Nordsjö hamn. Den 21 augusti 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria) till statsrådets gränsbeslut från den 28 juni återgers kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis argumnet för att Nordsjö hamn motiverar en ändring av kommunindelningen. Det heter här bl.a. att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille." Satsen är ett direkt citat från Myllyniemis rapport, men Myllyniemi har kopierat satsen från Ratasvuoris utredning. Satsen återfinns även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. Vidare citeras i prememorian Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag från den 28 februari där det heter att en ändring av kommunindelningen "mahdollistaisi Lounais-Sipoon kehittämistä Vuosaaren sataman toimintoihin perustuvan ja niitä tukevan ulkomaankaupan yritysten sijoittumisalueena." Slutligen hävdar Arto Sulonen under rubriken "Esittelijän esitys" att "Vuosaaren sataman rakentaminen edellyttää maankäytön, asumisen, liikenteen ja muun alueiden käytön suunnittelua Helsingin nykyisiä rajoja laajemmalla alueella."

Nordsjö hamn torde ha betydelse för statsrådets gränsbeslut så till vida att den framtida hamnverksamheten i Nordsjö är den enda näringsverksamhet som konkret omnämns i prememorian, fastän en förbättring av näringsverksamheternas förutsättningar utgör det juridiska huvudargumentet för en ändring av kommunindelningen. På vilket sätt en ändring av kommunindelningen skulle gynna näringsverksamheten som anknyter till Nordsjö hamn framkommer verken ur prememorian eller Myllyniemis rapport. Det kan tilläggas att det i utkastet till generalplan för Sibbo finns med ett arbetsplatsområde i anknytning till hamnen, vilket Myllyniemi faktiskt noterar i sin rapport.
I Helsingin Sanomat ingick den 3 augusti en artikel med rubriken "Ympäryskunnat hyötyvät Vuosaaren satamasta eniten" ("Ympäryskunnat keräävät Vuosaaren sataman hyödyt"). I artikeln kunde man bl.a. läsa följande:

Helsingin poliitikot ovat alkaneet katsella hurjaa menoa pienellä levottomuudella. Kaupunginvaltuutettu Jyrki Lohi (sd) katsoo, että Vuosaaren sataman vaikutuksia tulee ohjata entistä suunnitelmallisemmin Helsingin hyödyksi. Hänen kaupunginvaltuustossa laatimansa ponsi sai taakseen lähes kaikki valtuutetut.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen katsoo Lohen puheenvuoron perustelluksi. Hänen mukaansa sataman rakentaminen pitäisi nähdä mahdollisuuten tuoda Itä-Helsinkiin lisää työpaikkoja.

Ur bildtexten till artikeln framgick det att även Sibbo planerar en logistikcentral invid den nya bangården i Kervo. Helsingfors verkar snegla avundsjukt på kommunerna kring stambanan och Lahtisbanan, fastän hamnprojektet till stor del finansierats av staten. En annektering av sydvästra Sibbo skulle knappast på något sätt gynna näringsverksamheten kring Nordsjö hamn, men man kan tänka sig att den skulle öka Helsingfors möjligheter att dra ekonomisk nytta av hamnen. I en intervju i det senaste numret av Sipoon Sanomat säger biträdande stadsdireltör Pekka Korpinen dock att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Så var det med det argumentet för en inkorporering.

Dåligt kopierad gränslinje. Den 20 augusti 2007

Sibbo kommun har på kommunens webbplats nu även publicerat bilagorna till besväret över statsrådets gränsbeslut från den 28 juni. Speciellt intressant finner jag en karta som visar "skillnaderna mellan lantmäteribyråns karta och kartbilagan som ingår i statsrådets beslut". Att skillnaderna mellan Myllyniemis förslag, som ingick som bilaga till statsrådets beslut, och lantmäteriverkets (om)tolkning av gränsförslaget, som fanns till påseende den 4 januari till den 15 februar, var så stora även till lands har jag inte tidigare noterat. Till skilland från havsgränsen ser landgränsen i Myllyniemis förslag vara ritad av en yrkeskunnig person (jämför "Var skall gränsen gå? Den 3 juli 2007"), men i verkligheten torde gränsen på kartan med Myllyniemis förslag vara bristfälligt kopierat från ett gränsförslag som en fackman först har ritat och som ligger närmare lanmäteriverkets gränsförslag. Här har ju utredningsmannen inte kunnat använda sig av den ofelbara och så behändiga copy past-metoden, som hans utredning i övrigt bygger på. Däremot är skillnaden mellan gränsförslagen inte stor då det gäller gränsen längs Österleden. Här har även lantmäteriverket missat, då man använt sig av en gammal karta. På båda kartorna följer gränsen Österledens gamla sträckning, vilket torde betyda att även riksväg 170 efter ett förverkligande av statsrådets beslut skulle gå via Vanda på vägen mellan Östersundom och Mellungsby i nuvarande Helsingfors. Detta kan kanske ha en viss betydelse även med tanke på 1 § i kommunindelningslagen, som säger att en kommun skall bestå av ett sammanhängande område.

På kartan som fanns till påseende efter statsrådets beslut lär gränsen längs Österleden överhuvudtaget inte ha ritats ut. Därmed tog kartan inte ställning till på vilken sida om (den gamla eller den nya sträckningen) av Österleden som gränsen skall gå eller om gränsen skall gå längs mittlinjen för landsvägen. (Denna karta följde i övrigt lantmäteriverkets förslag.) I sitt utlåtande över Helsingfors förslag från den 21 juni 2006 föreslår lantmäteriverket att gränsen skulle gå på norra sidan om vägen, så att kommungränsen på vägområdet skulle följa norra gränsen för registerenheten 92-895-2-8. I lantmäteriverkets utlåtande om Myllyniemis förslag säges det ingenting om gränsen längs riksväg 170, men i en förteckning omnämns 92-895-2-8 bland de områden som i sin helhet skulle överföras till Helsingfors. Även i statsrådets beslut heter det att inlösningsenheten 2:8 från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet skall överföras till Helsingfors. Tyvärr vet jag inte var gränsen för detta område går, men på de två alternativa kartor som ingått i beredningen av statsrådets beslut går gränsen som mest hundra meter söder om Österledens nuvarande sträckning. Eftersom det i statsrådets beslut även uppräknas fastigheter som endast delvis övergår till Helsingfors, måste beslutet kompleteras av en karta. Kartan med lantmäteriverkets förslag omnämns dock inte i prememorian. I stället talas det här bara om områdena V och VE2 på kartan i bilaga 1, men kartan (med gränserna) är direkt tagen från Myllyniemis förslag.

Sibbosyndrom. Den 19 augusti 2007

Rubriken för ledarskriften i dagens nummer av Helsingin Sanomat är "Malmin lentokenttä ei vastaa nykyajan tarpeita". I ledaren noteras sambandet mellan frågan om Malms framtid och den så kallade Sibbofrågan. Jag citerar:

Helsinki on jo pitkään toivonut kentän maita asuntorakentamiseen. Kaupunki on vuokrannut omistamansa alueet valtiolle vuoteen 2034 saakka, mutta kiinteistövirasto on tulkinnut alkuperäistä vuokrasopimusta niin, että se olisi irtisanottavissa aikaisemmin. Kaupunginhallitus pyysi kaksi ja puoli vuotta sitten valtiota luovuttamaan alueet kaupungille vuoden 2010 loppuun mennessä.

Tilanne kuitenkin muuttui, kun Helsinki teki esityksen Sipoon rajantarkistuksesta. Alueliitoshanke on nyt valituskierrosta vaille ratkennut, eikä Helsingillä ole tulenpalavaa kiirettä saada Malmin aluetta itselleen. Siitä huolimatta Malmin lentokentän tulevaisuuteen on saatava pikaisesti ratkaisu.

Så som det under den senaste tiden har framkommit i medierna lider varken Helsingfors eller huvudstadsregionen på brist på tomtmark. Däremot har Helsingfors eventuellt brist på tomtmark för småhusbebyggelse. På grund av kunkurrensen om goda skattebetalare med Esbo och andra kommuner i regionen önskar Helsingfors bygga egnahemshus innanför stadens gränser. Helsingin Sanomat stöder dock förslaget att flytta flygverksamheten från Malm till Borgå på helt andra grunder.

Även ledaren i dagens Hufvudstadsblad med rubriken "Borgå behöver ingen flygplats men det gör Helsingfors" handlar om planerna att flytta flygverksamheten från Malm och även här anknyts till fallet Sibbo, fast ur en helt annan synvinkel. Jag citerar:

Det finns drag av "Sibbosyndrom" i utredningens förslag. Det räcker inte med att Helsingfors vill sluka ett stort hörn av Sibbo. Nu skall en inmutning göras också i Borgå.

Den här ideologin avslöjas i förslaget till var en helikopterflygplats kunde placeras om flygplatsen flyttar från Malm till Borgå. Som ett alternativ till det enda naturliga - att Malm i så fall kvarstår som central helikopterbas - föreslås en placering i Skarpmossen i Sibbo, halvvägs till Borgå.

Fallet Sibbo föraneder misstro och misstänksamhet. Det är troligt att ett försämrat samarbetsklimat blir det enda bestående resultatet av Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo.

Statsministerns samvete. Den 18 augusti 2007

Statsminister Matti Vanhanen skrev tidigare i veckan sitt första blogginlägg på tre månader och avslöjade att han magrat till följd av att han bytt till den sockerfria varianten Zero av ett onämnt kolamärke. I en artikel med rubriken "Jag är ingen sprattelgubbe" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet avslöjar Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen, som lika så har magrat, att han "går på surmjölk och soppa för att bli av med övervikten". Konkurrensen är hård inom Centern, men Hbl skriver att "Jarmo Korhonen sägs vara mannen som i praktiken leder centern i det fördolda." Meningsskiljaktigheterna mellan partiordföranden och partisekreteraren gäller inte minst Sibbofrågan, men Korhonen håller fast vid att han representerar Centerns linje. Jag Citerar ur intervjun i dagens Hbl:

Jarmo Korhonen understryker gång på gång att det inte finns några skillnader mellan hans center och Matti Vanhanens center. Men åtminstone i Sibbofrågan blir det lite knepigt till och med för honom. Centern är emot tvångssammanslagningar och också partiets valprogram var emot tvångssammanslagningar. Dessutom gick Korhonen ut och konstaterade allt detta i offentligheten. Men ändå röstade alla centerministrar utom Mauri Pekkarinen och Paavo Väyrynen för Helsingfors annekteringsplaner då frågan var uppe i regeringen.

- Centern respekterar den kommunala autonomin och invånarnas rätt att själva bestämma, förklarar Korhonen bestämt. Men svaret på frågan, om hur det är möjligt att de fina principerna kördes över i Sibbobeslutet, dröjer.

- Hmm. De agerade enligt ministeransvarighetslagen och sitt samvete. Jag tänker inte kommentera desto mer. Nu väntar vi på domstolens utslag. Hur Sibboborna känner sig? Säkert riktigt eländiga.

Själv har Korhonen inte ändrat sig om Sibbo.

I samvetsfrågor brukar politikerna få gå emot gruppens och partiets linje. Medan partisekreteraren säger att han inte är en sprattelgubbe, förefaller partiordföranden däremot vara en Pinocchio vars samvete är en syrsa med namnet Jan Vapaavuori.

På första sidan av dagens Hufvudstadsblad berättas även att Centern grundar ett svenskspråkigt distrikt. Genom att grunda ett svenskspråkigt distrikt pressar Centern nu Sfp till en landsbygdsvänlig politik. Tongångarna var något andra för ett år sedan. Då föreföll Centern inför valet att rikta in sig på städerna och Helsingfors i synnerhet. Och den svenska "språkmuren" ansågs vara ett hot mot metropolens och hela nationens intressen... I Helsingin Sanomat ingick den 15 juli ifjol en artikel med rubriken "Keskusta kaipaa kaupunkiin". I artikeln talades det om Centerns friarfärd:

Uutta kosioretkeä johti kunta- ja palvelurakenneuudistuksessa alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk), joka suostui loppumetreillä lähes kaikkiin pääkaupunkiseudun kuntien toiveisiin. Pääministeri Matti Vanhanen kosiskelee asuntomessupuheessaan samoja seutuja. Vaalipuheitako taas kevättä odotellessa vai aitoa huolta maan veturin kunnosta?

För ett år sedan föreställde även jag mig att Centerns linje i Sibbofrågan handlade om att försöka erövra Helsingfors inför det kommande valet. Om detta verkligen var motivet till Manninens och Vanhanens linje, så var resultatet ett totalt fiasko. I verkligheten torde åtminstone Manninen ha haft helt andra motiv till att på slutmetrarna i förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen gå med på nästan alla krav som Helsingfors och huvudstadsregionen hade ställt. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori var ordförande för det ledande oppositionspartiets riksdagsgrupp och Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen var regeringspartnern SDP:s huvudförhandlare om KSSR. Då en lösning på Sibbofrågan inte kunde uppnås genom ramlagen, torde Manninen ha lovat att sköta frågan på annat sätt.

Att Manninens eftergifter för "önskemålen från städerna i huvudstadsregionen" egentligen handlade om krav från Helsingfors sida framgår av kommunministerns uttalande som återgavd i FNB:s notis "Manninen tukee Helsingin vaateita" den 22 juni 2006. Jag citerar:

- Myös helsinkiläisillä on oikeus pientaloasumiseen, ilman että tarvitsee muuttaa pois Helsingin kaupungista, ministeri linjaa.
- Jos on erityisen painavat syyt, voidaan myös tämän suuruinen osuus pinta-alasta kunnasta liittää. Minun mielestäni Helsingin kaupungin kehityksen, yhdyskuntarakenteen ja infrastruktuurin hyväksikäyttö sekä tonttimaan puute antavat riittävät perusteet, Manninnen jatkaa.

För de flesta Helsingforsbor har det nog ingen störe betydelse om de måste flytta över kommungränsen för att kunna bo i egnahemshus, men Helsingfors stad vill inte förlora goda skattebetalare. Detta är det huvudsakliga motivet till annekteringen, vilket på inget sätt är en hemlighet. Det är för övrigt anmärkningsvärt att Manninen i detta skede uppenbarligen även tog ställning till de juridiska förutsättningarna för Helsingfors förslag på att annektera ett 5 000 hektar stort område.

HFD förkastade besvär mot landskapsplan. Den 17 augusti 2007

Yle Uudenmaan uutiset publicerade igår en notis med rubriken "Korkein hallinto-oikeus hylkäsi valitukset Uudenmaan maakuntakaavasta" där det berättas att HFD har förkastat alla besvär mot landskapsplanen för Nyland, inklusivet metroreserveringen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en liten notis med ruberiken "Inget fel på Sibbometro". I notisen berättas det att det, enligt HFD:s åsikt om landskapsplanen för Nyland, "är inget fel på områdesreserveringarna för en metrobana fram till Sibbogränsen och ett bostadsområde i Västerkulla." Vidare berättas det att, enligt HFD som förkastade alla besvär, "utredningarna har varit tillräckliga".

Jag har inte sett några besvär mot landskapsplanen, men då det gäller reserveringen för metron och bostadsområden i Västerkulla är jag misstänksam. I generalplanen för Vanda har ingen metrolinje ritas ut, liksom inte heller i förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Att jag misstänksam mot HFD:s beslut beror dock främst på att planerna för Västerkullas eller Västersundoms del så starkt hänger samman med Sibbofrågan. I sin rapport ger kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi följande argument för sitt förslag V2 i förhållande till det mycket mindre alternativet V1:

Vaihtoehto 1 ei kuitenkaan pitkällä tähtäyksellä ole riittävä. Laajennusalueelle tulee Helsingin esityksen mukaan tulla noin 50 000 asukasta metron ja liityntälinjaston vaikutuspiiriin. Koska kuntajakoselvittäjän ehdotus ei ole yhtä laaja kuin Helsingin kaupunginvaltuuston päätöksen tarkoittama, on kuitenkin lähdettävä siitä, että koko alueelle Vantaa huomioon ottaen tulee voida suunnitella asunnot noin 40 000 asukkaalle sekä työpaikat noin 10 000 työntekijälle. Asukkaista vähintään 20 000 sijoittuisi nykyisen Lounais-Sipoon alueelle. Tällainen asukasmäärän lisäys on myös Sipoon yleiskaava 2025:ssä.

Asutuksen ja työpaikkojen on tukeuduttava tehokkaisiin joukkoliikenneyhteyksiin, joista metron laajentaminen Mellunkylästä Vantaan Länsimäkeen ja edelleen Itäsalmeen on toteuttamiskelpoisin ja taloudellisesti edullisin ja suhteellisin pienin rajakustannuksin toteutettava ratkaisu. Metroaseman vaikutuspiiriksi on oletettu 3-4 km:n matka metroasemalta. Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Helsingfors, Myllyniemis och där med även inrikesministeriets och statsrådets motiveringar för en inkorporering av sydvästra Sibbo står och faller på "Sibbometron", som i sin tur enligt Myllyniemis rapport förutsätter upp till 20 000 nya invånare i Västersundom by. Jag frågar mig vilken betydelse det hade för HFD att besvären mot landsklapsplanen till en del hänger samman med besvären över statsrådets Sibbobeslut. Hur koncekvent och oberoende var HFD i sin bedömning av besvären mot landskapsplanen?

Malms flygverksamhet torde flyttas. Den 16 augusti 2007

Malms flygverksamhet föreslås i kommunikationsministeriets utredning (pdf) som offentliggjorts idag flyttas till Backas i Borgå. Resultatet av utredningen skall inte förväxlas med ett beslut, men då det ur utredningen även framgår att Malm inte motsvarar behoven, torde det stå klart att flygverksamheten flyttar bort från Malm. Därmed frigörs flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse.
Att flygfältet i Malm skulle bli småhusområde ansågs redan klart då försvarsminister Matti Vanhanen uppbackad av Centern i Helsingfors genom sitt brandtal den 18 maj 2003 satte keppar i hjulen. Då statsminister Vanhanen senare lika väl tillsammans med bostadsminister Hannes Manninen propagerade för småhusbebyggelse, kom Vanhanens och Centerns uttalanden om Malms flygfält att skada de redan ansträngda relationerna mellan statsmakten och Helsingfors stad. Som pricken på i:et hade Jussi Paunen, enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut, privata intressen av bostadsbebyggelse i Malm. Även Jan Vapaavuori har starkt understrukit behovet att bebygga flygfältsområdet i Malm. I artikeln "Malmin kenttäasiaa harkittava kiihkottomasti", som publicerades i Helsingin Uutiset den 23 januari 2005, skrev Vapaavuori följande:

Lukemattomien tutkimusten mukaan veronmaksukykyiset ihmiset haluavat asua pientaloissa. Vaikka Vuosaaren sataman valmistumisen myötä kaupungille vapautuu runsaasti asuntorakentamispotentiaalia, laajempia pientalotuotantoon soveltuvia alueita ei näiden joukossa juuri ole. Tähän perustuu Malmin lentokenttäalueen suuri merkitys kaupungille. Helsingin, Espoon ja Vantaan yhdistäminen poistaisi tarpeen tällaiseen asuntopoliittiseen verokilpailuun. Se ei kuitenkaan liene realismia.

Ur Vanhanens tal vid bostadsmässan den 14 juli 2006 framgår att anslutningen av sydvästra Sibbo till Helsingfors för Vanhanens del i högsta grad handlar om att hitta ett ersättande småhusområde till Malm. Om Malm, så som det nu ser ut, frigörs för bostadsbebyggelse, minskar behovet att bygga i sydvästra Sibbo ytterligare.

Resultatet av kommunikationsministeriets utredning av placeringsort för flygverksamheten kommer för sent med tanke på statsrådets beslut i Sibbofrågan. Bevarandet av flystationen i Malm var för Vanhanen och Centern ett politiskt motiv för en inkorporering, men Malms framtid borde i sig inte ha någon större relevans när det gäller de juridiska villkoren för en ändring av kommunindelningen. Vanhanens ställningstaganden för Malm kan däremot ha betydelse för Högsta förvaltningsdomens domslut angående ststsministerns jäv. I sitt tal vid bostadsmässan ifjol hoppades Vanhanen att "Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin." Vad annat är detta än ett löfte om en inkorporering? Statsministern var nog mycket medveten om att Helsingfors var ute efter ett nytt småhusområde innanför stadens gränser. Om inte förr så genom sitt tal vid bostadsmässan förband sig Vanhanen att förverkliga eller åtminstone stöda en inkorporering.

Ett tillräckligt stort metropolområde. Den 15 augusti 2007

I inlägget "PARAS tuoreeltaan tulkittuna. Den 7 augusti 2007" noterade jag likheter mellan Jussi Pajunens bidrag "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" i antologin PARAS tuoreeltaan tulkittuna och Ratasvuris utredning, som Myllyniemi plagierat i sin rapport. Ett av syftet med jämförelsen var att visa att Pajunen är författare till åtminstone en del av texten som Myllyniemi kopierat. Jag noterade redan i inlägget "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006" att Myllyniemis rapport innehåller ett textavsnitt från Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.

I Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november 2006 heter det att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." Denna sats plagierade Suvi Rihtniemi när hon vid sitt gruppanförande den 29 november hävdade att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." I sin artikel "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" hävdar Pajunen att "Tarvitaan tarpeeksi suuri ja yhteen hiileen puhaltava metropolialue, jonka volyymit vastaavat muita eurooppalaisia suurkaupunkeja" medan det i Ratasvuoris utredning heter att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka vastaa eurooppalaisia suurkaupunkia". Av någon anledning har Myllyniemi i sin rapport inte kopierat denna sats. Däremot hävdade Pajunen redan i sitt anförande den 21 juni att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, jonka volyymit ovat sitä luokkaa, että ne vastaavat eurooppalaisia suurkaupunkeja."

Idén till ett metropolområde, som kan konkurrera med Europeiska storstäder, torde Pajunen ha fått från Tyskland, där hela regioner kring medelstora städer bildat organ för ekonomiskt samarbete och marknadsföring. OECD har i sin metropolöversikt från år 2002 föreslagit ett motsvarande nätverk kring Helsingfors, som skulle innefatta Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. (Se Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006.) Enligt OECD:s rapport borde bostadsproduktionen i detta metropolområde koncentreras till tillväxtcentra som ligger på längre avstånd från Helsingfors, så som Lahtis och Tavastehus. Ett "metropolområde" med tillräcklig stora volymer skapas dock inte genom inflyttning och ökad bostadsproduktion, utan genom att man i nätverket tar med ett tillräckligt stort område. Här gäller det i högsta grad att se och samarbeta över administrativa gränser.

I sin argumentering för betydelsen av ett metropolomtåde som kan konkurrera med Europeiska storstäder utgår Helsingfors från OECD:s definition. Det gör även Myllyniemi, som i sin rapport direkt har kopierat en sida ur den finska översättningen av OECD:s metropolöversikt. Lika väl hävdar så väl Helsingfors som Myllyniemi att Helsingfors metropolområde måste växa österut, till sydvästra Sibbo. Här har man medvetet eller omedvetet sammanblandat två skilda begrepp, vilket har resulterat i motiveringar och slutsatser som inte tål kritisk granskning. På engelska kan metropolitan area även betyda en stad med förstäder. Helsinki metropolitan area kan således betyda det samma som huvudstadsregionen. Helsinki metropolitan area har vuxit västerut och norrut genom att Esbo och Vanda anslutits till huvudstadsregionen, men Helsinki metropolitan area har i denna betydelse inte vuxit österut. Orsaken är dels den att havet kommer emot (även) i öster, men framför allt att Helsingfors stad själv har vuxit österut. Tack vare att betydande delar av Helsinge landskommun 1946 och 1966 inkorporerades med Helsingfors, har stadsbebyggelsen i huvudstadsregionen österut vuxit innanför Helsingfors administrativa gränser. Denna obalans skulle en inkorporering av sydvästra Sibbo naturligtvis inte råda bot på. Inte heller skulle inkorporeringen av sydvästra Sibbo ha någon relevans för målsättningen att skapa ett tillräckligt stort metroplområde, vars volymer motsvarar europeiska storstäder.