Bristfälliga motiveringar. Den 25 maj 2007

I dagens Hbl ingår angående gårdagens nyhet i Sibbofrågan endast FNB:s ynkliga notis "HFD förkastade Sibbo-besvär". Kanske var HFD:s beslut inte mera betyddelsefullt än så, men i dagens nummer av Borgåbladet ingår förutom ledaren med rubriken "Sibbo förlorade klart första omgången" och artikeln med rubriken "HDF förkastade alla besvär mot Helsingfors planer för Sibbo" även en artikel med rubriken "Sibbo tror ännu på seger i gränstvisten" samt en kortare text med rubriken "Väntat beslut gläder Pajunen".

Yle Östnyland har publicerat en notis med rubriken "För Sibbo överraskad av HFD beslutet". Själv är jag inte speciellt överaskad över Högsta förvaltningsdomstolens beslut i sig, men nog över den mycke knappa motiveringen till beslutet. I sitt beslut om att förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut hänvisar HFD till motiveringarna i förvaltningsdomstolens beslut från den 14 december. Då det gäller grunderna för att annekteringbeslutet den 21 juni gjordes i brådskande ordning accepterade Helsingfors förvaltningsdomstol okritiskt Helsingfors stadsstyrelses fiktiva motiveringar. Enligt min egen uppfattning gjordes beslutet i brådskande ordning för att "ledande ministrar" måste kunna uttala sitt stöd för annekteringen innan kommunminister Hannes Manninens strukturgrupp kunde uppnå enighet. (Se Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007.)

HFD:s beslut att även förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 januari saknar enligt min uppfattning betydelse, då man en gång beslöt att förkasta besvären mot det tidigare beslutet. Även om Helsingfors beslut inte upphävs torde de inte ha någon betydelse, eftersom utredningsman Pekka Myllyniemis förslag är betydligt mera realistiskt än Helsingfors eget förslag. Om HFD hade beslutat att upphäva Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut, skulle beslutet att utse en utredningsman uppenbart ha varit förhastat, men beslutet att utse en utredningsman före Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade och kompleterande förslag från den 29 noverber är lika väl högst tvivelaktigt. Om statsrådet mot förmodan tar ställning för en annektering, kommer HFD att ta ställning till lagligheten i utnämnandet av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. Då kommer ett tungt bevismaterial att ligga på HFD:s bord. En del av detta bevismaterial finns redan på inrikesministeriet för den beredande ministern att ta del av.

HFD förkastade inkorporeringsbesvären. Den 24 maj 2007

Högsta förvaltningsdomstolen har igår förkastat Sibbo kommuns besvär mot Helsingfors annekteringsbeslut. Se Yles notis "HFD förkastade Sibbos besvär" och "KHO hylkäsi Sipoon valitukset", FNB/HS:s notis "KHO hylkäsi Sipoon valituksen alueliitosasiassa" samt FNB/Hbl:s notis "HFD förkastade Sibbo-besvär". Notisen "KHO hylkäsi Sipoon valituksen alueliitosasiassa" har i en lite längre verion publicertas på MTV3:s webbplats.

Lyssna på Vegas ljudklipp "Sibbo kommunstyrelses ordförande Christel Liljeström tycker att det är ett tråkigt beslut, även om det inte var helt oväntat" och "Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen säger att beslutet var självklart från början". Se även meddelandet "Högsta förvaltningsdomstolen förkastade inkorporeringsbesvären" ("Korkein hallinto-oikeus hylkäsi alueliitosvalitukset") på Sibbo kommuns webbplats.

Sibbo kommun har på sin webbplats även publicerat HFD:s två beslut. Det handlar alltså om två skilda beslut: Det första beslutet (pdf) gäller besväret till Högsta förvaltningsdomstolen den 15 januari gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 14 december angående Sibbos besvär mot Helsingfors beslut från den 21 juni. Det andra beslutet (pdf) gäller besväret till Högsta förvaltningsdomstolen den 23 mars gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari angående Sibbos besvär mot Helsingfors beslut från den 29 november.

HFD: beslut att förkasta Sibbos besvär torde i sig inte ha någon avgörande betydelse, eftersom det närmast torde vara Pekka Myllyniemis förslag som är aktuellt. Helsingfors beslut gällde formellt endast ett förslag. I princip kunde väl Helsingfors fullmäktigeledamöter i eget namn ha lämna in ett förslag utan något officiellt beslut. HDF:s beslut rättfärdigar inte Helingfors agerande i Sibbofrågan. Allt som är lagligt är inte acceptabelt. Domstolen tar naturligtvis inte ställning till etiska frågor. HFD har med gårdagens beslut inte heller tagit ställning till om Helsingfors beslut eller förlag var en tillräcklig grund för kommunministern att utse en utredningsman, än mindre om det finns lagliga grunder för en annektering. HFD:s beslut var dock ingalunde så självklart som Jussi Pajunen säger till Radio Vega. Det torde just ha varit tvivlet på lagligheten i beslutet från den 21 juni som föranledde Pajunen att föreslå en omtagning av beslutet den 29 november.

I morgondagens Borgåblad torde ingå en artikel med rubriken "HDF förkastade alla besvär mot Helsingfors planer för Sibbo". Ledaren i Bbl har rubriken "Sibbo förlorade klart första omgången".

Sibbo storskog. Den 23 maj 2007

Till skillnad från vissa lokala tidningar i Helsingfors har jag inte möjlighet att sitta på stadsfullmäktigemöten. Istället får jag vänta tills Helsingfors publicerat diskussionsprotokollen från fullmäktigemötena. Det senaste diskussionsprotokollet av relevans för Sibbofrågan är från mötet den 14 mars. Protokollet har funnits en tid på nätet, men vad jag minns har jag inte tidigare refererat till detta diskussionsprotokoll. Däremot citerade jag beslutsmeddelandet fån stadsfullmäktigemötet redan i blogginlägget "Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007". På mötet behandlades Otto Lehtipuus (grön) motion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi).

Fullmäktigemötet den 30 augusti var det första efter sommarpausen. Mycket tyder på att den gröna fullmäktigegruppens ordförande veckan före midsommaren hade kontaktat de gröna i Vanda och förmedlat det glada budskapet att nu finns det alla möjligheter att förverkliga en nationalpark i Sibbo storskog. Det gällde bara att stöda Helsingfors förslag till ny gränsindelning. Paradoxalt nog förutsatte planerna i praktiken att en stor del av Storskogen skulle förvandlas till tätort. För att dölja denna tråkiga baksida valde Helsingfors att ansöka om ett betydligt större område än vad Helsingfors egentligen var ute efter och torde ha lovats. Där de gröna velat jämföra Storskogen med Noux, förefaller man på samlingspartistiskt håll att betrakta skogen som en ostlig centralpark. Om det vittnar åtminstone benämningen Eastern Central Park, som stadsstyrelseordförandens make använt i sin kolumn i tidningen Töölöläinen.

På fullmäktigemötet uttalade sig endast Otto Lehtipuu och Kai Kalima om Lehtipuus motion. Sin stil trogen kom Kalima med osaklig kritik mot Sibbo. Kritiken hade ingenting med ärendet att göra. Lehtipuus inlägg är däremot upplysande. Så länge det inte finns några garantier på en inkorporering är Helsingforspolitikerna ovilliga att freda en del av sin skogsegendom. Varför skulle man ge bort sin egendom utan garantier på kompensation? Inför Helsingfors stadsfullmäktige gällde det för Lehtipuu plötsligt att intyga åhörarna om att initiativet till en nationalpark inte alls förhindrar att Helsingfors bygger en satellitstad i södra delarna av Sibbo storskog. Jag citerar ur Lehtipuus anförande:

Olen hyvin tyytyväinen, kun huomasin, että lautakuntien vastaukset tähän aloitteeseen ovat voittopuolisen myönteisiä. Niissä tunnustetaan Sipoonkorven merkitys ja todetaan, että ajatus tässä aloitteessa on paikallaan, mutta tämä alueliitoshanke on kesken ja kun tämä iso asia on ratkaisematta, niin myöskään tässä suojelukysymyksessä ei voitaisi edetä. ...

Ja jotta ei kenellekään salissa jää epäselvyyttä, korostan vielä sitä, että nämä Helsingin kaupungin omistukset, joita tämä aloite koskee, sijaitsevat sillä puolella tulevaa liitosalueen rajausta, joka tulee myös jäämään Sipooseen, hyväksyttiin mikä tahansa vaihtoehto alueliitokseksi. Eli kysymyksessä ovat ne meidän kiinteistöomistuksessamme, jotka ovat nimenomaan virkistyskäyttöön sopivia alueita. Ne rajautuvat näihin valtion jo suojelemiin alueisiin.

Som en en kompletering till mina två föregående blogginlägg "Valbidrag. Den 21 maj 2007" och "Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Den 22 maj 2007" noterar jag att A-studion i kvällens sändning lyfte fram ett prov på kreativ valfinansiering. Samlingspartiet i Helsingfors säljer via Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy annonsplatser till sin tidning, huvudsakligen till byggbolag. A-studion noterade att bostadsminister Jan Vapaavuoris specielmedarbetare Tatu Rauhamäki är VD för bolaget, vars huvudsakliga verksamhet är att arrangera seminarier. Rauhamäki, som varit viceordförande i stadsplaneringsnämnden, är även chefredaktör för den ovannämnda tidningen. Varför månne just platserna i stadsplaneringsnämnden är så åtrådda?

Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Den 22 maj 2007

Bostadsminister Jan Vapaavuoris specialmedarbetare Tatu Rauhamäki är Samlingspartiets kandidat för posten som styrelseordförande för SAD. Det betyder att Rauhamäki med största sannolikhet blir Suvi Rihtniemis (saml) efterträdare på denna post. Rihtniemi lämnar uppdraget, eftersom hon valts till Vapaavuoris efterträdare som stadsstyrelseordförande. Rauhamäki var tidigare viceordförande för stadsplaneringsnämnden. Risto Rautava, som är stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, har redan valts till Rihtniemis efterträdare som gruppordförande i stadsfullmäktige. Till skillnad från Vapaavuori, Rihtniemi och Rautava har Rauhamäki hållit låg profil i Sibbofrågan, men hans uppfattning i frågan torde vara klar. Åtminstone har han informerat medlemmarna i Samlingspartiets ungdomsorganistaion om Helsingfors planer i sydvästra Sibbo.

Ordförande för stadsplaneringsnämnden är Maja Anttila (SDP), som ännu ifjol var gruppordförande. Medlemskap i stadsplaneringsnämnden är speciellt eftertraktat, vilket förklarar att så många tunga namn har anknytningar just till denna nämnd. Därför är det anmärkningsvärt att den före detta SFP:aren Michael Sandbacka (saml) inte bara fått en plats i nämnden, utan nu även utsetts till ny viceordförande. Att så många ledande Helsingforspolitiker varit medlemmar just i stadsplaneringsnämnden torde åtminstone delvis förklara varför Helsingfors stadsfullmäktige varit så enigt i Sibbofrågan. Centern representeras i stadsplaneringsnämnden av Laura Kolbe, medan Sfp saknar plats i nämnden.

Då Tatu Rauhamäki lämnat stadsplaneringsnämnden har Samlingspartiet i Helsingfors utsett Jere Lahti till ny medlem. Om Lahti uttalat sig i Sibbofrågan vet jag inte, men han har skrivit under adressen för bevarandet av Malms flygfält. Inför riksdagsvalet sade Lahti på webbplatsen för Malmin lentoaseman ystävät att "Olen jo tähän mennessä ehtinyt puolustaa Malmin lentokenttää mm. kaupunginvaltuustokäsittelyjen yhteydessä niin valtuustossa kuin Kokoomuksen ryhmässäkin." På samma sida säger den nyblivna samlingspartisten, före detta riksdagsledamoten och nuvarande stadsfullmäktigemedlemmen Hannele Luukkainen att "Sipoon lounaisosien liittäminen Helsinkiin pelastaa Malmin lentokentän" medan Sari Sarkamo (saml), som numera är undervisningsminister, säger följande:

Kannatan Helsinki-Malmin lentoaseman säilyttämistä ilmailukäytössä. Sataman alta vapautuvat alueet sekä mahdolliset ja toivottavat Sipoon alueet mahdollistavat kipeästi kaivatun lisärakentamisen.

Kimmo Oksanen blogginlägg "Vihdoin järjen ääntä myös Sipoosta" på Helsingin Sanomats webbplats har gett upphov till en livlig diskussion. Idag har orfdöranden för Malmin lentoaseman ystävät Tero Auranen skrivit en kommentar där han påpekar att Malm och Sibbo inte bör kopplas samman. Jag citerar:

Päinvastoin, yhdistys on siltä julkisuudessa kysyttäessä nimenomaan painottanut, että Sipoo-kysymys ja Malmin lentoaseman kohtalo ovat erillisiä asioita, eikä niitä tulisi millään muotoa sitoa yhteen tai sekoittaa toisiinsa. Yhdistys ei ole ottanut millään muotoa kantaa Sipoo-asiaan vaan keskittyy vain ja ainoastaan Malmin lentoaseman puolustamiseen.

Liksom ovan framgår har dock flera politiker kopplat samman frågan om Malms bevarande med Sibbofrågan. Speciellt har Matti Vanhanen och Centern i Helsingfors angett bevarandet av Malm som ett argument för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Vanhanen har även en länk till Malmin lentoaseman ystävät ry på sin hemsida.

Valbidrag. Den 21 maj 2007

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Vihdoin järjen ääntä myös Sipoosta". Valet av rubrik avslöjar en hel del om Oksanens inställning. Även om Oksanens texter om "metropolen" är blogginlägg, är det anmärkningsvärt att Helsingin Sanomats journalist på tidningens webbplats skriver så propagandistiskt. Oksanens senaste inlägg handlar om en insändare i tidningen Sipoon Sanomat senaste onsdag. Susanna Taipale-Vuorinen (saml), som är viceordförande för kommunstyrelsen i Sibbo, publicerade i tidningen en insändare med rubriken "Lentokenttä mahdollisuus Sipoolle?". Jag tycker liksom Oksanen att Taipale-Vuorinen framför vettiga åsikter i sin insändare. Jag har själv framfört liknane åsikter. Hon skriver bl.a. att "Malmin lentokentän vapautuminen rakentamiselle vähentää rakentamisen painen Sipoon kunnalta." I sak kan jag hålla med Taipale-Vuorinen. En annan sak är att Helsingfors stadsstyrelses motiv till det dåligt beredda förslaget på att flytta Malms flygfält till Sibbo kan ifrågasättas.

Det stora diskussionsämnet igår och idag har varit redovisningen för valbidrag. Jag har en viss förståelse för möjligheten för bidragsgivare att få förbli anonyma, men samtidigt ger den bristande genomskinligheten skäl att misstro politikernas oberoende. Jag har på denna blogg berört ämnet i några inlägg. Speciellt har jag framfört misstankar om att en viss ministers "tomtkrig" i första hand handlat om finansiering av valkampanjen. Se "Politiska domare. Den 27 januari 2007", "Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007". Inför riksdagsvalet år 2003 tvättades bidragen till Matti Vanhanens kampanj av föreningarna Uudenmaan Suunta ry och ES-Innovaatio ry. I det senaste valet var bidragsgivarna flera. Riksdagsmännen och supleanterna måste redogöra för donatorer som understött dem med mera än 1700 €, men dumt är det att begära om understöd som överskrider den gränsen. Matti Taneli Vanhanen har idag deklalerat bl.a. att fjorton bolag donerat 800 € var. Intressantare än att veta vilka dessa bolag är vore det att veta vilka branscher de representerar.

Funktionalism. Den 20 maj 2007

I snart tio månader har jag varje dag skrivit om fallet Sibbo på min blogg. Det har ibland varit krävande. Tidsbristen har varit en stor utmaning, men utmanande har det även varit att hålla mig till ämnet. Jag började ursprungligen skriva blogg mest för att avreagera mig och bespara min närmaste omgivning från mina synpunkter. Titeln på min blogg är fortfarande "Politiskt inkorrekt". Senaste höst skapade jag en skild sida för Sibbotexter på adressen www.wadenstrom.net/sibbo eller egentligen www.wadenstrom.net/sibbo.htm. Förutom att jag dagligen uppdaterar denna sida har jag även utvecklat sida. I praktiken har dock varje bloggartikel sedan september ifjol handlat om fallet Sibbo eller relaterade ämnen. De flesta läsare av min blogg har även surfat direkt in på min blogg på adressen 360.yahoo.com/wadenstrom. I något skede kommer jag på min blogg igen att skriva om sådant som inte berör Sibbofrågan. Fastän man blir avtrubbad med åren, finns det mycket som upprör och förargar mig.

Jag har varit upprörd över hur den föregående regeringen och Helsingforspolitiker nonchalerat lagen och god förvaltningssed då det gäller Sibbofrågan, men jag är även allmänt upprörd över hur politiker är beredda att flytta gränser och upplösa gamla socknar och städer. Idag ser vi med förakt på hur man i funktionalismens namn på 1960-talet rev gamla traditionsrika och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I framtiden kommer man kanske att förundra sig över hur vi under vårt årtionde med funktionella argument flyttade kommungränser och därmed förstörde förutsättningarna för hembygdskänsla och lokalhistoria.

Alanens förslag. Den 19 maj 2007

Bristen på tid gör att jag inte kan undersöka alla bakgrundfaktorer i fallet Sibbo. En mycket väsentlig faktor som jag endast i förbigående omnämnt är Hannes Manninens (c) förslag till ny lag för samarbetet i huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Inför beredningen av en ny lag för regionen utnämnde Manninen i juni 2003 Jussi-Pekka Alanen till utredningsman för att bl.a. utreda beslutsfattandet i regionen. Alanens rapport, som fick titeln "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" (pdf), publicerades den 2 mars 2004 . I rapporten föreslår Alanen bl.a. att "Perustetaan Helsingin seudun kehittämisen poliittinen neuvotteluryhmä, jonka puheenjohtajana on alue- ja kuntaministeri sekä jäseninä ainakin liikenne- ja viestintäministeri, opetusministeri, sosiaali- ja terveysministeri, valtiovarainministeri, ja ympäristöministeri sekä (5-6) Helsingin seudulta nimettyä poliittista edustajaa, kehyskunnat huomioon ottaen" och att "Pääkaupunkiseudulle (kuusi kuntaa) perustetaan lakisääteinen pääkaupunkiseudun yhteistyöhallitus, joka koostuu kuntien johtavista poliitikoista." (De föreslagna sex kommunerna inbegriper, så som ur kartan ovan framgår, fötrutom de nuvarande SAD-städerna även Sibbo och Kyrkslätt.)

Bakgrunden till Alanens förslag och utkastet till ny lag för huvudstadsregionen var det bristande regionala samarbetet och den låga bostadsproduktionen i förhållandet till efterfrågan i synnerhet. Kommunminister Manninen - eller var det kanske bostadsminister Manninen - med statsminister Matti Vanhanen i bakgrunden hade för avsikt att ta till "hårda medel" för att få upp bostadsproduktionen. Krav ställdes även på Helsingfors, samtidigt som statsministern saboterade Helsingfors planer genom sina uttalanden om Malm.

Utgående från Alanens förslag började inrikesministeriet bereda ett lagförslag som motsvarade Alanens förslag. Städerna i huvudstadsregionen motsatte sig förslagen, trots att ordet metropolipolitiikka upprepas 9 gånger och ordet metropolialue upprepas hela 64 gånger i Alanens rapport. Speciellt hårt var motståndet från samlingspartistiskt håll. Det av Helsingforspolitikerna prisade "frivilliga" samarbetet, samarbetsmötet och samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen är ett försök att förhindra skapandet av en mellanstegsförvaltning och statlig styrning. (Alanen föreslog ingen ny nivå av mellanstegsförvaltning, men nog att det inrättas en lagstadgad samarbetsstyrelse. Dessutom föreslog han att det regionala beslutsfattandet och regionala uppgifter i huvudstads- och Helsingforsregionen skulle föreskrivas genom lag.) Planerna på att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors kan även i högsta grad ses som ett motdrag till Alanens förslag, eller den lagberedning som Alanens rapport ansluter till. Genom annekteringen skulle huvudstaden kunna uppfylla de krav som staten eller regeringen ställde på bostadsproduktion i Helsingfors samtidigt som de övriga städerna i huvudstadsregionen kunde förbli självständiga kommuner.

Alanen räknar i sin rapport upp flera olägenheter i Helsingforsregionen. Jag skall här återge två:

- Helsingin seutu on Euroopan hajaantuneimpia miljoonakaupunkeja; miten kaupunki- ja yhdyskuntarakennetta hallitaan
- Kuka johtaa poliittisesti ja operatiivisesti pääkaupungin miljoonakaupunkia ja Helsingin seutua; tällä hetkellä ei kukaan

Det politiska tomrummet i Helsingforsregionen har gett Helsingfors och Samlingspartiet i Helsingfors en makt som inte bygger på ett politiskt mandat. Huvudstadregionens dokumenterade stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen är ett resultat av de möjligheter som det politiska tomrummet har erbjudit Helsingforspolitikerna.

I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" avdramatiserar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi huvudstadsregionens motdrag till Alanens förslag. Jag citerar ur rapporten:

Inrikesministeriet tillsatte i juni 2003 ett projekt för att utveckla samarbetet i Helsingforsregionen. Utredningsman för projektet var Jussi-Pekka Alanen, vars förslag offentliggjordes i mars 2004. Utgående från utredningsmannens förslag och utlåtandena om dem beredde inrikesministeriet ett lagutkast angående utvecklande av samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen.

Med anledning av Alanens utredning begärdes av kommunerna och landskapsförbunden i Helsingforsregionen före utgången av mars 2005 utredningar om vilket sätt de ämnar främja heltäckande samarbete mellan kommunerna i Helsingforsregionen vilket omfattar städerna i SAD-området och deras kranskommuner.

I samtliga utlåtanden understöddes utvecklandet av frivilligt och stegvist samarbete. I sammandraget konstaterades att det frivilliga samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen fördjupats på ett betydande sätt i huvudstadsregionen och mellersta Nyland och även mellan dessa.

Myllyniemi refererar till Alanens rapport under rubriken "Förslag till lösningar på problemen med samhällsstrukturen", men Myllyniemi refererar i sin rapport inte till Alanens syn på Sibbo. I sin rapport skriver Alanen följande:

Helsingin läheisyydestä huolimatta Sipoo on ollut vähän suorassa vuorovaikutuksessa Helsingin suuntaan. Yhteistyötä on tehty, mutta vain tapauskohtaisesti. Sipoossa on pelätty Helsingin puuttumista kunnan päätöksentekoon, missä yhtenä syynä on ollut Helsingin laajat maanomistukset Sipoossa. Joissakin puheenvuoroissa on Sipoon merkitystä aika ajoin myös korostettu tavalla, jossa kunnan luonnetta ja perinnettä ei ole otettu huomioon. Asenteet eivät ole sopineet yhteen.

Sipoon tulevaisuus kytkeytyy Helsingin suuntaan. On tärkeää, että Sipoo olisi mukana niissä tarkasteluissa ja suunnitelmissa, joilla Helsingin itäpuolta kehitetään. Selvää myös on, että tässä yhteistyössä Sipoo on itsenäinen toimija, joka päättää oman kuntansa tekemisistä. Sipoon luonnonmaisemat ja kulttuuriympäristö ovat koko seudulle yhtä tärkeitä kuin sipoolaisillekin. Sipoolaisten taholta on esitetty selkeitä varauksia yhteistyön tiivistämisestä pääkaupunkiseudun suuntaan. Edessä olevat haasteet, kuitenkin selkeästi puoltavat tällaista kehitystä.

Kysymyksessä ei ole kuntien yhdistäminen tai päätäntävallan rajoittaminen. Tavoitteena on saada Sipoo mukaan vaikuttamaan pääkaupunkiseudun yhteiseen päätöksentekoon ja kehitystyöhön, jonka osa Sipoo on. Tämä ei rajoita Sipoon perinteellisten kulttuuriyhteyksien säilymistä Itä-Uudellamaalla.

Problemet är att det i huvudstadregionen inte finns ett gemensamt beslutsfattande och att Helsingforts inte vill ha ett sådant. Trots att Alanen talar för ett bevarande av Sibbos traditionella kulturella band till Östnyland, föreslår Alanen i sin rapport även en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund.