De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007

För Sibbo rf har publicerat presentationen "Medborgarinfo 2007" (flash). I dagens Borgåblad ingår den andra artrikeln i en artikelserie med anledning av folkomröstningen om Pekka Myllyniemis förslag i söndag.

I måndagens blogginägg "Sandhamn. Den 19 februari 2007" citerade jag Osmo Soininvaara (grön), som ännu i april 2005 argumenterade mot stadsbebyggelse i Östersundom och sade att "Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle." Ett drygt år senare skrev han i Helsingin uutiset (15.7) "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia." Sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni inledde han med att säga att "Mielestäni meillä on tekeillä erinomainen päätös tai ainakin erinomainen esitys." I fallet Sibbo finns många mycket svårbegripliga detaljer. En av dessa är de gönas och Soinivaaras stöd av en annektering.

Hur kommer det sig att de grönas stora ideolog Osmo Soininvaara, som tidigare visat stor förståelse för finlandssvenskarna, Sfp och Sibbo, ingick en pakt med språkhetsare, som ville krossa "språkmuren" i öster? Hur är det möjligt de gröna i Helsingfors, som av samlingspartiser benämnts "pacifister", kom att stöda en annektering, så att kommendör Risto Rautava och överlöjtnant Jan Vapaavuri skulle få hålla kvar Sandhamn i militärt bruk? Hur kunde De Gröna, som mera än något annat parti förespråkat öppenhet, stöda ett projekt som kännetecknats av mygel och hemlighetsmakeri?

Ett centralt argument för en annektering av sydvästra Sibbo har varit att Sibbo kommun varit senfärdig och inte själv planerat Östersundom. I offentligen har man negligerat kommunens långtgående planer på en tätare bebyggelse från senaste vår. Jag misstänker att det är just dessa Sibbos egna planer på bebyggelse som fått Soininvaara och de gröna att vända kappan. Visserligen hade Soininvaara redan tidigare talat om möjligheter att utvidga stadssamhället till Östersundom, men i försiktiga ordalag. I de grönas gruppanförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 augusti 2001 sade Soininvaara följande:

Metron jatkaminen Mellunmäestä itään vaikkapa Söderkullaan saakka on niin ikään järkevä idea, jos Sipoon puolelle kaavoitetaan uusia pientaloalueita. Kaupunkirakenteen laajentaminen Sipooseen päin on kuitenkin varsin herkkä asia ja vaatii maltillista yhteistyötä naapurikunnan kanssa. Sipoonkorpi on joka tapauksessa jätettävä rauhaan.

Tanken på att dra metron ända till Sibbo å var alltså inte ny. Och en metrolinje fram till Sibbo å förutsatte även enligt Soininvaara att sydvästra Sibbo anslöts till Helsingfors. Sibbos egna alternativa planer från förra våren utgjorde ett hot mot Soininvaaras vision av ett pärlband av stadssamhällen längs metrolinjen. Istället skulle Sibbos egna planer, om de förverkligades, betyda ökad bilism. Dessutom hotades Sibbo storskog. Redan det lilla bostadsområdet Landbo norr om motorvägen har utgjort en nagel i ögat på Soinivaara och de gröna. Om Helsingfors skulle få hela sydvästra Sibbo fram till Sibbo å och Sibbo viken, skulle Helsingfors inte behöva bygga norr om motorvägen.

Där andra partier beskyllt Sfp för att utveckla Sibbo för långsamt, har Soininvaara tvärtom uttryckt bekymmer för hur det går för Sibbo när Svenska folkpartiet förlorar makten i kommunen. (Se artikeln "Helsinki ja Sipoo" i Suomen Kuvalehti 37/2006.) Med tanke på att Sibbo kunde gå samma väg som Esbo var det ytterst angeläget att göra Sibbo storskog till naturskyddsområde och nationalpark. I själva verket visade sig planerna på en annektering öppna helt nya möjligheter för nationalparksidén. De gröna i Vanda gick med på en kohandel där man avstod från Westerkullakilen mot löften om stöd för en nationalpark och spårtrafikförbindelser.

Före annekteringsbeslutet den 21 juni ifjol visste de gröna att ledande ministrar med statsministern i spetsen stödde förslaget på att Helsingfors skulle ansöka om att få inkorporera ett område som sträcker sig ända fram till Sibbo å. Vad man inte visste var att ministrarna inte hade för avsikt att ge Helsingfors hela detta område. I efterskott förefaller det uppenbart att det fanns en hemlig överenskommelse om att Helsingfors istället skulle få ett område som motsvarar Myllyniemis förslag Alt 2. Myllyniemis förslag betyder att Soininvaaras viosioner inte kan förverkligas. Dessutom utgör förslaget ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Det torde vara uppenbart att avsikten är att Helsingfors huvudsakligen skulle bygga bostadsområden norr om motorvägen.
Helsingfors stadsfullmäktige skall nästa onsdag ta ställning till Myllyniemis förslag. De gröna kommer kanske trots allt att stöda en annektering. De gröna är av socialpolitiska skäl måna om att Helsingfors inte förlorar goda skattebetalare. Efter att kommunindelningsitredarens rapport hade officiellt hade överlämnats och offentliggjorts den 30 november publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man konstaterade att de gröna i Helsingfors och Nyland har olika uppfattningar om Myllyniemis förslag. Ur de grönas ställningstaganden kan man utläsa att gränskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo i själva verket handlar om konkurrens och bristande samarbete mellan huvudstadsregionens städer.

Om det ännu är öppet hur de gröna i Helsingfors förhåller sig till Myllyniemis förslag, så torde det vara klart att de gröna i Vanda tar avstånd från förslaget. Åtminstone har Timo Juurikkala och ordföranden Laura Häggblom uttryckt en mycket samstämmig syn på sina respektive bloggar. Jag citerar först Juurikkala:

Tänään julkistettu selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti on pettymys: toteutuessaan esitetynlainen rajansiirto uhkaa vakavasti Sipoonkorven arvokkaita metsäalueita.
Sipoolta haukattavassa palasessa on lähes puolet sellaista metsäaluetta, jota on ehdotettu perustettavaan kansallispuistoon. On olemassa vaara, että Helsingin rakentamisahne johto haluaa muuttaa ikimetsiä asuinalueiksi. Niin ei saa käydä.
Sipoon suunnan mahdollisen asuntorakentamisen pitäisi pääosin kohdistua Porvoon moottoritien eteläpuolelle. Myllyniemen rajaus ei tue tätä ajatusta.
Positiivista selvitysmiehen esityksessä on se, että pääosa saaristosta sekä Ingmanin tehtaat ja Söderkullan seutu jää Sipoolle.

Sedan Häggblom:

Tänään selvitysmies Pekka Myllyniemi antoi esityksensä Helsingin ja Sipoon osakuntaliitosasiasta.
Ehdotus on kyllä pettymys. Helsinkiin liitettäisi alue, jossa on mukana paljon Sipoonkorven maita. Ehdotus vaarantaa Sipoonkorven kansallispuiston toteutumisen lisäämällä kaavoituspainetta arvokkaalle metsäalueelle.
Rakentamisen tulee kohdistua erityisesti Porvoonväylän eteläpuolelle.
On hyvä, että ehdotusalue on pienentynyt alkuperäisestä Helsingin esityksestä ja että mm Ingmanin tehtaat jää Sipoolle.

Häggblom kritiserar inte bara Myllyniemis förslag, utan fördömer även Helsingfors agerande. För övrigt har även Soininvaara betonat att Sibbo bör få behålla Ingamans fabrik. Soininvaara hade däremot gärna sett att ett ännu större område av Sibbo hade anslutits, än det som Helsingfors har föreslagit. Jag citerar ur diskussionsptotokollet från den 21 juni:

Toivon, että johonkin järjestelyihin Sipoon kunnan ja valtion kanssa päästäisiin siitä, että Sipoon korpi säilyisi. Olisin toivonut, että raja tältä osin olisi vedetty vähän enemmän pohjoiseen päin.

Soininvaaras tro på att Helsingfors skulle bevara Sibbo storskog bättre än Sibbo är märklig. Genom sitt annekteringsbeslut har Helsingfors dock föralett att Sibbo i panik ritat om utkastet till generalplan så att den nu faktiskt hotar storskogen betydligt allvarligare än den annars hade gjort.

Ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) har publicerats som bilaga till föredragningslistan för kommunfullmäktigemötet i Sibbo den 26 februari. Till utlåtandet bifogas bl.a. ett utlåtande av docent Toivo Pihlajaniemi från den 25 januari, som jag inte tidigare har noterat. I sin rapport stöder sig Myllyniemi i sin tolkning av lagen på Pihlajaniemi bok Kuntajakolaki selityksin. Till utlåtandet bifogas även Sibbo kommuns besvärsskrift 23.11.2006 till HFD, där denna blogg finns med på ett litet hörn.

Förbi självcensur och filter. Den 20 februari 2007

Ledaren i dagens Borgåblad har rubriken "Rösta för Sibbos och sibbobornas intresse".

Jag har tagit ibruk den lite enklare adressen www.wadenstrom.net/sibbo för listan med blogginlägg om "fallet sibbo". Dessutom kan min blogg nu även nås via adressen www.wadenstrom.net/blogg.

Idag är jag studiogäst i Radio Vega Östnyland klockan 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Håkan Eklund, som är redaktör för tidskriften Skärgård, har igår kväll skrivit om min blogg på sin blogg "Arktiska latituder". Under rubriken "Förbi självcensur och filter" tar han fasta på bloggandets betydelse för demokratin. Jag citerar:

Ingen dagstidning vill ägna så mycket utrymme åt ett enda problemområde, därför är detta med bloggar/bloggande och internet som sådant en demokratisk höjdare - som tar sig förbi den självcensur, de filter och "locket på filosofi" som tidningar ibland håller sig med i vissa eldfängda konstellationer.

15:00
Programmet "Tisdagsgästen", som sändes i Radio Vega Östnyland, handlade till stor del om mitt bloggskrivande och fallet Sibbo. Programvärden tog själv upp det faktum att delar av Myllyniemis rapport har kopierats från från Wikipedia. Strax efter den lokala sändningen sände Radio Vega "Slaget efter tolv", där Jan Vapaavuori, Harry Harkimo och Caspar Bernzen debatterade Sibbofrågan.

Vapaavuori har i dagens Ilta-Sanomat publicerat en insändare under rubriken "Sipoon rakentaminen olisi ympäristöteko". I insändaren säger Vapaavuri att västra Sibbo måste bebyggas för att förhindra att samhällsstrukturen splittras.Vapaavuori vill med andra ord bekämpa det s.k. Nurnijärvifenomenet. Just idag har Vapaavuori även publicerat ett nytt blogginlägg, där han med adress till Matti Vanhanen skriver att "tärkeää olisi yleisen Nurmijärvi-ilmiön ihannoinnin sijasta ryhtyä toimiin eheämmän ja tiiviimmän yhdyskuntarakenteen puolesta". I sin insändare skriver Vapaavuori att eftersom en stor del av människorna vill bo i småhus, har bebyggelsen splittrats omkring i Nyland. Det räcker, enligt Vapaavuori således inte bara att bygga tätare i Helsingfors, utan det behövs även nya områden med småhus. Dess värre har man från Helsingfors sida talat om att bygga sydvästra Sibbo med effektivitetskoefficienten 0,9, vilket motsvarar tätheten i ett tätt bebyggt höghusområde. Ett sådant "småhusområde" är nog inget alternativ till Nurmijärvi. Än mera demagogisk blir Vapaavuori mot slutet av insändaren. Jag citerar:

Pääkaupunkiseutu on laajentunut jo pitkään sekä pohjoiseen että länteen. Etelään se ei voi laajentua, koska siellä tulee meri vastaan. Olisi sekä kansantaloudellista tuhlausta että ympäristön kannalta tuhoisa, jos etelän ohella myös itäsuunta olisi suljettu pois. Siksi läntisen Sipoon rakentaminen toden totta olisi suuri ympäristöteko.

Intressant nog säger Vapaavuori i sin artikel ingenting om en annektering av sydvästra Sibbo. I "Slaget efter tolv" medgav Vapaavuori att det ur nationalekonomisk synvinkel inte spelar så stor roll om det är Sibbo eller Helsingfors som bygger sydvästra Sibbo. Vapaavuori tvivlade dock på uppriktigheten i Sibbos vilja att förverkliga sina planer. Jag har en känsla av att Vapaavuori närmast bedriver valkampanj och försöker hålla skenet uppe fram till valet.

Bloggen är en utväg när andra medier lägger locket på, men när det gäller fallet Sibbo har även Radio Vega varit en kanal förbi självcensur och filter. Åtminstone upplevde jag en stor lättnad när Rundradion som första medium i december släppte nyheten om kompierad text i Myllyniemis rapport. (Se Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006.)

Sandhamn. Den 19 februari 2007

Finlands naturskyddsförbund har publicerat ett ny pdf-fil med Helsingfors miljövårdsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse över Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning. I det nyare men till innehållet oförändrade dokumentet fungerar även hyperlänkarna till Wikipedia. I Myllyniemis rapport fungerar de inte. Naturskyddsorganisationens syfte med att kopiera en sida ur Wikipedia är uppenbarligen att lyfta fram det faktum att även Myllyniemi gjort det i sin rapport. Myllyniemi har dock inte följt de villkor som GNU Free Documentation License ställer. Angående Myllyniemis plagiering av Wikipedia se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006", "Pirathandel. Den 26 december 2006" och "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".

Tisdagsgästen i Radio Vega Östnyland i morgon den 20 februari heter Ralf Wadenström. Diskussionen lär skall handla om bloggar och denna blogg i synnerhet. Sändningen börjar 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom har sedan senaste sommar nästan enbart handlat om fallet Sibbo. Min blogg är den enda i sitt slag, men många andra bloggskrivare har skrivit om Sibbofrågan. Sedan överborgmästare Jussi Pajunen inledde sitt bloggskrivande med blogginlägget "Päätin aloittaa oman blogin kirjoittamisen" den 17 februari ifjol har en stor del av överborgmästarens blogginlägg handlat om Sibbo. Redan i det första blogginlägget handlade till största delen om Sibbofrågan. Jag citerar:

Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin keskusteluttaa. Näille alueille pitäisi tulevan kahdenkymmenen vuoden aikana kyetä rakentamaan asunnot lähes 50 000:lle uudelle asukkaalle. Uudet asuntoalueet olisi parasta kytkeä itään jatkuvaan metrolinjaan.
On tietenkin selvää, ettei Sipoon nykyiset 18 000 asukasta kykene kantamaan näin suurta seudullista kehitysvastuuta varsinkaan, jos peruskaupunki-infran lisäksi rahoitettavaksi tulisi metron jatkamisesta aiheutuvat kustannukset.

Pajunen hävdar redan här, åtminstone indirekt, att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området ansluts till Helsingfors. Lika väl har Helsingfors anklagat Sibbo för samarbetsovilja, då kommunen reserverat sig mot en metrolinje österut. I sitt blogginlägg noterar Pajunen även att "Sipoo haluaa edelleen Heli-radan rakentamista", vilket han förklarar med att staten helt bekostar en järnväg, medan Sibbo skulle vara tvungen att betala 70 % av en metrolinje. I en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i affärstidningen Nordicum 6/2006 sida 6 talar Pajunen själv lika väl om en snabbare järnväg till Sankt Petersburg:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

Månne inte överbormästaren här talar om Heli-banan? Av förekommen anledning har Helsingfors i samband med Sibbofrågan helt tigit om Heli-banan. Undantaget är i utlåtandet till länsstyrelsen där man besvarar min anmärkning med påståendet att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." I intrvjun i Nordicum säger Pajunen för övrigt att "Helsingfors har förhandlat med grannstaden Sibbo" och att en "oberoende rådgivare" föreslagit att Helsingfors skulle få 30 kvadratkilometer av Sibbo...

Sitt andra blogginlägg skrev överborgmästare Pajunen redan den 21 februari. Under rubriken"Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" skriver Pajunen att "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni on nimeltään Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi." Speciellt noterar Pajunen om Ilaskivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu."

Liksom Pajunen har stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori, som började skriva blogg i juni ifjol, behandlat Sibbofrågan i flera blogginlägg. Senast Vapaavuori behandlade Sibbofrågan var i inlägget "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko, 3.2.2007", som fick stor uppmärksamhet i medierna. Mindre uppmärksamhet fick blogginlägget "Santahamina, 22.11.2006", där Vapaavuori skriver följande:

Olenkin selkeästi eri mieltä mm. SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoman kanssa Santahaminan kohtalosta. Minusta Santis tulee jättää puolustusvoimille.

Den 20 april 2005 gjorde Samlingspartiet i Helsingfors ett uttalande, enligt vilken Helsingfors bör verka för att Sanhamn bevaras i sitt nuvarande bruk. Vapaavuori själv gick så långt att han kritiserade försvarsminister Seppo Kääriäinen för åsikten att armén och det civila kunde samsas på Sandhamn. (Se artikeln "Herra Helsingin herra" i Reserviläinen 4/2005.) Vapaavuori är inte den enda Samlingspartisten i Helsingfors som har förespråkat att försvarsmakten stannar kvar på Sandhamn. För ett år sedan lär Pajunen i ett TV-program ha sagt att "Helsinki on koko Euroopan väljimmin rakennettu pääkaupunki, joten Santahaminaa ei tarvita asuinrakentamiseen." Även stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden Risto Rautava (saml), som varit kommendör i Sandhamn, har här bevakat sina intressen. Enligt diskussionsprotokollet sade han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 följande:

Yksi sellainen hyvä kysymys on, että eikö myös miljoonan ihmisen metropolialue tarvitse oman varuskunnan ja oman joukkonsa, varsinkin kun Hyrylässä toiminta loppuu ja se siirtyy Hämeenlinnan suuntaan? Elikkä helsinkiläisille on merkittävä arvo siinä mielessä Santahaminalla ja Kaartin Jääkärirykmentillä, että se on yksi palveluspaikka pääkaupunkiseudun varusmiehille, jotka sitten puolustavat tällä tavalla omaa kotiseutuaan.
Keskustelu, jota tästä käydään, on populistista, aika huolimatonta huulenheittoa, joka ei perustu mihinkään realismiin. Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön.

Efter Rautavas anförande forsatte Vapaavuri, som sade följande:

On vähintäänkin merkillistä, että puolustusministeri - joka tosin on kaukaa Savosta - on viikon aikana, saman viikon sisällä ensin lakkauttanut Helsingin Ilmatorjuntarykmentin - joka on Hyrylässä - ja sitten esittää Helsingin alueella olevan varuskunnan lakkauttamista.

Kaiken kaikkiaan tulee sellainen vaikutelma, että tässä on kyse kepulaisen hajasijoituksen ja vihreiden pasifismin epäpyhästä allianssista, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa.

Kysymys Santahaminasta ei ole ajankohtainen. Keskustelu on ennen aikaista ja tarpeetonta. Helsingillä ei ole mitään syytä kiirehtiä mitään neuvotteluja tämän asian suhteen. Meillä on tuore yleiskaava. Meillä on tuore maakuntakaava. Meillä on vapautumassa isoja alueita asuntotuotantoon. Helsingillä ei ole siinä mielessä pulaa tämäntyyppisestä maasta eikä edes olisi käyttöä sille lähiaikoina.

Efter Vapaavuori höll Osmo Soininvaara (grön) ett anförande där han framhöll att "mielestäni olisi kiire saada osa Santahaminasta asuinkäyttöön." Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) konstaterade för sin del att "Voimassa olevien, nykyisen asuntotehokkuuden mukaan jos Santahamina kaavoitettaisiin asunto-, työpaikka- ja virkistysaluekäyttöön, niin sinne todennäköisesti mahtuisi noin 40 000 - 50 000 asukasta, joten se on iso tärkeä alue." Där Anttila talade om 40 000 - 50 000 invånare hade hennes partikamrat biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen föreslagit att Sandhamn kunde byggas för hela 100 000 invånare, vilket Yrjö Hakanen (fkp) framhöll i sin replik.

Medan Centern motsatt sig att Malms flygfält omvandlas till bostadsområde har Samlingspartiet motsatt sig att Sandhamn blir bostadsområde. De Gröna och speciell Osmo Soininvaara har förespråkat att så väl Sandhamn som Malm tas i bruk som bostadsområde. I en artikel mod rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset den 10 april 2005 skrev Soininvaara:

Pekka Korpinen on kaavaillut Santahaminaan jopa sataatuhatta asukasta. Se on lievästi sanottuna liikaa, mutta hyvin suunnitellen ehkä neljäkymmentätuhatta asukasta mahtuisi.

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.

Ett drygt år efter att Soininvaara hade publicerat den ovanciterade artikeln förespråkade han lika väl en annektering av sydvästra Sibbo. Kanske hade han informerats om att Sibbo själv planerade urban bebyggelse i Östersundom?

För några år sedan lyssnade jag tillsammans med ett hundratal lärare i Helsingfors på ett föredrag av biträdande stadsdirektör Martin Meinader, som berättade om varför Helsingfors stad hade köpt upp mark i Sibbo. Planen var att göra ett markbyte med staten, som skulle ge Sandhamn i utbyte mot marken i Sibbo. Försvarsmakten visade sig dock inte vara villig att lämna Sandhamn och flytta till Sibbo. Nu när så väl försvarsministern som finansministern föreslagit att Sandhamn görs till bostadsområde är det Helsingfors som vill bevara ön i militärt bruk. Visst är det högst ironiskt att man nu försöker utnyttja stadens markegendom i Sibbo för att hålla bostadsbebyggelsen borta från Sandhamn.

När Gustav Vasa år 1550 grundade Helsingfors, hade han haft för avsikt att grunda en stad på Sanhamn. Staden kom dock att grundas i Forsby vid Vanda ås mynning. Redan 1640 flyttade staden söderut till Estnäs, men sedan dess har staden inte just vuxit söderut. I gårdagens blogginlägg citerade jag Jan Vapaavuori, som efter att ha sett på en karta noterade att Helsingforsregionen inte kan växa söderut. I verkligheten kunde samhällsstrukturen i huvudstaden mycket väl växa söderut till Sandhamn. Dess värre har det stått en samlingspartistisk mur i vägen.

"Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut". Den 18 februari 2007

I dagens Helsinginsanomat på sida A 10 finns en notis med rubriken "Sipoolaisilta yli 3 000 huomautusta liitosesityksestä". Samma sida fylls nästan helt av en temahelhet om Helsingfors "metropolområde" och sydvästra Sibbo. Största delen av texten finns även på tidningens webbplats. (För länkar till texterna, se gårdagens blogginlägg.) I själva tidningen ingår ytterligare en artikel med rubriken "Peltoa enemmän kuin rakennuksia". Ur artikeln framgår att mannen på gatan i metropolens föreslagna centrum Kampen inte upplever Helsingfors eller huvudstadsregionen som en metropol eller ett metropolområde.

Helsingin Sanomat har förutom mannen på gatan frågat stadsdirektörerna, styrelseordförandena och fullmäktigeordförandena i Helsingfors, Vanda, Esbo och Sibbo vad de ser på en karta där det ritats ut två cirklar med Kampen som mittpunkt samt det område i Sibbo som Helsingfors ansökt om att få inkorporera. Svaren finns förutom i själva tidningen även på bloggen "Kaupungin hai" i blogginlägget "Päättäjiltä kysyttiin metropolialueesta".

På kartan som Helsingin Sanomat visade framgår, till skillnad från kartan ovan, inte bebyggelsen i huvudstadsregionen. Kartan ovan ingår som bilaga i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen och finns även i Myllyniemis rapport, men cirklarna har ritats in för detta blogginlägg. Liksom på Helsingin Sanomats karta är cirklarna ritade så att gränsen till det område i Sibbo som Helsingfors önskar inkorporera tangerar cirklarna.

Vad de olika politikerna påstår sig se på kartan beror helt på deras perspektiv. Vandas nya stadsfullmäktigeordförande Tapani Mäkinen representerar dock inte nödvändigtvis ett Vandaperspektiv, eftersom han i egenskap av samlingspartistisk ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse närmast är att beteckna som en marionett för Helsingfors. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori utnyttjar förfrågan helt till att på ett propagandistiskt sätt förespråka en annektering av sydvästra Sibbo.

För det första noterar Vapaavuori att Vanda och Esbo har områden som ligger på längre avstånd från Helsingfors centrum än sydvästra Sibbo gör. Detta är visserligen sant, men speciellt områdena i Esbos är till största delen glesbebyggda, vilket framgår ur kartan ovan. Lika väl hävdar Vapaavuori, liksom han nyligen gjorde på sin blogg, att "ainakin läntinen Sipoo on tai sen pitäisi niin kansantaloudellisista kuin ekologisista syistä olla osa pääkaupunkiseudun yhtenäistä kaupunkirakennetta." Vapaavuoro "ser" även sådant som på inget sätt kan läsas ur kartan. Därtill ser han det banala faktum att regionen inte kan utvidga söderut, vilket enligt Vapaavuori betyder att det är synnerligen viktigt att inga andra väderstreck utesluts.

Det sistnämnda argumentet har upprepats i många olika sammanhang. T.ex. skriver Pekka Myllyniemi i sin rapport att "Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck." Påståendet är direkt kopierat från Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni och återfinns även i Helsingfors berömda utlåtande till Länsstyrelsen. I rapporten kommer Myllyniemi även med följande påstående, som faller på sin orimlighet:

Det har gått 40 år sedan föregående expandering österut. Under denna tidsperiod har huvudstaden kunnat växa i endast två riktningar, varför samhällsstrukturen har splittrats, arbetsresetrafiken blivit allt livligare så att det förekommer stockningar och boendekostnaderna stigit okontrollerat.

Myllyniemi säger inte direkt att huvudstaden bara kunnat växa norrut eller västerut, men ur sammanhanget framgår det att det är den ostliga riktningen som han hävdar att har varit stängd. Myllyniemi har här tydligen missat poängen i det argument som han levererats av Helsingfors. Huvudstaden har inte utvidgats västerut eller norrut sedan 1946. Tvärtom mot vad Myllyniemi låter förstå är det huvudsakligen i östlig riktning som huvudstadens samhällsstruktur har kunnat växa. Först nu bygger Helsingfors östra Nordsjö och Fallbacka vid Österleden invid gränsen till Vanda. Myllyniemi borde istället ha skrivit att samhällsstrukturen i huvudstadsregionen endast kunnat växa i två riktningar, men även detta påstående, som Helsingforsledningen flera gången upprepat, kan ifrågasättas. Själva idén om två väderstreck torde ha kläckts av stadsdirektör Jussi Pajunen. Redan i januari ifjol sade Pajunen följade i Jyty-lehti 1/2006:

Ollakseen tiivis kaupunkirakenteen on voitava kehittyä kaikkiin suuntiin. Etelässä on meri ja idässä Sipoo, joten kehitys on edennyt länteen ja pohjoiseen. On löydettävä keinot tiiviin kaupunkirakenteen ja metron jatkamiseksi Sipoon suuntaan.

I ett pressmeddelande, som fick uppmärksamhet i finlandssvenska medierna, gjorde Mari Kiviniemi (c) den 2 december följande uttalande:

Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

- Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin.

I sig är det inte ovanligt att storstäder är kuststäder, vars utbredning begränsas av havet. Många storstäder är dessutom omringade av berg. Fysiska hinder kan ha en positiv effekt på sammanhållningen i samhällsstrukturen. Även om det skulle stämma att Sibbo utgjort en språkpolitisk mur för Helsingforsregionens utveckling, utgör det (land)område som Helsingfors önskar inkorporera en sektor på under 20° av 360°. Sydvästra Sibbo utgör därmed mindre än en tjugonde del, inte en fjärde del av områdena mellan cirklarna på kartan. Att tala om fyra väderstreck är tom retorik, speciellt som man samtidigt talar om fem finger.

Idén om fem fingrar torde ha hittats på för att legitimera Raimo Ilaskivis snart tjugo år gamla förslag på att annektera sydvästra Sibbo. Inte heller detta argument håller kritisk granskning, vilket Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har noterat i sitt utlåtande över Myllyniemis rapport:

Ilaskiven selvityksen mainitaan kuntajakoselvittäjän tekstissä perustuneen ns. 5-sormimalliin, ja Sipoon rannikolle suuntautuvan viidennen sormen olevan muita heikommin kehittynyt. Jos tarkastellaan aluerakennekarttaa, huomataan tämän viidennen sormen olevan rakennettu siinä missä sormet 1,2 ja 3. Ainoastaan sormi 4 on voimakkaasti kehittynyt.

Det är intressant att notera hur Helsingfors stadsdirektörers demagogiska påståenden förts vidare, då sakargument saknats.

Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007

I en kolumn med rubriken "De många sveken" i dagens Hufvudstadsblad berör Pär Stenbäck Sibbofrågan i relation till Sfp:s möjligheter till medverkan i nästa regering. Stenbäck skriver att "Kanske Sibbo blir den knäckfråga med vars hjälp centern försöker mota ut sfp." Stenbäck konstaterar att flera partier vill ha ut Sfp ur regeringen, men han är mest bekymrad över signalerna från Centern:

Centerns syndalista är lång: Gruppordförandes åsikt att det inte längre behövs svenska ministrar i regeringen, den Sibbogroda som partiets toppkandidat i Helsingfors levererade och försökte rätta, Vanhanens engelska med Reinfeldt, allt är signaler om en förändrad attityd.
Det är sorglustigt att se hur centern än en gång vill göra sig urban och ivrigt godtog Sibboplundringen. Man lägger sig platt för att framstå som salongsfähig för stadsväljare, sdp och samlingspartiet.

I Sibbofrågan är Centern åtminstone inför valet högst splittrad. Det är därför desto mera anmärkningsvärt att partiordförande Matti Vanhanen, som i riksdagsvalet ställer upp i Nylands valkrets, hela tiden stått för samma åsikt som Centern i Helsingfors. Redan långt före Helsingfors annekteringsplaner fick publicitet stod Centerns Helsingforsdistrikt bakom Vanhanens kontroversiella linje gällande Malm. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.) I ett ställningstagande daterat 14.12.2004 säger Centern i Helsingfors att "Helsingin Keskustan mielestä uuden lähiön rakentaminen Malmin lentokentän paikalle ei ratkaise Helsingin asuntokannan ja asuntojen kysynnän välistä risti-riitaa." I det här skedet förespråkade man ingen inkorporering av sydvästra Sibbo, utan tvärtom konstraterar man att "Helsingin pinta-ala ei kasva, joten asukaslukukaan ei voi kasvaa loputtomasti." Centerns och Vanhanens ställningstagande mot ett bostadsområde vid Malms flygstation gick emot gjorda överenskommelser och stod i konflikt med Samlingspartiets, socialdemokraternas och de grönas linje i frågan. Däremot var majoriteten av befolkningen i Helsingfors för ett bevarande av Malms flygfält. Här hade Centern en chans att med en något populistisk linje erövra Helsingfors.

Under Vanhanens tid som partiordförande har Centern satsat på Helsingfors. I september 2005 fick Mari Kiviniemi ta över Paula Lehtomäkis ministerportfölj. Kiviniemi är förutom riksdagsledamot och statsminister Vanhanens före detta rådgivare bl.a. stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors och medlem i Nylands landskapsfullmäktige. Genom Laura Kolbe, som är medlem i stadsplaneringsnämnden, har Centern fått insyn och ett visst inflytande över stadsplaneringen i Helsingfors. Det förefaller uppenbart att iformationsutbytet mellan Helsingfors stadsplaneringskontor och statsministern inte bara har gått via Hannes Manninen. Det har gått rykten om att det i själva verket var statsminister som tog initiativet till Helsingfors annekteringsbeslutet. Själva idén till en annektering är naturligtvis inte Vanhanens, men Helsingfors hade inte gjort sitt annekteringsbeslut i juni ifjol om statsministern inte hade ställt sig bakom initiativet. Frågan är när Vanhanen började stöda en annektering.

I sitt anförande vid det "historiska" fullmäktigemötet den 21 juni ifjol sade Laura Kolbe enligt diskussionsprotokollet att "Helsingin keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat sekä tätä hanketta että alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen tavoitetta liittää nyt osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." Fullmäktigeledamot Kolbe lyfte alltså fram Manninens stöd eller "målsättning", men frågan är om inte det var Vanhanens stöd som var avgörande. I ett ställningstagande från samma dag säger även Centern i Helsingfors att "Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevsvat alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk.) tavoitetta liittää osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." I sitt anförande framhöll Kolbe att "Uskomme, että päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilymistä mm. ilmailukäyttöön Helsingin Keskusta on niin voimakkaasti tukenut." I partidistriktets ställningstagande heter det lika så att "Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä muun muassa ilmailukäyttöön keskusta tukee." I sitt tal vid öppnandet av bostadsmässan i Esbo den 14 juli framhöll även Vanhanen att annekteringsbeslutet ger nya möjligheter för Malm genom att säga "Toivon ... vakavasti, että Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Under Vanhanens besök i Borgå den 10 januari frågade Borgåbladet Vanhanen om det var han som tog initiativet till annekteringen. Vanhanen svarade "Nej, jag reagerade bara snabbt". (Se Bbl 11.1.2007 sida 4.) I intervjun i Rakennuslehti den 23 november sade Vanhanen att han fick veta om Helsingfors planer lite före ärendet gick till behandling i Helsingfors beslutfattande organ och tillade "Minulle kerrottiin Sipoon ideasta ja sanoin, että olen valmis tukemaan periaatetta." Ärendet gick till behandling i brådskande ordning först den 21 juni. Vanhanen hade i verkligheten känt till "Sibboidén" långt tidigare.

Den 4 april var Matti Vanhanen på plats då Helsingfors partidistrikt höll sitt årsmöte. I samband med årsmötet gjorde Centern i Helsingfors ett ställningstagande enligt vilket partidistriktet föreslår att Mari Kiviniemi väljs till partiets viceordförande vid Centerns partikongress i juni. Ställningstagandet publicerades liksom brukligt samma dag. Vid årsmötet antogs även ett annat ställningstagande, som dock publicerades först den 4 juni. Jag citerar ur stälningstagandet:

Tonttitarjontaa voitaisiin lisätä merkittävästi kaavoittamalla Länsi-Sipoossa sijaitsevia maa-alueita. Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin.

Keskustalaisten mukaan Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta, jotta sinne saadaan riittävät palvelut ja julkiset liikenneyhteydet. Suunnittelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen. Alueen rakentamisessa ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Keskustan Helsingin piirin vuosikokouksessa oli mukana myös puolueen puheenjohtaja, pääministeri Matti Vanhanen. Hänen mukaansa asumisen ongelmat kärjistyvät nimenomaan pääkaupunkiseudulla ja kehyskunnissa.

- Ainoastaan tonttitarjontaa lisäämällä pystytään hillitsemään asumisen kustannuksia koko Helsingin seudulla. Kaupungin ja valtion tulee yhdessä huolehtia riittävästä tonttitarjonnasta, Vanhanen totesi Helsingin Keskustan vuosikokouksessa.

Centern i Helsingfors dröjde länge med att publicera sitt ställningstagande för Sibboidén, men det är anmärkningsvärt att ställningstagandet trots allt publicerades före ärendet gick till behandling i Helsingfors beslutsfattande organ. I ställningstagandet från årsmötet säger Centern i Helsingfors ännu att partidistriktet stöder en annektering "ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin." Kanske vilseledde Helsingforsledningen medvetet Centern och statsministern genom att hävda att Sibbo visat förhandlingsovilja. Å andra sidan vädjade kommunstyrelsen i Sibbo ännu dagen före annekteringsbeslutet om förhandlingar, vilket Centern i Helsingfors kände till. Så väl Vanhanen och Manninen som Kiviniemi och Kolbe torde läsa Helsingin Sanomat. Den 18 juni, två dagar före Helsingin Sanomat avslöjade att statsrådet stöder Helsingfors annekteringsplaner, skrev Heikki Blåfield i Helsingin Sanomat en mycket upplysande insändare där han bl.a. noterade att "Sipoossa tehdään nyt yleiskaavoitusta, mutta Helsinki ei ole ollut kiinnostunut tutustumaan eikä osallistumaan Sipoon tulevaisuuden linjauksiin." Blåfield föreslår även att Sibbo tvångsinlöser den mark som Helsingfors pantar på i Sibbo, ifall Helsingfors fortsätter att vara passiv.

Centern inte bara godtog Sibboplundringen, trots Sibbos förhandlingsvilja. Centern i Helsingfors ville ta åt sig äran för den planerade plundringen så mycket att man förrådde de hemliga planerna.

22:30
I morgåndagens Helsingin Sanomat ingår ett mycket intressant tema. Huvudartikeln har på tidningens webbplats rubriken "Kysely kaupungin päättäjille: Helsingin metropolialue näkyy yhä selkeämpänä". På webbplatsen finns även en bakgrundstext med rubriken "Näin kysely tehtiin". Kimmo Oksanen, som skrivit texterna, har även behandlat temat på sin blogg "Kaupungin hai" under rubriken "Päättäjiltä kysyttiin metropolialueesta".

Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har publicerat ett utlåtande (pdf) över Myllyniemis rapport. I utlåtandet tar man bl.a. fasta på utredningsmannens jävighet och på att en omfattande del av rapporten är kopierad från Wikipedia, vilket förklarar en del av rapportens felaktiga uppgifter. Själva rapporten betecknas, med stor fyndighet, som en pamflett. Jag älskar dylik humor!

Den nuvarande regeringen har kokat soppan. Den 16 februari 2007

I en insändare i gårdagens Kyrkpressen skriver biskop Gustav Björkstrand att kyrkan ingalunda förhållit sig passiv vare sig då det gäller kommun- och servicestrukturreformen i allmänjhet eller fallet Sibbo. Kyrkan har, enligt biskopen, tagit direkt kontakt med beslutfattarna istället för att gå via offentligheten. Björkstrand förundrar sig i insändarartikeln över att statsrådet förefaller vara helt oventande om följderna för församlingarna. Ämnet behandlas även i en skild artikel med rubriken "Församlingarna glömdes bort". Tidningen skriver att "Församlingarna i Sibbo har helt glömts bort då frågan om en eventuell annektering av vissa delar av kommunen till Helsingfors har beretts." Jag skulle påstå att hela annekteringen överhuvudtaget inte alls beretts enligt normal förvaltningssed.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en notis med rubriken "Sibbo fick ministerstöd". Notisen bygger på en notis med rubriken "Ministeri Tanja Saarela asettui Sipoon puolelle" i gårdagens Sipoon Sanomat. Kulturminister Tanja Saarela, som öppnade en konstutställning i Sibbo förra fredagen, tog klart ställning mot "tvångsmetoder" i Sibbofrågan.

Sipoon Sanomat fortsätter att förfölja riksdagskandidat Matti Vanhanen på hans valturné. Förra veckan var Vanhanen på valmöte i Träskända tillsammans med nio andra kandidater från Centern. Sipoon Sanomat refererar från tillställningen i en artikel med rubriken "Ei pienellä Sipoolla mitään hätää ole". Rubriken är ett direkt citat av Vanhanen. Artikeln har även en underrubrik, som säger allt: "Omat jättivät pääministerin vaali-illassa Sipoo-asiassa yksinään".

Gränskonflikten dominerar helt de 24 sidor tjocka broadsheettidningen. Därför refererar jag bara valda bitar. I en artikel med underrubriken "Sipoolaisikta ehdokkailta ei tarvitse kysyä rajakantaa" säger riksdagskandidat Christel Liljeström att den den nuvarande regeringen torde besluta i gränstvisten och fortsätter:

Päättäkööt sitten, nyt Sipoolla on hyvä tuuli purjeissa. Onhan tämä hallitus tietysti sopan keittäneety ja joutunut samalla seuraamaan asiaa valituksineen ja kuntalaismielipiteineen.

En soppa är vad vissa centerministrar åstadkommit. Greppet om sleven har de förlorat för länge sedan. Liljeström förutspår att en besvärsprocess följer oberoende av vilken regering som gör beslutet och oberoende av till vilken sidas fördel beslutet avgörs. Kanske har Liljeström rätt, men jag tvivlar på att Helsingfors skulle besvära sig ifall regeringen avgör frågan till Sibbos fördel. Om inte förr så under en rättsprocess torde Helsingforsledningens mygel och brott mot grundläggande förvaltningsprinciper komma i dagen. Kanske har Liljeström trots allt rätt i att det ur Sibbos synvinkel vore bäst att den nuvarande regeringen i egenskap av expeditionsministär avgör frågan. Ministrarna i den nuvarande regeringen, som kokat soppan, torde önska att Sibbofallet glöms så fort som möjligt. Jag tvivlar dock fortfarande på Sfp:s ursprungliga motiv till åsikten att en expeditionsregering bör göra beslutet. Å andra sidan är det orimligt att förvänta sig att partiet skulle prioritera den optimala tidtabellen för avgörandet i Sibbofrågan framför alla andra målsättningar.

I dagens Hufvudstadsblad svarar Sfp:s partisekreterare Ulla Achrén på Carl-Henrik Nybergs beskyllning av Svenska folkpartiet för machiavellism i Sibbofrågan. (Se Sibbofrågan är ett viktigt politiskt beslut. Den 13 februari 2007.) Achrén säger att Sfp är rädd för machiavellism, eller politiskt svek. Hon torde främst syfta på Sdp. Jag citerar:

Förhandlingar mellan Helsingfors och Sibbo har vi talat för ända från början, men förslag om sådana får inte vara enbart valtaktiska för att sedan, ja vad?
För oss är alltså inte den exakta tidtabellen avgörande, utan klara åsikter. Vi upprepar därför vad vi tidigare sagt, tro inte på något annat än entydiga besked i själva sakfrågan - det vill säga tvångsannektering eller inte - före valet.

I "valhörnan" i dagens Hbl ingår en artikel med rubrikenm "Sfp behövs nog" av Jacob Söderman (Sdp). Ack om alla sosialdemokratiska riksdagskandidater vore lika samarbetsvilliga och pålitliga som Söderman. Jag citerar ur Södermans artikel:

Det är förbryllande att centern driver kampanjen mot Sibbo så aggressivt. Partiets viceordförande har till och med odlat språkligt färgade argument.

Generalplanen. Den 15 februari 2007

"3300 Sibbo-anmärkningar mot gränsförslag" är rubriken på en notis på Yle Internet/ Östnylan. "Vantaalaisilta 1600 nimen Västerkulla-adressi Hannes Manniselle" är rubriken på en artikel på Helsingin sanomats webbplats.

Helsingin Sanomats nyhet på dagens löpsedel är att det i huvudstadsregionen finns färdigt planerade tomter för 150 000 nya invånare i huvudstadsregionen. (Se artikeln "Tuhannet tyhjät tontit odottavat arvonnousua pääkaupunkiseudulla".) En orsak till att tomterna inte byggs är att markägarna väntar på ytterligare prisstegringar. Det är väl bara en tidsfråga när bubblan spricker. De höga tomtpriserna har lika väl av vissa ministrar ansetts motivera en inkorporeing av sydvästra Sibbo. Samtidigt har regeringen i Marja-Vandaaffären bidragit till att skruva upp priserna.

Generalplanen för Sibbo 2025 har fått en egen webbplats eller webbsida med bilagor på kommunens webbsite. Adresserna är http://www.sipoo.fi/fi/ajankohtaista/yleiskaava och http://www.sibbo.fi/se/aktuellt/generalplan. På webbplatsen framgår att Sibbo kommun i själva verket arrangerar hela fem informationstillfällen om generalplanen:

27.2 Nickby, AI Virtanen salen
1.3 Helsingfors, Hotell Arthurs festsal
7.3 Tallmo, Talmukka
13.3 Östersundom, Zachrisbacken
15.3 Söderkulla, Lindas festsal

I utkastet till generalplansbeskrivning (pdf) ingår en hel del protokollutdrag. Jag citerar ur protolollet från kommunstyrelsemötet den 26 juni 2006:

Helsingfors stadsfullmäktige beslutade 21.6.2006 föreslå för statsrådet att sydvästra Sibbo skall inkorporeras med Helsingfors stad. Detta beslut medför ett starkt behov för Sibbo kommun att snabba på den egna generalplaneringen. Det är nödvändigt att påskynda planeringsprocessen i Sibbo både på grund av Helsingfors stads ovilja att förhandla och den nonchalans som staden genom sitt beslut har visat mot Sibbo kommun och suveräniteten i dess planering och beslutsfattande inom markanvändningen.

Sibbo kommun kan genom sitt beslut om strukturmodell för generalplanen visa både Helsingfors stad och statsrådet att den i sitt generalplanearbete, som inleddes i början av år 2005, konsekvent har haft som mål att utveckla sin markanvändning på ett sätt som även har betydelse på regional nivå. Detta faktum har Helsingfors stad helt och hållit ignorerat i motiveringarna till det i det föregående nämnda beslutet. I arbetet med generalplanen har bl.a. möjligheten att placera cirka 40 000 nya invånare i Sibbo utretts.

Att Sibbo faktiskt före Helsingfors annekteringsbeslut jobbade med en generalplan i linje med den nu framställda framgår bl.a. ur en sammanfattning av fullmäktiges generalplansseminarium (pdf) den 10 april 2006. För tvivlare kan jag ytterligare upplysa om att pdf-filen är skapad och senast ändrad den 10 maj 2006.