Krav på snabbt beslut. Den 26 april 2007

I gårdagens blogginlägg noterade jag att Pekka Korpinen i sin rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki", som publicerades i förrgår, föreslår att Sandhamn befolkas, trots att just motståndet mot Korpinens tidigare förslag på bebyggelse av Sandhamn fick fart på planerna på en annektering av sydvästra Sibbo. Kaupunkilehti Vartti vänder på saken i en artikel med rubriken "'Eläköön hidas hallinto'". Jag citerar:

Korpisen mielestä olisi perusteltua jättää Santahamina puolustusvoimien huomaan ainakin 2050 asti.
- Sen toteutus osana Meri-Helsinkiä ei ole ajankohtaista. Sipoo ja Helsingin satama-alueet työllistävät meitä ainakin seuraavat 20 vuotta.

Helsingfors stadsfullmäktige valde igår som väntat Suvi Rihtniemi (saml) till Vapaavuoris efterträdare som stadsstyrelseordförande. Hufvudstadsbladet har noterat valet av ny stadsstyrelseordförande i en artikel med rubriken "Rihtniemi vill ha sibbobeslut fort". Jag citerar ur artikeln:

Stadsstyrelsens nya ordförande, Suvi Rihtniemi (saml), efterlyser raska tag i Sibbofrågan.
- Jag hoppas verkligen att frågan avgörs så snart som möjligt.
Många i Helsingforsledningen väntar med spänning på när den nya regeringen ska ta ställning till utredningsman Pekka Myllyniemis förslag att överföra 3 000 hektar mark till Helsingfors.

Att samlingspartiet i Helsingfors vill ha ett snabbt beslut i Sibbofrågan är i sig ingen nyhet. Här hyllar man minsann inte långsam förvaltning! Varför man önskar ett "snabbt beslut" är en knepig fråga. I mycket förteckta ordalag betonade stadsfullmäktigeledamot Sari Sarkomaa (saml), som numera är minister, i ett pressmeddelande med rubriken "SDP pelaa Sipoo-kysymyksessä kaksilla korteilla" den 29 oktober att det är ansvartslöst att fördröja beslutet. Jag citerar ur meddelandet:

SDP:n puoluesihteeri Maarit Feldt-Rannan esittämä näkemys lykätä Sipoo-kysymyksen käsittelyä maaliskuun eduskuntavaalien yli on tyrmistyttävä, toteaa Kokoomuksen puoluevaltuuston puheenjohtaja, kansanedustaja Sari Sarkomaa.

Toisaalla SDP:n johtohahmot ovat vahvasti olleet aloitteellisia ja aktiivisia asian ratkaisemiseksi ja toisaalla, suomenruotsalaisten sosiaalidemokraattien tilaisuudessa asiaa jarrutellaan. Näin tärkeässä asiassa kaksilla korteilla pelaaminen on vastuutonta. Asian viivyttämisestä maksaa kipeimmin korkeiden asumis- ja elinkustannusten kanssa sinnittelevät tavalliset keskituloiset helsinkiläiset.

Puheenjohtaja Heinäluoman on syytä selkeästi kertoa, mikä SDP:n kanta Helsingin ja muun pääkaupunkiseudun kehittämiseen oikeasti on. Asuminen on Helsingin seudulla sietämättömän kallista. Feldt-Rannan haluamaan Sipoo-asian lykkäämiseen SDP:n vaalitaktisista syistä ei ole yksinkertaisesti varaa.

HELI-banan är aktuell. Den 25 april 2007

Först i dagens tidning har Borgåbladet noterat att "Sibbo bjuder in ministrar". I Sibbos pressmeddelande "Sipoolta vierailukutsu ministereille Kiviniemi ja Vapaavuori" från i måndags heter det att "Erityisen tyytyväinen Sipoo on siihen, että metropolialueen kehittymisen kannalta avainasemassa olevat kunta- ja hallintoministeri Mari Kiviniemi ja asuntoministeri Jan Vapaavuori tuntevat hyvin seutukunnan olot ja erityishaasteet." Borgåbladet tolkar detta som att Sibboledningen är nöjd över att just Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori fått posterna som kommun- respektive bostadsminister.

I dagens Borgåblad ingår det även en artikel med rubriken "Satsa mindre i Östersundom". Bbl har talat med ordföranden för nämnden för teknik och miljö i Sibbo Rainer Karlsson, som säger att nämnden anser att planläggarna har överdimensionerat utbyggandet i Östersundom i utkastet till ny generalplan. Enligt nämnden för miljö och teknik bör Sibbo huvudsakligen satsa på att bygga ut Nickby och därefter Söderkulla. I sak delar jag själv helt denna uppfattning. Karlssons uttalande kan även tolkas som att politikerna i Sibbo har insett att Sibbo har lagen på sin sida i gränskonflikten med Helsingfors.

Biträdande statdsdirektör Pekka Korppinens (sdp) rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki" (pdf) har fått mycket uppmärksamhet i dagens tidningar. I en artikel med rubriken "Korpinen haluaa asuttaa Helsingin saaret" noterar Helsingin Sanomat att enligt Korpinen framtidsvision "'Sipoon tyhjiö' on täyttynyt ja siellä asuu kymmeniä tuhansia ihmisiä." Korppinen har gett Sibbo en hel delm utrymme i sin rapport. Avsnitt 4.5 har rubriken "Laajentuminen Sipooseen". Om "Sipoon tyhjiö" skriver Korppinen att "Sipoon tyhjiö on heijastunut varsin kielteisesti erityisesti Itä-Helsinkiin, joka on kärsinyt vakavasta työpaikkakadosta pääkaupunkiseudun elinkeinotoiminnan kallistuessa epäterveessä määrin länteen." Som om det vore Sibbos fel att Tekniska högskolan och Nokia finns i Esbo!

I avsnitt 2, "Pääkaupungin hallinnon erityispiirteet" skriver Korppinen att "Omakotitaloista tehdään – jos viranomaiset sen sallivat – satulinnoja, toimivasta yhdyskuntarakenteesta piittaamatta kuten on tapahtunut esim. Sipoon Karhusaaressa." Intressant nog sade Korppinen själv i artikeln "Hemligt möte för att ansöka om en ny gräns" i Hufvudstadsbladet den 22 juni 2006 att "Husö har vi funderat över, där borde man bygga på samma sätt som i Björnsö idag." Koppinens vision för Husö och området vid Husö är dock helt orealistiska. På området finns flera naturskyddsområden och största delen av området ligger klart under gränsen 3 meter över havsytan, som Helsingfors har ställt som lägsta golvnivå för ny bebyggelse. Att inkorporeringsförslaget överhuvudtaget blev aktuellt torde till stor del del bero på att Helsingfors sökte ersättande projekt till Koppinens planer för Sandhamn, som visade sig vara dåligt utredda och helt orealistiska. I sin rapport fortsätter Koppinen lika väl att måla upp orealistiska visoner av bebyggelse på Sandhamn med flera öar.

Namnet på sin partikamrat och namne Pekka Myllyniemi har Korppinen förvrängt. Jag citerar:

Nyt on tullut Sipoon vuoro. Selvitysmies Pekka Löytyniemen 30.11.2006 tekemän ehdotuksen mukaan Lounais-Sipoosta liitetään Helsinkiin vajaat 3 000 hehtaaria, joista osa on vanhastaan Helsingin kaupungin omistuksessa. Väkeä Helsinkiin liitettävillä alueilla on vähemmän kuin Vuosaaressa neljäkymmentä vuotta sitten. Molempia alueita yhdistää kuitenkin metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu.

Ställvis är Korppinen oasklig och spydisk. Korppinen talar bl.a. om "Sipoon 'musta aukio'". Vad säges om följande formuleringar?

... Sipoon väkiluku on vain yksi kymmenesosa Vantaan väkiluvusta. Kaikkinaisen kehityksen näin täydellinen pysäyttäminen on jo vaatinut Sipoon päättäjiltä erityislahjakkuutta.

Vad Korppinen skriver om spårvägsförbindelser till Sibbo är intressant och anmärkningsvärt. Jag citerar:

Kun eurooppalaisittain harvaan asutussa Helsingissä asuu 30 henkeä hehtaarilla, Sipoon nyt Helsinkiin liitettävillä alueilla asuu vajaa 1 henkilö hehtaarilla. On selvää, että jo kestävän kehityksen näkökulmasta Helsingin uusien ”liitosalueiden” tulee tukeutua raideliikenteeseen. Tällöin on kaksi vaihtoehtoa: joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle. Voidaan myös ajatella sekä rautateitä että metroa. Tällöin metroa jatkettaisiinkin Vuosaaresta satama-alueen läpi Talosareen. Helsingin ja nykyisen Sipoon raja-alueilla on huomattavat Natura-alueet, joiden vaikutus tulee olemaan suuri tulevassa maankäytössä. Suunnittelutehtävä onkin mitä haastavin.

Korppinens funderingar kring spårförbindelser är speciellt intressanta med tanke på att kommunikationsminister Anu Vehviläinen har gett Banförvaltningscentralen i uppdrag att utreda om en ny järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Sankt Petersburg behövs. Se Yles notiser "HELI-banan väcks till liv igen", "Ny kustbana österut utreds" och "Helsinki-Pietari-radalle suunnitellaan uutta linjausta". Se även FNB:s notis "Behovet av östbana från Helsingfors utreds" och Kommunikationsministeriets pressmeddelande "Helsingin ja Pietarin välisen suoran ratalinjauksen tarpeellisuus syyniin". I pressmeddelandet står det bl.a. att "Työn lähtökohtana on selvittää ennen muuta Heli-radan (Helsinki–Loviisa–Kotka–Luumäki) mukainen ratakäytävä."

Helsingfors och "metropolen" borde lobba hårt för HELI-banan, men Helsingfors har byggt sin argumentering för en annektering av sydvästra Sibbo på nödvändigheten av att metrolinjen förlängs till Sibbo. Helsingfors planer för sydvästra Sibbo handlar just om "metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu", men om HELI-banan aktualiseras måste Helsingfors glömma planerna på en förlängning av Mellungsbackametron till Sibbo. Det medger även Koppinen indirekt.

22:30
Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Helibana alternativ till metro". Jag citerar ur ledarartikeln, som är skriven av Johanna Westman:

Alternativ fanns, att bygga storhamnen i Nordsjö var ett medvetet val.

Uppenbarligen fanns en annektering av sydvästra Sibbo redan då på ritbordet. Nu säger Korpinen nämligen att gränsjusteringen ger Nordsjö hamn luft under vingarna. Kan den ansvariga tjänstemannen tydligare medge det som han annars brukar förneka: att hamnen får det trångt i Nordsjö?
...

Helibanan är ett alternativ till metron, medger Korpinen för övrigt på tal om urbant tät bebyggelse i södra Sibbo.

Det är klart den är. Varför håller han då så enögt fast vid metron, som dessutom hotar Storskogen, ett regionalt viktigt grönområde?

Som bostadsminister bör Jan Vapaavuori (saml) grundligt sätta sig in i de samhälleliga fördelarna av en kustbana österut, till att börja med till Borgå. Det gäller att se längre än till Helsingfors gräns.

Vapaavuoris efterträdare? Den 24 april 2007

Av dagens tidningar har åtminstone Hufvudstadsbladet och Uutislehti 100 noterat att Sibbo bjudit in Vapaavuori och Kiviniemi till Sibbo. Rubriken i Uutislehti 100 är "Sipoo kutsui ministerit kyläilemään". Pressmeddelandet, som notisen bygger på, har i sin helhet publicerats på Kauppalehtis webbplats.

Det kommer inte att bli lätt för Hannes Manninens efterträdare. Vapaavuoris trovärdighet som minister har redan ifrågasatts med enledning av hans brottsregister, som fick stor uppmärksamhet i gårdagens Iltalehti. Under 20 % av nästan 3000 personer som Iltalehti frågat anser att Vapaavuori är "riittävän nuhteeton ministerin tehtävään". Vapaavuoris synliga roll i Helsingfors rövartog gör inte precis bilden bättre.
Styrelsen för Samlingspartiets Helsingforskrets föreslår att Suvi Rihtniemi blir Jan Vapaavuoris eftersträdare som stadsstyrelseordförande i Helsingfors. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Suvi Rihtniemestä tulossa Helsingin kh:n puheenjohtaja". Jag citerar ur artikeln:

Kaavoitettavaa maata löytyy Vuosaaren sataman vapauttamista entisistä satama-alueista. Mutta myös ihmisten kovasti haluamia pientaloja on pystyttävä kaavoittamaan.

"Jonkin verran Helsingin omien rajojen sisälle, mutta toivon myös, että Sipoon kysymys ratkeaa nopeasti."

Tällä Rihtniemi viittasi Lounais-Sipoon liittämiseen Helsinkiin, mikä on tulossa valtioneuvoston päätettäväksi.

Rihtniemi har i gruppanförandet vid stadsfullmäktigemötet det 11 jaunuari 2006, i gruppanförandet den 21 juni och gruppanförandet den 29 november uttalat sig i Sibbofrågan, men jag har svårt att bedöma i vilken mån ställningstagandena motsvarar hennes egen ståndpunkt. Åtminstone följande satser ur det sistnämnda anförandet torde hon inte vara upphovsman till:

Nyt seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu.

Eller kanske det just är Rihtniemi som skrivit raderna, som finns i så väl Pekka Myllyniemis rapport som i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen (MS Word)? På Yles valmaskin säger Rihtniemi följande:

Sipoon luonaisosan liittäminen Helsinkin on erittäin tärkeää yhtenäisen kaupunkirakenteen saamiseksi. Alue olisi saatavissa metron piirin ja sinne voisi rakentaa niitä kovin haluttuja pientaloja

Välkomna till Sibbo. Den 23 april 2007

Yle Internytt har i notiser med rubrikerna "Sibbo bjöd in Vapaavuori och Kiviniemi", "Ministrar inbjuds till Sibbo" och "Sipoo kutsuu Kiviniemen ja Vapaavuoren vierailulle" noterat att kommundirektör Markku Luoma har inbjudit ministrarna Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi att besöka Sibbo. Notiserna lär baserasig på ett pressmeddelande, men kommunstyrelsens ordförande omnämnde inbjudan på sin blogg redan i fredags.

Få se om Vapaavuori & Kiviniemi tackar ja till inbjudan. Det kommer inte att bli lätt för dem att byta roll från Helsingforspolitiker till rikspolitiker då det gäller Sibbo. Ifall av ett ministerbesök lär Sibboborna inte stå längs vägkanten och vinka med flaggor. Nedan en lämplig välkomstviedo, som jag hittat på Youtube.

Sibbofarsen fortsätter. Den 22 april 2007

Helsingin Sanomat skriver idag under rubriken "Reilusti Helsingin herra" om Jan Vapaavuori följande: "Jan Vapaavuori, 42, asuntoministeri, kokoomus Vapaavuori on reilu mies: reilusti oikeistolainen, reilusti kovis, reilusti kiipijä ja reilusti isojen asialla pieniä ja Sipoota vastaan." HS är naturligtvis ironisk, men tidniningen noterar även att "Vapaavuoren sovitetut synnit muuttuvat pikkuhiljaa pääomaksi, koska ne palvelevat kovan kundin imagoa." I huvudatikeln med rubriken "Erikoinen eliitti" frågar sig HS "miksi ihmeessä uuteen hallitukseen on valittu eduskunnasta juuri ne kaikkein erikoislaatuisimmat ja eniten julkisuutta keränneet yksilöt?" och nämner i sammanhanget "nuorena rötöstellyt Jan Vapaavuori", som föranleder "motstridiga tankar".

Om Mari Kiviniemi skriver HS att "Maakuntien nainen hän ei enää ole, mutta helsinkiläisyyskään ei ole uskottavaa". Valen av Mari Kiviniemi till kommunminister och Jan Vapaavuori till bostadsminister är på många sätt spektakulära. Utnämningarna av Kiviniemi och Vapaavuori hade kanske fått en ännu större medieuppmärksamhet, om inte det i Vanhanen II ingick flera andra kontroveriella ministrar. En fråga som förtjänar större uppmärksamhet än Vapaavuoris brottsregister och tuffa profil är bostadsministerns moraliska jävighet i frågor som berör sydvästra Sibbo. Som pricken på i:et fungerar Tatu Rauhamäki, som är viceordförande i Helsingfors stadsplaneringsnämnd, som Vapaavuoris specialmedarbetare!

Min prenumeration på Sipoon Sanomat har gått ut. Därför läste jag först igår torsdagens tidning. (Sipoon Sanomat utkommer en gång i veckan.) Ledaren i torsdagens tidning har rubriken "Sipoo-farssiin uudet käänteet ja roolitukset". Ledaren handlar dels om utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till ministrar, dels om klagomålet till justitiekanslerns angående Vanda stadsstyrelsemöte i Köpenhamn förra juni. Jag citerar ur ledarartikeln:

Kesäteatteripläläykset mennen tullen voittava Sipoon rajafarssi on saanut taas uusia käänteitä ja uudet pääosanesittäjät.

Tosin uusi pääpari, keskustalainen kuntaministeri Mari Kiviniemi ja kokoomuslainen asuntoministeri Jan Vapaavuori, ei välttämättä lupaa Sipoolle hyvää. Molemmat ovat vahvoja helsinkiläisiä ja tähän saakka liputtaneet vahvasti rajansiirron puolesta.

Vapaavuori on jo kylläkin ehtinyt televisiohaastattelussa sanoa olevansa jäävi Sipoo-asiasta päätettäessä, mutta tämä ei vielä kuntarajoja pelasta.

I fredags skrev Hufvudstadsbladet om Mari Kiviniemi att "Frågan är om hon är jävig liksom bostadsminister Jan Vapaavuori (saml) kanske är?" I samma tidning sade Jan Vapaavuori " Jag har inte sagt att jag är jävig utan att frågan om jäv ska utredas." Eftersom det enligt min uppfattning är självklart att Vapaavuori är jävig att ta ställning till förslagen på en annektering av sydvästra Sibbo, antog jag att jävighetsfrågan hans möjlighet att som bostadsminister ta ställning till planläggningsfrågor som berör sydvästra Sibbo. Nu har jag tagit del av måndagens sändning av TV-nytt och inser att Vapaavuori till Hbl faktiskt understryker är att han inte sagt att han är jävig att ta del i behandlingen av annekteringsfrågan! Till TV-nytt säger han att om kommunministern för fram frågan till behandling, så kommer han att fråga justitiekanslern huruvida han är jävig att ta del i behandlingen.

Vad än justitiekanslern säger, så torde Vapaavuori hålla sig borta från en eventuell behandling av annekteringsfrågan. Vapaavuori vill väl inte riskera att beslutet ogiltigförklaras på grund av hans jävighet. Kiviniemis jävighet är kanske inte lika uppenbar, men hennes roll är här betydligt mera problematisk än Vapaavuoris roll. Hur skall Kiviniemi som kommunminister utan förhinder kunna leda beredningen av frågan i inrikesministeriet?

Om stadsstyrelsemötet i Köpenhamn skriver Sipoon Sanomat bl.a. följande:

Sipoolle eduksi saattavat olla farssin muut uudet juonikuviot, ainakin yleisen mielipiteen tasolla. Vantaan kaupunginhallitus antoi kesäkuussa Kööpenhaminan reissullaan siunauksensa Helsingin aluevaateille Vantaalla ja Sipoossa. Päätöksen pohjana olleet luvut ovat kuitenkin olleet täyttä puppua. Helsinki on esimerkiksi ilmoittanut omistavansa luovutusalueella selvästi enemmän maata kuin mitä tosiasiassa omistaa ja myös luovutusalueen asukaslukukin heitää aivan häränpyllyä.
...

Mikäli koko rajaprosessista paljastuu aina vain uusia kämmähdyksiä ja mokia, joku niistä saattaa olla juuri se Sipoon pelastus. Jos virheitä tulee tarpeeksi tai tarpeeksi vakavia, ei niitä voida ohittaa olankohtauksella.

I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Vantaan päättäjille syötettiin rajansiirrosta pajunköyttä". Därtill ingår en kommenterande text med rubriken "Kuka hömelö lipsautti Vantaalle väärät luvut?"

Jag har missat Nylands miljöskyddsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025 (pdf) från den 13 april. Medlemsföreningarna i Finlands naturskyddsförbund har förhållit sig mycket kritiska till Helsingfors planer för sydvästra Sibbo, men nu får även Sibbos egna planer kritik. Kritiken av utkastet till generalplan träffar å andra sidan även Helsingfors planer för sydvästra Sibbo. Jag citerar ur utlåtandet:

Yleiskaavamateriaalin liitteinä olevista pöytäkirjoista käy selkeästi ilmi, että Sipoon uutta yleiskaavaa on valmisteltu jo hyvissä ajoin ennen Helsingin tekemää rajansiirtoesitystä. Kaavan hyväksymiskäsittelyä on kaavailtu kesään 2008 – ajankohtaan, jolloin Itä-Uudenmaan uusi maakuntakaava kohtalaisella todennäköisyydellä olisi jo kuulutettu voimaan. Näin olisi ollut hyvä.

Kuitenkin Helsingin tehtyä esityksensä rajansiirrosta, Sipoon kunnanhallitukselle on esitetty, että Sipoon rajojen turvaaminen edellyttää kaavoituksen nopeuttamista. Päätös nopeuttamisesta on myös tältä pohjalta tehty ja samalla on nostettu Sipoon väestönkasvuarviota merkittävästi ylöspäin. Rajansiirtokysymyksellä ja Sipoon kaavoituksella ei kuitenkaan ole todellisuudessa mitään tekemistä toistensa kanssa, kuten useissa Sipoon kunnan tilaamissa lainoppineiden lausunnoissakin on todettu, vaan ne ovat selkeästi erillisiä kysymyksiä.

Manipulering. Den 21 april 2007

Den spektakulära utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till Hannes Manninens efterträdare har gett Sibbofrågan extra medieuppmärksamhet under den gångna veckan. Regeringsprogrammets metropolpolitik har även fått extra uppmärksamhet genom att hela en fjärde del av ministrarna i den nya regeringen kommer från Helsingfors. Liksom den övriga ministrarna från Helsingfors har utbildningsminister Sari Sarkomaa (saml) tagit ställning i Sibbofrågan. I sitt första blogginlägg "Kesää ennen tärkeitä päätöksiä" från den 29 juni 2006 skriver stadsfullmäktigeledamot Sarkomaa att "Kaupunginvaltuuston kesätaukoa edeltävän kokouksen päätös ehdottaa valtioneuvostolle, että osa Sipoosta liitettäisiin Helsinkiin, oli todella tervetullut." I sitt rundbrev "Sari Sarkomaan kuukausikirje Helsingissä 22.6.2006" skriver Sarkomma följande:

Kevätkauden viimeinen kaupunginvaltuusto istui yömyöhään. Kokous oli historiallinen, sillä teimme päätöksen esittää valtioneuvostolle, että osa Sipoota liitettäisiin Helsinkiin. Asia on äärimmäisen tärkeä meidän helsinkiläisten asuntotilanteen kannalta.

Sarkomaa torde dock inte vara inblandad i mygelhärvan. Om det vittnar hennes bedömning av KSSR (PARAS) i rundbrevet. Jag citerar vidare ur brevet, som är daterat dagen efter Helsingfors annekteringsbeslut:

Vuosikymmenten tärkein uudistus koki varsinaisen mahalaskun maanantaina, kun kunta- ja palvelurakenneuudistuksen sisällöstä ei päästy sopuun. Hallituksen keskeisten ministereiden ns. kolmen koplan päätös antaa puitelain valmistelulle viikon lisäaika tuskin tuo ratkaisevaa läpimurtoa.

Sopuun pääsyä on eniten vaikeuttanut päähallituspuolueiden keskustan ja Sdp:n erimielisyydet uudistuksen keskeisistä linjoista. Keskusta vastustaa kuntarakenteisiin puuttumista ja Sdp puolestaan kaihtaa jyrkästi palvelujen tuotantotapoihin koskemista.

Miten tästä umpikujasta päästään pois, onkin hyvä kysymys. Mitä pidemmälle uudistus lykkääntyy, sitä heikommaksi käyvät mahdollisuudet päättää sen sisällöstä vielä ennen eduskuntavaaleja. Hallituksen epäonnistuminen olisi jälleen kerran osoitus siitä, että punamulta on kyvytön tekemään päätöksiä suomalaisten hyvinvoinnin turvaamiseksi.

Sarkomaa misstog sig. Veckan efter midsommaren lyckades Manninens arbetsgrupp av förekommen anledning uppnå enighet. I sitt blogginlägg från den 29 juni konstaterar Sarkomaa att "Kun täysin eri mieltä olevat osapuolet ottavat toisistaan torjuntavoiton, ei kuntauudistuksen lopputulos voi olla kuin laiha ja vailla rohkeita linjauksia oleva lässähdys, jossa välttämättömäksi tiedetyt uudistukset siirretään tulevaisuuteen." Socialdemokraterna, eller partiets representanter i Manninens strukturgrupp Rakel Hiltunen, hade överraskande accepterat att "nödvändiga" reformer uteblev. Sarkomaa torde höra till de många Helsingforspolitiker som vilseletts i Sibbofrågan. Det antyder även Sarkomaas kommentar på Yles valmaskin angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." (Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion.) Jag citerar ur kommentaren:

Helsingin lähialueita on liitetty osaksi pääkaupunkia kuluneiden vuosikymmenien aikana. Alueliitokset ovat vakiintunut käytäntö kasvattaa pääkaupunkiamme. Esimerkiksi Haagan kauppala ja Lauttasaari sekä Munkkiniemi, jotka kuuluivat aikoinaan Huopalahden maalaiskuntaan, on liitetty Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä.

Speciellt Jan Vapaavuori, Hannes Manninen och Lara Kolbe har jämfört de ovannämnda stadsdelarnas öde 1946 med sydvästra Sibbos öde i samtiden. Sarkomaa, som är född i Tammerfors och tog studenten i Vilmanstrand, torde inte känna till Hoplax landskommuns korta historia. Hon upprepar bara vad andra i propagandistiskt syfte sagt före henne.


Att Helsingfors stads administartiva område tidigare vuxit är inte relevant då det gäller att ta ställning till huruvida Helsingfors planerade utvidgning österut är berättigad. Fram till 1865 var Finland administrativt indelat i städer och socknar, vars lagliga rättigheter var olika. Många städer omringades av en enda socken, som kunde ha samma namn som staden. Staden kunde utgöra socknens administrativa centrum; staden och socknen hade ofta en gemensam kyrka. Genom den nya kommunförvaltningen från år 1865 omvandlades socknar till landskommuner, men ända fram till år 1977 hade städer andra juridisk rättigheter och skyldigheter än (lands)kommuner.


En bland många socknar som år 1865 ombildades till landskommun var Helsinge (Helsingin pitäjä/ Helsingin maalaiskunta). Landkommunerna var uttryckligen ämnade som administrativa enheter för landsbygd. För att ett stadssamhälle skulle kunna växa var det ibland nödvändigt att gränsen mellan staden och landskommunen justerades. I början av 1900-talet hade delar av Helsinge landskommun utvecklats till förstäder till huvudstaden. Utvecklingen ledde till att bl.a. Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredriksberg (Pasila) bröt sig ut ur landskommunen och år 1920 bildade en egen landskommun, Hoplax. Från första början utgjorde kommunen ett osammanhängande område. Mellan Drumsö och Munknäs låg den församlingsägda ön och enklaven Lövö, som fortfarande hörde till Helsinge landskommun. Situationen förvärrades ytterligare då Haga redan två år efter kommunens grundande blev en separat köping. Därefter bestod Hoplax kommun av tre separata områden, som saknade stadens rättigheter då det gällde handel och skyldigheter då det gällde planläggning. Situationen var på många sätt ohållbar.

Då utredningsman Yrjö Harva år 1936 föreslog att Hoplax landskommun skulle inkorporeras med Helsingfors hade kommunen existerat i sexton år. Att Hoplax kommun överhuvudtaget hade grundats berodde på att Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredrikberg redan i praktiken hade vuxit samman med huvudstaden. Att liksom Kolbe, Vapaavuori och Sarkomaa här jämföra Östersundom, som i århundraden varit en del av Sibbo, med Drumsö är absurt. Kolbe, vars doktotorsavhandling handlar om villastaden Brändö, vet naturligtvis bättre. Sarkomaa torde döremot vara offer för vilseledande information. Historien har manipulerats i politiskt syfte; Sarkomaa har liksom många andra helsingforspolitiker utsatts för manipulering.

Tassarna bort från Sibbo, jäviga ministrar. Den 20 april 2007

I dagens Hufvudstadsblad ingår två korta texter om "Sibboministern" Mari Kiviniemi och bostadsminister Jan Vapaavuori. Rubrikerna är "Sibboministern tiger bestämt" respektive "Vapaavuori fick hemläxa". Båda texterna handlar om ministrarnas eventuella jäv i Sibbofrågan. Om Kiviniemi skriver Hbl följande:

Mari Kiviniemi (c) sitter i Helsingforsfullmäktige och var med om "junibeslutet", Helsingfors anhållan om gränsjustering mellan huvudstaden och Sibbo. Nu ligger annekteringen på hennes, region- och kommunministerns, bord. Frågan är om hon är jävig liksom bostadsminister Jan Vapaavuori (saml) kanske är?

Kiviniemis kommentar till Hbl lyder "ingen kommentar". Hon säger vidare att hon inte kan ta ställning till frågan om jävighet nu. Om Vapaavuori skriver Hbl följande:

Beträffande Sibbo och frågan om annekteringen förtydligar Vapaavuori:
Jag har inte sagt att jag är jävig utan att frågan om jäv ska utredas.

Klart är att Vapaavuori är jävig att som medlem i statsrådet ta ställning till annekteringsförslagens laglighet. Vad jag förstår är det frågan huruvida Vapaavuori även har förhinder att i egenskap av bostadsminister ta ställning till planläggningen av sydvästra Sibbo som skall utredas. Frågan om Kiviniemis jäv torde gälla inrikesministeriets beredningen av frågan. Utnämningen av duon Kiviniemi & Vapaavuori som Hannes Manninens efterträdare kan visa sig vara en lyckoträff för Sibbo. Jag skulle inte bli överraskad om justitiekanslern skulle ge så väl Kiviniemi som Vapaavuori rådet "tassarna bort från Sibbo".

I en text med rubriken "Vanhasen toinen hallitus" i dagens Helsinginsanomat presenteras ministrarna kort. Om Vapaavuori noteras det "Tullut tunnetuksi Sipoon kaappaajana." Om Kiviniemis politiska profil heter det bl.a. "Tarvittaessa käyttää voimakkaitakin ilmaisuja poliittisessa kielenkäytössään."

I en artikel med rubriken "Helsinkiläisille joka neljäs hallituspaikka" i onsdagens nummer av Helsingin Sanomat säges det följande om förvaltnings- och kommunminister Kiviniemi:

Mari Kiviniemi raivaa uraa citykepulaisuudelle puolueensa varapuheenjohtajana. Alun perin Vaasan vaalipiiristä eduskuntaan tullut Kiviniemi on kovin stadilainen esimerkiksi Sipoo-kysymyksessä.

Christel Liljeström berättar i ett blogginlägg att "Sibbo kommun har i dag inbjudit minister Vapaavuori och minister Kiviniemi till gemensam palaver till Sibbo för att ge dem en aktualitetsöversikt om planläggningssituationen i Sibbo." Om Vapaavuori skriver hon i samma blogginlägg "Pyh, om inte han är jävig så är väl ingen!"

I ledarartikeln "Nya vindar samsas med gamla synder" i morgondagens nummer av Borgåbladet räknar Jan-Erik Andelin upp de nya ministrarnas gamla synder. (Misshandel och stöld.) Andelin tilläger dock att "om vi talar om gamla synder borde vi hellre gå in i politikens kärna framom att älta huruvida bostadsministern har kört i fyllan nån gång (vilket han har)." Jag håller med. Det är mycket intressantare att bevaka huruvida Vapaavuori är opartisk som bostadsminister än att gräva i hans gamla förseelser.

I en artikel med rubriken "Metropoliohjelmasta ministerien" i dagens Helsinginuutiset presentaras de fem ministrarna från Helsingfors. Om Kiviniemi skriver gratistidningen följande:

Kiviniemi aikoo jatkaa edeltäjänsä Hannes Mannisen (kesk) aloitteellista ja neuvottelevaa linjaa Helsingin seudun kanssa.
– Linjana on tiivistää kuntien yhteistyötä. Valtion ote pysyy jämäkkänä. Valtio voi olla liikettä aikaan saava voima, mutta se myös sitoutuu seudun kehittämiseen, Kiviniemi määrittelee.
Lounais-Sipoon liitosta Helsinkiin Kiviniemi ei tässä vaiheessa kommentoi.

Om Vapaavuori skriver tidningen följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja on profi loitunut pääkaupunkiseudun määrätietoisena yhdistäjänä. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan puheenjohtaja ja Sipoon nurkkauksen pääarkkitehteja.