Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006



Till de många märkligheterna i fallet Sibbo hör Helsingfors förslag till nya gränser, som stadsfullmäktige upprepade den 29 november. Förslaget att ansluta Ingmans mejeri, Sibbesborg och Simsalö till Helsingfors var oerhört oförskämt, men även dumt, emedan man härigenom provocerade fram ett kompakt motstånd. I blogginlägget Den som gapar efter för mycket... Den 26 augusti 2006 föreslog jag att man uppmuntrats att ansöka om att få inkorporera ett orealistiskt stort område av kommunminister Hannes Manninen eller statsminister Matti Vanhanen, för att statsrådet skulle kunna visa sin barmhärtighet mot Sibbo och föreslå ett mindre område istället för det av Helsingfors föreslagna området. För denna teori talade den omständighet att de av Helsingfors stadskontor ritade gränserna såg ut som ett hastverk. I september framkom det dock att Helsingfors redan i våras hade hotat med att ansöka om att få inkorporera ett område som sträckte sig ända fram till Sibboviken, ifall Sibbo inte frivilligt avstod från ett mindre område. (Se Barbarer eller klåpare? Den 19 september 2006, Skenbar utpressning. Den 15 september 2006, HS 14.9 och HS 19.9.)

I oktober kom utlåtandet från Nylands lantmäteribyrå, som bekräftade att Helsingfors förslag inte bara var ett hastverk, utan även ett sällsynt klantigt sådant. (Se Utlåtande. Den 7 oktober 2006.) Månne lantmäteribyrån någonsin tidigare har behövt ge ett utlåtande om ett lika dåligt förberett förslag till gränsjusteringar? Speciellt pinsamt blev det för Helsingfors då Helsingin Sanomat den 15 november publicerade flygfotografier som visade hur de av Helsingfors förslagna gränserna går rakt igenom fastigheter och byggnader. Det mest genanta var kanske ändå att de av Helsingfors dragna gränserna tog slut i den yttre skärgården. Man hade inte försett sig med en karta där hela havsgränsen hade rymts med.

Vad gör man om man bara har timmar på sig att komma med ett gränsförslag? Jo, man tar fram linjalen och utnyttjar naturliga gränser. Att Helsingfors i sitt förslag drog gränsen så att så väl Sibbesborg och Ingmans fabrik oavsiktligt skulle hamna på Helsingforssida av gränsen berodde på att man, på grund av tidsbrist, var tvungen att rita gränsen längs Sibbo å. Gränsen i norr måste man dra med linjal och därmed tar den föreslagna gränsen inte hänsyn till några by- eller fastighetsgränser. I skärgården lyckades man dock bluffa. Här ser gränsen ut att vara omsorgsfullt utritad, vilket förbryllade, emedan man omåttligt fräckt hade sett till att skärgårdens centrum Simsalö, där jag råkar ha mitt barndomshem, hamnade på Helsingfors sida om gränsen. Ironiskt nog hade man däremot bemödat sig om att lämna de små öarna Rågholmen och Ryssholmen på Sibbosidan av den föreslagna gränsen.

Gränsen i den inre skärgården är inte speciellt väl ritad, men lantmäteriverket noterar i sitt utlåtande att gränsen i området mellan Sibboviken och södra sidan av Simsalö på Helsingfors stads karta tydligt strävar efter att följa befintliga bygränser. Kartorna nedan visar att Helsingfors stadskontor inte heller här lyckats helt. Av kartorna nedan är kartan till vänster från Pekka Myllyniemis rapport, den mellersta kartan är från Helsingfors ansökan och kartan till vänster från lantmäteriverkets utlåtande. Lantmäteriverket har alltså rättat till gränserna så att de motsvarar de uppenbara intentionerna.
De relativt omsorgsfullt ritade gränserna i den inre skärgården gav Helsingfors förslag ett intryck av att inte vara helt amatörmässigt eller godtyckligt. Om man även här hade använt sig av linjalen, hade intrycket av ett hastverk varit allt för iögonfallande. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport ger svaret på varför man ritat gränserna som man gjort i området mellan Sibboviken och Simsalö. Det fanns nämligen ett färdigt förslag till gränsdragning: Raimo Ilaskivis opublicerade förslag från 1989. Av kartorna ovan, som båda är från Myllyniemis rapport, visar den vänstra Ilaskivis förslag och den högra Helsingfors förslag från den 21 juni. I Myllyniemis rapport står det under kartan med Ilaskivis förslag att "Edellä kuvattua ehdotusta Ilaskivi vienyt julkisuuteen." Här har nog negationsordet ei fallit bort. Det borde alltså heta att Ilaskivi inte offentliggjorde sitt förslag, men nu har förslaget blivit offentligt tack vare Myllyniemis rapport.

Att Helsingfors använt sig av linjalen, Sibbo å, Sibboviken och Ilaskivis förslag från 1989 betyder att Helsingfors på några timmar kunde ha plockat fram sitt förslag. Sannolikt är att gränserna även ritades ut i hast. Detta i sin tur visar att Helsingfors inte alls seriöst var ute efter området på 5000 hektar, utan hela tiden planerade att inkorporera ett område på 3000 hektar, det vill säga ett område som motsvarar den av Myllyniemi föreslagna "kompromissen". Varför Helsingfors ledning så plötsligt fick för sig att komma med det oförberedda förslaget på 50 kvadratkilometer är en intressant fråga. Dess värre torde allt för många högt uppsatta politiker vara inblandade i historien för att medierna skulle våga snoka reda på svaret.



På sin blogg kallade överborgmästare Jussi Pajunen redan den 21 februari i år sin föregångare Raimo Ilaskivis utredning med förslag för "tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni". Han noterar om Ilsakivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu." (Se Pajunens blogg 21.2.2006.) Jussi Pajunen har även idag den 28 december publicerat ett blogginlägg, där han bland annat skriver följande:

Yksittäisistä asioista julkisuutta sai eniten Helsingin kaupunginvaltuuston kesäkuussa tekemä esitys Sipoon läntisten ranta-alueiden liittämiseksi Helsinkiin. Kaupungin aloite, joka oli mukana jo pääkaupunkiseudun helmikuisessa PARAS-vastauksessa, tuli monille yllätyksenä, vaikka asiaa koskeva ensimmäinen esitys oli tehty jo 70 vuotta sitten.

De som blev tagna på säng av Helsingfors inkorporeringsinitiativ är dock i ett gott sällskap. Det ser ut som om Helsingfors initiativ, eller åtminstone förslaget på ett 5000 hektar stort område, kom som en överraskning även för överborgmästaren själv. Kanske hade han gjort klokt i att inte låna ut sitt favoritverk åt utredningsman Myllyniemi, som i sin rapport så frikostligt delar ut judaskyssar.


19:30
Ledaren i morgondagens Borgåblad har rubriken "Helsingfors sprider sig och skadar miljön" .

Urban sprawl. Den 27 december 2006

Idagens Helsinginsanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin seudun rakentaminen EU:n mukaan liian hajanaista". Artikeln bygger på en rapport av EEA, "Urban sprawl in Europe - The ignored challenge". Med anledning av rapporten finns på Yle Internytt en notis med rubriken "EU-kritik om ohållbar stadsplanering". Jag gissar att man i Helsingfors och speciellt Pekka Korpi tolkar rapporten så att sydvästra Sibbo bör inkorporeras för att förhindra urban sprawl, medan man i Sibbo ser rapporten som ett bevis på att Helsingfors bör byggas tätare innanför Ring III. Ur Helsingfors synvinkel är den utspridda bebyggelsen ett problem även såtillvida att barnfamiljer och goda skattebetalare lämnar Helsingfors.

I en kommenterande artikel i Helsinginsanomat, "Kaipuu korpeen", säger Maja Anttila (sdp) att "valtiovalta voisi pitää parempaa huolta metropolin hyvinvoinnista" och tillägger att "Espoota, Sipoota ja Kirkkonummea ei muuten saada millään mukaan tiivistämiseen."

Enligt Wikipedia kallas urban sprawl eller kaupunkirakenteen hajoaminen även Nurmijärvi- ilmiö. Statsminister Matti Vanhanens vision för sydvästra Sibbo torde ganska väl representeras av benämningen Nurmijärvi-ilmiö. Statsministern, som kritiserat Esbo för att man inte gett byggnadslov i norra Esbo, vill med Sibboannekteringen i första hand trygga utbudet på tomter för egnahems- och småhusbebyggelse. Enligt intervjun som nurmijärvibon Matti Vanhanen i november gav för Rakennuslehti är Sibbo bara början. Den senaste tiden har Sibbo kritiserats för att kommunen varit restriktiv i beviljande av byggnadslov, men Sibbo har härigenom mera än någon annan kommun motverkat urban sprawl.

På svenska kunde urban sprawl kanske kallas stadsutglesning. Fenomenet betyder ju att det urbana områdets areal växer snabbare än invånarantalet. Just i motverkan av stadsutglesning har de urbana gröna och socialdemokraterna funnit varandra. Genom att förlänga metrolinjen österut och bygga tätt i sydvästra Sibbo föreställer sig så väl sossarna som de gröna kunna motverka stadsutgglesning, medan Centerns vision för sydvästra Sibbo torde vara närmast den raka motsatta. Korpinen och Vanhanen persionifierar två diametralt motsatta uppfattningar om samhällsplanering.

För att kunna tillfredställa båda parternas krav har Helsingfors samlingspartistiska ledning liksom utredningsman Pekka Myllyniemi föreslagit att sydvästra Sibbo bebyggs tätt med småhus och att majoriteten av den arbetsförda befolkningen åker metro till jobbet. Helsingfors stadsstyrelse och Myllyniemi hävdar i identiska ordalag att "vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia." Ekvationen går dess värre inte ihop.

Vem tror att personer som bor i egnahemshus i (förde detta) Sibbo storskog på ett par kilometers avstånd till närmaste metrostation kommer att ta metron, då avtaget till Borgå motorväg finns på närmare avstånd? En allt mindre del av arbetsplatserna finns i stamstaden, dit metrospåret leder. En expansion av Helsingfors österut skulle märkbart försvåra trafikproblemen på ringvägarna.

För att Sibbo även i framtiden skall kunna motverka urban sprawl, bör kommunen, tills Heli-banan har byggts, koncentrera bebyggelsen till Talmo och Nickby, som redan har spårförbindelse.

12:30
"Vandabor vill behålla Västerkullakilen" är rubriken på en notis på Yle Internytt. Yle noterar att "över 700 personer har skrivit på en adress för att Vanda ska få behålla Västerkullakilen." Det är dock inte bara Vandabor som vill att Vanda skall behålla "Västerkullakilen" eller Vikkullaområdet, där Vandas sista havsstrand finns. (Se Fädernestranden. Den 22 december 2006.) Adressen finns på portalen hakunila.fi.

17:00
Jag promenerade idag med min son Andreas på axlarna till Vikkulla och Borgarstrandsviken. Jag tog fotografier av det vackra landskapet och Vandas enda havsstrand.

18:30
Håkan Eklund skriver idag på sin blogg att han är färdig med sin ledare till årets sista nummer av tidskriften Skärgård. Numret är ett temanummer och handlar enligt Eklund helt och hållet om Sibbo, och om hotet om tvångsannektering.

Pirathandel. Den 26 december 2006


I Helsinginsanomat den 8 december förklarade kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi hur det kom sig att en stordel av texten i hans rapport är identisk eller nära på identisk med Helsingfors utlåtande, som hade offentliggjorts ett par veckor innan Myllyniemis rapport offentliggjordes:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Det är märkligt att Myllyniemi, som borde ha läst Helsingfors utlåtande, inte i högre grad bearbetade det material som han fick fån Helsingfors stadskontor. Jussi Pajunen torde dock inte anmäla Myllyniemi för stöld av hans text. Dess värre har Myllyniemi inte bara infogat text som författats av Helsingfors stadskontor, utan även plagierat andra källor, vilket jag redogogjort för i blogginlägget Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006. Hela fem sidor av kapitel 2 är utan citationsmarkeringar eller källhänvisningar kopierade från Wikipedia.

I princip får man kopiera text från webbencyklopedin Wikipedia, men då måste man följa vissa villkor, som definieras i GNU Free Documentation License (GFDL). Liksom open sourse-programmet Linux får dokumnet som licensierats under GNU även säljas fritt. De centrala villkoren i GFDL är att källan uppges och att dokumnetet som innehåller text som licensierats under GFDL i sin tur licensieras under samma villkor. De som författat texterna i Wikipedia har inte gett bort sin upphovsrätt åt Wikimedia Foundation, men de har godkänt att vem som helst som följer villkoren i GDDL får kopiera och modifiera deras text. I sin rapport följer Myllyniemi naturligtvis inte villkoren för kopiering av Wikipedia. Därmed har han kränkt textförfattarnas upphovsrätt. Det hela kompliceras ytterligare av att Inrikesministeriet säljer rapporten för 25 € + moms. Enligt min bedömning gör ministeriet sig skyldigt till en form av pirathandel. Jag har dock inte ännu polisanmält vare sig Inrikesministeriet eller Myllyniemi, för även en tredje part kan vara skyldig.

Som jag noterat tidigare har Myllyniemi inte növändigtvis varit medveten om att han olovligt kopierat Wikipedia eller att han överhuvudtaget kopierat text från nätet. Istället torde Myllyniemi ha fått texten som kopierats från Wikipedia med texten som författats av Helsingfors stadskontor. Om detta vittnar de talrika länkmarkeringarna som finns kvar i texten. I Wikipedia markeras länkar endast med blå fontfärg, men då man man kopierar texten till ett Word-dokument tillfogas lätt understreckningar. Även understräckningarna finns med i Myllyniemis rapport. Det är svårt att föreställa sig att Myllyniemi inte skulle ha plockat bort länkmarkeringarna om han själv hade kopierat texten från webben.

Texterna i Wikipedia genomgår en fortgående modifiering. Därför är det möjligt att sluta sig till att texten i Myllyniemis rapport har kopierats från Internet mellan den 26 oktober och den 4 november. Visserligen innehåller texten några ändringar som sammanfaller med ändringar som senare gjorts i Wikipedia, men det kan förklaras på annat sätt. Att olemassaolevia ersatts med olemassa olevia kan bero på att rapporten gånomgått stavningskontroll. I Wikipedia nämns Mänstsälä och Borgnäs bland kranskommunerna först från och med den 25 november, men att Helsingfors stadskontor eller Myllyniemi själv har tillagt dessa kommuner i rapporten visar det faktum att namnen på dessa kommuner inte är understreckade och att de i rapporten har intagit sin rätta plats enligt alfabetisk ordning, vilket de den 26 december ännu inte gjort i Wikipedia.

Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006

Torsdagens Sipoon Sanomat berättar att kommunstyrelsen i Sibbo beslutit att driva besväret gällande Helsingfors stadsfullmäktiges agerande vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det gäller alltså besväret som Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte behandla, med motiveringen att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni inte riktas mot Sibbo kommun och inte påverkar Sibbo kommuns rätt, skyldighet eller fördel, varför Sibbo kommun och Sibboborna inte har besvärsrätt i frågan. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.)

Sibbo kommuns bevär till Helsingfors förvaltningsdomstol från i juli noteras bl.a. att Finland har undertecknat och ratificerat Europarådets avtal om lokalt självstyre. Med anledning av besväret begärdes ett expertutlåtande av jurisdoktor, professor Kaarlo Tuori. I sitt utlåtande konstaterar Tuori följande:

Kunnallisvalitusta koskevassa käytännössä pääsääntönä on ollut, että valituskelpoisia eivät ole, paitsi kunnan sisäiset esitykset, myöskään kunnan valtion viranomaiselle tekemät esitykset. Esitystä on kuitenkin saatettu pitää valituskelpoisena silloin, kun sillä on oikeusvaikutuksia esimerkiksi siten, että esitys lain mukaan rajoittaa valtion viranomaisen harkintavaltaa lopullisessa päätöksenteossa tai on jopa päätöksenteon ehdoton edellytys.

Att Sibbo kommun inte skulle ha besvärsrätt är alltså inte entydigt. En annan sak är att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni i sig inte torde ha så stor betydelse, emedan fullmäktige den 29 november i sitt utlåtande förnyade sitt beslut och minister Hannes Manninen samma kväll, enligt Hbl, meddelade att utlåtandet är betydelselöst. Att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut är betydelselöst betyder inte att besväret saknar betydelse.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt. Den 24 december 2006

Alla mina julaftnar med undantag av en har jag firat i Sibbo. Traditionerna hör julen till. Många av julens traditioner anknyter till pjäsförfattaren, diktaren, psalmisten och sagofarbrorn Zacharias Topelius, som de tjugo sista åren av sitt liv bodde på Björkudden i Sibbo. Väljer statsrådet att stöda utredningsman Pekka Myllyniemis förslag till partiell kommunsammanslagning, så kommer Björkudden liksom Zachrisbacken att hamna just på Helsingfors sida av gränsen. Utredningsmannen har nog inte förstått vad Topelius betyder för Sibbo. Det kan finnas viktigare saker än glans, guld och prakt.

På bilden ovan firar Topelius en av sin ålderdoms jular på Björkudden. Med andra värsen ur Topelius Julvisa önskar jag bloggens läsare en god jul.

Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord.


En etsi valtaa, loistoa,
en kaipaa kultaakaan;
mä pyydän taivaan valoa
ja rauhaa päälle maan!
Se joulu suo,
mi onnen tuo
ja mielet nostaa Luojan luo!
Ei valtaa eikä kultaakaan,
vaan rauhaa päälle maan!

Oseriösa metroplaner. Den 23 december 2006

I ett ledarstick med rubriken "Sibbo storskog inte helräddad" i dagens Hufvudstadsblad noterar Johanna Westman att statsrådets eller "statens" beslut för Sibbo storskogs del var nödvändigt men inte tillräckligt, emedan Sibbo storskog sträcker sig ända till motorvägen: "Nordöst­ra ändan av det område som utredningsmannen Pekka Myllyniemi tycker att borde överföras till Helsingfors ingår entydigt i den del av storskogen som inte lämpar sig för samhällsbyggande."

Senast Hufvudstadsbladet skrev om Sibbo storskog var den 22 november. (Se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.) Då skrev Westman att "enligt statens tekniska forskningscentral VTT är en metrobaserad tätort i sydvästra Sibbo inte förenlig med skydd för skogens randområden och dess ekologiska korridorer till kusten." Någon metro till Sibbo är nog inte heller aktuell, förutom i anslutning till Helsingfors annekteringsplaner och Sibbos avvärjningsplan.

I PLJ 2007 Likkennejärjestelmäluonnos nämns fyra spårtrafikprojekt som skall påbörjas under den första perioden (ensimmäisellä kaudella aloitettavat joukkoliikennehankkeet): Ringbanan (Marja-banan), metro Gräsviken-Mattby, Esbo stadsbana och spårförbindelse Helsingfors centrum-Degerö. Projekt som enligt planerna påbörjas under den andra perioden är Spår-Jokern, metro Mattby-Stensvik, metro Kampen-Böle och /eller Pisarabanan. En "förlängning av metron till Sibbo eller Håkansböle" finns endast med under kategorin "Lisäselvityksiä edellyttäviä joukkoliikennehankkeita". Hit hör andra mera eller mindre utopistiska projekt så som en förlängning av metron vidare mot flygstationen och en direkt järnvägsförbindelse från Helsingfors centrum till flystationen och vidare till huvudbanan.

Av de ovannämnda projekten torde en förlängning av metron mot Håkansböle vara det minst utopistiska. Orsaken är inte minst att en förlängning av metrolinjen i denna riktning kan göras i flera två etapper. I själva verket finns det mycket starka argument som talar för en förlängning av metrolinjen till Fazers industriområde. Det finns ett närmast akut behov av en ny bussterminal i öster och Fazers torde vara den perfekta placeringen. I framtiden går även Helibanan genom området, så har kunde även en omstigning från tåg till metro ske. I sin anmärkning till Helsingfors stadstyrelse angående Helsingfors planener att expandera österut säger Finlands naturskyddsförbund följande:

Helsingin kaupunki on esittänyt, että sen Lounais-Sipooseen kaavailemien uusien esikaupunkien joukkoliikenne tukeutuisi nykyisen itämetron jatkeeseen. Metron laajentamista itään se perustelee muun muassa valtakunnallisiin alueiden käytön tavoitteisiin sisältyvillä vaatimuksilla raideliikenteen laajentamisesta pääkaupunkiseudulla ja uuden asutuksen tukeutumisesta joukkoliikenteeseen, erityisesti raideliikenteeseen. Todettakoon, että Uudenmaan maakuntakaavassa on ilman itämetroakin osoitettu runsaasti uutta rakentamista raideliikenneyhteyksien varteen sekä myös uusia, Kehäradan ja Espoon metron kaltaisia raideliikenneyhteyksiä, jotka jo sinällään täyttävät VAT:n vaatimukset enemmän kuin hyvin.

Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta (YTV) sekä Uudenmaan liitto ovat myös omassa työssään priorisoineet pääkaupunkiseudun ja Uudenmaan liikennehankkeita. Pääkaupunkiseudun liikennejärjestelmä 2007:n ja Uudenmaan maakuntaohjelman 2007 - 2010 viimeisimmissä luonnoksissa on esitetty tärkeysjärjestyksessä pitkä lista sekä raide- että maantieliikenteen kärkihankkeita, eikä metron itälaajennus sisälly näihin. Itämetron laajennus on listattu ainoastaan pitkän tähtäimen selvityshakkeiden joukkoon, mikä on osoitus siitä, ettei hanketta pidetä erityisen tärkeänä, ja osoitus myös siitä, että kyseessä on Helsingin sooloprojekti. Kun otetaan huomioon, että listatut kärkihankkeet ovat erityisen tärkeitä (mm. raideyhteys pääradalta valtakunnan päälentokentälle, Espoon metro ja edellisiin liittyvät välttämättömät Helsingin ratapihojen järjestelyt – mm. Pisara-rata), ja sitovat sekä kaupunkien että valtion rahoitusta pitkäksi aikaa, ei Lounais-Sipooseen vievän metrolinjan toteutumista tästäkään näkökulmasta voi pitää realistisena, ja näin ollen Helsingin kuntajaon muutosta koskevalta esitykseltä putoaa tältäkin osin pohja pois.

Kokonaan toinen kysymys on se, että Itämetroa voisi olla viisasta jatkaa Mellunmäestä yhden asemanvälin verran Vantaan Fazerilaan, jotta saataisiin luotua matkakeskus, jossa Porvoon suunnasta tulevaa bussiliikennettä käyttävät, Helsingin itäosiin tai keskustaan suuntaavat matkustajat voisivat siirtyä kiskoille, ja joka voisi toimia myös Kehä III:n suuntaan operoivan bussiliikenteen päätepysäkkinä.

Förslaget på ett resecentrum är så seriöst att man i Helsingfors har börjat tala om en alternativ metrolinje från Nordsjö till Sibbo. I sitt berömda utlåtande missförstår stadsstyrelsen, kanske medvetet, förslaget på en förlängning av metron till Fazers. Helsingfors expansionsplaner baserar sig ensidigt på en förlängning av metron från Mellungsbacka genom glesbygd i Vanda till Sibbo, fastän Pekka Myllyniemi i sin rapport faktiskt säger att (enligt Ilaskivis utredning) "metroa voidaan jatkaa itään joko Mellunmäestä tai Vuosaaresta." (Helsingfors hade ju planerat byta Nedre Dickursby mot hela Westerkullakilen och hade Helsingfors börjat med att bygga Västersundom, så hade en metrolinje vidare till Sibbo inte förefallit lika vanvettig som den gör nu.) Speciellt realistiskt är det inte heller med en metrolinje från Nordsjö hamn genom ett naturskyddsområde till Östersundom. Dessutom har planerna på en förlängning av Nordsjömetron till hamnen redan hunnit skrinläggas. I sitt utlåtande har statsstyrelsen i själva verket målat in sig i ett hörn, men syftet med att hävda att en metrolinje från Mellungsbacka till Sibbo är nödvändig torde vara att visa att Sibbo inte själv har resurser att bygga ut samhällsstrukturen.

Metrolinjen kan inte förgrenas flera gånger, så alternativen metro i riktning Håkansböle och metro från Mellungsbacka till Sibbo är varandra uteslutande alternativ. Då Helibanan planeras gå via Fazers vidare till Östersundom är det klart att det sistnämnda alternativet inte är seriöst. Det är även skäl att notera att arbetsplatserna dit befolkningen från öster pendlar i framtiden huvudsaklingen kommer att ligga vid ringvägarna och i Aviapolis. Därför bör kollektivtrafiken inte ensidigt ledas in via Helsingfors centrum. Även ur denna synvinkel är Heli-banan, som direkt skulle anslutas till huvudbanan i nordöstra Helsingfors ett mycket vettigare alternativ en en metrolinje genom sydvästra Sibbo. Ett resecentrum vid Fazers skulle även betjäna kollektivtrafiken längs Ring III mellan Aviapolis och Nordsjö hamn. Helsingfors metroplaner handlar inte om trafikplanering, utan om annekteringsstrategi.

I så väl Helsingfors utlåtande som Myllyniemis rapport ingår följande textavsnitt:

Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehiskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I Myllyniemis rapport ingår texten dessutom förutom på sida 24 även i förslagsdelen på sida 48. I samband med texten hänvisas i båda dokumenten till kartan ovan, eller i själva verket till samma powerpoint-dia där kartan ingår. Lustigt nog finns inte metrolinjen med på den även i övrigt bristfälliga och delvis felaktiga kartan, som enligt utsaga finns med för att illustrera förbindelserna. Vad denna karta däremot väl illustrerar är att Helsingfors metroplaner går i helt fel riktning.

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Yle Internytt noterar att namninsamlingen för Västerkullakilen, mot annekteringen, går bra. Adressen finns alltså på adressen http://www.hakunila.fi/fi-fi/adressit, men länken fungerar inte hela tiden. Den direkta adressen till adressen är http://www.hakunila.fi/fi-FI/adressit/LueAloite.aspx?PID=37572b75-98c8-4241-b7d5-027634aeaeba. Klockan 11:15 idag fredag hade 563 personer underteckant adressen, som öppnades på onsdag.

Det är speciellt många Sibbobor och finlandssvenskar som har undertecknat adressen för att Vikkulla eller Västerkullakilen skall bevaras som en del av Vanda. I Sibbo vill man gärna ha en buffert mellan sin kommun och huvudstaden, inte minst för att förhindra att en dela av kommunen inkorporeras med Helsingfors. Vikkullas betydelse för Vanda skall dock inte förringas. Vikkulla har Vandas enda havsstrand, Borgarstrandsvikens östra strand.

Borgarstrandsviken är så väl ekologiskt som kulturhistoriskt värdefull, men speciellt har den för Vanda ett symboliskt värde. Och när jag säger symboliskt värde, så menar jag inte att Borgarstrandsviken saknar praktisk betydelse för Vanda och vandaborna. Tvärtom är det symboliska ofta någonting mycket betydelsefullt, även om värdet inte kan mätas i pengar. Att värdet inte kan mätas i pengar betyder inte heller att det saknar ekonomisk betydelse. I affärsvärden byter börsnoterade bolag hemort av imageskäl. Folk väljer till och med bostad efter gatunamnet. Själv flyttade jag för drygt sex år sedan från Saanatunturivägen till Stora Ullholmsvägen. Det är knappast en tillfällighet att det bor mycket flera svenskspråkiga och före detta skärgårdsbor på adressen Stora Ullholmsvägen än på Saanatunturivägen ett par kilometer från min nuvarande hemgata. (Saanatunturui är ett fjäll i Enontekiö; Stora Ullholmen är en ö i f.d. Helsinge skärgård.)

Helsinge var tidigare en kustkommun med en lång havsstrand och skärgård i likhet med Sibbo och de flesta andra traditionellt svenskspråkiga kommuner i Nyland. Efter 1966, då Nordsjö inkorporerades med Helsingfors, förlorade Helsinge det sista av sin skärgård, men ett par kilometer havsstrand blev kvar i Vikkulla. Denna havsstrand saknar inte betydelse. För nylänningar har havsstranden alltid haft en stor symbolisk betydelse. Havstranden är en central faktor i nylänningarnas hembygdskänsla. Låt mig vara patetisk och citera Nylänningarnas marsch av Theodor Lindh:

Det stormande havets mäktiga sång
vart hjärta ibland oss känner,
vid vår vagga den ljöd i vår barndom en gång,
och den fostrar oss upp till männer.
När molnen sig skocka, när luften känns kvav,
när det mörknar ibland uppå färden,
som en fläkt från det friska, det fria hav
käckt storma vi ut i världen.

Framåt bjuder vågornas väldiga lek,
framåt glatt vindarna tåga,
framåt då, I bröder, mot våld och svek,
framåt mot det usla och låga!
Som vågen blott strävar med jublande mod
att få dö vid de älskade landen,
o, så låtom oss offra vårt liv, vårt blod,
allt, allt, för fädernestranden!

Låtom oss offra vårt liv, vårt blod, allt, allt, för fädernestranden! Eller låtom oss åtminstone skriva under adressen för bevarandet av Vandas sista havsstrand!


I dagens Helsingin Uutiset kommenterar Jussi Pajunen Sibbos initiativ till samarbete. Liksom notisens rubrik "Pajunen tyrmää" antyder avvisar Pajunen Sibbos erbjudande:

Helsingin valtuusto on tehnyt oman esityksensä, samoin selvitysmies Pekka Myllyniemi. Nyt katsomme, miten ne etenevät. Sen jälkeen Helsinki on valmis parhaaseen mahdolliseen yhteistyöhön

Men tänk, ärevördige överborgmästare, tänk om det generösa erbjudandet inte längre gäller efter att statsrådet har tagit ställning till Helsingfors och utredningsmannens förslag. Då kan det bli aktuellt med en inlösning av Helsingfors marker till råmarkspris.