Visar inlägg med etikett Pajunen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pajunen. Visa alla inlägg

Coverup. Den 18 oktober 2021

Det har gått över ett år sedan jag lämnade in ett klagomål till justitiekanslern med anledning av att mina initiativ till ändring av kommunindelningen inte nått Helsingfors stadsstyrelse (se "Kommuninvånarinitiativet nådde inte stadsstyrelsen. Den 9 juni 2020"). Min gissning är att initiativet skulle ha haft större chanser att nå stadsstyrelsen efter att Helsingfors fått en ny borgmästare, eftersom det är borgmästaren som ansvarar för föredragningslistan. Kanske ökar bytet av borgmästare även sannolikheten för att justitiekanslern på riktigt behandlar mitt klagomål. Enligt information på justitiekanslersämbetets webbsidor är målsättningen "att inkomna klagomål undersöks och avgörs inom en tidsperiod på ett år". 


Även om smittspridningen av corona just nu är större i Finland än i flera andra europeiska länder har Finland på flera sätt klarat sig relativt bra genom pandemin. Till detta finns flera förklaringar, men en viktig förklaring torde vara det höga förtroendet för myndigheter och etablerade massmedier. Vi har i Finland långt klarat oss med rekommendationer och medborgarnas grundläggande friheter och rättigheter har inte i högre grad behövt begränsas för att förhindra en överbelastning av sjukvården.


De som följt med denna blogg torde ha insett att förtroendet för finska myndigheter inte alltid är så motiverat. I Finland förekommer en strukturell korruption där deltagande i mygel belönas och kan gynna karriären. (Se "Opportunism. Den 13 juni 2010".) Det kan vara bra att inte vara naiv på den punkten, men förtroendet för myndigheterna är ändå någonting som jag anser vara värt att slå vakt om. Ville jag vara synisk, så kunde jag i machiavellisk anda hävda att det viktigaste är att myndigheternas agerande ser ut att vara lagligt eller berättigat - även då det inte är det. Här kunde en okritisk media och informatörer som är skickliga på att sprida dimridåer vara till hjälp. Jag vill ändå tro att nyckeln till förtroende tvärtom är öppenhet, maktfördelning och oberoende medier. Myndigheterna måste förtjäna medborgarnas förtroende.


Misstro mot myndigheter och etablerade massmedier skapar en grogrund för konspirationsteorier. Under pandemin har det skrivits mycket om konspirationsteorier, kanske obefogat mycket. En del av de omskrivna konspirationsteorierna handlar om vaccin mot SARS-CoV-2 och virusets ursprung. Jag har även själv på min andra blogg skrivit om konspirationsteorier (se speciellt "Konspirationsteoriernas år 2020") och intresserat mig för både konspirationer i sig och konspirationsteorier. Själv tror jag inte på några egentliga konspirationer då det gäller coronan, men det är uppenbart att de kinesiska myndigheterna täckt igen spår som kunde hjälpa oss att hitta virusets ursprung. Inte heller fallet Sibbo handlar om någon egentlig konspiration, utan snarare om vad som på engelska kunde kallas coverup.


Konspirationer torde vara ovanliga och det är orimligt att tänka sig att några konspirationer i högre grad styr världens gång. Däremot finns det ofta ett behov av att dölja verkliga avsikter och motiv. Politiker begår dessutom misstag, som de efter förmåga försöker dölja. Mycket förenklat kan man säga att fallet Sibbo handlar om en överenskommelse om att informellt koppla ihop kommunreformen KSSR (Paras) med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Inkorporeringen kunde ha förverkligats enligt rådande kommunindelningslag, om man lyckats pressa Sfp och beslutsfattarna i Sibbo att formellt frivilligt gå med på en ändring i kommunindelningen. Planen misslyckades och ledande politiker med Matti Vanhanen, Hannes Manninen, Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori i spetsen behövde täckmantlar och dimridåer för att täcka igen spåren och dölja den uppenbara kopplingen.



En unik framgångshistoria. Den 7 februari 2015



I mitt senaste inlägg "Spiken i kistan. Den 1 februari 2015" noterade jag att kommunminister Paula Risikko (Saml) i en intervju för svenska Yle säger att metropolstaden inte kommer att avancera under den här regeringsperioden. Regeringsperioden tar emellertid slut redan i vår. Åtminstone har Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen inte gett upp planerna på en metropolstad. Yle publicerade i tisdags under rubriken "Kaupunginjohtaja vastaa, miksi metropolista pitäisi kiinnostua – 'ainutlaatuinen menestystarina tarvitsee jatkoa'" en intervju med Pajunen, där stadsdirektören föreslår att  det kunde ordnas en folkomröstning på försommaren eller i början av hösten, alltså under nästa regeringsperiod:

– Ne kunnat, joiden kohdalla valtuusto on vastannut ei, selvityshenkilöt voivat esittää kansanäänestystä valtioneuvostolle. Silloin valtioneuvosto voi päättää, että järjestetään näissä ei-kunniassa kansanäänestys. Jos sitten kävisi niin, että Helsingin valtuusto äänestäisi kyllä ja muut ei, silloin Helsinkikin voisi järjestää kansanäänestyksen, mutta se olisi neuvoa-antava.

Pajunen vill alltså ordna en "rådgivande folkomröstning" i Helsingfors, men nog endast för att kunna räkna ihop de avgivna rösterna i samtliga berörda kommuner. Någon juridisk relevans skulle ett dylikt inofficiellt summerat resultat inte ha, men kanske en viss politisk betydelse.

Som motivering till varför invånarna borde vara intresserade av metropolstaden anger Pajunen följande:

–  Helsingissä ja Helsingin seudulla oli 200 vuotta sitten alle 10 000 asukasta. Nyt Helsingin seudulla on jo 1,5 miljoonaa asukasta. Tämä on ainutlaatuinen eurooppalainen menestystarina, joka tarvitsee sellaiset toiminnalliset puitteet, joilla tätä menestystarinaa jatketaan. Nyt luodaan eväitä tulevaisuuden menestyskeen.




Svarte Petter. Den 18 augusti 2013



För en dryg vecka sedan lämnade Antti Kaikkonen (c) och Mari Kiviniemi (c) ett skriftligt spörsmål till regeringen. I spörsmålet ställer de följande fråga eller fråga:

Milloin hallitus päättää jatkolinjauksista pääkaupunkiseudun metropolialueen kuntauudistuksesta ja mitä ne sisältävät, miten hallitus suhtautuu metropolialueen kuntien esittämiin omiin suunnitelmiin selvitysalueista, jotka poikkeavat hallituksen 8.2.2012 julkaiseman ns. kuntakartan sekä metropolialueella teetetyn esiselvityksen selvitysalue-ehdotuksista, millaisia tehtäviä ja kuinka laajalle alueelle hallitus kaavailee ylikunnallista metropolihallintoelintä ja aikooko hallitus käynnistää metropolialueella erityisiä kuntajakoselvityksiä vastoin kuntien tahtoa?

I Helsingin Sanomat 12.8 2013 ställs motsvarande frågor till undervisningsminister Krista Kiuru (sdp), som  fortfarande ansvarar för "metropolfrågor", fastän hon inte längre är bostadsminister. I artikeln "Metropolin kihlaparit auki" ("Krista Kiuru: Kaupankäynti Helsingin seudun kuntaliitoksilla ei käy") kan man läsa att den ansvariga ministergruppen torde avgöra frågan om utredningsområden i metropolområdet i månadsskiftet augusti-september. Om "metropollagen" för "metropolförvaltningen" säger Kiuru att den kan börja beredas på hösten och stiftas sommaren 2014, då man vet vilka kommunsammanslagningar som blir av.

Socialdemokraten Kiuru säger att en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo inte kan ersätta ett förvaltningsorgan för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen:

Kaupankäynti Helsingin seudun kuntaliitoksilla ei käy Sdp:n varapuheenjohtajalle, ministeri Krista Kiurulle (sd).

Hän ilmoittaa HS:n haastattelussa selvästi, ettei Helsingin, Vantaan ja Sipoon liitosselvitystä voi alkaa puuhata vastineeksi koko alueen ylikunnallisen yhteishallinnon edistämisestä.

Kytkyä yritti tänä kesänä useiden HS:n haastattelemien lähteiden mukaan kokoomus, kun hallituksen ministeriryhmä yritti päästä sopuun Helsingin seudun 14 kunnan liitoskumppaneista.

"Helsingillä oli toiveita Sipoosta, mutta Sipoo selvittää muita liitoksia. Antaa myös huonon käsityksen, jos Helsinki ja Vantaa pannaan selvittämään liitosta toisen kerran", Kiuru näkee.

Om jag förstår texten rätt, så har Samlingspartiet, som inte egentligen vill ha en metropolförvaltning, drivit på en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo som ersättning för metropolförvaltningen! Detta går dock inte för Kiuru, som säger att det utan metropolförvaltning inte blir någon kommunreform i Helsingforsregionen.


HS 12.8 2013 s A 16


Det ser dåligt ut för kommunreformen, inte minst i Helsingfors regionen. Detta betyder inte att faran är över, snarare tvärtom. Senaste gång Helsingfors ville ha en sammanslagning av städerna i Huvudstadsregionen erbjöds huvudstaden sydvästra Sibbo. Månne Helsingfors denna gång nöjer sig med mindre?

Samma dag som Helsingin Sanomat publicerade den ovannämnda artikeln gjorde Jussi Pajunen en lång statusuppdateringFacebook. I uppdateringen skriver stadsdirektören inledningsvis följande:

Vapaaehtoisen valmistelun pohjalta etenevä Suur-Espoon kunta merkitsee voimakasta seudullista eriytymiskehityksen vahvistumista. Pääkaupunkiseutu ajetaan entistä enemmän Musta Pekka -peliin kilpailemaan hyvistä veronmaksajista ja yrityksistä. Samaan aikaan maahanmuuttajataustaisen väestön osuus kasvaa voimakkaasti ja jakautuu epätasaisesti.

Helsingfors blir med Svarte Petter och de afrikanska invandrarna, medan de högre utbildade asiatiska invandrarna bosätter sig i Esbo. Pajunen förefaller se pessimistiskt på kommunreformen. Det är i hög grad på grund av kraven från Helsingfpors som städerna och kommunerna i Huvudstadsregionen tvingas utreda sammanslagningar, men medan Esbo är en potentiell vinnare ser Helsingfors ut att bli den stora förloraren. Pajunen ställer inga förhoppningar till en metropolförvaltning, utan kritiserar tvärtom att Helsingforsregionen gjorts till en specialfråga. Han kritiserar även det faktum att Borgå inte räknas till Helsingforsregionens  14 kommuner, fastän regionens östra utveckling, enligt Pajunen, kommit starkt igång.




Tre dagar senare skrev Pajunen ytterligare en statusuppdatering, där han angående kommunstrukturen och social- och hälsovården svarar på frågan "Olisiko aika pohtia koko Suomen menestystä yhtenä kokonaisuutena?"


Suur-Espoo. Den 7 april 2013


I onsdags chattade kommunminister Henna Virkkunen om kommunlagen och  kommunreformen på webbplatsen Dinasikt.fi  (Otakanta.fi). För samma dag hade stadsdirektör Jussi Pajunen via ett "evenemang" på Facebook med rubriken "Keski-Uusimaan kaupunki ja Suur-Espoo? - Facebook-keskustelu kuntauudistuksesta ja Helsingin seudun tulevaisuudesta" annonserat att han på Fasebook diskuterar om kommunreformen och Helsingforsregionens framtid. En del som önskade ta del av diskussionen sökte den på evenemanget, men Pajunen skrev själv uppdateringar endast på sin egentliga Facebooksida. (Se Yles nyhet "Få chattade med stadsdirektören".)


Det blev inte många kommentarer om kommunreformen på Pajunens Facebooksida, men det kan noteras att stadsdirektören i en kommentar själv skrev följande:

Minusta on hyvä, että Keski-Uusimaan kunnat ovat lähteneet liikkeelle kuntien yhdistämiseksi. Sen sijaan toivon, että Helsinki voisi liittyä Vihdin, Kirkkonummen, Kauniaisten ja Espoon kanssa yhteiseen selvitykseen. Vantaakin olisi tervetullut.

Genast efter att Kuuma-kommunerna föregående vecka offentliggjorde sitt förslag till utredningsområde bestående av alla Kuuma-kommuner välkomnade Pajunen Kuuma-kommunernas initiativ. (Se "Helsingfors anmäler intresse för södra Sibbo. Den 31 mars 2013".)  Då löd rubriken på Helsingin Sanomats webbplats "Pajunen: Suur-Helsinki looginen jatko Keski-Uudenmaan jättikunnalle" och följande dag i tidningen "Suurkunta-idea saa laajaa kannatusta". Kuuma-kommunernas förslag till utredningsområde skiljer sig i själva verket endast på en punkt från metropolutredningsgruppens "Alternativ 1", som Samlingspartiet, Helsingfors och Pajunen skulle föredra framom förslaget om en stark metropolförvaltning och fyra stora städer i Helsingforsregionen. Skillnaden är att Sibbo enligt Kuuma-kommunernas förslag hör till vad Pajunen kallar "pohjoinen kaupunki", medan Sibbo enligt metropolutredningsgruppens förslag skulle höra till "eteläinen kaupunki" eller "eteläinen suurkunta". Intressant nog föreslog Pajunen inte under Facebook-diskussionen att Sibbo eller södra Sibbo skulle höra till den "södra staden", fastän finansministeriet erbjuder Sibbo åt Helsingfors. Det gjorde Pajunen inte heller i Helsingin Sanomat den 27 mars, där det noteras att "Yh­teis­työ­tä kar­toit­ta­vien Es­poon, Kirk­ko­num­men, Kau­niais­ten ja Vih­din rin­nal­le sel­vi­tys­työ­hön Pa­ju­nen tar­joaa Hel­sin­kiä ja Van­taa­ta."


HS 27.3 2013 s A 10


Benämningen Suur-Espoo bygger delvis på att Kuuma-kommunerna även föreslog att Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis - men inte Helsingfors eller Vanda - skulle bilda ett utredningsområde. Pajunen föreslår nu att Helsingfors och eventuellt även Vanda skulle ansluta sig till detta utredningsområde. Naturligtvis tänker sig Pajunen även att Suur-Espoo låter mera lockande för Esbo än Suur-Helsinki.

En stad av modell Suur-Espoo dit även Helsingfors och Vanda skulle höra innebär att huvudstaden utvecklas i västlig riktning. Detta är i sig inget strukturellt problem för "Finlands enda metropol". Det är endast med tanke på att en sammanslagning av Helsingfors och Esbo knappast blir av som Helsingfors vill kunna expandera österut.

En stad, en kommun. Den 27 januari 2013

Bbl 25.1 20013

Den nya kommunreformen har diskuterats livligt under den gångna veckan, på i Sibbo och på ett nationellt plan. I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat kom Eero Lehti med ett förslag på ett "Stor-Sibbo", som skulle bestå åtminstone Kervo och Sibbo. Initiativet avvisades dock direkt av Sibbopolitiker.




Stadsdirektör Jussi Pajunen öppnade i veckan en Fasbook-sida, där han på fredagen diskuterade kommunreformen. Pajunen inledde diskussionen med följande påstående:

Minusta Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen ovat jo nyt yksi kaupunki. Eli yksi kunta riittää yhdessä kaupungissa.

Diskussionen kom långt att handla om Pajunens löneförhöjning, men Crista Lassfolk-Feodoroff ställde den relevanta frågan varför Sibbo inte nämnts. Pajunen svarade med att notera att "Selvityshenkilöt esittävät Sipoota Kirkkonummen lailla kimppaan Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kanssa."

I kommunreformen har Helsingforspolitiker och speciellt Pajunen varit försiktiga med att kräva en anslutning av Sibbo eller en del av Sibbo till Helsingfors. Kanske gör erfarenheterna från inkorporeringen av Östersundom Pajunen försiktig, men faktum är att det är Esbo som Pajunen hoppas på - liksom han gjorde 2006. Finansmninisteriet förefaller däremot göra allt för att kunna ansluta just Sibbo till huvudstaden.

I sig kan varken den nuvarande eller den föreslagna nya kommunindelningslagen tvinga Sibbo att gå samman med Helsingfors. Däremot kan riksdagen genom att stifta en skild lag fusionera Sibbo med Helsingfors. Även om regeringen inte går in för tvångssammanslagningar, så kan man göra undantag i "metropolområdet", speciellt med de kommuner som har under 20 000 invånare. Kravet på en kommunreform kommer framför allt från Helsingfors, varför det är klart att kommunministern och regeringen har svårt att lämna huvudstaden tomhänt. Den nya kommunreformen ser ut att bli en total flopp, men det betyder ännu inte att Sibbos framtid är tryggad.

Nyhetsutbudet om kommunreformen och Östersundom har under den gångna veckan varit så stort att allt inte ryms med i ett blogginlägg. Jag hänvisar därför till Facebook-sidan för Fallet Sibbo.



Utvalda inlägg IX. Den 29 juni 2012

I innehållet i inlägget "Utpressning, hot och bluffande. Den 23 juni 2007" är kanske det mest sensationella på hela bloggen. Ännu fem år efter att jag skrivit inlägget anser jag att det innehåller sprängstoff som kunde ha tvingat ministrar att avgå. I sig innehåller inlägget inte så mycket nya avslöjanden, utan det är snarare sammanställningen och helhetstolkningen som är sensationell. Därmed lyckades jag inte få medierna intresserade för avslöjandena om att högt uppsatta beslutsfattare sysslat med utpressning och bluffmakeri.

Utpressning, hot och bluffande. Den 23 juni 2007

Sent om sider har jag haft möjlighet att studera det hemligstämplade förhörsprotokollet från förhöret av Markku Luoma och Christel Liljeström från augusti ifjol. Protokollet läckte till Helsingin Sanomat, som den 14 september publicerade en artikel med rubriken "Helsingin johto yritti uhkailla Sipoota rajansiirtoon". I Helsingin Sanomats artikel berättas det att Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori i april hade lagt fram ett hot: Om Sibbo inte frivilligt avstod från ett område på 25 kvadratkilometer, skulle Helsingfors med regeringens hjälp skaffa sig ett dubbelt så stort område. Därtill berättas i artikeln att statssekreterare Stefan Wallin den 16 juni hade ringt till Christel Liljeström och berättat att kommunminister Hannes Manninen stöder Helsingfors initiativ.

Uppgifterna som kommer fram i förhörsprotokollet stämmer till största delen väl överens med uppgifter som jag hittat i andra källor. På någon punkt sviker Liljeströms minne, men generellt finner jag inga skäl att misstro informationen i protokollet. Mycket nytt utöver vad som redan läckt ut genom Helsingin Sanomat har jag inte hittat, men sent igår kväll, efter att ha firat midsommar i Sibbo, hittade jag ändå ett par högst betydelsefulla detaljer.

Ur förhörsprotokollet framgår att Pajunen och Vapaavuori den 11 april 2006 för Luoma och Liljeström presenterade två alternativ: Det ena alternativet var ett område på 5000 hektar. Det andra alternativet var ett område på omkring 2500 hektar. Förutsättningen för det mindre området var att Sibbo frivilligt skulle gå med på gränsjusteringen. Frivilligheten skulle dessutom belönas med att Sibbo skulle få mark som Helsingfors äger på annat håll i kommunen och med att Helsingfors inte skulle verka för en sammanslagning av landskapsförbunden! Till saken hör alltså att Liljeström var och är ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse. Det fanns alltså starka skäl för Sibbo och speciellt för Liljeström att "frivilligt" välja det mindre alternativet.

Ur förhörsprotokollet framgår, liksom Helsingin Sanomat noterat, att Stefan Wallin den 16 juni ringde Liljeström och berättade att Manninen stöder Helsingfors initiativ, men inte bara det. Manninen hade antytt att han med Helsingfors hade kommit överens om en gränsjustering på 5000 ha. Att Manninen skulle ha medgett en överenskommelse är anmärkningsvärt och juridiskt högst relevant. Jag är dock mest intresserad av siffran 5000 ha.

Redan den 11 april hade Pajunen och Vapaavuori för Luoma och Liljeström visat upp en karta med ett område på ungefär 5000 ha. Fredagen den 16 var det definitivt bekräftat att Manninen skulle stöda en annektering av ett område på 5000 ha. Den 21 juni föreslog Helsingfors stadsfullmäktige på stadsstyrelsens förslag från samma dag att Helsingfors skulle inkorporera ett område på 5000 ha. Dess värre hade Helsingfors dragit gränsen med linjal tvärs genom fastigheter och byggnader och utan att det minsta ta hänsyn till bygränser. Därtill hade man dragit gränsen längs Sibbo å så att bl.a. Ingamns mejeri till de grönas beklagan hamnade på Helsingfors sida om gränsen. Även genom Sibboviken hade man dragit gränsen med linjal, fastän man där hade kunnat följa byagränser. I Västersundom hade man dragit gränsen enligt den gamla sträckningen för Österleden. I den inre skärgården hade man kopierat gränsen från Ilaskivis inofficiella förslag från 1989, medan man inte alls ritat ut något gränsförslag i den yttre skärgården. När Helsingfors lyfte fram sitt förslag saknade man därtill korrekta uppgifter om hur många invånare som bor i området och hur stort vattenområde som förslaget inbegriper.

Att Helsingfors inte lyckades prestera ett seriöst förslag på ett område på 5000 ha kräver en förklaring. Jag har gett förklaringen tidigare på denna blogg, men jag upprepar den här i en lite förnyad version på basen av informationen i förhörsprotokollet. På kvällen tisdagen den 20 juni, dvs dagen före Helsingfors annekteringsbeslut, ringde Liljeström med kommunstyrelsens fullmakt till Vapaavuori för att be om förhandlingar. Det är inte så svårt att gissa att kommunalpolitikerna i Sibbo i det läget hade varit villiga till stora eftergifter. Vapaavuori tackade och tog mycket positivt emot Liljeströms erbjudande. Han sade att han skulle tala med Pajunen och återkomma på onsdag morgon. På onsdag morgonen, av allt att döma efter stadsstyrelsen mycket tidiga extraordinära möte, ringde Vapaavuori tillbaka till Liljeström. Tåget hade gått, men han föreslog att man på hösten kunde återkomma och diskutera kompromissförslag.

Helsingfors beslut att föreslå ett område på 5000 ha i en situation där man fått kommunpolitikerna i Sibbo på knä förefaller inte rationellt. Helsingfors hade redan färdigt ett förslag på ett område på 3000 ha, vilket framgår av en karta i Hbl den 21 juni 2006. Om kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt det förslaget, torde förslaget ha uppfyllt de stränga villkoren i 5 § i kommunindelningslagen. Kommunminister Hannes Manninen torde då i princip ha kunnat ta beslutet om en gränsjustering, utan att ärendet hade behövt gå till statsrådet och föranleda problem med jäviga ministrar. Inte heller hade det behövts någon pinsam låtsasutredningar för att komma fram till "kompromissförslaget" på 3000 ha. Där till torde motståndet från Sibbobornas sida ha blivit betydligt lamare än det nu blev.


När Vapaavuori ringde upp Liljeström onsdagen den 21 juni hade inte bara tåget gått för Sibbos del. Pajunen hade även förlorat kontrollen över spakarna. I de inre kretsarna i partierna i Helsingfors och Vanda torde budet ha gått att Manninen kommit överens om en inkorporering av ett 5000 ha stort område. Varför då nöja sig med ett område på 2500 - 3000 ha? De gröna insåg att förslaget på ett område på 3000 ha allt för uppenbart hotade Sibbo storskog och förutsatte att man skulle föreslå ett område på minst 5000 ha. Eftersom utpressning, hot och bedrägeri inte är allmännt accepterade politiska medel, kunde Pajunen, Vapaavuori, Hiltunen och Kalima inte förklara för de gröna att hela idén var att lura Sibbo att frivilligt avstå området på 3000 ha.

Helsingin Sanomats ovannämnda artikel "Helsingin johto yritti uhkailla Sipoota rajansiirtoon" är en av de viktigaste artiklar som skrivits om fallet Sibbo. Rubriken är dock missvisande. En liten inre krets planerade att hota Sibbo att "frivilligt" gå med på en gränsjustering, för att det inte fanns andra lagliga förutsättningar för en annektering. Planerna misslyckades, men inte för att hoten inte bet på Sibbo. Nu behövdes en plan B. Det förefaller som om den lilla invigda kretsen efter stadsstyrelsens beslut den 21 juni fåfängt hoppades att Sibbo ännu på hösten skulle acceptera ett "kompromissförslag" på 3000 ha. Enligt de ursprungliga planerna var det inrikesministeriet eller kommunministern som (inofficiellt) skulle föreslå ett område på 5000 ha och Helsingfors som skulle föreslå ett område på 3000 ha, men istället kom Helsingfors att (officiellt) föreslå området på 5000 ha och inrikesministeriet eller utredningsmanen det mindre området på 3000 ha. Oberoende av motiv kom kommunministern och statsministern genom sina upprepade ställningstaganden för en annektering att spela Helsingfors i händerna i ett spel som byggde på hot och bluffande.

Hufvudstadsbladet har 22:23 publicerat en artikel med rubriken "Sibboborna gläds inte över bytet av minister". Valet av rubrik är beklagligt.


Motvind. Den 10 juni 2012

Hbl 9.6 2012 s 16

Detta veckoslut lämnar två relativt centrala aktörer i fallet Sibbo sina positioner som partiordföranden: Mari Kiviniemi och Stefan Walin. Kiviniemi har på denna blogg fått ett ehget sammanfattande inlägg, "Arkiverat: Mari Kiviniemi. Den 8 augusti 2009" och en egen etikett, Kiviniemi. Om Wallins roll i fallet Sibbo har jag skrivit bl.a. i inläggen "Wallins blogg. Den 26 april 2008", "Wallin. Den 22 maj 2008"
 och "Konklav. Den 20 juni 2009".

Iedarartikeln "Hövding i motvind" och illustrationen till ledaren (se ovan) i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet nämns "Sibboannekteringen" i summeringen av Wallins tid som partiordförande. Jag återger de inledande raderna i ledaren:

Stefan Wallins sex år som ordförande för Svenska folkpartiet har präglats av en allt hårdare motvind i arbetet för ett svenskt och tvåspråkigt Finland. Samhällsutvecklingen har på alla områden lett till ett hårdare klimat vilket drabbar också det svenska och tvåspråkiga i vårt land.
Under Wallins tid har SFP varit tvunget att bland annat tackla Sibboannekteringen, Karlebys plats i den statliga förvaltningen, reformen av valkretsindelningen i riksdagsval och Dragsviks framtid.


Yle publiceradei tisdags en nyhet med rubriken "Metropolialueelle oma kuntaselvitys". Nyhetstexten uttrycker väl Jussi Pajunens karaktärsroll:

Pajusen mielestä pääkaupunkiseudulle tarvitaan ulkopuolinen selvitysmies tutkimaan yhden suurkunnan mahdollisuutta.

Hänen mukaansa pääkaupunkiseudun yhtä kuntaa on koitettu muodostaa jo kahdeksan vuotta, mutta varsinaista selvitystä asiasta ei ole voitu tehdä Espoon ja Vantaan vastahakoisuuden vuoksi.

Espoon kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä on tyytyväinen, että metropolihallinto selvitetään. Mäkelä ei kuitenkaan ole valmis kuntaliitosselvitykseen, koska Helsinki on ajanut liitosta niin voimakkaasti. Hänen mukaansa asia vaikuttaa liian etukäteen päätetyltä.

Det är av väsentlig betydelse för fallet Sibbo att Helsingfors och Pajunen redan för åtta år sedan, inför och i samband med den förra kommunreformen (Paras, KSSR) ställde krav på en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Kravet uppfylldes inte, men istället fick Helsingfors sydvästra Sibbo. Märkligt nog lyckades man långt dölja kopplingen till överenskommelsen om KSSR.

Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla. Den 8 januari 2012

HS 7.1 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med "Mitä seuraavaksi, Jussi Pajunen?" Artikeln handlar om Jussi Pajunen, som är aktuell för en nu period på sju år som stadsdirektör i Helsingfors. I artikeln kan man inledningsvis läsa följande:

Pajusen lakkautuslista ja pääkaupunkiseudun kuntaliitokset. Siinä kaksi asiaa, jotka ovat kuohuttaneet eniten Jussi Pajusen vuonna 2005 alkaneella kaudella kaupunginjohtajana.

Kumpikaan ei mennyt kuten Pajunen olisi halunnut.

Kaupunkilaiset nousivat kapinaan koulujen, päiväkotien ja terveysasemien lakkautuksia vastaan.

Naapurikunnat kieltäytyivät kuntaliitoksista. Länsi-Sipoon kaappauskin onnistui vain puoliksi.

I samband med kommunreformen KSSR (Paras) lobbade Helsigfors för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Samtidigt krävde Helsingfors att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det senare kravet var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen pressade att stöda för att få tillstånd en överenskommelse om KSSR. Helsingfors fick (frånsett Granö) just det område som man ville ha och som centerministrarna hade lovat åt Helsingfors. Att Helsingfors föreslog att ett större område skulle inkorporeras hänger samman med att man försökte tvinga Sibbo att formellt frivilligt avstå från Östersundom.

I bildtexten till bilden ovan kan man läsa att "Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen metsässä Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla." Pajunen kunde inte gärna fotograferas på den gamla gränsen mellan Helsingfiors och Sibbo, eftersom Helsingfors och Sibbo saknade en gemensam gräns (på land). Bilden lär i Själva verket vara tagen nära den nuvarande gränsen.




I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" skrev jag felaktigt att "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" även publicerats på Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats. Artikeln har i verkligheten publicerats på ekonomi- och planeringscentralens webbsidor. Det är ekonomi- och planeringscentralen som ansvarar för webbplatsen Uutta Helsinkiä. Till skillnad från stadsplaneringskontoret hör ekonomi- och planeringscentralen till stadsdirektör Pajunens ansvarsområde.

En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011

HS 22.10 2011 s 3
Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Helsinki kärkkyy jo Keravaa". Förutom en bild av Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen i mittpunkten av ett tänkt Stor-Helsingfors finns här en karta över "Pajunens Helsingfors".


Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Pajunen haluaa Suur-Helsingin".


HS 22.10 2011 s A15


På tidningens webbplats "Oma kaupunki" har en kort verion av artikeln publicerats under rubriken "Helsinkiläispoliitikot haaveilevat jo Kirkkonummesta, Keravasta ja Sipoosta". I artikeln talas det inte bara om en sammanslagning av sju kommuner (Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Vanda, Kervo och Sibbo), utan även andra lösningar nämns. Pajunen säger att "Keskeisempää on kuitenkin yhdistää Helsinki, Espoo, Kauniainen ja Vantaa yhdeksi kaupungiksi", medan enligt stadsstyrelseordförande Risto Rautava en "lämplig helhet" skulle bestå av Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo.

Rubriken "Pajunen haluaa Suur-Helsingin" klingar storhetsvansinne, men det är en relativt ödmjuk stadsdirektör som denna gång lägger fram stadens anspråk. (Jämför "Segregering. Den 15 juli 2011 och "Slumområdet Helsingfors. Den 11 september 2011".) I artikeln i Helsingin Sanomat talas det inte om Helsingfors betydelse för hela landet, utan istället heter det att "Eriarvoistumisen torjuminen on tärkein syy helsinkiläispäättäjien kuntaliitosvimmaan." Pajunen framhåller att "On suuri vaara, että eriydytään hyväosaisten ja huono-osaisten kaupunkeihin". Slutligen lyfter man fram den höga andelen invånare med invandrabakgrund i Helsingfors:

Pajunen perää erityisesti Espoolta ja Kauniaisilta vastuunkantoa tulevaisuuden ongelmista. Hänen mukaansa ne eivät voi rakentaa omaa onnelaansa ja jättää ikäviä ilmiöitä muiden hoidettavaksi.

Pajunen kantaa huolta etenkin työttömänä olevien maahanmuuttajien suuresta määrästä Helsingissä. Kaupunki ei ole suoraan tilastoinut työttömien maahanmuuttajien määrää, mutta vuonna 2009 joka viides äidinkielenään muuta kuin suomea tai ruotsia puhuva helsinkiläinen oli työtön.

Pajunen arvioi, että kymmenen vuoden päästä joka viides helsinkiläinen on maahanmuuttajataustainen. Nyt luku on 11 prosenttia.

"Jos jätämme maahanmuuttajien työllistämisen hoitamatta, olemme tulevaisuudessa suurissa ongelmissa. Silloin ongelmista maksavat nekin, jotka luulevat hyötyvänsä nykytilasta."

Budskapet stämmer överens med "Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering", där "metropolpolitiken" intar en synnerligen anspråkslös ställning. Även här har man tonat ner den hybriska metropolretoriken och lyfter istället fram problemen med segregation:

Metropolpolitiken fortskrider och befästs med målet att den internationella konkurrenskraften och enbalanserad utveckling i regionen förbättras för att främja en gynnsam utveckling i hela landet och för att lindra de särskilda utmaningarna i metropolregionen. Förfarandet med avsiktsförklaringar ska stärkas och göras mer bindande. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förhindra en regional segregation och utveckla nya handlingsplaner i syfte att främja integrationen och sysselsättningen av invånaremed invandrarbakgrund.

Att Sibbo finns med i Pajunens Storhelsingfors förklaras inte av att man i Helsingfors skulle vara så intresserade av Sibbo i sig. Snarare finns Sibbo med med tanke på att en sammanslagning med Esbo kanske inte blir av heller i samband med den nya kommunreformen. Då är plan B att staden ytterligare växer längs kusten österut.



Iltasanomat publicerade den 17 oktober FNB:s notis med rubriken "Hallinto-oikeus torppasi Espoon Histan osayleiskaavan". I notisen kan man läsa följande:

Yleiskaavan joukkoliikenneratkaisu perustuu suunnitteilla olevaan Espoo-Lohja-Salo-oikorataan.

Ratayhteydestä Histan alueelle ei kuitenkaan ole sitovaa päätöstä.

Hallinto-oikeuden mukaan kaavaan ei sisälly määräyksiä, joilla varmistettaisiin, että alueen toteuttaminen ja toimivien joukkoliikenneyhteyksien saaminen käyvät aikataulullisesti yhteen.

Förvaltningsdomstolens beslut kan komma ha en avgörande betydelse för planeringen av Östersundom, som i utkastet till landskapsplan för Nyland i likhet med Hista är betecknat som "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik". Om Hsta versus Östersundom se även "Gnabb. Den 6 april 2010 och "Västbanan och östmetron. Den 17 december 2010".


Ledarartikeln i dagens nummer av Borggåbladet har rubriken "Ryck ned makten till rätt nivå". Regeringens regeringens kommunfusionspolitik betecknas här som en "slakta-Centern-iver". Isjälva verket finns det två inofficiella agendor bakom den nya kommunreformen: Centerslakten och Storhelsingfors. För kommunministern torde det vara lättareatt köra över Centern än Esbo.




KjJussi twittar. Den 27 januari 2011


Stadsdirektör Jussi Pajunen twittar sedan nyår. Helsingfors stad berättar idag på stadens webbplats att stadsdirektören på Twitter säger att Helsingfors inte godkänner förslaget att koncentrera Aalto-universitetet till Otnäs i Esbo. På eftermiddagen har Yle publicerat en nyhet med rubriken "Helsingin kaupunginjohtaja haluaa Aalto-yliopiston", där Pajunen talar om "kaupunkirakenteen eriytymisen suuret uhat, mitä tämä yhteen paikkaan keskittyminen tuottaa".

Naturligtvis motsätter sig Helsingfors att Aalto-universitetet koncentreras till Otnäs. Eftersom Aalto-universitetet tillsammans med Sibbobeslutet, Västmetron och finansieringen av Ringbanan är ett uttryck för "metropolpolitiken", var Aalto-univeritetet i första hand tänkt att ge Helsingfors möjlighet att återerövra Tekniska högskolan. (Se "Spelknapp. Den 26 april 2010".)



Pajunens Twitter-inlägg handlar till stor del om samhällstrukturen i Helsingforsregionen, inkorporeringen av Vanda och kommunreformen KSSR (Paras). I ett inlägg kritiserar Pajunen Matti Vanhanens vison av en decentraliserad Helsingforsregion modell "himmeli". (Se "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008".)



I ett inlägg inlägg från den 12 januari skriver Pajunen att "Vantaan ja Helsingin valtuustot tekevät historiallisen päätöksen 31.1." Hur kan han tro någonting sådant? Följande dag skriver Pajunen "Jos Vantaa ja Helsinki olisivat olleet yksi kunta, Kehä-rataa olisi jatkettu suoraan kohti tulevaa Itämetroa." Det var en intressant synpunkt.

Arkiverat: Jussi Pajunen. Den 27 juli 2009


nyckelord: Pajunen


Jussi Pajunen har varit en synlig gallionsfigur i fallet Sibbo, men hans roll har knappast varit central. Pajunen har i egenskap av stadsdirektör ansvaret för Helsingfors framställning till en ändring i kommunindelningen i juni 2006, men det mesta som Pajunen gjort i detta sammanhang är rena fiaskot. Pajunens fumliga agerande har närmast satt käppar i hjulen för inkorporeringen. Tillsammans med Jan Vapaavuori "sonderade" Pajunen våren 2006 Sibbos beredskap att formellt frivilligt avstå ett 3 000 hektar stort område, men förhandlingarna ledde inte till några resultat. Däremot avslöjade Helsingin Sanomat i september 2006 att Pajunen och Vapaavuori i själva verket utövade utpressning mot Sibbo, vilket de i offentligheten inte dementerat.


Det var Pajunen som ansvarade för Helsingfors skrattretande bristfälliga framställning till ändring i kommunindelningen. Inte blev det hela bättre av att Pajunen inte kunde skylla på tidsbrist, vilket i verkligheten torde förklara de fatala bristerna. Pajunens försök att på eget bevåg komplettera framställningen med ett antal dokument har visserligen inte uppmärksammats i medierna, men var även det en miss. Ännu värre blev det när Helsingfors på Pajunens initiativ skulle ta om beslutet om stadens förslag. Det är i högsta grad Pajunen som bär skulden till att samma opublicerade utredning kopierades i så väl kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning som Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen.


Det är även Pajunen som ansvarar för stadens högst amatörmässiga specialsidor om inkorporeringen, där stadsdirektörens pressmeddelande fanns översatt till svenska minuterna efter att HFD hade offentliggjort sitt avgörande i fallet Sibbo. Att Helsingfors på stadens hemsida fortfarande länkar till dessa sidor tyder på att Pajunen trots allt åtnjuter en viss respekt. Ingen vågar tillrättavisa överborgmästaren och upplysa honom om att kejsaren inte har några kläder.



Pris. Den 22 mars 2009


I gårdagens blogginlägg "Samgångsutredning. Den 21 december 2009" nämnde jag endast i förbigående artikeln "Kuntien pakkoliitospaperit toistaiseksi hallituksen takataskuun", som ingick i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. Jag återger här början av artikeln:

>>Valtioneuvosto saa ensi viikolla takataskuunsa kuntien pakkoliitoksia koskevan paperin, mutta sille ei esitetä lisää valtaa pakkoliitosten tekemiseen.

Kuntajakolain muutosta valmistelleen työryhmän puheenjohtajana on toiminut hallitusneuvos Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä. Sulosen mukaan valtioneuvostolle on valmisteltu pakkoliitosasia valmiiksi, mutta sitä ei vielä esitetä mukaan lakiin.<<

Regeringsrådet Arto Sulonen torde vara bekant för dem som följt med denna blogg. I inläggen "Ordförande för arbetsgrupp. Den 26 juli 2008" och "Skelett i garderoben. Den 31 juli 2008" har jag uppmärksammat Sulonens roll som ordförande i ovannämna arbetsgrupp. En annan bekant medlem i gruppen som haft till uppgift att bereda en revidering av kommunindelningslagenm är Kari Prättälä. (Se t.ex. "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Enligt kommunminister Mari Kiviniemi (c) har man kommit överens om att inte ta med tvångssammanslagningar i detta skede, fastän Kiviniemi, liksom Helsingin Sanomat noterar, själv för ett år sedan hotade Pelkosenniemi med en tvångssammanslagning. Enligt min bedömning var Sibbo ett pris som Centern och Kiviniemis föregångare måste betala för att med möjligheten til tvångssammanslagningar (av hela kommuner) i kommunreformen. (Se t.ex. "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Pajunen tror på smidigt Storhelsingfors" i dagens Hufvudstadsblad säger Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen att "Många saker föranledde mitt förslag, bland annat ramlagen som uppmuntrar till kommunsammanslagningar." Överborgmästaren torde veta att staten betalar morotspeng endast till kommuner som går samman före år 2013. Jag tycker det är intressant att Pajunen även i Vandafrågan gör en koppling till KSSR, fastän städerna Vanda och Helsingfors väl komer upp til ett befolkningsunderlag på 20 000 invånare utan en samgång.

I den ovannämnda artikeln intygar Pajunen att Helsingfors inte har gripits av storhetsvansinne. Den taktfulla redaktören torde dock egentligen ha undrat om inte överborgmästaren personligen lider av megalomani, men sånt frågar man inte. På Hbl:s blogg Parkvakten publicerades sent igår kväll ett inlägg med rubriken "Och sedan tar vi Vanda".


Fallet Sibbo

Manuskript. Den 26 september 2008


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta haettaneen oikeudesta". Borgåbladet har publicerat en artikel med rubriken "Pajunen sade inget om ersättningar". Av artikeln framgår att förhandlingarna och meningsskiljaktligheterna mellan Helsingfors och Sibbo inte bara gäller ersättningsfrågan. Helsingfors vill att Sibbo fortsätter att sköta vatten- och avloppscervisen i sydvästra Sibbo, medan Sibbo kommun vill att Helsingfors stad tar överansvaret. Helsingin Sanomat har, liksom Taloussanomat, även publicerat FNB:s notis med rubriken "Helsinki perustaa Sipoo-yksikön".

Från Sibbos sida har man den senaste tiden upprepade gånger påpekat att statsrådet eller det ansvariga ministeriet borde ha tagit ställning till ersättningsfrågan innan man tog beslutet att ändra kommunindelningen. Det förefaller som om Hannes Maninens manuskrpit tog slut vid HFD:s avgörande, men enligt Manninens ursprungliga manus torde Sibbo och Helsingfors ha kommit överens om ersättningen innan statsrådet eller inrikeministeriet tog beslutet.
I programmet MOT sade kommundirektören i Sibbo Markku Luoma att manuskriptet med tidtabellen torde ha varit uppgjord på förhand, efetrsom det var väldigt bråttom. Luoma syftar här främst på Helsingfors initiativ i juni 2006. Visst verkar det som om det på förhand var bestämt att initiativet skulle tas före slutet av juni, men just när det gäller Helsingfors initiativ verkar man ha avvikit från manuset. Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen var ett fatalt bristfälligt hastverk, som måste ha improviserats fram på några timmar. Någonting gick fel redan veckan före midsommar 2006. Det fanns kanske en plan B, men även reservplanen misslyckades. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Därmed fanns det inga förutsättningar för en överenskommelse mellan Sibbo och Helsingfors. Enligt Manninens ursprungliga manuskript skulle Sibbo ersättas med mark i Nickby, vilket Manninen även antydde i sin insändarartikel i Helsingin Sanomat den 16 september. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".)

På tal om manuskript, så finns manuskriptet till det ovannämnda MOT-programmet att läsa på Internet. Jag återger här valda bitar:

Jussi Pajunen:
Tänne johtaa kaikki joukkoliikenneväylät, ja sillon on luontaista, että se keskus laajenee tasapainosesti kaikkiin suuntiin. Ja nyt täällä kuntaliitoksella, niin tai osaliitoksella, niin sen tavotteena on tasapainosen kaupunkirakenteen jatkaminen myös itäsuuntaan.

Lounais-Sipoon lisäksi Västerkullan kiilaksi kutsuttu kaistale Vantaata liitetään Helsinkiin. Helsinki tarvitsi palan Vantaata, jotta se saisi maarajan Sipoon liitosalueeseen.
Pajunen:
Uudelle alueelle tulee hieno luontoa lähellä oleva, olevia asuntoalueita, joustava metronkäyttömahdollisuus, jolla tukeudutaan sitten muuhun kaupunkirakenteeseen. Sinne hyvät palvelut, onnellisia, onnellisia, hyvinvoivia ihmisiä.
...

Sipoon kunnanjohto sai huhtikuussa 2006 yllättävän kutsun. Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori ja kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pyysivät sipoolaisia kollegoja lounastamaan kanssaan.
Lounaalla Vapaavuori ja Pajunen ehdottivat Sipoolle rajansiirtoa. Toisin sanoen, että osa Lounais-Sipoota liitettäisiin Helsinkiin.
Markku Luoma:
Nää oli vaan suullisia keskusteluja, jotka sitten eivät oikeastaan johtaneet mihinkään. Että ne ei varsinaisia rajansiirtoneuvotteluja olleet, koska eihän meillä semmosiin ollut edes valtuuksia.

Vapaavuori ja Pajunen esittivät kaksi vaihtoehtoa. Sipoon olisi valittava niistä toinen ja luovutettava vapaaehtoisesti maata Helsingille. Ehdotus oli hämmentävä.
Luoma:
Mä pidän ne kahvipöytäkeskusteluina, jotka on käyty niitten henkilöitten välillä ja tuotu tavallaan Helsingin näkemyksiä esiin. Mutta ne ois tietysti luonnollisesti pitäny johtaa johonki konkreettiseen ehdotukseen heidän taholtaan. Mitään konkreettista ehdotusta ei koskaan sitten päästy käsittelemään missään instituutis… instanssissa.

Helsingin seuraava siirto tuli ennen juhannusta 2006. Kaupunginhallitus ehdotti tuolloin, että Helsinkiin siirretään 5 000 hehtaaria Sipoota. Suunnitelmaan kuului metron jatkaminen itään ja asuntojen rakentaminen 30 000 asukkaalle – siis jälleen vähintään Savonlinnan kokoinen kaupunki.
Valtuusto hyväksyi ehdotuksen ja päätti esittää rajansiirtoa valtioneuvostolle.
Helsinki oli kevään aikana valmistellut hanketta salassa julkisuudelta – ja Sipoolta.
Luoma:
Näyttää siltä, että siinä oli näytelmän käsikirjotus tehty etukäteen aikatauluineen, koska tällä asialla oli, jos muistan oikein, niin sillä oli hirveä kiire.

Pajunen:
Itse kävin lukuisien henkilöiden kanssa keskusteluja, ja varmaan monet muut keskusteli, että ei ei ei ei tää ollut millään tavalla niin kun pienessä piirissä keskusteltu vaan ehkä ei niinkään julkisuudessa.

Hannes Manninen:
Helsingin kaupungista informoitiin minua, että heillä on tällainen esitys tarkoitus tehdä ja kysyivät arviota siitä, että onko tällä asialla läpimenomahdollisuuksia. Minä epävirallisesti puolueiden puheenjohtajien kanssa, sekä Vanhasen että Heinäluoman kanssa, keskustelin asiasta, ja sitten myöskin informoin ministeri Enestamia. Vanhasen ja Heinäluoman tällaisista epävirallisista keskusteluista sain sellaisen käsityksen ja mandaatin, että asian valmistelua voidaan jatkaa.

I verkligheten hade Helsingfors redan i januari 2006 krävt en anslutning av sydvästra Sibbo i samband med kommunreformen (KSSR). Manninen ville dock inte ha några tvångssammanslagningar i samband med KSSR. Det borde inte vara så svårt att gissa vems förslaget var att sydvästra Sibbo skulle anslutas till huvudstaden inom ramen för gällande kommunindelningslag utan någon formell anknytning till KSSR. Enestam informerats av Hannes Manninen om kommunministerns stöd av inkorporeringsplanerna den 23 maj,dagen efter Huvudstadsregionens stadsfullmäktigen sammaträdde i Finlandiahuset och antog en överenskommelse enligt vilken Nedre Dickursby ansluts till Vanda och Västerkullakilen och sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors. (Se "Vem utpressade vem? Den 7 april 2007".) Det är uppenbart att Manninen inte bara blivit tillfrågad om förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen i enlighet med rådande kommunindelningslag. Tapani Mäkinen har även intygat att ledande ministrar med statsministern och finansministern i spetsen uppmanade Helsingfors att ta initiativet före före midsommaren. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".) Att även SDP:s ordörande Eero 
Heinäluoma trots alltid hade en viktig roll framgår ur MOT-programmet. Jag citerar vidare ur manuskriptet:

Myös Vantaan oli luovutettava maata Helsingille, jotta Lounais-Sipoon liittäminen olisi ollut perusteltua. Ns. Västerkullan kiila on pieni pala maata Porvarinlahden pohjukassa Sipoon ja Helsingin välissä.
Alueesta luopuminen ei tuottanut Vantaan kaupunginhallitukselle ongelmia.
Tapani Mäkinen:
Tää Västerkulla juttu on, ei se oo peanuts, mutta se on vaan yks osa. Se Västerkullan kehittyminen, että sinne tulee 1-2 metroasemaa. Nyt mä puhun siitä maa-alueesta, mikä on rakentamiseen kelpaavaa, enkä siitä kiilasta. Sen merkitys ei oo ainoa, vaan pitää nähdä myös laajempia kokonaisuuksia.

Laajemmilla kokonaisuuksilla Vantaan päättäjät tarkoittivat Kehärataa. Se oli pitkään ollut poliitikkojen lempilapsi, ja kaupunki oli vuosia kärttänyt valtiolta päätöstä radan rakentamisesta. Vantaa halusi saada Marja-Vantaan rakentamisen liikkeelle. Se taas edellytti valtion tukea Kehäradalle.
Liikenne- ja viestintäministeriö nimitti 15. kesäkuuta 2006 työryhmän selvittämään Kehäradan toteutusta. Viisi päivää myöhemmin Vantaa ilmoitti suostuvansa vapaaehtoiseen alueluovutukseen. Vuorokausi tästä Helsinki päätti jättää alueliitosesityksensä valtioneuvostolle.

Att Vanda av staten ersatts för det lilla området som staden frivilligt avstod ifrån är skäl att komma ihåg då nu även Sibbo kräver ersättning för ett mycket större och ekonomiskt värdefullare område. När det gäller frågan om ersättningens storlek saknar det inte betydelse att Helsigfors huvudsakliga motiv gällde ekonomisk fördel. I MOT-programmet avslöjar Pajunen själv motiven. Jag citerar vidare:

Luoma:
Mikä sitten toistu joka paikassa oli se, että Sipoo ei ole halunnut kehittää, ikään kuin ja tuota, ja nyt Helsingin täytyy päästä levittämään kaupunkirakennetta. Niin sehän ei perustu mihinkään juridiikkaan. Ja, ja tuota, musta korkein hallinto-oikeuskin käyttää oikeastaan vähän toisilla sanakäänteillä näitä samoja argumentteja ikään kuin juridisina argumentteina. Että kyl tää, kyl tää monella tavalla tuntuu erikoiselta tää koko asian käsittely edelleenkin.

Mutta miksi Helsinki tarvitsee Lounais-Sipoota?
Selitykset vaihtelevat, kun asiaa kysyy kaupunginjohtaja Pajuselta.
Pajunen:
Tässä vaiheessa erityisesti, kun mittaamme omaa menestystä, niin se tapahtuu tämän Itämeren alueen keskusten välillä: Tukholma, Tallinna, Pietari. Ja siinä kilpailus meidän pitää puhaltaa yhteen hiileen, ja myöskin se vaatii eheän tasapainoisen kaupunkirakenteen. Ja silloin on aika erikoista, jos kaupunkirakenteella ei ole kasvusuuntaa kuin pohjoiseen ja länteen, mutta itään kasvu on kielletty.

Haastattelun loppupuolella kysyin asiaa Pajuselta uudelleen:
Pajunen:
Jos kärjistetysti ottaa, niin hyvä, jos otetaan hyvä-, hyvätuloiset ja vähemmän hyvätuloiset, niin hyvätuloiset keskimäärin maksaa paljon veroja, mutta käyttävät julkisia palveluja vähemmän. Ja vähemmän hyvätuloiset maksavat vähemmän veroa, mutta käyttävät palveluja enemmän. Ja sen takia Helsingin tavotteena on, ett meillä on tasapainonen asukasrakenne.

Suomeksi sanottuna: Helsinki haluaa uusia, hyvätuloisia veronmaksajia. Se haluaa siis rakennusmaata, jolle se voi kaavoittaa asuntoja uusille hyvätuloisille veronmaksajille.


Christel Liljeström har ikväll publicerat blogginlägg med rubrikerna "Reflektioner" och "Argumentointi tärkeätä".

Stadsdirektören informerar. Den 5 september 2008


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en längre insändare med rubriken "Helsingfors informerar om servicen i inkorporeringsområdet". Artikeln är skriven av självaste överborgmästare Jussi Pajunen. Helsingfors stadsdirektör skriver här att det för Helsingfors är viktigt att garantera de nya stadsborna en högklassig och kontinuerlig service genast från årskiftet. Naturligtvis är detta viktigt med tanke på stadens rykte, men det verkar ändå som man inte riktigt förstått vilken imageförlust det innebär att låta invånarna i sydvästra Sibbo leva i ovisshet. (Jämför "Vakna Pajunen! Den 30 augusti 2008" och "Framtiden oroar. Den 29 augusti 2008".) I artikeln upplyser Pajunen om att Helsingfors stad öppnade sidor om inkorporeringen samma dag som högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären mot inkorporeringsbeslutet. Pajunen noterar att länken från webbplatsens ingångssida till specialsidorna om inkorporeringen var borta en tid under sommeraen, men nu är tillbaka och kommer att stå kvar där. Jag kan upplysa Pajunen om att det endast var från den finskspråkiga ingångssidan som länken till specialsidorna en tid var utbytt mot en länk till webbplatsen för Helsingfors festspel. En annan sak är om specialsidorna ger någon relevant information.

I mitt inlägg "Specialsidor. Den 5 februari 2008" har jag visat att Helsingfors specialsidor för inkorporeringen skapades redan före HFD officiellt tog sitt beslut och att den svenska översättningen av Pajunens pressmedelande publicerades på denna webbplats endast någon minut efter att HFD:s beslut hade offentliggjorts. Jag har även redogjort för att sidorna skapats av en amatör utan erfarenhet av webbdesign. Sedan sidorna om inkorporeringen öppnades på morgonen den 15 januari har varken källkoden eller layouten förbättrats. Jag vore intresserad av att veta åt vem som Pajunen anförtodde uppgiften att skapa webbsidorna om inkorporeringen innan inkorporeringsbeslutet var offentligt. Fastän sidorna om inkorporeringen utgör en egen webbplats har sidorna ingen egen rubrik utöver texten "Helsingfors stad" på bilden uppe på sidan. Sidorna är inte alls integrerade med stadens övriga webbsidor, fastän man uppenbarligen har försökt efterlikna dessa sidor. För övrigt har länken från den svesnka versionen av sidorna om inkorporeringen (http://www.hel2.fi/liitos/svenska/index.html) till ingångssidan för stadens webbplats (http://www.hel.fi) inte fungerat på länge. Här finns ett http:// för mycket, men det torde vara ett rent slarvfel.

Borgåbladet har idag även uppmärksammat Sfp:s pressmeddelande eller ställningstagande "Sibbo har rätt till skälig ersättning" från igår. I själva verket har Bbl publicerat meddelandet i så gott som ursprunglig form.

Hufvudstadsbladet har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Sfp:s kampanjlåt 'en medveten pastisch'". I kampanjlåten Rättvist, som Sfp lanserade igår, har även fallet Sibbo kommit med.

Specialsidor. Den 5 februari 2008


I blogginlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" argumneterar jag för att HFD:s Sibbobeslut hade läckt ut före ärendet officiellt avgjordes och beslutet publicerades på morgonen den den 15 januari. Beslutet hade dock inte läckt till medierna, utan istället till två av de involverade parterna, Helsingfors stad och finansministeriet. Detta borde i sig visa att högsta förvaltningsdomstolen varit partisk, men liskom jag visat i gårdagens blogginlägg "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" finns det starkare grunder att kräva att beslutet återtas.

I artikeln "Kaikki valmiina Sipoon nurkan nielaisuun" citerade gratistidningen Helsingin uutiset Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen, som om inkorporeringen sade att "Valmistelut on jo aloitettu, niin että sitten päästään lupaustemme mukaisesti täysillä liikkeelle, kun päätös tulee". Enligt min bedömning hade man vid denna tidpunkt inte börjat med några andra förberedelser än specialsidor om inkorporeringen på webben. När man inte har någonting annat att visa upp, skapar man en webbplats. I notisen "Pajunen uskoi Sipoo-päätökseen 90-prosenttisesti" berättar överborgmästare Jussi Pajunen för Helsingin Sanomat att han fick veta om HFD:s beslut då Radio Mellannyland ringde upp honom den den 15 januari innan beslutet fanns på HFD:s webbplats. I samma notis säger Pajunen att "Minulla oli 90 prosentin aavistus, että Helsingin esitys menee läpi." Säkrare än så kunde Pajunen inte ha varit ens om han sett dokumentet med beslutet, så länge beslutet inte var undertecknat. Det fanns skäl för Pajunen att säga sig haft en stark tro på att "Helsingfors förslag" skulle gå igenom. Hur skulle man annars förklara att specialsidorna om inkorporeringen var klara innan beslutet?

I artikeln "Helsingfors tar genast itu med sydvästra Sibbo" skrev Hufvudstadsbladet den 16 januari att "Bara minuterna efter att Högsta förvaltningsdomstolens beslut fanns på internet i går morse öppnade Helsingfors stad en egen Sibbosajt." HFD:s beslut publicerades inte omedelbart 8:00 på nätet så som utlovat. Själv hittade jag beslutet på HFD:s webbplats först efter 8:20, men då hade bl.a. Rundradion fått informationen om beslutet annan väg. Sidan med pressmeddelandet "Stadsdirektör Pajunen: Utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt ", som är en översättning av motsvarande finska pressmeddelande, är senast uppdaterat och sparat 8:19 den 15 januari. (Se bilden ovan.) I meddelandet säges det att "Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen är synnerligen nöjd med Högsta förvaltningsdomstolens beslut", men nöjdheten har utan tvivel infunnit sig innan vi andra fick veta om beslutet. Sidan med texten "Inkorporeringen gäller 30 km² och drygt 2 000 invånare" är senast uppdaterad 14:12 den 14 januari. Den separata filen med stilmallen (css), som är gemensam för specialsidorna, är skapad redan den 7 januari, då enligt Pajunen förberedelserna redan inletts.

Än en gång har Helisingfors stadskontor lyckats klåpa. Då förberedelser inte kan ske öppet, måste de göras i hast eller skötas av kvacksalvare. Vem som hellst kan se att Helsingfors specialsidor för inkorporeringen är gjorda av en amatör som saknar erfarenhet av webbdesign. Man försöker uppenbart ta efter den grafiska profilen på stadens övriga sidor, vars yttre är planerat av 2ndhead Oy, men resultatet är inte övertygande. Då sidorna öppnas med en annan webbläsare än Internet Explorer, ser sidorna ännu värre ut. Den som gjort specialsidorna är visserligen duktig på att använda sig av det ålderdomliga programmet Front Page 4, men under ytan hittar man en otrolig kod. Här saknas elementära taggar. Olika HTML-standarder har blandats och koden innehåller en hel del element utan funktion. Man kan fråga sig varför man var så mån om att komma ut med specialsidor och Pajunens budskap att utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt, fastän man inte vågade anförtro sig åt proffs.

Fördröjda motiveringar. Den 6 augusti 2007

Då Helsingfors den 21 juni ifjol lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen fästes uppmärksamheten vid att ärendet hade beretts i hemlighet och behandlades i brådskande ordning. De oerhörda bristerna i förslaget fick uppmärksamhet först efter att lantmäteriverket hade kommit med sitt utlåtande. Att Helsingfors förslag saknade relevanta motiveringar fick egentligen aldrig mediernas uppmärksamhet, fastän avsaknaden av motiveringar är ett minst lika stort mysterium som det bristfälligt utritade förslaget till nya gränser.

Utredningsman Pekka Myllyniemi lyfte själv indirekt fram bristerna i Helsingfors förslag då han till Helsingin Sanomat i december sade att "Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut." Även Helsingfors omtagning av inkorporeringsbeslutet den 29 november var ett indirekt medgivande till att stadens förslag saknade behövliga motiveringar. I den mycket märkliga omtagningen av beslutet, som skedde i samband med stadsfullmäktiges godkännande av förslaget till utlåtande till länsstyrelsen, tillfogades motiveringarna från Ratasvuoris utredning från den 18 oktober, men eventuellt även formellt sett först nu bilagorna med följebrevet med vilket stadsdirektör Jussi Pajunen den 30 juni 2006 hade kompleterat Helsingfors förslag.

Att Helsingfors förslag till nya gränser var så oerhört britsfälligt har jag förklarat med att förslaget ursprungligen endast var tänkt som ett hot med vilket man skulle försöka lura Sibbo att "frivilligt" gå med på att avstå från det 3000 hektar stora området. Att förslaget saknade relevanta motiveringar har jag inte tidigare försökt förklara. Att Pajunen ett par dagar efter att Helsingfors hade sänt stadens förslag till inrikesministeriet kompleterade förslaget med "liitteenä olevilla asiakirjoilla, joihin kaupunginvaltuuston esitys perustuu ja jotka omalta osalta tukevat tehtyä esitystä" visar att Pajunen verkligen var dåligt förberedd då han tidigt på morgonen den 21 juni presenterade stadens förslag.

En möjlig förklaring kunde vara att det inte alls var tänkt att Helsingfors själv skulle ta initiativet till ändring i kommunindelningen. Jag finner det dock mera trovärdigt att Helsingfors den 21 juni faktiskt hade färdiga motiveringar, men att dessa motiveringar utgick ifrån att hela det så kallade Westerkullaområdet ingick i Helsingfors förslag och därför inte var användbara. Innan jag kom över Pajunens följebrev med förteckning över bilagor från den 30 juni hade jag vissa misstankar om att Pajunen redan i detta skede hade kompleterat förslaget med motiveringarna som Myllyniemi senare kopierade. Fragment ur texten som Myllyniemi kopierat härstammar uppenbart från juni. Å andra sidan hade en dylik kopletering av förslaget utan stadsfullmäktiges beslut varit juridiskt synnerligen tvivelaktigt. Motiveringarna lades således till Helsingfors förslag först den 29 november samtidigt som stadsfullmäktige formellt torde ha godkänt stadsdirektörens tidigare kompletering från den 30 juni.

Skillnaden mellan Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen och Ratasvuoris utredning från den 18 oktober är inte stor. Närmast handlar det om små detaljer. T.ex. har den megalomaniskt klingande satsen "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka vastaa eurooppalaisia suurkaupunkia" omskrivits så att motsvarande sats i Helsingfors utlåtande lyder "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa". Lite större ändringar har gjorts angående planerna för metron. Formuleringen "Mellunmäen metroa jatketaan nykyisen Vantaan Länsisalmen alueelle", som helt har lämnats bort i utlåtandet till länsstyrelsen, antyder att Ratasvuoris utredning innehåller fragment från tiden före Helsingfors annekteringsbeslut.

Sibbo kommuns pressmeddelande "Sibbo lämnade besvär över statsrådets beslut att justera kommungränsen" (Sipoo jätti valituksen valtioneuvoston rajapäätöksestä) från den 3 augusti finns nu på Sibbo kommuns webbplats.

Bevis på reservation. Den 23 juli 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria) till statsrådets gränsbeslut den 28 juni citeras utredningsman Pekka Myllyniemis rapport där denne säger att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin." I själva verket förekommer satsen och hela stycket där satsen ingår två gånger i Myllyniemis rapport. Liksom jag noterat tidigare är satasen identisk med en sats i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. I övrigt omtalas Sibbos påstådda förhandlingsovilja inte i motiveringarna, men annars har anklagelserna om Sibbos ovilja till samarbete och förhandlingar utgjort ett viktig politisk motivering för en inkorporering. I Myllyniemis rapport har jag hittat ett enda bevis på Sibbos ovilja till samarbete. Jag citarar från sida 30 och 31 i rapporten. Användningen av kursivering och fet still i citatet är den samma som i rapporten.

Seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen strategiaa valmistellaan Helsingin seudun yhteistyökokouksen 17.11.2005 valitsemassa maankäytön, asumisen ja liikenteen neuvottelukunnassa (MALKunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä 31 neuvottelukunta).... Jaoston toimintasuunnitelman mukaan vuonna 2006 pyritään vaikuttamaan valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden uudistamiseen mm. määrittelemällä Helsingin seudun kärkihankkeet. Jaostossa on määritelty 13 seudun kärkihanketta, joista yksi on kaupunkirakenteen jatkaminen Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ja Kerava-Nikkilä – radan hyödyntäminen. Tähän hankkeeseen Sipoon kunta jätti varauman.

Det ovancitarade stycket ingår inte i Helsingfors utlånde och därmed knappast heller i dokumentet som Myllyniemi enligt egen utsaga fått direkt av Pajunen. I föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet den 29 november, där förslaget till ovannämnda utlåtande ingår, berättas det att stadsdirektören till inrikesministeriet den 30 juni hade kompleterat Helsingfors förslag med bl.a. följande dokument:

Helsingin seudun kärkihankkeet -lista, joka on hyväksytty Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen MAL-neuvottelukunnassa 2.5.2006 ja käsitelty 14 kunnan yhteistyökokouksessa 2.6.2006 sisältäen Sipoon kunnan varauman Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta ja muutoin hyväksytty yksimielisesti.

Fastän det kan se så ut, har Myllyniemi inte hittat beviset på Sibbos ovilja till samarbete ur den ovanciterade föredragningslistan. För övrigt reserverade sig Sibbo endast för metrons del, så påståendet i Myllyniemis rapport är missvisande. Bilagorna med vilka Pajunen kompleterade Helsingfors förslag finns, vad jag noterat, första gången omnämnda i Helsingfors förklaring till förvaltningsdomstolen från den 18 september, där det står att "Kaupunginjohtaja on lisäksi kirjeellään 30.6.2006 täydentänyt esitystä yhdyskuntarakenteen kehittämiseen liittyvillä asiakirjoilla, joihin valtuuston päätöksessä on viitattu." Först i samband med stadsfullmäktiges omtagning av annekteringsbeslutet den 29 november informerades fullmäktigeledamöterna om kompleteringen av det förslag som som fullmäktige antog den 21 juni. Sibbo lär överhuvudtaget inte ha informerats om dokumenten. Däremot sände inrikesministeriet Pajunens kompletering till länsstyrelsen, två dagar efter att ministeriet sände själva förslaget. Jag citerar ur föredragningslistan för fullmäktigemötet den 29 november:

Khs päätti 26.6.2006 panna täytäntöön Kvston päätöksen kirjeellä sisäasiainministeriölle. Kaupunginjohtaja lähetti 30.6.2006 ministeriölle esityksen täydennykseksi seuraavat asiakirjat:

1 Helsingin yleiskaava 2002, ehdotus, kartta ja selostus. Yleiskaava on hyväksytty oikeusvaikutteisena valtuustossa 26.11.2003. Se ei vielä ole kaikilta osiltaan lainvoimainen.

Pääkaupunkiseudun kaupunkien yhteistyösopimus liitteineen. Se on hyväksytty Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kaupunkien valtuustoissa 22.5.2006.

Khn lausunto Uudenmaan maakuntakaavaehdotuksesta 22.3.2004. Maakuntakaava on hyväksytty maakuntavaltuustossa 14.12.2004. Kaava on vahvistettava.

Khn lausunto Itä-Uudenmaan maakuntakaavaluonnoksesta 5.9.2005.

Maankäytön ja asuntopolitiikan strategisia linjauksia. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta 13.9.2005.

Helsingin seudun kärkihankkeet -lista, joka on hyväksytty Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen MAL-neuvottelukunnassa 2.5.2006 ja käsitelty 14 kunnan yhteistyökokouksessa 2.6.2006 sisältäen Sipoon kunnan varauman Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta ja muutoin hyväksytty yksimielisesti.

Espoo-Helsinki-Kauniainen-Sipoo-Vantaa: Kuntien yhteinen maankäytön kehityskuva 12.1.2001. Hyväksymätön keskusteluasiakirja.

Mainitut asiakirjat ovat nähtävillä ennen kokousta hallintokeskuksen kirjaamossa ja kokouksessa.

Uppräkningen av bilagorna i föredragningslistan är kopierade från det följebrev som Pajunen den 30 juni hade sänt till inrikesministeriet. Det har jag idag fått bekräftelse på. Även i Pajunens brev upplyses mottagaren alltså om att ett visst dokument innehåller Sibbo kommuns reservation angående "Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta". Myllyniemi har alltså inte behövt utreda allt för mycket för att finna att Sibbo kommun inte varit förhandlingsvillig. Myllyniemis utredning bygger även i övrigt på de dokumentet som Pajunen levererat via inrikesministeriet.

Av de ovannämnda dokumenten torde alla förutom det sista vara offentliga från förut. Jag skall i ett senare blogginlägg återkomma till "kommunernas gemensamma utvecklingsbild för markanvändingen" från 2001. Vad jag kan se refererar Helsingfors förslag från den 21 juni endast till det första av de sju dokumenten, fastän Helsingfors stadsstyrelse i sin förklaring hävdar att "Kaupunginjohtaja on lisäksi kirjeellään 30.6.2006 täydentänyt esitystä yhdyskuntarakenteen kehittämiseen liittyvillä asiakirjoilla, joihin valtuuston päätöksessä on viitattu." Så länge förslaget endast kompleterats med bilagor har stadsdirektören kanske inte gjort sig skyldig till någon större förseelse då han på egen bevåg kompleterat förslaget. Följebrevet med informationen om att det ur dokumentet om regionens spetsprojekt framgår att Sibbo kommun gjorde en reservation finner jag mera tvivelaktigt.