Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009

Helsingin Sanomat publicerade i tisdags en artikel med rubriken "Katainen: Tehtäväni on olla myös Savossa". I artikeln konstateras det att "Lehtomäki asuu miehensä ja kahden lapsena kanssa Sipoossa, mutta on Oulun vaalipiirin edustaja korkeimmalla kulukorvauksella Kuhmosta." Miljöminister Paula Lehtomäki (c) torde betala kommunalskatt i Sibbo, eftersom hon den 31 december 2008 var skriven i Sibbo, men hon bor på området som vid årsskiftet inkorporerades med Helsingfors. I artikeln noteras det vidare att finansminister Jyrki Katainen (saml) med familj bor i Esbo, fastän Katainen är kommunfullmäktigeledamot i Siilijärvi i norra Savolax.

Jyrki Katainens roll i fallet Sibbo är intressant. Finansministern avbröt sin semester i juni 2007 för att deltaga i statsrådets Sibbobeslut. Det var Katainen som vid statsrådets sammankomst föreslog att kommunindelningen ändras i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag, medan föredragande minister Mauri Pekkarinen föreslog att förslaget förkastas, då det strider mot lagen. Ett år tidigare hade Katainen tillsammans med ordförandena för Centern och SDP kommit överens om att sydvästra Sibbo inkorporeras med Helsingfors. Genom denna överenskommelse räddades Centern och Socialdemokraterna ur en regeringskris, som hade följt om man inte uppnått enighet om KSSR. Katainens agerande i Sibbofrågan förefaller på många sätt irrationellt.

Jag har tidigare på denna blogg noterat att Katainen haft alla skäl att värna om sina relationer till Samlingspartiet i Helsingfors, för att undgå sin föregångares öde. Helsingforskretsens starka ställning inom Samlingspartiet var när det kom till kritan avgörande för utgången i fallet Sibbo. Även om Katainen var pressad att stöda Helsingfors i den s.k. Sibbofrågan, måste även han få någonting substantiellt i utbyte.

Katainens hemkommun Siilijärvi är grannkommun till Kuopio, dit läkemedelsverket skall flyttas. Det är anmärkningsvärt att Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori, som normalt är högjudda motståndare till regionalisering av statliga verk, inte velat kritisera flyttandet av läkemedelsverket till Kuopio, utan nöjt sig med att konstatera att regionaliseringen är inskriven i regeringsprogrammet, i likhet med metropolpolitiken. Att läkemedelsverket eller Kuopio liksom inte heller Sibbo nämns i regeringsprogrammet har mindre betydelse. Skämttecknaren Karlsson försökte i Helsingin Sanomat den 25 januari lösa problemet med regionaliseringen genom att jämföra Kuopio med (sydvästra) Sibbo. (Se "Prejudikatet Vanda. Den 26 januari 2009 ".) I själva verket torde vi här ha en viktig koppling.

Fallet Sibbo

Spårvägsförbindelse. Den 6 september 2009

Helsingfors stadsfullmäktige har hållit sitt strategiseminarium. (Se "Strategier. Den 4 februari 2009".) Något speciellt rafflande har jag inte hittat i de dokument som Helsingfors publicerat i anknytning till seminariet, kanske för att strategierna här främst gäller fram till år 2012. Jag noterar i alla fall att man i "Strategiaohjelma 2009-2012" talar om "Länsimetron toteutus" men "Sipoon raideliikenneyhteys". De detaljerade planerna för en metrolinje till Östersundom har alltså bytts ut mot en obestämd spårvägsförbindelse. Inkorporeringssområdet omnämns endast i förbifarten i ett par satser, där det konstateras att "Kaupungin rakennetun ympäristön lisääntyessä ja alueen laajentuessa niin Sipoosta ja Vantaalta liitettävien alueiden kuin täyttömaiden myötä kasvaa myös yleisten alueiden ylläpidon tarve" och "Laaditaan kuntien yhteinen yleiskaava Helsingin uusien Sipoosta liitettyjen kaupunginosien maankäytön suunnittelun pohjaksi yhteistyössä Vantaan ja Sipoon kanssa".

Bilden ovan är ur Jussi Pajunens presentation.

Fallet Sibbo

För syns skull. Den 5 februari 2009

Föreningen För Sibbo har inte åstadkommit så mycket under det senaste året efter att största delen av föreningens tidigare styrelsemedlemmar satsat på lokalpolitik inom valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo. För en dryg vecka sedan meddelade För Sibbo att föreningens (finskspråkiga) diskussionsspalt flyttat till tidningen Sipoon Sanomats webbplats. Någon diskussion har jag dock inte ännu noterat på denna plats. Å andra sidan har För Sibbo nyligen öppnat en spalt för respons på föreningens finska hemsida. Under rubriken "Huonosti valmisteltu rajansiirto on nyt toteutunut" uppmanas folk att skriva om tid och pengar som förbrukats på den onödiga inkorporeringen. Själv har jag slösat sanslöst med tid och indirekt förlorat pengar på att undersöka fallet Sibbo, men det är mitt eget val, så jag klagar inte. Jag skall här istället citera ur den senaste responsen på För Sibbos hemsida:

>>Bussilinjathan ovat aivan naurettavat. Vähintään muutama vaihto, jotta pääsee mihinkään. Aikataulutkin iltaisin hesasta ovat lievästi sanottuna kehnot, joskus jopa 1.5 tuntia bussivuorojen välissä, ja kun ne eivät kohtaa vielä Landbon bussia, niin se siitä julkisesta liikenteestä. Tuntuu siltä, että bussit laitettiin ajamaan vain näön vuoksi. Kuitenkaan auton käyttöä ei saa enää verotuksessa vähentää.<<

Det är skäl att notera att kartan över busslinjer i inkorporeringsområdet ger en helt felaktig bild över bussförbindelserna. Det går visserligen regelbundet bussar längs Nya Borgåvägen till Helsingfors, men dessa bussförbindelser har funnits förut.

Fallet Sibbo

Strategier. Den 4 februari 2009

Helsingin uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki varautuu kaupunkien yhdistämiseen vuonna 2013". I artikeln, som är skriven av den av Helsingfors ledande samlingspartistiska politiker och tjänstemän ofta så välinformerade Risto Hietanen, berättas det att Helsingfors stadsfullmäktige vid ett strategiseminarium denna vecka föreslås ta ställning till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen år 2013. Nyheten har förmedlats vidare i ett flertal medier. I diskussionsspalt i Helsingin Sanomats är det många läsare som anknyter förslaget om en sammanslagning med fallet Sibbo. Jag återger här ett smakprov:

"Ensin Sipoo, sitten Espoo..."

"Näinhän siinä sitten kävi, että pieni kolkka Sipoota oli vain alkupala ja koepallo, jolla kokeiltiin hallintomenettelyn joustavuutta."

"Ensin Sipoo ja nyt Espoo, Vantaa ja Kauniainen."

"Ensin kaapattiin Sipoolta alueita ja sitten, kun myrsky tuosta elintilan laajentamisesta ei ole vielä edes laantunut, ollaan jo viemässä Vantaa, Espoo ja Kauniainen samaan pakettiin."

"Hki voi toki yrittää tehdä "Sipoot", mutta tällä kertaa on tosiaan iso pala purtavana, sen verran iso, että voi Hki-raukka tukehtua omaan ahneuteensa."

"En edelleenkään ymmärrä, mitä kautta Helsinki sai aiemmin Sipoon alueita omakseen Sipoolaisten itse ollessa esitystä vastaan, mutta niin ei saa käydä uudestaan!"

"Kyllähän Sipoon case osoittaa sen, että Helsinki ja euro menevät kansalaisten tahdon ja oikeustajun edelle."

"Vantaa on jatkuvasti tehnyt kiltisti kuten Helsinki on käskenyt. Viimeksi se luovutti täysin vastikkeetta Västerkullan kiilan, jotta Sipoo-liitos onnistui."

Enligt artikeln berörs inte bara de fyra städerna i huvudstadsregionen av Helsingfors strategi. Jag citerar:

>>Pääkaupunkiseudun kaupunkien yhteistyösopimusta toteutetaan vuosina 2009–2012 ja samaan aikaan yhteistyötä Helsingin seudun kuntien kanssa tiivistetään. Sen lisäksi aiotaan selvittää "pääkaupunkiseudun kaupunkien yhdistämisen mahdollisuudet vuoden 2013 alusta".<<

Helsingfors "tjänstemän" nöjer sig i sitt förslag till strategi inte bara med att ta ställning till kommunstruktruren i helsingfors regionen (4 kommuner) eller ens i Helsingforsregionen (14 kommuner), utan kommer rent av med ett rikspolitiskt ställningstagande. Jag citerar vidare ur artikeln:

>>Suunnitelmassa otetaan kantaa myös pääkaupunkiseudun ulkopuolisiin kuntajärjestelyihin. "Laajemman Helsingin seudun hallintaa edistää seudun koostuminen muutamasta suuresta kunnasta", Helsingin virkamiesjohto linjaa. Koko maan osalta toivotaan kuntien määrän vähentämistä merkittävästi nykyisestä.<<

Det är väl inte så svår att här identifiera "Helsingin virkamiesjohto" som Jussi Pajunen. Vad har Pajunen i egenskap av stadsdirektör för intresse av att minska antalet kommuner? En möjlighet är att han och Helsingfors igen vill utnyttja en kommunreform för att driva Helsingfors egna intressen. En kommunreform som skulle möjliggöra tvångssammanslagningar på det nationella planet skulle speciellt skapa förutsättningar för en tvångssammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen. Kravet på att Helsingforsregionen, som nu består av 14 kommuner, skall bestå av "några stora kommuner" är speciellt relevant för Sibbo. Relativt sett är Helsingforsregionens kommuner redan nu stora. Vilken nytta skulle Helsingfors ha av en sammanslagning av kranskommuner? Stöder man en sammanslagning av Tusby, Träskända, Kervo och delar av Sibbo för att Kervo, Eero Lehti och Suomen lehtiryhmä, dit Helsingin uutiset hör, igen skall stöda Helsingfors i dess krav på en ändring i kommunindelningen? Senaste gång uppmuntrades Kervo (och Träskända) att göra anspråk på endast en del av Tusby, men den kommundelssammanslagningen blev det inget av.

Christel Liljeström har idag skrivit ett blogginlägg, där hon bl.a. tar upp den dagsaktuella frågan om Sibbo eventuella byte av landskapsförbund. I ett enskilt stycke tar hon även upp frågan om Helsingfors ersättning för sydvästra Sibbo. Jag citerar:

>>Helsinki-Sipoo taloudellinen selvitys on valmistautumassa. Lähdemme vaatimuksesta että kiinteistöt, infra sekä ylimenokauden verotulot tulee kompensoida. Jos laskennallisen odotusarvon tulee ottaa mukaan, taikka ei, on vielä poliittisesti avoin kysymys.<<

Fallet Sibbo

En hälsning från Storkyro. Den 3 februari 2009

I ett par blogginlägg har jag skrivit om Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto". (Se "Jura novit curia. Den 17 januari 2009" och "Absurda slutsatser. Den 20 januari 2009".) Den 22 januari skrev Tuuri-Tammela (c), som valts till fullmäktrigeordförande i Storkyro, själv ett blogginlägg ("Isonkyrön valtuusto aloittaa tänään työnsä") där hon kommenterade sin progradu avhandling och fallet Sibbo. Jag citerar ur blogginlägget:

>>Uudelleenvalintaani on jo lehdistössä uutisoitu. Tieto näyttää kulkeutuneen myös Sipoo-Helsinki suunnallekin, jossa 1.1.2009 tuli voimaan valtioneuvoston päätös Sipoon osien pakkoliittämisestä Helsinkiin. Tein viime vuonna pro graduani kuntajakomuutosten oikeudellisista edellytyksistä ja siinä käytin runsaasti materiaalia julkisuutta saaneesta Sipoo-Helsinki-Vantaa -tapauksesta, erityisesti KHO 2008:1 päätöstä. Graduani on luettu nyt myös alueella jossa liitos tehtiin ja sitä on käytetty blogikirjoittelussa todistamassa, ettei ratkaisu ollut oikeudenmukainen. Eikä mielestäni ollutkaan. Kuntajakolain mukaan, kun kunta vastustaa osaliitosta ja se on alaltaan suuri, tarvitaan kuntajakomuutoksen erityisten edellytysten olemassaolo erityisen painavana. Lisäksi näen, ettei KHO perustelujen tekstit ole oikeudenmukaisia Sipoolle. Näyttää myös todistetun, että KHO:n päätöksen perusteluissa käyttämän tekstin alkuperä on suoraan otettu kuntajakoselvittäjän materiaalista ja se olisikin plagioitua materiaalia. Aika erikoista ja absurdia siitä näkökulmasta, että oikeus tuntee lain!<<

Fallet Sibbo

Annektering. Den 2 februari 2009

Hufvudstadsbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Helsingfors vill se bostadsområde i gammal skog". Artikeln har ingenting direkt med fallet Sibbo att göra, fastän artikeln tangerar ämnet för mitt blogginlägg "Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009". Däremot föranleder kartan, som i tidningen publicerats i samband med artikeln, en del reflektioner i anslutning till annekteringen.

I flera blogginlägg har jag uttryckt min frustration över Hufvudstadsbladets bevakning av fallet Sibbo. Specielt artikeln "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport" från den 8 december 2006, där Hbl aningslöst låter Heikki Harjula förringa betydelsen av plagiatet i utredningsmannens Sibborapport och där Hbl felaktigt hävdar att den plagierade texten inte ingår i rapportens "förslagsdel", upplevde jag som ett slag i magen. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Ändå är det uppenbart att Hufvudstadsbladet generellt sett har förhållit sig mycket kritiskt till annekteringen, liksom finlandssvenska medier i allmähet.

På den ovannämnda (och ovan publicerade) kartan har Hbl dragit gränsen mellan Helsingfors och Vanda längs Österledens nya sträckning. Även de gamla gränserna finns med på kartan. På kartan skiljer man mellan det egentliga Helsingfors och det annekterade området. Av kartan kunde man få för sig att de nya gränserna inte är allmännt erkända. Det är även vad ordet annektering och därav härledda ord antyder.

I sin nyhetsbevakning av fallet Sibbo och Helsingfors planer för stordistriktet Östersundom har Hbl konsekvent använt ordet annektering i sina överrubriker eller dårrader. Liksom andra svensskpråkiga medier har Hbl benämnt inkorporeringen "annektering". Annektera och annektering är starka ord med negativ laddning. Susning.nu ger följande förklaring av ordet annektering:

>>Annektera är att ockupera en del av eller ett helt annat land och införliva det med det egna.
Ett känt exempel är Anschluss där Nazityskland annekterade Österrike, och när Irak annekterade Kuwait i början på 1990-talet (vilket ledde till gulfkriget).<<

Wikipedia ger (just nu) följande förklaring av ordet annektering:

>>Annektering, även annexion och annektion, en från en stat utfärdad, ofta ensidig, förklaring, att en del av en annan stats territorium eller en annan stat i sin helhet ska betraktas som en legitim del av den förklarande staten. Förklaringen förutsätter normalt att ockupation först har skett. Annektering av en annan stats område eller provins kan ske genom avtal mellan staterna. Den blir ibland inte erkänd av tredje part, som i sådant fall brukar kalla förfarandet ockupation.<<

Wikipedias två första exempel på annekteringar är "Nazitysklands annektering av Sudetlandet och Österrike (Anschluss), samt annektering av västra Polen 1939" och "Sovjetunionens annektering av de baltiska staterna den 15 juni 1940".

Jag brukar själv på denna blogg använda benämningen inkorporering istället för annektering, eftersom den förstnämnda benämningen är mera saklig, objektiv och neutral. Man kan fråga sig om annekteringen då det gäller Östersundom rent av är en metafor, en användning av ordet annektering i överförd bemärkelse. Den etablerade användningen av benämningen annektering på inkorporeringen av sydvästra Sibbo visar i varje fall att inkorporeringen inte är legitim. Genom annketringen har Helsingfors stad och dess ledande politiker och tjänstemän befläckat sitt rykte för en lång tid framåt.

Fallet Sibbo

Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009

I gårdagens blogginlägg "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009" noterade jag att boken Kommunallagen även behandlar kommunindelningslagen. Intressant finner jag det att Heikki Harjula och Kari Prättälä i sin bok Kuntalaki: taustat ja tulkinnat lyfter fram riksdagens rätt att besluta om tvångssamanslagningar. Huruvida tillägget "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa" finns med redan i den sjätte upplagen eller lagts till först i den sjunde upplagan, som utjom 2007, vet jag inte, men det är intressant i sig att man laggt till den ovanciterade satsen, som saknas ur den andra svenska upplagan från 2004.
På många sätt hade en speciallag för en inkorporering av sydvästra Sibbo varit motiverad. En speciallag hade inte medfört några oönskade prejudikat för tolkningen av kommunindelningslagen och inte krävt några långsökta juridiska motiveringar till att Sibbo är ett "specialfall". Visserligen skulle en speciallag i högsta grad ha varit ett specialfall, men denna lösning skulle inte ha krävt någon juridisk akrobatik jämförbar med de tänjningar och töjningar som HFD nu var tvunget att göra i sitt Sibbobeslut. En speciallag hade överhuvudtaget inte gått att överklaga, vilket Kalima även understrukit.

Om det varit så som statsminister Matti Vanhanen sade i juni 2006 att "Centergruppen stöder Helsingfors initiativ", så borde en speciallag ha varit möjlig att driva igenom i riksdagen. Sibbo hade all anledning att komma med ett kompromissförslag, enligt vilket Sibbo frivilligt, med fullmäktiges godkännande, avstod från ett 3 000 hektar stort område då kommunminister Hannes Manninen hade sagt sig stöda en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område. Emellertid ljög statsministern, av allt att döma i utpressningssyfte. Centergruppen stödde inte alls Helsingfors initiativ, så vida man med "Centergruppen" inte syftatde på de tre dåvarande centerministrarna Vanhanen, Manninen och Mari Kiviniemi. Undersökningar visade senare att en mycket liten del av riksdagsledamöterna stödde en inkorporering. Ett år efter Helsingfors initiativ förklarade statsministern Centerns splittring i frågan med att han och Kiviniemi bor i Helsingforsregionen till skillnad från andra cenerministrar.

Om kommunfullmäktige i Sibbo hade gått med på att avstå ett område till Helsingfors, hade inrikesministeriet under Manninens ledning kunnat ta beslutet om en ändring i kommunindelningen. Beslutet hade visserligen gått att överklaga till HFD, men då Sibbo officiellt inte motsatt sig en ändring i kommunindelningen, hade det inte kräfts några "särskilt vägande skäl" för inkorporeringen. Enligt min bedömning var det en missberäkning att Sibbo inte gick med på en "frivillig" ändring av kommunindelningen i utbyte mot den mark som Helsingfors pantade på i Nickby. Allt gick inte som det var tänkt, men slutresultatet blev för kommunindelningens del ändå det man kommit överens om.

Fallet Sibbo