2006" och "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".

Tisdagsgästen i Radio Vega Östnyland i morgon den 20 februari heter Ralf Wadenström. Diskussionen lär skall handla om bloggar och denna blogg i synnerhet. Sändningen börjar 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom har sedan senaste sommar nästan enbart handlat om fallet Sibbo. Min blogg är den enda i sitt slag, men många andra bloggskrivare har skrivit om Sibbofrågan. Sedan överborgmästare Jussi Pajunen inledde sitt bloggskrivande med blogginlägget "Päätin aloittaa oman blogin kirjoittamisen" den 17 februari ifjol har en stor del av överborgmästarens blogginlägg handlat om Sibbo. Redan i det första blogginlägget handlade till största delen om Sibbofrågan. Jag citerar:

Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin keskusteluttaa. Näille alueille pitäisi tulevan kahdenkymmenen vuoden aikana kyetä rakentamaan asunnot lähes 50 000:lle uudelle asukkaalle. Uudet asuntoalueet olisi parasta kytkeä itään jatkuvaan metrolinjaan.

On tietenkin selvää, ettei Sipoon nykyiset 18 000 asukasta kykene kantamaan näin suurta seudullista kehitysvastuuta varsinkaan, jos peruskaupunki-infran lisäksi rahoitettavaksi tulisi metron jatkamisesta aiheutuvat kustannukset.

Pajunen hävdar redan här, åtminstone indirekt, att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området ansluts till Helsingfors. Lika väl har Helsingfors anklagat Sibbo för samarbetsovilja, då kommunen reserverat sig mot en metrolinje österut. I sitt blogginlägg noterar Pajunen även att "Sipoo haluaa edelleen Heli-radan rakentamista", vilket han förklarar med att staten helt bekostar en järnväg, medan Sibbo skulle vara tvungen att betala 70 % av en metrolinje. I en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i affärstidningen Nordicum 6/2006 sida 6 talar Pajunen själv lika väl om en snabbare järnväg till Sankt Petersburg:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

Månne inte överbormästaren här talar om Heli-banan? Av förekommen anledning har Helsingfors i samband med Sibbofrågan helt tigit om Heli-banan. Undantaget är i utlåtandet till länsstyrelsen där man besvarar min anmärkning med påståendet att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." I intrvjun i Nordicum säger Pajunen för övrigt att "Helsingfors har förhandlat med grannstaden Sibbo" och att en "oberoende rådgivare" föreslagit att Helsingfors skulle få 30 kvadratkilometer av Sibbo...

Sitt andra blogginlägg skrev överborgmästare Pajunen redan den 21 februari. Under rubriken"Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" skriver Pajunen att "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni on nimeltään Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi." Speciellt noterar Pajunen om Ilaskivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu."

Liksom Pajunen har stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori, som började skriva blogg i juni ifjol, behandlat Sibbofrågan i flera blogginlägg. Senast Vapaavuori behandlade Sibbofrågan var i inlägget "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko, 3.2.2007", som fick stor uppmärksamhet i medierna. Mindre uppmärksamhet fick blogginlägget "Santahamina, 22.11.2006", där Vapaavuori skriver följande:

Olenkin selkeästi eri mieltä mm. SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoman kanssa Santahaminan kohtalosta. Minusta Santis tulee jättää puolustusvoimille.

Den 20 april 2005 gjorde Samlingspartiet i Helsingfors ett uttalande, enligt vilken Helsingfors bör verka för att Sanhamn bevaras i sitt nuvarande bruk. Vapaavuori själv gick så långt att han kritiserade försvarsminister Seppo Kääriäinen för åsikten att armén och det civila kunde samsas på Sandhamn. (Se artikeln "Herra Helsingin herra" i Reserviläinen 4/2005.) Vapaavuori är inte den enda Samlingspartisten i Helsingfors som har förespråkat att försvarsmakten stannar kvar på Sandhamn. För ett år sedan lär Pajunen i ett TV-program ha sagt att "Helsinki on koko Euroopan väljimmin rakennettu pääkaupunki, joten Santahaminaa ei tarvita asuinrakentamiseen." Även stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden Risto Rautava (saml), som varit kommendör i Sandhamn, har här bevakat sina intressen. Enligt diskussionsprotokollet sade han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 följande:

Yksi sellainen hyvä kysymys on, että eikö myös miljoonan ihmisen metropolialue tarvitse oman varuskunnan ja oman joukkonsa, varsinkin kun Hyrylässä toiminta loppuu ja se siirtyy Hämeenlinnan suuntaan? Elikkä helsinkiläisille on merkittävä arvo siinä mielessä Santahaminalla ja Kaartin Jääkärirykmentillä, että se on yksi palveluspaikka pääkaupunkiseudun varusmiehille, jotka sitten puolustavat tällä tavalla omaa kotiseutuaan.
Keskustelu, jota tästä käydään, on populistista, aika huolimatonta huulenheittoa, joka ei perustu mihinkään realismiin. Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön.

Efter Rautavas anförande forsatte Vapaavuri, som sade följande:

On vähintäänkin merkillistä, että puolustusministeri - joka tosin on kaukaa Savosta - on viikon aikana, saman viikon sisällä ensin lakkauttanut Helsingin Ilmatorjuntarykmentin - joka on Hyrylässä - ja sitten esittää Helsingin alueella olevan varuskunnan lakkauttamista.

Kaiken kaikkiaan tulee sellainen vaikutelma, että tässä on kyse kepulaisen hajasijoituksen ja vihreiden pasifismin epäpyhästä allianssista, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa.

Kysymys Santahaminasta ei ole ajankohtainen. Keskustelu on ennen aikaista ja tarpeetonta. Helsingillä ei ole mitään syytä kiirehtiä mitään neuvotteluja tämän asian suhteen. Meillä on tuore yleiskaava. Meillä on tuore maakuntakaava. Meillä on vapautumassa isoja alueita asuntotuotantoon. Helsingillä ei ole siinä mielessä pulaa tämäntyyppisestä maasta eikä edes olisi käyttöä sille lähiaikoina.

Efter Vapaavuori höll Osmo Soininvaara (grön) ett anförande där han framhöll att "mielestäni olisi kiire saada osa Santahaminasta asuinkäyttöön." Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) konstaterade för sin del att "Voimassa olevien, nykyisen asuntotehokkuuden mukaan jos Santahamina kaavoitettaisiin asunto-, työpaikka- ja virkistysaluekäyttöön, niin sinne todennäköisesti mahtuisi noin 40 000 - 50 000 asukasta, joten se on iso tärkeä alue." Där Anttila talade om 40 000 - 50 000 invånare hade hennes partikamrat biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen föreslagit att Sandhamn kunde byggas för hela 100 000 invånare, vilket Yrjö Hakanen (fkp) framhöll i sin replik.

Medan Centern motsatt sig att Malms flygfält omvandlas till bostadsområde har Samlingspartiet motsatt sig att Sandhamn blir bostadsområde. De Gröna och speciell Osmo Soininvaara har förespråkat att så väl Sandhamn som Malm tas i bruk som bostadsområde. I en artikel mod rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset den 10 april 2005 skrev Soininvaara:

Pekka Korpinen on kaavaillut Santahaminaan jopa sataatuhatta asukasta. Se on lievästi sanottuna liikaa, mutta hyvin suunnitellen ehkä neljäkymmentätuhatta asukasta mahtuisi.

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.

Ett drygt år efter att Soininvaara hade publicerat den ovanciterade artikeln förespråkade han lika väl en annektering av sydvästra Sibbo. Kanske hade han informerats om att Sibbo själv planerade urban bebyggelse i Östersundom?

För några år sedan lyssnade jag tillsammans med ett hundratal lärare i Helsingfors på ett föredrag av biträdande stadsdirektör Martin Meinader, som berättade om varför Helsingfors stad hade köpt upp mark i Sibbo. Planen var att göra ett markbyte med staten, som skulle ge Sandhamn i utbyte mot marken i Sibbo. Försvarsmakten visade sig dock inte vara villig att lämna Sandhamn och flytta till Sibbo. Nu när så väl försvarsministern som finansministern föreslagit att Sandhamn görs till bostadsområde är det Helsingfors som vill bevara ön i militärt bruk. Visst är det högst ironiskt att man nu försöker utnyttja stadens markegendom i Sibbo för att hålla bostadsbebyggelsen borta från Sandhamn.

När Gustav Vasa år 1550 grundade Helsingfors, hade han haft för avsikt att grunda en stad på Sanhamn. Staden kom dock att grundas i Forsby vid Vanda ås mynning. Redan 1640 flyttade staden söderut till Estnäs, men sedan dess har staden inte just vuxit söderut. I gårdagens blogginlägg citerade jag Jan Vapaavuori, som efter att ha sett på en karta noterade att Helsingforsregionen inte kan växa söderut. I verkligheten kunde samhällsstrukturen i huvudstaden mycket väl växa söderut till Sandhamn. Dess värre har det stått en samlingspartistisk mur i vägen.

Fördröjs kännbart. Den 29 juli 2010

Yle publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Helsingin Östersundom – suunnitelma viivästyy tuntuvasti". Yle berättar att planeringen av Östersundom kännbart fördröjs. Yle har intervjuat Helsingfors stadssrtrelseordförande Risto Rautava  (saml), som ville framhålla den gemensamma planeringen av "Östersundom".

Päättäjät arvioivat nyt, että Sipoon liitosalueen maapakettiin liittyvät ratkaisut siirtyvät loppuvuoteen 2010. Vielä keväällä uskottiin, että vajaan 30 neliökilometrin maapaketti olisi saatu käsittelyyn ennen kesälomia.

Paketissa on kyse laajasta asiakokonaisuudesta, jossa tarkasteluun tulevat asumisen, maankäytön ja liikenneratkaisujen tarpeet Helsingin, Vantaan, Sipoon ja osin myös Porvoon näkökulmasta.

Liitosalueen pientalovaltaisen kaupunginosan rakentamista suunnitellaan kuntarajat ylittävästi.

– Yhteen kytkeminen tapahtuu siten, että maankäytönsuunnittelua tehdään yhdessä Vantaan ja Sipoon kanssa ja jossakin vaiheessa sieltä tulee myös yhteinen osayleiskaava, sanoo Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Risto Rautava (kok.). ...


Rautavan visiossa kerrostalot keskitettäisiin metroaseman ympärille. Joukkoliikenteen välineratkaisut ovat toki tekemättä, mutta metro näyttää olevan vahvoilla, kun päätöstä ryhdytään harsimaan kokoon kesälomien jälkeen syksyllä.

Rautava aloittaa Östersundomin liikennejärjestelyjen tarkastelun kevyenliikenteen väylien kautta ja niveltää sen jatkeeksi huomattavasti järeämmät tulevaisuudessa odottavat hankkeet.

– Sitä pitäisi ajatella pidemmälle aina Kotkaan saakka, ehkä myös Venäjän liikennettä. Kun teemme pitkälle tulevaisuuteen meneviä ratkaisuja, olennaista on, ettei maankäytöllä tehdä sellaisia ratkaisuja, joilla estettäisiin tulevaisuuden rakentamista estävät ratkaisuja, yhtenä esimerkkinä raideliikenneratkaisut.

Ett motsvarande inslag ingick som första nyhet i kvällens sändning av Uudenmaan uutiset (kan ses på Yle Areena). Här heter det att man tar time out (aikalisä) i planeringen av inkorporeringsområdet (Sipoon liitosalue).




Uudenmaan uutiset har intervjuat Rautava på nästan exakt samma plats som TV-nytt intervjuadse mig för tre år sedan. (Se "Yle uppmärksammar märkligheter i beredningen. Den 25 juli 2007".) Rautavas förklaringar till fördröjningen av planeringen är inte speciellt trovärdiga. Åtminstone ger han inga svar på varför utredningarna om de alternativa spårvägsförbindelserna till Östersindom förblivít opublicerade.





Enligt texten på Yles webbplats säger Rautav fölande:

– Nyt ei saa sössiä tätä juttua. Meillä on hienot alueet keskustassa, mutta tarvitsemme myös pientaloaluetta. Ja jos sellainen jonnekin sopii, niin on varmasti juuri Östersundomiin.

I TV-intervjun använder Rautava i detta sammanhang dock inte benämningen Östersundom, utan talar istället om "tämä Sipoon alue", vilket är lite ironiskt. För fem år sedan ansåg biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen och och många Helsingforspolitker att Sandhamn var ett lämpligt område för småhusbebyggelse. Det var just i detta sammanhang som föredetta kommendören Rautava istället började förespråka ett "öppnande" av gränsen till Sibbo. Nu när gränsen är öppnad och Sandhamn räddat för fortsatt militärt bruk är det inte så bråttom längre.

Arkiverat: Risto Rautava. Den 9 juli 2009

nyckelord: Rautava

Risto Rautava är någonting av en doldis i fallet Sibbo. När det begav sig 2005-2006 var Rautava, som varit kommendör i Sandhamn, stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden. Sedan dess har Rautava blivit ordförande i stadsplaneringsnämnden och ordförande för den samlingspartistiska fullmäktigegruppen. Nu är han även aktuell som ny stadsstyrelseordförande. Ur Rautavas synvinkel torde Sibbofrågan framför allt ha handlat om hur Sandhamn kunde förbli i militärt bruk. Det var kanske bara ett sammanträffande att Sandhamn blev aktuellt för bostadsbebyggelse samtidigt som kommunreformen, men frågan är om Helsingfors hade krävt en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors, ifall inte Rautava hade föreslagit ett "öppnande" av Sibbogränsen som ett alternativ till bostadsbebyggelse på Sandhamn.

Fallet Sibbo

Östersundom och nurmijärvi. Den 5 april 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Valtio kallistumassa Malmin kentän säilyttämisen puolelle". Det är uttryckligen representanter för statsmakten som överväger ett bevarande av flygfältet i Malm. Helsingfors stad vill fortfarande flytta flygverksamheten, men man medger att inkorporeringen av Östersundom förändrat situationen. Jag citerar ur artikeln:

>>Helsingin kaupunki haluaa yhä siirtää lentokentän pois Malmilta ja rakentaa alueelle asuntoja.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajusen (kok) mukaan paine Malmin rakentamisesta on kuitenkin helpottanut, kun Helsinki on saanut rakennusmaata Sipoosta ja vanhoilta satama-alueilta. <<

Tle har middagstid publicerat en notis med rubriken "Malms flygfält bevaras?". Jag citerar ur notisen:

>>Nu ska Kommunikationsministeriet utreda om det är möjligt att hålla kvar Malms flygfält i Helsingfors. Området behövs kanske inte längre för bostadsbyggande eftersom huvudstaden har fått ny tomtmark i och med annekteringen av sydvästra Sibbo och då hamnverksamhet har flyttats från centrala Helsingfors till Nordsjö. <<

En som knappast uppskattar att Helsingfors lägger ner en efter annan plan med motiveringen att inkorporeringen av Östersundom förändrat läget är viceordföranden för Helsingfors stadsplaneringsnämnd, Osmo Soininvaara (grön). Soininvaara har ett betydligt större lokalpolitiskt inflytande än vad hans förtroendeuppdrag medför. Soininvaara hade varit en självskriven stadsfullmäktigeordförande, men han valde att ge uppdraget åt sin förtrodda arvtagare, Otto Lehtipuu. Soininvaara utövar även ett öppet inflytande genom så gott som dagligen skriva blogginlägg. Soininvaara har i flera inlägg på sin blogg berört planeringen av Östersundom. Speciellt har han gjort det i inlägget "Östersundom ja kestävä kaupunkirakenne" från den 1 mars.

Soininvaara inleder inlägget med en förklaring till varför Östersundom inkorporerades:

>>Sipoon Östersundom liitettiin Helsinkiin kaupunkirakenteen tervehdyttämiseksi - siis jotta ihmiset eivät joutuisi muuttamaan nurmijärville vaan pääsisivät järkevälle etäisyydelle hyvien joukkoliikenneyhteyksien varaan. ...

Tarkoitus oli, että sitä rakentamista, jota oli suunniteltu nurmijärville, keskitettäisiin metron varrelle Östersundomiin.<<

Nurmijärvi, skrivet med liten begynnelsebokstav, står här för fenomenet som på engelska benämns Urban sprawl. Statsministerns hemkommun Nurmijärvi är skräckexemplet på oönskad spridning av bebyggelsen främst norr och väster om Helsingfors. Soininvaaras synpunkter stämmer överens med motiveringar i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. En annan sak är att det ur Myllyniemis rapport framgår att utredningsmannen inte förstått dessa motiveringar, som han kopierat ur Helsingfors stads egen utredning. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Det är skäl att notera att varken bevarandet av Sandhamn i militärt bruk, som Helsingfors stadsplaneringsnämnds nuvarande ordförande Risto Rautava (saml) tillsammans med Jan Vapaavuori förespråkat, eller bevarandet av flygverksamheten i Malm, som Centern med Matti Vanhanen i spetsen förespråkat, utgjorde några officiella motiveringar till ändringen i kommunindelningen. I sitt ovannämnda blogginlägg noterar Soininvaara att syftet med inkorporeringen av Östersundom går förlorad ifall andra projekt i Helsingfors läggs ned som en följd av inkorporeringen. Jag citerar:

>>Jos ... Helsinkiin suunniteltu rakentamista siirretäänkin Östersundomiin, nurmijärville joudutaan rakentamaan yhtä paljon kuin lähtötilanteessa eikä koko Östersundomin liittämisestä Helsinkiin olisi lainkaan hyötyä nurmijärvettymisen ehkäisyssä vaan lopputuloksena on kaupunkirakenteen hajoaminen edelleen.<<

Fallet Sibbo.

Helsingfors nya stadsplaneringsnämnd. Den 17 februari 2009

Lantmäteriverket har uppdaterat sina grundkartor på Kartplatsen på Internet sedan årsskiftet. Inte oväntat går gränsen mellan Vanda och Helsingfors i enlighet med den kamerala indelningen vid Österleden. (Se kartan ovan.) Hade kommungränsen följt statsrådets beslut, så hade lanmäteriverket medgett att man begått ett fel. Nu kan man hävda att statsrådets beslut gav tolkningsmöjligheter. Ett sätt att kolla var den adminitrativa gränsen går vore att föreslå en ändring i kommunindelningen så att den administrativa indelningen stämmer överens med den kamerala. Då skulle man tvinga finansministeriet att ta ställning till vem som begått ett fel: lantmäteriverket, som anser att statsrådets beslut inte var entydigt, eller HFD, som låter förstå att beslutet var entydigt.

Det skall bli intressant att se om och när Helsingfors stadsplaneringskontor och stadsplaneringsnämnd skall våga ta med det 10 hektar stora området mellan Österledens gamla och nya sträckning i sin planering. Än så länge gäller byggnadsförbudet inte området norr om den gamla vägsträckningen.

Helsingfors stadsplaneringsnämn har en intressant sammansättning. Ny ordförande är Risto Rautava (saml), som tidigare varit stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden. I inlägget "Sandhamn. Den 19 februari 2007" har jag noterat att det var Rautava som först förespråkande ett "öppnande" av gränsen till Sibbo, då Osmo Soininvaara (grön) och förre biträdande stadsdirektören Pekka Korpinen vill bebygga Sandhamn, där Rautava varit kommendör. Soininvaara, som gav stadsfullmäktigeordförandeposten till Otto Lehtipuu, är själv medlem i stadsplaneringsnämnden. Soininvaara anser fortfarande att Sandhamn bör frigöras för bostadsbebyggelse. Centern, som i sin tur ville bevara flygfältet i Malm, har inte längre någon plats i stadsplaneringsnämnden.

Fallet Sibbo

Planläggningsprojekt Sibbo. Den 29 oktober 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sibbo går till domstol". Borgåbladet skriver att det troligen kommer att ta flera år att få ett beslut, eftersom processtiden i Helsingfors förvaltningsdomstol är upp till ett år och behandlingstiden i högsta förvaltningsdomstolen ungefär lika lång.

Christel Liljeström har på morgånen publicerat ett blogginlägg under rubriken "Helsingfors planerar 'Sibbo'". Liljeström berättar här bl.a. om Helsingfors representants [projektchef Matti Visantis] presentation av "planläggningsprojekt Sibbo" med upp till 40 000 invånare i Östersundom och metrostation i Söderkulla .

I gårdagens blogginlägg gladde jag mig över att ordföranden för SDP:s fullmäktigegrupp, juristprofessorn Kai "Sipoo on nakkikioski" Kalima inte blev invald i Helsingfors stadsfullmäktige. Speciellt framgångsrika var inte heller varken De Grönas eller Samlingspartiets gruppordörande. I måndags skrev Jan D. Oker-Blom ett kort blogginlägg, där han gladde sig över detta. Jag citerar:

>>Intressant att notera (med stolthet) är även att jag fick fler personliga röster än ledarna för de två största partierna, de Grönas Otto Lehtipuu och Samlingspartiets Risto Rautava. De två herrarna hör förövrigt även till huvudarkitekterna bakom Sibbo-annekteringen.<<

Medierna har hittills inte alls noterat Otto Lehtipuus och Risto Rautavas roller i fallet Sibbo. Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat både Lehtipuu och Rautava, men Oker-Blom torde ha insikter som jag saknar.

Helsingin sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Sipoon ja Porvoon 'metropolimiehet' haluavat katsoa länteen". Sibbos "metropolman" är röstmagneten Hans Blomberg (sfp). Jag citerar ur artikeln:

>>Blomberg on huolissaan pääkaupunkiseudun yhteistyöstä ja haluaa parantaa sitä sikäli kuin voi. Hänen mielestään yhteistyö länteen päin on tärkeää. "Ettei satu uudestaan jotain kaappausta."
Tämä tarkoittaa, että Sipoon pitäisi liittyä Uudenmaan liittoon Itä-Uudenmaan liiton sijasta.<<

Borgås metropolman heter Kaj Bärlund. Helsingin sanoma skriver om honom att "Hänen mielestään Porvoonkin pitäisi pystyä osallistumaan aktiivisesti metropolipolitiikkaan, jota hallitus aktiivisesti toteuttaa." Men vem har sagt att metropolpolitiken kommer att få en fortsättning i nästa regering? Den nuvarande metropolpolitiken förklaras bäst av en svag statsminister. I längden har centern inte råd med att prioritera "metropolen". Knappast godkänner landets övriga städer och kommuner heller denna omvända regionalpolitik. För övrigt har metropolpolitiken hittills handlat om att regeringen gett efter för krav från Helsingfors. Till beslut och projekt som uttryckligen gynnat Helsingfors stad hör förutrom Sibbo-annekteringen även "innovationsuniversitetet", västmetron och Ringbanan, som har en stark koppling till fallet Sibbo.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Östersundomvisioner presenterades ". Christel Liljeström har berättat mera om planerna i hennes ovannämnda blogginlägg. Tillsammans med texten har Borgåbladet publicerat ett fotografi med en karta i vilka i mycket grova drag Helsingfors alternativ för metrolinjen till Sibbo presenteras. Alternativen är de samma som jag kunde presentera på denna blogg i inläggen "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008".

I morgon börjar en kurs i vetenskapsfilosofi, som jag undervisar vid Campus Vik (och Campus Gumtäkt), Helsingfors Universitet.

Fallet Sibbo

Olika beställningar. Den 10 mars 2007

I dagens Hufvudstadsblad säger Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori att Nickbymarken absolut ingenting har att göra med Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo. Det var ett orginellt synsätt. Kimmo Oksanen har under rubriken "Tassarna bort från Helsingfors" i dagens Helsingin Sanomat kommenterat miljöministeriets beslut att bevilja Sibbo kommun lov att inlösa den Helsingforsägda marken i Nickby. (Texten "Tassarna bort från Helsingfors" ingår även som ett blogginlägg på bloggen "Suurkaupungin hai". Oksanen tar inte fasta på att Helsingfors pantat på mark i Nickby för att ha en förhandlingstrumf i marktvisten om sydvästra Sibbo. Istället gör Oksanen, liksom rubriken antyder, miljöministeriets beslut till ett drag i en språkpolitisk fråga, fastän beslutet lika bra kunde tolkas som den sista spiken i kistan för Sfp:s dominans i Sibbo. För en vettig planering av Sibbo och speciellt för att man skall kunna ta i bruk järnvägsförbindelsen för persontrafik måste Nickby växa. I går kväll publicerade HS på webben en liknande kommentar av Oksanen med rubriken "Älkääs käpälöikö Helsinkiä!".

Miljöministeriets beslut kan ses som en delseger för Sibbo, men dagens Borgåblad svänger på det hela i en artikel med rubriken "Sibbo fick rätt att inlösa Nickbymark" och noterar att "Det har på sina håll ryktats att Sibbo får lösa in det här området, och så får Helsingfors i stället lov till annekteringen av sydvästra Sibbo." Christel Liljeström är dock av annan åsikt och noterar att "Det är två olika ministerier som behandlar frågorna."

Miljöministeriet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Miljöministeriet beviljade Sibbo kommun tillstånd till inlösning av Helsingfors mark i Nickby" ("Ympäristöministeriö myönsi Sipoolle luvan lunastaa Helsingin maita Nikkilässä").

I blogginlägget "Helsingfors anspråk är juridiskt ohållbart. Den 26 januari 2007" kommenterade jag att föreningen För Sibbo på föreningens hemsida förväxlat Myllyniemi med Manninen och rubriserat utredningsmannens förslag "Manninens grän" (på finska "Mannisen rajat") och "Manninens gränsförslag". Troligen var misstaget oavsikligt, för utredningen kommenterar man fortfarande med att notera att "Manninen har använt en gammal karta". Nu har föreningen delvis rättat till rubriken. Den nya rubriken lyder "Manninens/Myllyniemis gräns" (på finska "Mannisen/Myllyniemen rajat"). Rubriken "Manninens gränsförslag" finns fortfarande kvar på en undersida. Även om namnförväxlingen varit oavsiktlig, så träffar den i prick. Rubriken för Sibbo kommuns pressmeddelande från den 30 november var "Ministeri Manninen sai mitä tilasi".

Föreningen För Sibbo och Sibbo kommun torde ha rätt i att Pekka Myllyniemis förslag motsvarade minister Hannes Manninens önskemål, men min egen uppfattning är att vi här har en längre kedja av beställare och underleverantörer. Kedjan kunde t.ex. se ut så här: Helsingfors ledning beställde av Centern i Helsingfors, som bestälde av statsministern, som beställde av kommunministern, som beställde av utredningsmannen. Verkligheten är naturligtvis mera invecklad än så här.

En alternativ förklaring är att Pekka Myllyniemi fick sin beställning direkt från Helsingfors stadskontor. Och varför skulle han innte ha tagit emot en beställningen eller en bekräftelse av beställningen direkt från Helsingfors stadskontor, då han bevisligen tog emot en väsentlig del av själva rapporten därifrån? Myllyniemis förslag motsvarar det område som Pajunen och Vapaavuori på våren krävde att få av Sibbo. Dessutom har Myllyniemi tidigare gått Helsingfors ärenden och idkat ett nära samarbete med så väl Pekka Korpinen som Jussi Pajunen. I sitt utlåtande från den 10 januari skriver docent Erkki Mennola följande om de alternativa förslagen i Myllyniemis rapport:

Vaihtoehdot ja niiden ominaisuuksien selostukset on määritelty suunnittelijakielellä ja paikallisten yksityiskohtien hallintaa osoittaen. Näin ollen ei ole uskottavaa, että kysymys olisi Myllyniemen itsensä valmistelemista vaihtoehdoista.

Om beställningen som motsvarar Myllyniemis förslag (Alt. 2) i själva verket kom direkt från Helsingfors stadskontor, så återstår frågan varför Helsingfors ansökte om ett betydligt större område. Det finns olika möjliga förklaringar, som eventuellt kan komplettera varandra. En förklaring är att man måste ansöka om ett större område, för att regeringen senare skulle kunna anta ett "kompromissförslag". En förklaring som jag inte tidigare direkt spekulerat om är om Helsingfors eget förslag egentligen motiverades av att Osmo Soininvaara och De gröna inte skulle ha ställt sig bakom ett förslag som motsvarar Myllyniemis förslag.

De gröna torde inte ha informerats om att centerministrarna inte hade för avsikt att anta ett förslag på ett så stort område som Helsingfors ansökte om. Soininvaara hade i själva verket önskat ett förslag som motsvarade Raimo Ilsakivis inofficiella förslag från 1989. Enligt detta förslag skulle Sibbo ha fått behålla Ingmans fabrik, men istället skulle Helsingfors ha fått en större del av Sibbo storskog, vilket enligt Soininvaara skulle skydda skogen för att bebyggas av Sibbo! (Se De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007.) I själva verket kom Helsingfors att använda sig av Ilaskivis förslag endast vad gränserna i den inre skärgården beträffar. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006.) Det förefaller som om förhandlingarna med de gröna ännu pågick då Helsingfors av förekommen anledning före midsommar plötsligt måste plocka ett förslag ur armen. Man kunde inte gärna komma med ett förslag som var identiskt med Ilaskivis. Om inte Ilsakivis ursprungliga förslag läckt ut, så hade förslaget i förnyad form visat sig vara gammalt och föråldrat genom att fastighetsgränserna förändrats sedan slutet av 1980-talet. Därför var man på Helsingfors stadsplneringskontor i brådskan tvungen att ta till linjalen och utnyttja naturliga gränser, d.v.s. Sibbo å och Sibboviken. Helsingfors torde dock ha informerat Myllyniemi om fördelarna med Ilaskivis förslag. Myllyniemi nämner själv dessa "fördelar" i sin rapport:

Gränsen skulle ha dragits så att Söderkulla, Sibboviken och Sibbesborg skulle ha förblivit en del av Sibbo. Enligt förslaget skulle också Sibbos största enskilda industrianläggning i Sibbo ådal ha förblivit en del av Sibbo kommun. Förslaget hade utarbetats så att Sibbo skulle ha förblivit en kuststad i enlighet med sin tradition.

Vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 försvarade stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, kommendör Risto Rautava (saml) användningen av Sandhamn i försvarsmaktens bruk och föreslog att "Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön." Följande månad skrev Soininvaara i en artikel med rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset:

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?
...
Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu.

Ett drygt år senare, den 15 juli skrev Soininvaara i en kolumn med rubriken "Sipoosta kadehdittu mallialue" följande:

Helsinki ei tarvitse rakentamiseen Sipoonkorpea vaan Lounais-Sipoon pellot ja rannat. Sipoonkorpea tarvitaan virkistysalueeksi. Sipoonkorven suojelusta pitää päättää samassa yhteydessä. Sehän jää pääosin Sipoon puolelle.

Där Soininvaara 2005 säger att havet är stängt för invånarna och ligger långt borta i Östersundom föreslår han 2006 att Helsingfors skall bebygga åkrarna och stränderna i Sydvästra Sibbo. Mellungsbackametron kunde i princip förlängas till Westerkulla och Västersundom åkrar i Vanda, men på det område i Sibbo som Myllyniemi föreslagit att skall inkorporeras med Helsingfors finns det inga åkrar eller stränder som lämpar sig för bebyggelse, åtminstone inte på Helsingforsägd mark. "Åkrarna i Sibbo" ligger antingen i Vanda eller så utgör de gammalt havsbotten och vassbevuxen sankmark. Stränderna är till största delen otillgängliga - såvida vi talar om området som motsvarar Myllyniemis förslag.

Det är möjligt att Soininvaara misstagit sig då det gäller Östersundoms lämplighet för bostadsbebyggelse. Den uppfattning han haft om Sandhams förträfflighet som bostadsområde kan ifrågasättas, men knappast har han misstagit sig så fatalt att han har tänkt sig att man kunde bebygga åkrarna och stränderna i Östersundom. Inte heller godkänner han att man bygger i skogen norr om motorvägen. Där kommendör Rautava föreslog att man skulle öppna gränserna till Sibbo för att ta Helsingfors markområden i bostadsbruk, förefaller Soininvaara mena att man skall lämna Helsingfors markägendom i Sibbo obebyggd! Istället vill Soininvaara huvudsakligen bebygga "åkrarna och stränderna" längre österut i Sibbo.

Soininvaara föreställer sig att de grönas starka ställning i Helsingfors skulle trygga Sibbo storskog, om sydvästra Sibbo inkorporerades med huvudstaden. Ett centralt argumenten för en annektering har lika väl varit att Sibbo inte velat och inte har resurser att bygga den mark som Helsingfors äger i Sibbo. Om Soininvaara har rätt, så finns det absolut inga lagliga grunder för en annektering av det område som Myllyniemi föreslagit. Dess värre torde han ha felbedömt sitt eget och de grönas inflytande i Helsingfors. De grönas stöd och synpunkter torde vara viktiga så länge annekteringen inte förverkligats, men i framtiden kan det vara normala majoritetsbeslut som gäller. Då man en gång ifrågasatt Sibbos uppriktighet i viljan att bebygga sydvästra Sibbo, kan det ändå vara på sin plats att även ifrågasätta upprigtigheten och enigheten bakom Helsingfors uttalade vilja att bebygga det aktuella området.

En fråga om gränser. Den 9 mars 2007

Miljöministeriet har beviljat Sibbo kommun lov att inlösa Helsingforsägd mark i Nickby. (Se notis med rubriken "Sibbo får inlösa marker av Helsingfors" på Yle Internytt.) Sibbo kommun har på kommunens webbplats gett en kommentar på miljöministeriets beslut. Sibbo och Helsingfors planerade år 2004 en affär gällande det aktuella området, men Helsingfors fastighetsnämnd bordlade överraskande ärendet samma år i augusti. Sibbo fullmäktige beslöt den 4 juli 2006 söka lov av miljöministeriet att inlösa det aktuella markområdet. I sitt utlåtande om inlösningsansökan från den 9 oktober säger Helsingfors att om statsrådet besluter om en annektering så kan området användas i markarrangemang med Sibbo kommun.

Det är lätt att dra slutsatsen att en annektering planerades målmedvetet redan år 2004, fastän det då fanns andra alternativa planer för samhällstrukturens utveckling. För det första planerades ett bostadsområde till Malms flygfält, men Matti Vanhanen hann sabotera planerna under sin korta period som försvarsminister. Vanhanens efterträdare som försvarsminister Seppo Kääriänen erbjöd Sandhamn som ett ersättande område, men det alternativet föll på några samlingspartistiska Helsingforspolitikers motstånd. Jag har tidigare behandlat Jan Vapaavuoris blogginlägg "Santahamina, 22.11.2006", där överlöjtnanten försvarar bevarandet av Sandhamn i militärt bruk. Att Vapaavuori i detta skede så tydligt, om än indirekt, medger att planerna på att annektera sydvästra Sibbo i hög grad berodde på hans egna önskan att bevara Sandhamn i nuvarande bruk är anmärkningsvärt. Som motiv anger Vapaavuori sin fostärländskhet. Ett dylikt motiv har jag respekt för, men i valtider är det skäl att vara misstänksam mot riksdagskandidater.

I en artikel med rubriken "Santahaminan varuskunta säilytettävä" i årets första nummer av Helsingin reservin sanomat ställer sig Vapaavuori på bron till Sandhamn och sticker ner fosterlandets fiender med försvarsministern, finansministern och utrikesministern i spetsen. Jag citerar det inlädande stycket:

Valtiovarainministeri ja SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma on ottanut yhdeksi vaaliteemakseen puolustusvoimien häätämisen Santahaminasta. Aiemmin aihetta ovat pitäneet esillä Helsingin sosialidemokraattiset apulaiskaupunginjohtajat Pekka Korpinen ja häntä ennen Erkki Tuomioja. Tukea on tullut myös nykyiseltä puolustusministeriltä Seppo Kääriäiseltä, joka viime vuoden puolella taisi tehdä eräänlaisen pääkaupunkiseutu-vastaisten ulostulojen ennätyksen lakkauttamalla yhden viikon kuluessa Helsingin Hyrylässä sijaitsevan ilmatorjuntarykmentin ja esittämällä vielä kaiken päälle keskusteluja Santahaminan varuskunnan osittaisesta häätämisestä. Olen näiden demareiden ja kepulaisten kanssa jyrkästi eri mieltä. Santahamina on säilytettävä puolustusvoimien käytössä siten, kun puolustusvoimat näkevät sen tarpeelliseksi.

Eero Heinäluoma har faktiskt föreslagit Sandhamn som ett alternativ till sydvästra Sibbo, vilket det även var innan Vapaavuri och stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, kommendör Risto Rautava (saml) med överborgmästere Jussi Pajunens stöd stoppade planerna på ett bostadsområde för över 40 000 invånare på ön. Heinäluoma får även extra hård kritik av Vapaavuori i den ovannämnda artikeln:

Perinteisten työllisyys- ja elinvoimatekijöidensä ohella varuskunnat symboloivat muutakin. Ne ovat osa maanpuolustusta, osa isänmaallisuutta, osa historiamme sankari- ja mainetekoja. Heinäluoman aatokset Santahaminasta ovat täydellisessä ristiriidassa tämän ajattelun kanssa. Kun muut pyrkivät puolustamaan vaalipiiriensä varuskuntia, Helsingissä ehdokkaana oleva Heinäluoma pyrkii häätämään armeijan vaalipiiristään. Kyllä minä sen ymmärrän, että maakuntien miehet kannattavat hajasijoitusta. Helsingin demaripomon omaa kaupunkia ruoskiva linjaus sen sijaan menee yli ymmärryksen.

I artikeln i Helsingin reservin sanomat betonar Vapaavuori Sandhams betydelse för försvaret av Helsingfors, fastän dess betydelse och lämplighet har ifrågasatts av militär expertis. Man kan även antaga att försvarsministern hade låtit sig informerats innan han kom med sitt förslag. Det är inte alltid möjligt att föra en öppen diskussion om militära angelägenheter, men jag ser gärna att diskussionen om Sandhamn fortsätter. Och Vapaavuori tycks ju själv hålla liv i diskussionen. I sin artikel skriver han dock att "Koko Santahaminaa koskeva keskustelu onkin eräänlainen hajasijoittajien, elämäntapapasifistien ja muiden puolustusvoimiin vihamielisesti suhtautuvien epäpyhä allianssi, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa."

Sista stycket i leraren i dagens handlar om fallet Sibbo. Jag citerar:

Fallet Sibbo, ja. Politikerna må försöka avfärda det som förvaltningsjuridik, men faktum är att många väljare inför årets riksdagsval nog har Sibbos öde i tankarna då de avger sin röst.
Nu är ju fallet Sibbo ingen utpräglad språkfråga, men nog en symbolfråga. På sina håll har det för sin del medverkat till att slussarna inför detta val har öppnats för direkta angrepp på svenskans ställning i Finland.
Men också, direkt och indirekt, till att de svenska leden sluts samman.
Om en mindre kommun kan köras över hur som helst, var går då gränsen? Konsekvenserna bör bedömas.

Fallet Sibbo är en fråga om gränser i dubbel bemärkelse.

De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007

För Sibbo rf har publicerat presentationen "Medborgarinfo 2007" (flash). I dagens Borgåblad ingår den andra artrikeln i en artikelserie med anledning av folkomröstningen om Pekka Myllyniemis förslag i söndag.

I måndagens blogginägg "Sandhamn. Den 19 februari 2007" citerade jag Osmo Soininvaara (grön), som ännu i april 2005 argumenterade mot stadsbebyggelse i Östersundom och sade att "Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle." Ett drygt år senare skrev han i Helsingin uutiset (15.7) "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia." Sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni inledde han med att säga att "Mielestäni meillä on tekeillä erinomainen päätös tai ainakin erinomainen esitys." I fallet Sibbo finns många mycket svårbegripliga detaljer. En av dessa är de gönas och Soinivaaras stöd av en annektering.

Hur kommer det sig att de grönas stora ideolog Osmo Soininvaara, som tidigare visat stor förståelse för finlandssvenskarna, Sfp och Sibbo, ingick en pakt med språkhetsare, som ville krossa "språkmuren" i öster? Hur är det möjligt de gröna i Helsingfors, som av samlingspartiser benämnts "pacifister", kom att stöda en annektering, så att kommendör Risto Rautava och överlöjtnant Jan Vapaavuri skulle få hålla kvar Sandhamn i militärt bruk? Hur kunde De Gröna, som mera än något annat parti förespråkat öppenhet, stöda ett projekt som kännetecknats av mygel och hemlighetsmakeri?

Ett centralt argument för en annektering av sydvästra Sibbo har varit att Sibbo kommun varit senfärdig och inte själv planerat Östersundom. I offentligen har man negligerat kommunens långtgående planer på en tätare bebyggelse från senaste vår. Jag misstänker att det är just dessa Sibbos egna planer på bebyggelse som fått Soininvaara och de gröna att vända kappan. Visserligen hade Soininvaara redan tidigare talat om möjligheter att utvidga stadssamhället till Östersundom, men i försiktiga ordalag. I de grönas gruppanförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 augusti 2001 sade Soininvaara följande:

Metron jatkaminen Mellunmäestä itään vaikkapa Söderkullaan saakka on niin ikään järkevä idea, jos Sipoon puolelle kaavoitetaan uusia pientaloalueita. Kaupunkirakenteen laajentaminen Sipooseen päin on kuitenkin varsin herkkä asia ja vaatii maltillista yhteistyötä naapurikunnan kanssa. Sipoonkorpi on joka tapauksessa jätettävä rauhaan.

Tanken på att dra metron ända till Sibbo å var alltså inte ny. Och en metrolinje fram till Sibbo å förutsatte även enligt Soininvaara att sydvästra Sibbo anslöts till Helsingfors. Sibbos egna alternativa planer från förra våren utgjorde ett hot mot Soininvaaras vision av ett pärlband av stadssamhällen längs metrolinjen. Istället skulle Sibbos egna planer, om de förverkligades, betyda ökad bilism. Dessutom hotades Sibbo storskog. Redan det lilla bostadsområdet Landbo norr om motorvägen har utgjort en nagel i ögat på Soinivaara och de gröna. Om Helsingfors skulle få hela sydvästra Sibbo fram till Sibbo å och Sibbo viken, skulle Helsingfors inte behöva bygga norr om motorvägen.

Där andra partier beskyllt Sfp för att utveckla Sibbo för långsamt, har Soininvaara tvärtom uttryckt bekymmer för hur det går för Sibbo när Svenska folkpartiet förlorar makten i kommunen. (Se artikeln "Helsinki ja Sipoo" i Suomen Kuvalehti 37/2006.) Med tanke på att Sibbo kunde gå samma väg som Esbo var det ytterst angeläget att göra Sibbo storskog till naturskyddsområde och nationalpark. I själva verket visade sig planerna på en annektering öppna helt nya möjligheter för nationalparksidén. De gröna i Vanda gick med på en kohandel där man avstod från Westerkullakilen mot löften om stöd för en nationalpark och spårtrafikförbindelser.

Före annekteringsbeslutet den 21 juni ifjol visste de gröna att ledande ministrar med statsministern i spetsen stödde förslaget på att Helsingfors skulle ansöka om att få inkorporera ett område som sträcker sig ända fram till Sibbo å. Vad man inte visste var att ministrarna inte hade för avsikt att ge Helsingfors hela detta område. I efterskott förefaller det uppenbart att det fanns en hemlig överenskommelse om att Helsingfors istället skulle få ett område som motsvarar Myllyniemis förslag Alt 2. Myllyniemis förslag betyder att Soininvaaras viosioner inte kan förverkligas. Dessutom utgör förslaget ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Det torde vara uppenbart att avsikten är att Helsingfors huvudsakligen skulle bygga bostadsområden norr om motorvägen.
Helsingfors stadsfullmäktige skall nästa onsdag ta ställning till Myllyniemis förslag. De gröna kommer kanske trots allt att stöda en annektering. De gröna är av socialpolitiska skäl måna om att Helsingfors inte förlorar goda skattebetalare. Efter att kommunindelningsitredarens rapport hade officiellt hade överlämnats och offentliggjorts den 30 november publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man konstaterade att de gröna i Helsingfors och Nyland har olika uppfattningar om Myllyniemis förslag. Ur de grönas ställningstaganden kan man utläsa att gränskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo i själva verket handlar om konkurrens och bristande samarbete mellan huvudstadsregionens städer.

Om det ännu är öppet hur de gröna i Helsingfors förhåller sig till Myllyniemis förslag, så torde det vara klart att de gröna i Vanda tar avstånd från förslaget. Åtminstone har Timo Juurikkala och ordföranden Laura Häggblom uttryckt en mycket samstämmig syn på sina respektive bloggar. Jag citerar först Juurikkala:

Tänään julkistettu selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti on pettymys: toteutuessaan esitetynlainen rajansiirto uhkaa vakavasti Sipoonkorven arvokkaita metsäalueita.
Sipoolta haukattavassa palasessa on lähes puolet sellaista metsäaluetta, jota on ehdotettu perustettavaan kansallispuistoon. On olemassa vaara, että Helsingin rakentamisahne johto haluaa muuttaa ikimetsiä asuinalueiksi. Niin ei saa käydä.
Sipoon suunnan mahdollisen asuntorakentamisen pitäisi pääosin kohdistua Porvoon moottoritien eteläpuolelle. Myllyniemen rajaus ei tue tätä ajatusta.
Positiivista selvitysmiehen esityksessä on se, että pääosa saaristosta sekä Ingmanin tehtaat ja Söderkullan seutu jää Sipoolle.

Sedan Häggblom:

Tänään selvitysmies Pekka Myllyniemi antoi esityksensä Helsingin ja Sipoon osakuntaliitosasiasta.
Ehdotus on kyllä pettymys. Helsinkiin liitettäisi alue, jossa on mukana paljon Sipoonkorven maita. Ehdotus vaarantaa Sipoonkorven kansallispuiston toteutumisen lisäämällä kaavoituspainetta arvokkaalle metsäalueelle.
Rakentamisen tulee kohdistua erityisesti Porvoonväylän eteläpuolelle.
On hyvä, että ehdotusalue on pienentynyt alkuperäisestä Helsingin esityksestä ja että mm Ingmanin tehtaat jää Sipoolle.

Häggblom kritiserar inte bara Myllyniemis förslag, utan fördömer även Helsingfors agerande. För övrigt har även Soininvaara betonat att Sibbo bör få behålla Ingamans fabrik. Soininvaara hade däremot gärna sett att ett ännu större område av Sibbo hade anslutits, än det som Helsingfors har föreslagit. Jag citerar ur diskussionsptotokollet från den 21 juni:

Toivon, että johonkin järjestelyihin Sipoon kunnan ja valtion kanssa päästäisiin siitä, että Sipoon korpi säilyisi. Olisin toivonut, että raja tältä osin olisi vedetty vähän enemmän pohjoiseen päin.

Soininvaaras tro på att Helsingfors skulle bevara Sibbo storskog bättre än Sibbo är märklig. Genom sitt annekteringsbeslut har Helsingfors dock föralett att Sibbo i panik ritat om utkastet till generalplan så att den nu faktiskt hotar storskogen betydligt allvarligare än den annars hade gjort.

Ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) har publicerats som bilaga till föredragningslistan för kommunfullmäktigemötet i Sibbo den 26 februari. Till utlåtandet bifogas bl.a. ett utlåtande av docent Toivo Pihlajaniemi från den 25 januari, som jag inte tidigare har noterat. I sin rapport stöder sig Myllyniemi i sin tolkning av lagen på Pihlajaniemi bok Kuntajakolaki selityksin. Till utlåtandet bifogas även Sibbo kommuns besvärsskrift 23.11.2006 till HFD, där denna blogg finns med på ett litet hörn.

Sandhamn. Den 19 februari 2007

Finlands naturskyddsförbund har publicerat ett ny pdf-fil med Helsingfors miljövårdsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse över Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning. I det nyare men till innehållet oförändrade dokumentet fungerar även hyperlänkarna till Wikipedia. I Myllyniemis rapport fungerar de inte. Naturskyddsorganisationens syfte med att kopiera en sida ur Wikipedia är uppenbarligen att lyfta fram det faktum att även Myllyniemi gjort det i sin rapport. Myllyniemi har dock inte följt de villkor som GNU Free Documentation License ställer. Angående Myllyniemis plagiering av Wikipedia se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006", "Pirathandel. Den 26 december 2006" och "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".

Tisdagsgästen i Radio Vega Östnyland i morgon den 20 februari heter Ralf Wadenström. Diskussionen lär skall handla om bloggar och denna blogg i synnerhet. Sändningen börjar 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom har sedan senaste sommar nästan enbart handlat om fallet Sibbo. Min blogg är den enda i sitt slag, men många andra bloggskrivare har skrivit om Sibbofrågan. Sedan överborgmästare Jussi Pajunen inledde sitt bloggskrivande med blogginlägget "Päätin aloittaa oman blogin kirjoittamisen" den 17 februari ifjol har en stor del av överborgmästarens blogginlägg handlat om Sibbo. Redan i det första blogginlägget handlade till största delen om Sibbofrågan. Jag citerar:

Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin keskusteluttaa. Näille alueille pitäisi tulevan kahdenkymmenen vuoden aikana kyetä rakentamaan asunnot lähes 50 000:lle uudelle asukkaalle. Uudet asuntoalueet olisi parasta kytkeä itään jatkuvaan metrolinjaan.
On tietenkin selvää, ettei Sipoon nykyiset 18 000 asukasta kykene kantamaan näin suurta seudullista kehitysvastuuta varsinkaan, jos peruskaupunki-infran lisäksi rahoitettavaksi tulisi metron jatkamisesta aiheutuvat kustannukset.

Pajunen hävdar redan här, åtminstone indirekt, att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området ansluts till Helsingfors. Lika väl har Helsingfors anklagat Sibbo för samarbetsovilja, då kommunen reserverat sig mot en metrolinje österut. I sitt blogginlägg noterar Pajunen även att "Sipoo haluaa edelleen Heli-radan rakentamista", vilket han förklarar med att staten helt bekostar en järnväg, medan Sibbo skulle vara tvungen att betala 70 % av en metrolinje. I en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i affärstidningen Nordicum 6/2006 sida 6 talar Pajunen själv lika väl om en snabbare järnväg till Sankt Petersburg:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

Månne inte överbormästaren här talar om Heli-banan? Av förekommen anledning har Helsingfors i samband med Sibbofrågan helt tigit om Heli-banan. Undantaget är i utlåtandet till länsstyrelsen där man besvarar min anmärkning med påståendet att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." I intrvjun i Nordicum säger Pajunen för övrigt att "Helsingfors har förhandlat med grannstaden Sibbo" och att en "oberoende rådgivare" föreslagit att Helsingfors skulle få 30 kvadratkilometer av Sibbo...

Sitt andra blogginlägg skrev överborgmästare Pajunen redan den 21 februari. Under rubriken"Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" skriver Pajunen att "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni on nimeltään Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi." Speciellt noterar Pajunen om Ilaskivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu."

Liksom Pajunen har stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori, som började skriva blogg i juni ifjol, behandlat Sibbofrågan i flera blogginlägg. Senast Vapaavuori behandlade Sibbofrågan var i inlägget "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko, 3.2.2007", som fick stor uppmärksamhet i medierna. Mindre uppmärksamhet fick blogginlägget "Santahamina, 22.11.2006", där Vapaavuori skriver följande:

Olenkin selkeästi eri mieltä mm. SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoman kanssa Santahaminan kohtalosta. Minusta Santis tulee jättää puolustusvoimille.

Den 20 april 2005 gjorde Samlingspartiet i Helsingfors ett uttalande, enligt vilken Helsingfors bör verka för att Sanhamn bevaras i sitt nuvarande bruk. Vapaavuori själv gick så långt att han kritiserade försvarsminister Seppo Kääriäinen för åsikten att armén och det civila kunde samsas på Sandhamn. (Se artikeln "Herra Helsingin herra" i Reserviläinen 4/2005.) Vapaavuori är inte den enda Samlingspartisten i Helsingfors som har förespråkat att försvarsmakten stannar kvar på Sandhamn. För ett år sedan lär Pajunen i ett TV-program ha sagt att "Helsinki on koko Euroopan väljimmin rakennettu pääkaupunki, joten Santahaminaa ei tarvita asuinrakentamiseen." Även stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden Risto Rautava (saml), som varit kommendör i Sandhamn, har här bevakat sina intressen. Enligt diskussionsprotokollet sade han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 följande:

Yksi sellainen hyvä kysymys on, että eikö myös miljoonan ihmisen metropolialue tarvitse oman varuskunnan ja oman joukkonsa, varsinkin kun Hyrylässä toiminta loppuu ja se siirtyy Hämeenlinnan suuntaan? Elikkä helsinkiläisille on merkittävä arvo siinä mielessä Santahaminalla ja Kaartin Jääkärirykmentillä, että se on yksi palveluspaikka pääkaupunkiseudun varusmiehille, jotka sitten puolustavat tällä tavalla omaa kotiseutuaan.
Keskustelu, jota tästä käydään, on populistista, aika huolimatonta huulenheittoa, joka ei perustu mihinkään realismiin. Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön.

Efter Rautavas anförande forsatte Vapaavuri, som sade följande:

On vähintäänkin merkillistä, että puolustusministeri - joka tosin on kaukaa Savosta - on viikon aikana, saman viikon sisällä ensin lakkauttanut Helsingin Ilmatorjuntarykmentin - joka on Hyrylässä - ja sitten esittää Helsingin alueella olevan varuskunnan lakkauttamista.

Kaiken kaikkiaan tulee sellainen vaikutelma, että tässä on kyse kepulaisen hajasijoituksen ja vihreiden pasifismin epäpyhästä allianssista, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa.

Kysymys Santahaminasta ei ole ajankohtainen. Keskustelu on ennen aikaista ja tarpeetonta. Helsingillä ei ole mitään syytä kiirehtiä mitään neuvotteluja tämän asian suhteen. Meillä on tuore yleiskaava. Meillä on tuore maakuntakaava. Meillä on vapautumassa isoja alueita asuntotuotantoon. Helsingillä ei ole siinä mielessä pulaa tämäntyyppisestä maasta eikä edes olisi käyttöä sille lähiaikoina.

Efter Vapaavuori höll Osmo Soininvaara (grön) ett anförande där han framhöll att "mielestäni olisi kiire saada osa Santahaminasta asuinkäyttöön." Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) konstaterade för sin del att "Voimassa olevien, nykyisen asuntotehokkuuden mukaan jos Santahamina kaavoitettaisiin asunto-, työpaikka- ja virkistysaluekäyttöön, niin sinne todennäköisesti mahtuisi noin 40 000 - 50 000 asukasta, joten se on iso tärkeä alue." Där Anttila talade om 40 000 - 50 000 invånare hade hennes partikamrat biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen föreslagit att Sandhamn kunde byggas för hela 100 000 invånare, vilket Yrjö Hakanen (fkp) framhöll i sin replik.

Medan Centern motsatt sig att Malms flygfält omvandlas till bostadsområde har Samlingspartiet motsatt sig att Sandhamn blir bostadsområde. De Gröna och speciell Osmo Soininvaara har förespråkat att så väl Sandhamn som Malm tas i bruk som bostadsområde. I en artikel mod rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset den 10 april 2005 skrev Soininvaara:

Pekka Korpinen on kaavaillut Santahaminaan jopa sataatuhatta asukasta. Se on lievästi sanottuna liikaa, mutta hyvin suunnitellen ehkä neljäkymmentätuhatta asukasta mahtuisi.

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.

Ett drygt år efter att Soininvaara hade publicerat den ovanciterade artikeln förespråkade han lika väl en annektering av sydvästra Sibbo. Kanske hade han informerats om att Sibbo själv planerade urban bebyggelse i Östersundom?

För några år sedan lyssnade jag tillsammans med ett hundratal lärare i Helsingfors på ett föredrag av biträdande stadsdirektör Martin Meinader, som berättade om varför Helsingfors stad hade köpt upp mark i Sibbo. Planen var att göra ett markbyte med staten, som skulle ge Sandhamn i utbyte mot marken i Sibbo. Försvarsmakten visade sig dock inte vara villig att lämna Sandhamn och flytta till Sibbo. Nu när så väl försvarsministern som finansministern föreslagit att Sandhamn görs till bostadsområde är det Helsingfors som vill bevara ön i militärt bruk. Visst är det högst ironiskt att man nu försöker utnyttja stadens markegendom i Sibbo för att hålla bostadsbebyggelsen borta från Sandhamn.

När Gustav Vasa år 1550 grundade Helsingfors, hade han haft för avsikt att grunda en stad på Sanhamn. Staden kom dock att grundas i Forsby vid Vanda ås mynning. Redan 1640 flyttade staden söderut till Estnäs, men sedan dess har staden inte just vuxit söderut. I gårdagens blogginlägg citerade jag Jan Vapaavuori, som efter att ha sett på en karta noterade att Helsingforsregionen inte kan växa söderut. I verkligheten kunde samhällsstrukturen i huvudstaden mycket väl växa söderut till Sandhamn. Dess värre har det stått en samlingspartistisk mur i vägen.

Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007

Fallet Sibbo är oerhört komplext. Eller åtminstone är min bild av fallet mycket komplex. Helsingfors stadsfullmäktiges yngsta fullmäktigeledamot Mari Pouskari 27 år har en mycket enkel syn på det hela. Den 4 december skrev hon följande på sin blogg:

RKP:n motiivi liitoksen vastustamisella on puhtaasti kielipoliittinen: jos alueelle rakennetaan lisää asuntoja, sinne muuttaa lisää suomenkielisiä asukkaita ja RKP menettää valta-asemansa. Tilanne on sama riippumatta siitä rakentaako uudet alueet Sipoo vai Helsinki.

I verkligheten skulle en annektering av sydvästra Sibbo vara en utväg för Sfp att behålla makten i Sibbo. Förverkligas Sibbos egna planer, som jag behandlade i gårdagens blogginlägg "Två taburetter. Den 10 februari 2007", förlorar Sfp snart sitt inflytande i kommunen. Ändå motsätter sig Sfp entydigt Helsingfors inkorporeringsplaner. Frågan handlar för Sfp:s del om mycket mera än att behålla makten i Sibbo. Tror Pouskari verkligen på vad hon skriver? Av hennes nätdagbok att döma gör hon det. Den gröna fullmäktigeledamoten är där till naiv nog att i sitt blogginlägg "Sipoo once again" om Myllyniemis "kompromissförslag" skriva att "Mielestäni tämäkin esitys olisi hyvä ja mahdollistaisi uuden asuinalueen ja metron rakentamisen." Lika väl förutsätter hon att Helsingfors endast bygger söder om motorvägen och lämnar tillräckligt med gröna korridorer till kusten.

Inser inte diplomingenjören Pouskari att det inte blir någonting kvar att bygga på? Räknar man bort Husö-området, som till väsentliga delar är ett naturskyddsområde, äger Helsingfors söder om motorvägen endast ett litet område invid Zachrisbacken. (Se karta i HS.) Även om Helsingfors inlöste privatägd mark, skulle det aldrig finnas underlag för en metro, om bebyggelsen begränsar sig till området söder om motorvägen. Pouskaris vanföreställningar är ett bra exempel på hur det kan gå då politiska beslut görs utan normal demokratisk beredning. Helsingforsledningen och ledande tjänstemän har lyckats manipulerat stadens egna beslutsfattare. Då är det inte så märkligt att även journalister har en skev uppfattning av Sibbofrågan.

I sitt utlåtande till länsstyrelsen hävdar Helsingfors att en utbyggnad av sydvästra Sibbo förutsätter att metrolinjen förlängs till Sibbo. Utredningsman Pekka Myllyniemi upprepar ord för ord samma urgument i sin rapport. Utan metron skulle trafikproblemen bli katastrofala, har man räknat ut. Myllyniemi argumenterar rentav utgående från metrolinjens förutsättningar att Helsingfors behöver inkorporera ett område som av lagen förutsätter särslilt vägande skäl, nämligen "Alternativ 2":

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Vanligtvis anses en metro förutsätta höghusbebyggelse. Förslaget till en "metro" som skulle gå över åkrarna i Westerkulla fram till ett småhusområde i Östersundom låter som ett aprilskämt. Ändå skriver Myllyniemi i sin rapport följande:

Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina.

Myllyniemi är visserligen ordförande för Lojonejdens egnahemsförering, men hans ställningstaganden för småhusbebyggelse i sydvästra Sibbo har andra förklaringar än hans eget intresse av egnahemshus. Egentligen är det inte Myllyniemi, utan Helsingfors stad som föreslår att man skall bygga småhus, för den ovanciterade texten ingår även i Helsingfors utlåtande. Den väsentliga frågan är varför Helsingfors så starkt betonat att man planerar småhusbebyggelse i Sibbo.

Planerna på småhusområde invid metron i Sibbo är inte helt ny. I en replik vid stadsfullmäktigemötet i Helsingfors den 30 november 2005 sade Risto Rautava, som är stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, enligt diskussionsprotokollet följande:

tänä päivänä pystytään kaavoittamaan pientaloalueita todella tehokkaasti. Tonttitehokkuudet voivat olla jopa luokkaa 0.7. Se voidaan aloittaa. Ja hyvä sellainen kohta, missä voitaisiin aloittaa, mielestäni on Sipoon suunta, jossa Helsinki - huom. Helsinki - omistaa jo noin 800 ha suhteellisen valmista rakennusmaata

I en annan replik fortsatte Rautava, som för övrigt är den borgerliga gruppens ordförande vid Nylands landskapsfullmäktige:

jos puhutaan raideverkosta, niin Sipoon alueelle voidaan vetää metroverkko ja sinne voidaan myös rakentaa tällaista uudenlaista tiivistä kaupunkialuetta. Kyllä myös pientaloissa voidaan asua raideverkon äärellä.

En byggnadseffektivitet på 0,7 är oerhört stor för ett småhusområde, men förra sommaren talade Helsingforsledningen faktiskt om att bygga i Sibbo med en effektivtet på hela 0,9, dvs lika tätt som Helsingfors planerar att bygga på Busholmen. Hur finländare skulle trivas att bo på ett sådant småhusområde har man inga erfarenheter av. I sin anmärkning mot Helsingfors annekteringsförslag noterar Finlands naturskyddsförbund om det föreslagna området att "Kalliomaan osuus on suuri, mikä tekee kunnallistekniikan rakentamisesta alueelle erityisen kallista, etenkin jos asutuksesta tehtäisiin pientalovaltaista." Man kan fråga sig varför Helsingfors vill hålla fast vid planerna på småhusområde i Sibbo. Mig förefaller planerna vara fullständigt orealistiska.

Allmänt önskar Helsingfors inom stadens gränser bygga småhusområden för att med Esbo och andra kommuner i Helsingforsregionen kunna konkurrera om goda skattebetalare. På socialdemokratiskt håll vill man slå ihop kommuner inom pendelavstånd för att förmögna skattebetalare inte "osolidariskt" skall kunna bosätta sig utanför stadens gränser. Då socialdemokrater talar om "sammanhängande samhällstruktur", "onaturliga" gränser och "naturliga" helheter handlar det i hög grad om att argumentera mot "skattesmitare", som nog förtjänar sitt levebröd i staden, men betalar kommunalskatt i kommuner där Centern eller Sfp är det största partiet. Helsingfors och speciellt socialdemokraterna i Helsingfors har inga intressen av att det byggs egnahemshus i Sibbo, såvida gränserna inte justeras.

Helsingforsledningen torde uppriktigt önska att det byggs småhus i sydvästra Sibbo, på villkoret att området ansluts till Helsingfors. För att få socialdemokraterna och de gröna med sig måste man dock förutsätta att småhusområdet byggs invid metron. Helsingfors har emellertid ytterligare skäl att tala för småhusbebyggelse: Bostadsminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen vill att det byggs mera småhus och speciellt trähus. Centerministrarna har helt andra motiv än Helsingfors stad. I regeringen Vanhanens program ingår att främja trävaruindustrin i allmänhet och trähusbygge i synnerhet. För att citera Manninen går främjandet av träbyggande och småhusbyggande hand i hand. (Se pressmeddelande.) I offentligeheten har Manninen liksom Vanhanen betonat att planeringen i högre grad bör beakta "människornas undersökta önskemål". I klartext betyder det att centerministrarna har förespråkat mera småhus och därmed mera trähus.

När chefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Pekka Korpinen (sdp) säger att Helsingfors i sydvästra Sibbo planerar att bygga urbana småhus i långa rader är han naturligvis medveten om att regeringen på sitt program just har att bygga urbana småhusområden i trä. Månne inte Korpinen redan hösten 2005 planerade ett småhusområde i trä med tomteffektiviteten 0,7 i sydvästra Sibbo, med hopp om att planerna skulle tilltala bostadsministern, som lämpligen även var region- och kommunminister? Helsingfors planerade även att bygga ett urbant småhusområde i Malm, men Vanhanen saboterade dessa planer innan Malmprojektet hann falla på stadsdirektör Jussi Pajunens jävighet då generalplanen behandlades. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.)

Sibbo försöker bl.a. genom sitt utkast till generalplan, som nu är färdig att publiceras, övertyga region- och kommunminister Hannes Manninen om att Sibbo på egen hand kan rätta till balansen i samhällstrukturen. Istället borde man kanske försöka övertyga bostadsminister Hannes Manninen, som egentligen går handels- och industriminister Mauri Pekkarinens ärenden, om att Sibbo har beredskap att bygga urbana småhusområden i trä. Det borde inte vara någon större skillnad om trähusen byggs i Östersundom, Nickby eller Talmo. Dess värre har minister Manninen även statsministerns ansträngda relationer till Helsingfors att ta hänsyn till.

Till Mari Pouskari 27 år vill jag till sist säga att den politiska verkligheten inte alltid är så enkel som man gärna vill tro.
21:30
I TV-nyhetrna 20:30 ingick ett inslag om generalplanen för Sibbo, som offentliggörs på tisdag. Inslaget kan ses på Internet, i Yles "mediesal".