"Ei julkisuuteen". Den 16 september 2007

I Helsingfors stads förklaring till Helsingfors förvaltningsdomstol från den 27 september ifjol ges föga trovärdiga förklaringar till varför Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni hade tagit sitt inkorporeringsbeslut i brådskande ordning. I förklaringen låter man även förstå att frågan inte skulle ha beretts i hemlighet. I Sibbo kommuns motförklaring till förvaltningsdomstolen den 31 oktober hävdas det som svar på Helsingfors förklaringar följande:

Todellinen syy Helsingin kaupungin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksestä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkastun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisena asiana kaupungin valtuuston kokoukseen.

Förklaringen ovan ges även i Sibbos besvär till Högsta förvaltningsdomstolen från den 14 december. Helsingfors förvaltningsdomstol valde att tro på Helsingfors förklaringar. Jag har själv ifrågasatt Sibbos motförklaring i inlägget "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007", där jag noterarar att stadsstyrelsen enligt protokollet från styrelsemötet måndagen den 19 juni redan på sitt möte på måndagen beslöt att sammankalla ett extra styrelsemöte klockan 8:00 på onsdagen den 21 juni 2006. Å andra sidan noterar jag i samma inlägg att det i föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni inte anges några andra ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". I mitt inlägg "Förklaringar och motförklaringar. Den 5 april 2007" ger jag en alternativ förklaring till att Helsingfors ville ta beslutet före midsommaren. Jag finner det nu lika väl troligt att Sibbos förklaring delvis är korrekt. Att vissa uppgifter läckten ut till pressen kan trots allt ha haft betydelse för Helsingfors agerande. Det är helt klart att man från Helsingfor sida ville hemlighålla vissa planer, men det handlade inte nödvändigtvis om Helsingfors förslag, som var mycket illa förberett. Vad som framför allt skulle hemlighållas var utpressningsförsöket mot sibbopolitikerna.

Min gissning är att Sibbos förklaring baserar sig på den förklaring Jan Vapaavuori i förtroende har gett Sibbos ledning. En förutsättning för att Helsingfors skulle kunna nöja sig med det mindre alternativet på 3000 hektar var att förhandlingarna och alternativen förblev hemliga. Så väl Helsingin Sanomat som Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 juni före stadsstyrelsemötet berätta att Helsingfors föreslår att inkorporera ett område på 5000 hektar och att initiativet har regeringens stöd. De facto hade det, efter att de påstådda planerna hade läckt ut via pressen, sett märkligt ut om Helsingfors den 21 juni inte hade lyft fram ett förslag på 5000 hektar. Efter att Hannes Manninens stöd av förslaget på 5000 hektar fått publicitet hade det kanske inte så stor betydelse vad kommunstyrelsen i Sibbo beslöt på sitt möte tisdagen den 20 juni, så vida man inte gjorde ett initiativ till ändring av kommunindelningen enligt Helsingfors krav. Planerna på att med hot tvinga Sibbo att "frivilligt" ställa sig bakom alternativet på 3000 hektar hade redan stött på hinder då hotet läckt ut.

På morgonen den 21 juni 2006 kunde man i Helsingin Sanomat läsa följande:

Helsingin Sanomien tietojen mukaan Helsingin kaupunginhallitus kokoontuu tänään keskiviikkona varhain aamulla ylimääräiseen kokoukseen, jossa kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) esittelee salassa laaditun suunnitelman. Sen mukaan Helsinki esittää valtioneuvoston päätettäväksi, että Länsi-Sipoosta siirretään 5000 hehtaaria maata Helsingille.

Även Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 berätta om det extra styrelsemötet och förslaget på 5000 hektar, men ingen styrelsemedlem hade till Hbl öppet velat bekräfta mötet. Inte heller Birgitta Dahlberg (sfp) ville till Hbl kommentera eller bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte. Journalisterna hade dock kunnat bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte i beslutssammandraget, som i normal ordning publicerades på tisdagen, dagen efter styrelsemötet den 19 juni. Angående paragraf 869 kan man här läsa "Ei julkisuuteen, Ehdotuksen mukaan".

Alternativ på 8 procent. Den 15 september 2007

Politiker är mästare på att kringgå frågor och lämna frågor obesvarade. Inför politiska val ställs det frågor som kandidater inte vill besvara av rädsla för att förlora röster. I själva verket ställs det många frågor som är allt för komplicerade för att besvaras med ett enkelt ja eller nej. I dylika fall är det legitimt att problematisera själva frågeställningen. Det samma kan inte nödvändigtvis sägas om det sätt på vilket statsminister Matti Vanhanen undvek att besvara frågor vid "presskonferens om kommunindelningen för Sibbo". (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".) Genom att undvika att ta ställning till de juridiska förutsättningarna för statsrådets beslut medgav statsministern emellertid att det juridiska ställningstagandet enbart grundar sig på "tjänstemannaberedningen", som de facto var helt undermålig och knappast torde göra intryck på HFD.

Den sista frågan eller de sista två frågorna vid presskonferensen ställdes av Calle Silfverberg från svenska Yle. Silfverberg frågade statsministern hur han tror att det faktum att Myllyniemis rapport till avgörande delar är kopierad från Helsingfors utlåtanden påverkar beslutets juridiska hållbarhet. Vanhanen inledde sitt svar med att säga att "tjänstemännen som ansvarar för beredningen har bedömt den juridiska hållbarheten". Sedan fortsatte Vanhanen med att konstatera att skillnaden mellan Myllyniemis och Helsingfors förslag "naturligtvis" är stor. Då Vanhanen sedan jämförde förslagen medger han indirekt att Myllyniemis förslag enligt statsministerns bedömning motsvarar just de krav som han själv ställde sommaren 2006. Bland annat noterar Vanhanen att delar av skärgården och andra delar som inte lämpar sig för bostadsbebyggelse lämnats bort. (Hit hör enligt Vanhanens bedömning tydligen inte Sibbo storskog.)

Vanhanens försvar av Myllyniemis utredning motsvarar utredningsmannens eget försvar. Då utredningsmannens plagiat hade avslöjats i början av december sade Pekka Myllyniemi till Helsingin Sanomat (den 8 december) att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Dess värre är även texten i förslagsdelen till stora delar kopierad från Ratasvuoris utredning och fastän Myllyniemis förslag VE 1 skiljer sig från Helsingfors förslag från den 21 juni 2006, är även själva förslaget, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö, kopierat från ett inofficiellt förslag eller krav som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori lade fram på våren 2006. Allt tyder på att Hannes Manninen hade lovat just detta område åt Helsingfors, fastän han lät förstå att han stod bakom Helsingfors större förslag på 5000 hektar.

I Hufvudstadsbladet ingick den 21 juni 2006 en karta med ett område som är nästan indentiskt med det område som Helsingfors ledning enligt Helsingin Sanomat 19.9.2006 våren 2006 i hemlighet krävde av Sibbo. (Se kartan ovan och inlägget "Hemliga kartor. Den 28 mars 2007".) Områdets gränser motsvarar Myllyniemis förslag, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö och Storören. Helsingfors markegendom har på kartan något överdimensionerats. Att kartan publicerats i Hbl är på flera sätt anmärkningsvärt. Kartan finns intill en artikel där det i ingressen heter att "den nya kommungränsen mellan Helsingfors och Sibbo skulle gå vid Sibbo å", vilket motsvarar det förslag som Helsingfors de facto lade fram den 21 juni. I artikeln talas det där till om ett 5000 hektar stort område. Hbl borde överhuvudtaget inte ha känt till något annat förslag.

Att kartan ovan publicerades i Hbl den 21 juni var uppenbart ett misstag, fastän det är Hufvudstadsbladet som grafiskt gjort kartan. Till kartan hör även text där det heter att det förslagna området motsvarar 8 % av Sibbos markyta, vilket motsvarar storleken på Myllyniemis förslag. (Myllyniemi noterar i sin rapport bara att förslaget VE 2 är mindre än 10 % av Sibbos markyta, medan han uppger att Helsingfors förslag på 5000 ha utgör 14 % av Sibbos landyta.) På Hbl torde man inte ha insett vad kartan betydde. Med tanke på källskyddet har man inte heller kunnat förklara kartans ursprung, eller hur Hbl kommit över en karta med det hemliga gränsförslaget. Hbl torde dock vid behov kunna intyga att man från Sibbos sida inte alls gillade att fel karta publicerades. Kartan med det hemliga förslaget var nämligen tänkt som Sibbos räddning, eller försvarsseger. Min gissning är att kommunstyrelsen i Sibbo eller styrelseordföranden hade fått en karta med gränsförslaget inför styrelsemötet den 20 juni. Meningen skulle ha varit att kommunstyrelsen i Sibbo själv skulle lägga fram förlaget på 3000 ha eller 8 % av kommunen under hotet om att Helsingfors med regeringens stöd i annat fall skulle roffa åt sig området på 5000 ha. I Hufvudstadsbladet säger Vapaavuori den 21 juni 2006 nämligen att "Vi är mycket intresserade av att höra vad Sibboborna gjorde vid sitt möte". Efter att Hbl talat med Vapaavuori ringde Liljeström på kvällen den 20 juni upp Vapaavuori för att meddela att man i Sibbo är villiga att förhandla. Det räckte dock inte, åtminstone inte för Pajunen.

Ursprungligen torde Helsingfors och minister Manninen ha räknat med att Sibbo själv frivilligt skulle ha föreslagit eller godkänt förslaget på det 3000 ha stora området. Helsingfors lade dock fram ett förslag på ett 5000 ha stort område, eventuellt som en följd av att Manninens stöd av förslaget på 5000 läckte ut till pressen. Erbjudandet på 3000 ha torde lika väl ha varit aktuellt ännu på morgonen den 21 juni, då Jan Vapaavuori enligt protokollet från förhöret med Markku Luoma och Christel Liljeström, sade till Liljeström att man kunde återkomma till ett "kompromissförslag" i samband med utlåtelserundan. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Min gissning är att det var tänkt att kommunfullmäktige i Sibbo under hot skulle ställa sig bakom förslaget på 3000 ha i utlåtandet till länsstyrelsen över Helsingfors förslag, varmed villkoren som definieras i 5 § i kommunindelningslagen hade uppfyllts för det mindre alternativets del.

För att plan B och alternativet på 3000 ha skulle kunna förverkligas måste detta alternativ, enligt Vapaavuori, förbli strängt konfidentiellt. Även detta framgår ur det ovannämnda förhörsprotokollet. Plan B gick emellertid på grund redan samma dag som Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut. Efter att alternativet på 3000 ha hade publicerats i Hbl före Helsingfors annekteringsbeslut kunde kommunfullmäktige i Sibbo inte gärna komma med detta "kompromissförslag". Således behövdes det en utredningsman som föreslog det område som redan hade lovats åt Helsingfors.

Höghus till Östersundom. Den 14 september 2007

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick av Johanna Westman med rubriken "Infria löftet om Sibbo storskog". Westman drar utgående från artikeln "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" i gårdagens tidning slutsatsen att "gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg nu beredd att dra södra gränsen för Sibbo storskog längs Borgåleden". Hbl tolkning av Cronberg stöds av en insändare med rubriken "Helsinki ei halua olla Nurmijärven kaltainen" av Eini Moisio i Helsingi Sanomat den 7 september. Moisio är stadsfullmäktige i Helsingfors och minister Cronbergs specialmedarbetare. På sin blogg har Moisio den 9 september publicerat en motsvarande text under rubriken "Helsinki ei ole Nurmijärvi". Ur Moisios insändarartikel framgår att de gröna, Cronberg eller åtminstone Moisio själv har en vision av sydvästra Sibbo som är den raka motsatta till Matti Vanhanens. Då regeringen Vanhanen II tagit sitt beslut i Sibbofrågan kan de gröna fritt säga ut det de hela tiden ansett: I östersundom skall det byggas höghus och inga egnahemshus. Jag citerar valda bitar ur insändaren:

Vartiokylän ja Mellunkylän omakotiyhdistyksen 60-vuotisjuhlassa puhunut pääministeri Matti Vanhanen vaati lisää omakotitaloja, erityisesti Helsinkiin. Hänen mielestään Helsinkiin liitettävälle Länsi-Sipoon liitosalueelle pitäisi rakentaa omakotitaloja.

On totta, että suurin osa suomalaisista haluaisi asua omakotitaloissa. Aika moni kuitenkin valitsee Helsingin ja kaupunkimaisen elämäntavan, johon omakotitalo sopii huonosti. Toimiva kaupunki on tiivistä, korkeaa ja kaunista katseltavaa. Sellaisen ympäristön rakentaminen vaatii huolellista suunnittelua. Pitkin peltoa hajautettuja omakotitalosaarekkeita syntyy vähemmälläkin.

Helsinki ei halua olla Nurmijärvi. On epäekologista rakentaa harvaan, omille isoille tonteille omakotitaloja, jotka lämpiävät sähköllä tai öljyllä. ...

Maan hallitus toimi kummina pääkaupunkiseudun tasapainoiselle kehitykselle päättäessään Länsi-Sipoon liitoksesta Helsinkiin. Se ei kuitenkaan anna kummisedille oikeutta päättää, miten kaupunkia pitäisi rakentaa. ...

Länsi-Sipoon alueliitos antaa Helsingille oivan tilaisuuden rakentaa Vanhasen ehdottamia puutarhakaupunkeja. Niissäkin rakentaminen voi olla tehokasta, kaupunkimaista eikä omakotitaloasumiselle perustuvaa.

Osana Helsinkiä niistä voi tulla tiiviisti rakennettuja, viihtyisiä kaupunginosia, joita tehokas raideliikenne yhdistää. Silloin mahdollisimman moni voi valita myös sen kaupunkimaisen elämän, joka nyt jää vain haaveeksi.

Där Vanhanen motiverat inkorporeringen med att Helsingfors äger "färdig tomtmark" för egnahemshus i sydvästra Sibbo, vill de gröna koncentrera bebyggelsen till privatägd mark. Samlingspartiet i Helsingfors och Vanda skulle dock inte gå med på att inlösa marken längs den tänkta förlängningen av metrolinjen. Om Helsingfors inte skall bygga norr om motorvägen, så kan man fråga sig varför Helsingfors måste få inkorporera ett så stort område. Myllyniemis mindre alternativ VE 1 borde ha räckt till.

I dagens Helsingin Sanomat har Samlingspartiets fullmäktigegrupp genom Risto Rautava och Hannele Luukkanen besvarat Moisios inlägg. Jag citerar ur Rautava och Luukkanens insändare:

Kirjoituksessa esitetty näkemys, ettei Länsi-Sipooseen tulisi rakentaa omakotiasumista, tuntuu todella tylyltä.

Mielestämme Helsinkiin liitettävä osa Sipoosta tulee kaavoittaa samoin periaattein kuin Helsingin alueet muutenkin eli vyöhykkeittäin siten, että hyvien joukkoliikenneyhteyksien äärellä on tehokkaampaa rakentamista ja väljyys lisääntyy kohti reuna-alueita ja luontoalueita.

Helsingfors har talat om att bygga småhus i sydvästra Sibbo för att det stämt överens med den förra regeringens program för främjande av trähusbygge (se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007") och för att Vanhanen skulle kunna ersätta det planerade småhusområdet i Malm med sydvästra Sibbo. I sin rapport upprepar utredningsman Pekka Myllyniemi ord för ord Helsingfors uttalade planer på att bygga småhus. Motsättningen mellan Vanhanens och de grönas visioner saknar inte nödvändigtvis juridisk betydelse, eftersom det påstådda problemet med en obalans i Helsingfors- eller huvudstadsregionen utgör ett argument för en inkorporering i inrikesministeriets motivering för statsrådets gränsbeslut. Tillspetsat kunde man säga att de gröna och Helsingfors betraktar en tät bebyggelse i sydvästra Sibbo som ett medel att motverka det så kallade Nurmijärvifenomenet, medan Vanhanen vill sprida Nurmijärvifenomenet även i ostlig riktning. I själva verket torde Myllyniemis tolkning av det påstådda problemet med samhällstrukturen motsvara Vanhanens (och Hannes Manninens) uppfattning. Myllyniemi har missförstått den text och de argument som han kopierat.

Ylen aikainen/ Pääkaupunkiseudun uutiset/ Uudenmaan uutiset har idag publicerat en notis med rubriken "Sipoonkorven kehittäminen virkistysalueena junnaa". Som orsak till att utvecklingen av friluftsområdet fördröjts anges gränskonflikten och ovissheten om till vilken kommun delar av Storskogen i framtiden skall höra. I radionyheterna säger forstingenjör Jyri Mikkola att Storskogen med dess kärr och branter inte är lämplig för bebyggelse. Inslaget om Sibbo storskog ingick även i de lokala TV-nyheterna Uudenmaan uutiset.

Riksdagens miljögrupp arrangerar onsdagen den 19 september en exkursion till Sibbo storskog. Planerna för storskogen presenteras av Jussi Pajunen, Markku Luoma, Tom Sundbäck, Leena Liipola och Jyri Mikkola.

Storskogen lämpar sig inte som tomtmark. Den 13 september 2007

"Storskogen ingen tomtmark" är en rubrik på första sidan i dagens Hufvudstadsblad. Med anledning av ett informationstillfälle om Storskogen och en exkursion till Sibbo har Hbl tillägnat Sibbo storskog nästan ett helt uppslag. Huvudartikeln har rubriken "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" och en kortare text har rubriken "Grönas krav på naturpark klingar av". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln:

Storskogen i Sibbo är glest bebyggd. Området består av stora enhetliga skogsområden med natur som liknar den i Noux nationalpark.

– Det är helt naturligt att området är glest bebyggt. Det går inte att bygga hus i stora delar av Storskogen. Och det har ingenting att göra med språkförhållanden eller var kommungränserna går, säger Jyri Mikkola.

– Men om man använder telefonkatalogens adresskarta som faktabas för sina fantasier så kunde man förledas att tro att Storskogen är en oändligt stor outnyttjad tomtreserv, säger Mikkola.

Han rekommenderar dem som tror att det finns urban utvecklingspotential i Storskogen att plocka fram grundkartan för att kolla hur mycket blötmarker här finns.

– Gränserna för Storskogen är också entydigt definierade i den rapport som Östra Nylands förbund utarbetade för flera år sedan. I söder är Borgå motorväg en naturlig gräns för Storskogen.

Mikkola säger också att det för Storskogens del inte spelar någon roll hur eller var landskapsgränserna dras.

– Helsingforspolitikerna är bara ute efter mera makt då de vill slå ihop Östra Nylands förbund med Nylands förbund. Så enkelt är det.

Hbl har även talat med Tarja Cronberg, vars visoner för sydvästra Sibbo nu förefaller stå i direkt konflikt med Vanhanens tomtkrig för främjandet av boende i egenahemshus. Hufvudstadsbladet skriver att "Utifrån Cronbergs svar på Hbl:s fråga kan man dra slutsatsen att hon bara vill tillåta Helsingfors att bygga runt de tilltänkta metrostationerna i Västerkulla, Västersundom och Östersundom - alltså söder om Borgåleden." Det bör noteras att Helsingfors inte just äger någon mark i söder om motorvägen (frånsett områden i Husö by) och att Västerkulla och Västersundom hör till Vanda och inte ingår i området som statsrådet beslöt att inkorporera med Helsingfors.

Wikipedia. Den 12 september 2007

I gårdagens blogginlägg "'Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta'. Den 11 september 2007" noterade jag att Helsingfors stadsstyrelse till sitt utlåtande över förslaget till landskapsplan för Östra Nyland hade bifogat en karta ur Helsingin Sanomat. Detta var speciellt ironiskt med tanke på att Helsingfors levelerat ett flertal kartor till utredningsman Pekka Myllyniemis förfogande. Gränserna för Helsingfors förslag är naturligtvis direkt eller indirekt levererade av Helsingfors, men det samma torde även gälla landgränserna för alternativen VE 3 och VE 2, det vill säga utredningsmannens förslag. I Myllyniemis rapport ingår tre kartor som bevisligen som sådana har levelerats av Helsingfors. På sida 10 finns "Kartta 1: Helsingin kasvu nykyiseen kokoonsa." Här har källan föredömligt angetts: Helsingfors stad. På sidorna 23 och 24 finns kartor som levererats som bilagor till Ratasvuoris utredning. Kartorna ingår även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen.

Jag har i tidigare inlägg påpekat att ett flertal sidor i Myllyniemis rapport har kopierats ur Wikipedia. Det olovliga plagiatet av Wikipedia är betecknande för Myllyniemis utredning. Myllyniemi har inte utrett någonting och inte ens bemödat sig om att skaffa trivial informationen från pålitliga källor. Problemet med Myllyniemis brott mot upphovsrätten har jag behandlat speciellt i blogginlägget "Pirathandel. Den 26 december 2006". Nu har inte bara Myllyniemi kopierat från Wikipedia, utan Wikipedia har även publicerat två av de ovannämnda kartorna på internetencyklopedin. Kartorna "Pääkaupunkiseudun asutusrakenne" och "Helsingin laajenemiskehitys" har på Wikipedia publierats med motiveringen "This file is in the public domain because it is a part of a decision or a statement by an authority or a public body of Finland." (Se rutan ovan.) Dessutom har kartan "Sipoo-Helsinki liitosalueet" publicerats med samma motivering. Investigator of municipal divisions Pekka Myllymäki har här angetts som författare (autor), men kartan är tagen ur inrikesministeriets bilaga med enbart Myllyniemis förslag VE 2. En intressant fråga är om även den text som Myllyniemi olovligt kopierat i sin rapport nu är "in the public domain".

På Wikipedias dotterprojekt Wikisource har ytterligare följande till fallet Sibbo relaterade dokument publicerats i formatet html:

KHO päätös 1385:2007

Sipoon valitus Länsi-Sipoon liiittämispäätöksestä

VN päätöksen Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin saatekirje

Valtioneuvoston perustelut Länsi-Sipoon liittämiselle Helsinkiin

Valtioneuvoston päätös kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä

"Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta". Den 11 september 2007

Apropå gårdagens blogginlägg "Metropolminister Fribergius. Den 10 september 2007" har bostadsministern till Yle sagt att "det är svårt att lösa bostadsbristen när alla bara vill ha invånare som förtjänar bra och ingen riktigt vill bygga billiga hyresbostäder." (Se notisen "Bostadsminister kritiserar lokal politik", som senare på dagen fått rubriken "Vapaavuori kritiserar egoistisk politik".) Som lösning på problemet föreslår Jan Vapaavuori att huvudstadsregionens kommuner slås ihop till en enda stad. Frågan är om Vapaavuori verkligen - emot sina tidigare uttalade åsikter - vill slå ihop huvudstadsregionens städer eller om han i likhet med sin föreggångare Hannes Manninen tar till hot om kommunsammanslagningar för att pressa fram en önskad bostadsproduktion. I var dera fallet går Vapaavuori huvudstadens intressen. Det på samarbetsavtal baserade "frivilliga" samarbetet var ursprungligen ämnat att avvärja Manninens hot om statlig inblandning i huvudstadsregionen. Från Helsingfors sida torde man nu räkna med att Vapaavuoris och Mari Kiviniemis ministerposter utgör garantier för att Manninens eller Alanens förslag till ny lag för huvudstadsregionen inte förverkligas, fastän det frivilliga samarbetet misslyckas.

Yle Östnyland har idag publicerat en notis med rubriken "Helsingfors kritiserar landskapsplanen". Motsvarande nyhet har Hbl publicerat i en artikel med rubriken "Helsingfors sågar plan för Sibbo". Här handlar det om Helsingfors stadsstyrelses utlåtande om förslaget till landskapsplan för Östra Sibbo. Yle skriver att "I Helsingfors är man missnöjd med att landskapsplanen inte beaktar regeringens beslut att Helsingfors får 3000 hektar i sydvästra Sibbo." Vidare noteras att "Minimikravet är att de 3000 hektaren i sydvästra Sibbo ska lämnas utanför landskapsplanen." Hbl noterar att förslaget till utlåtande inte godkändes enhälligt:

Förslaget är inte längre aktuellt. Hela planen måste göras på nytt, säger stadsstyrelseledamoten Risto Rautava (saml).

Han och de övriga i samlingspartiet röstade tillsammans med två socialdemokrater mot och fällde gröna Elina Moisios förslag om ett tillägg på måndagens styrelsebehandling. Moisio ville att Helsingfors särskilt nämner att områden vid Svartberget [Svarta backen], Naturaområdet vid Nordsjö hamn och Storskogen i Sibbo inte exploateras.

Sfp:s Jan D. Oker-Blom anmälde avvikande åsikt till den del av uttalandet där det sägs att Östra Nylands förbund ska slås ihop med Nylands förbund.

Enligt Helsingfors meddelande godkändes förslaget till utlåtande "Ehdotuksen mukaan äänestyksin 7-7 1-tyhjä ja 11-4". Förslaget finns i föredraginingslistan, där även bl.a. fastighetskontorets och byggnadskontorets utlåtanden ingår. Som bilaga till styrelsens utlåtande har fogats en karta med både Helsingfors och Pekka Myllyniemis förslag från Helsingin Sanomat! (Se bilden ovan.) I föredragningslistan beskrivs bilagen med texten "Helsingin Sanomissa 18.1.2007 julkaistu piirros, josta ilmenee Helsingin Sipoosta liitettäväksi esittämä alue ja selvitysmies Pekka Myllyniemen ehdotus kuntajaotuksen muuttamisesta, jonka valtioneuvosto 28.6.2007 hyväksyi". Officiella kartor hade det funnits gudinog att välja mellan. Problemet är att ingen vet vilken av kartorna som egentligen gäller.

Utlåtandet, som till största delen handlar om Sibbo, är på många sätt anmärkningsvärt. Jag skall dock begrända min referering till några pikanta detaljer. I utlåtandet säges det bl.a. att "Sipoonkorven rajaus tulee määritellä Lounais-Sipoon suunnittelun yhteydessä, missä alueen erilaiset käyttötarpeet on otettu huomioon." Här går Helsingfors direkt emot Miljöcentralens utlåtande där det föreslås att "området utmärks klart och tydligt i landskapsplanen". (Se "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007".) Inkorporeringsplanerna intar en central plats i utlåtandet, vilket framgår ur följande citat:

Helsinki on useaan otteeseen esittänyt, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liitot tulisi yhdistää. Myös Uudenmaan liitto on tehnyt asiasta esityksen sisäasianministeriölle, jossa asian selvittäminen on vireillä. Helsingin kaupunki on esittänyt kuntajaon muutosta Sipoon, Vantaan ja Helsingin välillä niin, että noin 5000 hehtaarin suuruinen alue liitettäisiin Helsinkiin. Valtioneuvosto hyväksyi asiassa selvityshenkilön tekemän ehdotuksen, jossa Helsinkiin liitetään noin 3000 ha:n suuruinen alue Vantaalta ja Sipoosta. Päätös ei ole vielä lainvoimainen.

Helsingin tehtyä esityksensä kuntajaon muuttamisesta Sipoo kiirehti muuttamaan omaa yleiskaavaluonnostaan niin, että Sipooseen, mm. Lounais-Sipoon sekä Kerava-Nikkilä-radan vaikutusalueelle voitaisiin aiemman noin 2 %:n väestönkasvun sijasta osoittaa asuinalueita noin 40 000 uudelle asukkaalle.

Helsingin esitys ja Sipoon yleiskaavaluonnos perustuvat joukkoliikenteen, erityisesti raideliikenteen ja - Helsingin mielestä luonnollisimmin metron - jatkamiselle näille uusille alueille. Metron jatketta ei ole kuitenkaan esitetty maakuntakaavaehdotuksessa.

Statsstyrelsens utlåttande bygger till stor del på fastighetskontorets och byggnadskontorets utlåtanden. I fastighetskontorets utlåtande heter det bl.a. att "Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta, Sipoo laati pikaisesti uuden yleiskaavaluonnoksen."

Metropolminister Fribergius. Den 10 september 2007

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Ei kai Helsinki nyt tahallaan kolaroisi". Artikeln har även publicerats på Kimmo Oksanens blogg. Okasanen noterar i artikeln att Helsingfors krockar med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen genom att föreslå att kollektivtrafiken, som nu är underställd SAD, tas över av ett bolag (läs: HST). Oksanen noterar även metrotvisten:

HKL:n toimitusjohtaja Matti Lahdenranta päästi Helsingin Sanomissa suustaan lauseen, joka sai monet raivoihinsa: kun länsimetro on saatettu Espoon Matinkylään, työmaata tulisikin jatkaa Espoon Kivenlahden sijaan Helsingin Mellunmäestä Sipoon suuntaan. ”Tärkeysjärjestys on itsestään selvä”, Lahdenranta heläytti. Espoossa kiehuttiin.

Pääkaupunkiseudun väylien rakentamisjärjestys on sovittu kaupunkien, YTV:n ja liikenneministeriön välisessä joukkoliikennesuunnitelmassa PLJ:ssä sekä kaupunkien ja valtion välisissä aiesopimuksissa. Lahdenrannan puheet olivat vastoin näitä sopimuksia.

Det förefaller märkligt att Helsingfors som så starkt har förespråkat ett "frivilligt" samarbete genom samarbetsavtal själv visar beredskap att bryta avtal. När det gäller Sibbometron är Helsingfors visserligen tvunget att fram till HFD:s domslut angående statrådets gränsbeslut ge ett sken av att metroplanerna följer en stram tidtabell, men frågan är om man från Helsingfors sida alls vill att samarbetet i huvudstadsregionen skall fungera. Det räckte kanske med att få grannkommunernas formella stöd för en "anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen". Oksanen tycks själv tvivla på att man i Helsingfors egentligen önskar att samarbetet lyckas. Jag citerar:

Viime kädessä on kyse siitä, kuinka hyvältä Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen saavat yhteistyönsä näyttämään valtion suuntaan. Kaupungit ovat esitelleet sisäministeriölle yhteisen suunnitelmansa, kuinka ne tulevaisuudessa tekevät hyvää yhteistyötä kuntalaisten palvelujen turvaamiseksi. Joukkoliikenne on yksi yhteistyön keskeisistä alueista. Jos yhteistyö siellä karahtaa karille, onnistuneeko se missään muuallakaan?

Ja mitäs sitten tapahtuu? Jos yhteistyö ei toimi, valtio voi pakkoniputtaa kaupungit yhteen. Ensin liitetään Helsinkiin Vantaa ja sitten Espoo tai molemmat yhtä aikaa. Entäs jos se onkin Helsingin päämäärä? Ajaa yhteistyö karille tahallaan?

Även ledarartikeln i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat tar upp det dåligt fungerande samarbetet i huvudstadsregionen. Rubriken är "Pää jäi vetävän käteen vapaaehtoisessa yhteistyössä". Innehållet i ledarartikeln är det samma som i Oksanens artikel. Ledarskribenten noterar så väl förslaget att bolagisera kollektivtrafiken i huvudstadsregionen som bråket kring Sibbometron. Jag citerar:

HKL:n toimitusjohtajalta Matti Lahdenrannalta julkisuuteen päässyt lipsahdus, että Sipoon metro olisi ensisijainen verrattuna Länsimetron loppurakentamiseen, ei ainakaan hälventänyt muiden epäilyjä Helsingin aikeista mahdollisessa enemmistöasemassaan joukkoliikenneratkaisuja tehtäessä.

Joukkoliikenteen erimielisyydet heijastuvat todennäköisesti muihinkin yhteistyöhankkeisiin. Helppo on kuvitella, että lukiomaksuista tai suuren korkeakoulukampuksen sijoituspaikasta ei nykytilanteessa synny minkäänlaista sopua. Tilanne ajautuu helposti repivään kilpailuasetelmaan kaikessa muussakin, niin maankäytön, joukkoliikenteen kuin asuntotuotannonkin ratkaisuissa. Silloin ollaan pattitilanteessa, joka antaa maan hallitukselle avaimet käteen pääkaupunkiseudun tulevaisuuden järjestelyissä.

Ledarskribenten tror dock inte att regeringen skulle klara av att slå ihop kommunerna i huvudstadsregionen. Istället upprepar skribenten sina visioner om tre kommuner i hubvudstadregionen:

Hallituksesta tuskin löytyy sellaista poliittista yhteisvoimaa, jolla kaupungit pakotettaisiin yhteen. Espoo ei missään tapauksessa halua liittyä yhdeksi suurkunnaksi. Seutuhallintoa taas vastustetaan, koska sen pelätään lisäävän byrokratiaa. Mikäli hallitus arvioi, että hallintoa on keskitettävä suurempiin yksiköihin nykyisten valta-asetelmien murtamiseksi – muun muassa joukkoliikenteessä – silloin lähes ainoaksi vaihtoehdoksi jää aiemminkin esillä ollut malli Helsingin seudun kolmesta suurkunnasta: Helsinki, Vantaa ja Sipoo muodostaisivat yhden, Espoo, Kauniainen ja Kirkkonummi toisen, sekä Kuuma-kunnat Kerava, Järvenpää ja Tuusula kolmannen suurkunnan.

Att Sibbo och Kyrslätt eventuellt inte vill fusioneras tycks inte bekymra ledarskribenten. Ledarskribentens visioner låter som en en strategi för hur Samlingspartiet skall maximera sin makt i Helsingforsregionen utan att skapa konflikter inom partiet. Samlinspartiet vill inte ha "ökad byrokrati" i form av en mellanstegsförvaltning eller statlig inblandning i regionpolitiken. Statens "partnerskap" bör enligt Samlingspartiet begränsa sig till finansiering av kommunikationsleder - och beslut om tvångssammanslagningar. Eftersom Samlingspartiet inte vill ha statlig inblandning har man med Jan Vapaavuori i spetsen motsatt sig inrättandet av en metropolminister, trots att man ville ha med metropolpolitiken i regeringsprogrammet. Nu ser dock Vapaavuori ut att ha blivit en inofficiell metropolminister. Idag har regeringen under Vapaavuoris ledning tillsatt ett "Sekretariat för regeringens metropolpolitikprojekt". Närmare information ges av Vapaavuoris specialmedarbetare Tatu Rauhamäki.

Det har ibland betvivlats att invånarna i Landbo i sydvästra Sibbo i själ och hjärtat skulle vara Sibbobor. Dagens Hufvudstadsblad kan dock i en artikel med rubriken "Landbobor protesterade mot övermakten" rapportera om ett nästan enhetligt motstånd mot den planerade inkorporeringen. På lördag kväll hade Landbo eller åtminstone grusplanen i Landbo förvavdlats till en gallisk by. Temat för byfesten var taget ur Asterix. Det mest uppmärksammade programnumret utgjordes av tomatkastning mot en docka som föreställde Jan Vapaavuori. På lådorna med tomater lär det ha stått "Fribergius Ketsupix".