Motion för flygfält till Sibbo. Den 18 september 2007

I dagens Helsingin Sanomat ingår det en artikel med rubriken "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän". Utredningsmannen som föreslår en ändring av kommunindeningen mellan Tusby, Kervo och Träskända är ingen mindre än Jussi-Pekka Alanen, vars rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" från 2004 kom att få stora direkta och speciellt indirektra följder. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Denna gång är det inte kommunministern som utnämnt Alanen till utredningsman.

I en artikel med rubriken "Järvenpää haluaa selvittäjäksi Alasen" berättade Helsingin sanomat den 31 januari att att staden Träskända vill att det tillsätts en kommunindelningsutredare för att utreda en föreslagen gränsjustering mellan Träskända och Tusby och att Tusby önskade att inriksministreriet skulle utse Jussi-Pekka Alanen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Regeringsrådet Arto Sulonen från inrikesministeriet tog i tidningen klart avstånd från Tusbys initiativ:

Laki lähtee siitä, että selvitysmiehen asettamiselle pitää olla erityisiä perusteita. Ei sellainen menettely automaatista ole. ...

Sellaista menettelyä emme tunne, että yksyttäinen kunta hakee itselleen kuntajaon muutosta, joka koskee muita kuntia ja saisi oikeuden määritellä, asetetaanko selvitysmies ja kuka hän on. Selvitysmiehestä pitää kuulla kaikkia kuntia, joita asia koskee.

För Träskända gällde andra regler än för Helsingfors. Även ur ledaren med rubriken "Keravan,Järvenpään ja Tuusulan osakuntaliitos olisi järkevä" i dagens nummer av Helsingin Sanomat framgår att inrikesministeriet särbehandlat Helsingfors - och Sibbo. Jag citerar:

Keravan ja Järvenpään toivomat alueliitokset ovat sukua Helsingin pyrkimykselle saada maata Sipoosta. Aivan kuten Sipoo vastustaa alueliitosta myös Tuusula on osaliitoksia vastaan. Tuusulan mielestä osaliitoksia ei tarvita, koska kaikki kolme kuntaa voivat tehdä yhteisen osayleiskaavan. Sipoo olisi myös halunnut yhteistyötä Helsingin kanssa.

Tuusula ei ole halussaan uskottava. Sen voimavarat kuluvat Hyrylän, Kellokosken ja Jokelan taajamien kehittämiseen. Ristikytö ja Purola olisi järkevää antaa Keravan ja Järvenpään rakennusmaaksi. Se ei Tuusulaa köyhdyttäisi vaan parantaisi Keski-Uudenmaan vetovoimaa.

Hyvistä perusteluista huolimatta osaliitoksia ei ole helppo saada läpi. Koska Tuusula vastustaa liitosta, päätösvalta jää valtioneuvostolle. Hallitus korosti Sipoo-päätöksen jälkeen, että kysymyksessä oli yksittäistapaus, joka ei helposti toistu. On todennäköistä, ettei keskustalainen kuntaministeri Mari Kiviniemi liputa liitosten puolesta ainakaan kunnallisvaalien alla.

Helt enkelt blir det inte för minister Kiviniemi att motivera att Alanens förslag inte går för sig. Tusby och Kervo är centrala delar av Helsingfors metropolområde, speciellt efter att Nordsjö hamn blivit färdig och den nya bangården i Kervo tagits i bruk. Men Helsingfors är ju Finlands enda huvudstad... Att Kiviniemi redan hunnit ta avstånd från Alanens förslag till ny kommunindelning framgår ur artikeln "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän", där det framgår att "kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) on ilmoittanut, että hankkeelle ei ole perusteita".

På kultursidorna i dagens Helsinginsanomat finns en artikel med rubriken "Näpit irti Sipoosta! – Kilven sanoin", som berättar att "Nälkäteatterin Bathseba kokosi aktivistit ja Sipoon puolustajat".

I dagens nummer av Hufvudstadsbaldet ingår en notis med rubriken "Backasflyg om fem år?" Det är Helsingfors fastighetsverk som via fastighetsnämnden vill skynda på flyttningen av flygverksamheten bort från Malm. Går det som fastighetsverket önskar, kan Helsingfors börja bygga ett nytt småhusområde i Malm mycket tidigare än man kunde göra i sydvästra Sibbo, som åtminstone ur Centerns synvinkel var tänkt som ett alternativ till Malm. Senare idag har Hbl på tidningens webbplats publicerat en notis artikel med rubriken "Nu vill Sibbobor ha fältet!". I artikeln berättas att tretton fullmäktigeledamöter från Sibbo tecknat under en motion för ett flygfält till Sibbo. Yle förmedlade på morgonen nyheten i en notis med rubriken "Flygfält till Sibbo?". Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Sibbopolitiker vill ha flygplats i Box".

Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat motionen "om att Sibbo kommun skall be kommunikationsmisteriet att utreda etablering av flygplats i skogen mellan Savijärvi och Box". Liljeström förhåller kritiskt till initiativet, fastän hon noterar att man synbarligen bara vill skaka om i kortleken. Liljeström noterar att förslaget på ett flygfält till Box förkastats p.g.a.. sin närhet till Sköldvik samt för att luftrummet kolliderar med Vandas behov. Själv tycker jag att motionen verkar var en bra idé just därför att det aktuella alternativet, som Helsingfors nyligen föreslagit, redan har konstaterats olämpligt. Vad har man att förlora? Jag föreslog för ett år sedan själv i blogginlägget "Flygfält till Sibbo! Den 24 september 2006" att man, för att röra om i soppan, skulle göra ett ställningstagande för ett flygfält i Sibbo. Å andra sidan kan initiativtagarna till motionen ha motiv som jag inte känner till.

Liljeström avslutar blogginlägget med en nyhet: "HFD har i fredags meddelat att kommunen får komma med sina kommentarer till statsrådets bemötande av det besvär vi inlämnat gällande statsrådets beslut att godkänna annektering av mark till Helsingfors." Statsrådet har tydligen redan kommit med ett bemötande eller en förklaring.

Läckan. Den 17 september 2007

I gårdagens blogginlägg "'Ei julkisuuteen'. Den 16 september 2007" försökte jag bedöma betydelsen av att Helsingfors planer på att göra ett initiativ till ändring av kommunindelningen läckte ut i Helsingin Sanomat tisdagen den 20 juni 2006. I själva verket var det inte mycket som Helsingin Sanomat kunde berätta den 20 juni. Det viktigaste tidningen kunde berätta var följande:

Sipoon länsiosia ollaan liittämässä Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä. Helsingin Sanomien tietojen mukaan asiasta on käyty poliittisia neuvotteluja, mutta lopullista päätöstä ei ole vielä tehty.

Sopimisen esteenä ovat ainakin eräät tekniset yksityiskohdat, kuten hankkeen aikataulutus. ...

Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta (kok) ei saa suoraa vastausta, valmisteleeko Helsinki aloitetta sisäministeriölle Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin.

Den viktigaste informationen var faktiskt att Pajunen inte kunde svara på Helsingin Sanomats fråga. Följande dag skrev tidningen följande:

Rajansiirtoaie paljastui vasta, kun kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) ei voinut suoraan vastata maanantaina Helsingin Sanomien kysymykseen: valmisteleeko Helsinki esitystä sisäministeriölle Länsi-Sipoon liittämiseksi Helsinkiin?

Onsdagen den 21 juni kunde Helsingin Sanomat, liksom Hufvudstadsbladet, berätta mycket mera. På måndag kväll lär medlemmarna i Helsingfors stadsfullmäktige, eller de styrelsemedlemmar som var på styrelsemötet, ha fått en viss information om annekteringsplanerna. Det är dock inte troligt att någon av styrelsemedlemmarna skulle ha läckt ut information till Helsingin Sanomat. Det var inte heller i detta skede i Sfp:s intresse att partiets ordinarie styrelsemedlem eller suppleant skulle ha tipsat pressen om att någonting var på gång. I själva verket torde Sfp:s planer i detta skede, utgående från påståendena om kommunminister Hannes Manninens stöd av förslaget på ett 5000 hektar stort område, ha varit att acceptera alternativet på 3000 hektar och samtidigt rädda Östra Nylands förbund. Detta är förståss svårt att medge för Sfp i Sibbo, som beskyllts för att prioritera Östra Nylands förbund framom Östersundom. Jag har inte heller några bevis för mina påståenden andra än att det ur Sfp:s synpunkt - på basen av den då existerade informationen eller desinformationen - lönat sig att svälja den bittra kalken och acceptera Jan Vapaavuoris erbjudande på 3000 hektar.

Utöver Helsingfors stadsfullmäktige och ett antal Sfp politiker torde det inte ha varit många som måndagen den 19 visste om planerna på ett initiativ till ändring av kommunindelningen före midsommaren. Helsingfors förhandlade dock på måndagen med Vanda, vilket betyder att även några Vandapolitiker var informerade. Ärendet behandlades dock inte på det ordinarie stadsstyrelsemötet i Vanda på måndag kväll. Följande dag var styrelsen i Köpenhamn. Ledarartikeln i Helsingin uutiset den 6 december avslöjade namnen på de politiker som vid denna tidpunkt torde ha varit informerade (se "Avtackningar. Den 6 december 2006"): Hannes Manninen, Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Rakel Hiltunen, Tapani Mäkinen, Markku J. Jääskeläinen, Otto Lehtipuu och Timo Juurikkala. Utöver dessa antar jag att även Osmo Soininvaara, som var med i Manninens strukturgrupp, var involverad. (Det torde ha varit Soininvaara och Juurikkala som förutsatte att Helsingfors föreslog ett större alternativ.) En intressant fråga är om Vandas dåvarande stadsfullmäktigeordförande Kimmo Kiljunen (sdp) måndagen den 19 juni deltog i förhandlingarna med Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori och Rakel Hiltunen. Kiljunen, som själv bor i Västerkulla eller Råby, hade förhållit sig mycket kritiskt till förslaget på att Vanda skulle byta bort Västerkulla mot Nedre Dickursby.

Det är troligt att Helsingin Sanomat försökte få information från flera andra än Pajunen. Helsingin Sanomat verkar inte ha skyddat sin källa allt för väl, men det är möjligt att jag gissar fel. En av dem som tidningen försökt få information från och som tydligen var villig att berätta vad han visste är Kiljunen. Helsingin Sanomat skrev onsdagen den 21 juni att "Vielä eilenkään Kiljusella ei ollut Helsingin Sanomien haastattelussa selvää käsitystä Helsingin aikeista."

På tisdagen den 20 juni sammankom Vanda stadsstyrelse på nytt i Köpenhamn klockan 15:50. (Se "Stadsstyrelsemötet i Köpenhamn. Den 31 mars 2007".) I protokollet (MS Word) från styrelsemötet, som avbröts klockan 17:05 och fortsatte först följande dag kan man läsa bl.a. följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkinen, varapuheenjohtaja Markku J Jääskeläinen ja kaupunginjohtaja Juhani Paajanen informoivat kaupunginhallitusta Helsingin ylimmän johdon kanssa 19.6.2006 käymistään keskusteluista.

Helsingin edustajilta saadun ennakkotiedon mukaan Helsingin kaupunginhallitus ja kaupunginvaltuusto kokoontuvat 21.6.2006 päättämään esityksen tekemisestä Valtioneuvostolle Sipoon kunnan läntisten osien ja Vantaan kaupungin kaakkoisosan merenrannikon ja Itäväylän välisen osan liittämisestä Helsingin kaupunkiin. Sipoon kunnassa alue on laajuudeltaan noin 5 000 ha, josta Helsingin kaupungin omistamaa maata on noin 2 400 ha. Vantaalla liitettäväksi esitettävä alue on kooltaan noin 200 ha. Alueella asuu tällä hetkellä noin 2 000 henkilöä.

Efter Vanda stadsstyrelses möte fanns det många som kunde informera medierna om Helsingfors planer. Stadsstyrelsens exkursion till Köpenhamn var lämpligt planerad för att snabbt kunna sammankallas både före och efter Helsingfors stadssyrelses extra möte på morgonen onsdagen den 21 juni, men den förhindrade inte Vandapolitikerna att kontakta pressen eller sina partikamrater i Sibbo. Efter Sibbo kommunstyrelses möte samma kväll torde det även ha funnits Sibbopolitiker som kunde informera medierna om bl.a. Manninens stöd av förslaget på 5000 hektar.

Oberoende av att någon måndagen den 19 juni 2006 läckte information till Helsingin Sanomat torde Helsingfors planer ha läckt ut före det extra styrelsemötet onsdagen den 21. Helsingfors ursprungliga planer torde ha varit att kommunstyrelsen i Sibbo i likhet med Vanda stadsstyrelse tisdagen den 20 juni hade uttalat sitt stöd för en ändring av kommunindelningen, men så att Sibbo endast hade avstått 3000 hektar. Därefter skulle Helsingfors stadsstyrelse följande morgon ha föreslagit att Helsingfors stadsfullmäktige samma dag skulle ta initiativet till en ändring av kommunindelningen, som inneburit att Sibbo avstod från 3000 ha. Därefter hade det ännu krävts att kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt förslaget, vilket i efterhand inte verkar speciellt realistiskt. De som stod bakom Helsingfors planer hade även gjort andra missbedömningar. Någonting gick fel redan före kommunstyrelsemötet i Sibbo tisdagen den 20 juni, men det behöver inte ha med läckan att göra.

"Ei julkisuuteen". Den 16 september 2007

I Helsingfors stads förklaring till Helsingfors förvaltningsdomstol från den 27 september ifjol ges föga trovärdiga förklaringar till varför Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni hade tagit sitt inkorporeringsbeslut i brådskande ordning. I förklaringen låter man även förstå att frågan inte skulle ha beretts i hemlighet. I Sibbo kommuns motförklaring till förvaltningsdomstolen den 31 oktober hävdas det som svar på Helsingfors förklaringar följande:

Todellinen syy Helsingin kaupungin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksestä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkastun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisena asiana kaupungin valtuuston kokoukseen.

Förklaringen ovan ges även i Sibbos besvär till Högsta förvaltningsdomstolen från den 14 december. Helsingfors förvaltningsdomstol valde att tro på Helsingfors förklaringar. Jag har själv ifrågasatt Sibbos motförklaring i inlägget "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007", där jag noterarar att stadsstyrelsen enligt protokollet från styrelsemötet måndagen den 19 juni redan på sitt möte på måndagen beslöt att sammankalla ett extra styrelsemöte klockan 8:00 på onsdagen den 21 juni 2006. Å andra sidan noterar jag i samma inlägg att det i föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni inte anges några andra ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". I mitt inlägg "Förklaringar och motförklaringar. Den 5 april 2007" ger jag en alternativ förklaring till att Helsingfors ville ta beslutet före midsommaren. Jag finner det nu lika väl troligt att Sibbos förklaring delvis är korrekt. Att vissa uppgifter läckten ut till pressen kan trots allt ha haft betydelse för Helsingfors agerande. Det är helt klart att man från Helsingfor sida ville hemlighålla vissa planer, men det handlade inte nödvändigtvis om Helsingfors förslag, som var mycket illa förberett. Vad som framför allt skulle hemlighållas var utpressningsförsöket mot sibbopolitikerna.

Min gissning är att Sibbos förklaring baserar sig på den förklaring Jan Vapaavuori i förtroende har gett Sibbos ledning. En förutsättning för att Helsingfors skulle kunna nöja sig med det mindre alternativet på 3000 hektar var att förhandlingarna och alternativen förblev hemliga. Så väl Helsingin Sanomat som Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 juni före stadsstyrelsemötet berätta att Helsingfors föreslår att inkorporera ett område på 5000 hektar och att initiativet har regeringens stöd. De facto hade det, efter att de påstådda planerna hade läckt ut via pressen, sett märkligt ut om Helsingfors den 21 juni inte hade lyft fram ett förslag på 5000 hektar. Efter att Hannes Manninens stöd av förslaget på 5000 hektar fått publicitet hade det kanske inte så stor betydelse vad kommunstyrelsen i Sibbo beslöt på sitt möte tisdagen den 20 juni, så vida man inte gjorde ett initiativ till ändring av kommunindelningen enligt Helsingfors krav. Planerna på att med hot tvinga Sibbo att "frivilligt" ställa sig bakom alternativet på 3000 hektar hade redan stött på hinder då hotet läckt ut.

På morgonen den 21 juni 2006 kunde man i Helsingin Sanomat läsa följande:

Helsingin Sanomien tietojen mukaan Helsingin kaupunginhallitus kokoontuu tänään keskiviikkona varhain aamulla ylimääräiseen kokoukseen, jossa kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) esittelee salassa laaditun suunnitelman. Sen mukaan Helsinki esittää valtioneuvoston päätettäväksi, että Länsi-Sipoosta siirretään 5000 hehtaaria maata Helsingille.

Även Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 berätta om det extra styrelsemötet och förslaget på 5000 hektar, men ingen styrelsemedlem hade till Hbl öppet velat bekräfta mötet. Inte heller Birgitta Dahlberg (sfp) ville till Hbl kommentera eller bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte. Journalisterna hade dock kunnat bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte i beslutssammandraget, som i normal ordning publicerades på tisdagen, dagen efter styrelsemötet den 19 juni. Angående paragraf 869 kan man här läsa "Ei julkisuuteen, Ehdotuksen mukaan".

Alternativ på 8 procent. Den 15 september 2007

Politiker är mästare på att kringgå frågor och lämna frågor obesvarade. Inför politiska val ställs det frågor som kandidater inte vill besvara av rädsla för att förlora röster. I själva verket ställs det många frågor som är allt för komplicerade för att besvaras med ett enkelt ja eller nej. I dylika fall är det legitimt att problematisera själva frågeställningen. Det samma kan inte nödvändigtvis sägas om det sätt på vilket statsminister Matti Vanhanen undvek att besvara frågor vid "presskonferens om kommunindelningen för Sibbo". (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".) Genom att undvika att ta ställning till de juridiska förutsättningarna för statsrådets beslut medgav statsministern emellertid att det juridiska ställningstagandet enbart grundar sig på "tjänstemannaberedningen", som de facto var helt undermålig och knappast torde göra intryck på HFD.

Den sista frågan eller de sista två frågorna vid presskonferensen ställdes av Calle Silfverberg från svenska Yle. Silfverberg frågade statsministern hur han tror att det faktum att Myllyniemis rapport till avgörande delar är kopierad från Helsingfors utlåtanden påverkar beslutets juridiska hållbarhet. Vanhanen inledde sitt svar med att säga att "tjänstemännen som ansvarar för beredningen har bedömt den juridiska hållbarheten". Sedan fortsatte Vanhanen med att konstatera att skillnaden mellan Myllyniemis och Helsingfors förslag "naturligtvis" är stor. Då Vanhanen sedan jämförde förslagen medger han indirekt att Myllyniemis förslag enligt statsministerns bedömning motsvarar just de krav som han själv ställde sommaren 2006. Bland annat noterar Vanhanen att delar av skärgården och andra delar som inte lämpar sig för bostadsbebyggelse lämnats bort. (Hit hör enligt Vanhanens bedömning tydligen inte Sibbo storskog.)

Vanhanens försvar av Myllyniemis utredning motsvarar utredningsmannens eget försvar. Då utredningsmannens plagiat hade avslöjats i början av december sade Pekka Myllyniemi till Helsingin Sanomat (den 8 december) att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Dess värre är även texten i förslagsdelen till stora delar kopierad från Ratasvuoris utredning och fastän Myllyniemis förslag VE 1 skiljer sig från Helsingfors förslag från den 21 juni 2006, är även själva förslaget, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö, kopierat från ett inofficiellt förslag eller krav som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori lade fram på våren 2006. Allt tyder på att Hannes Manninen hade lovat just detta område åt Helsingfors, fastän han lät förstå att han stod bakom Helsingfors större förslag på 5000 hektar.

I Hufvudstadsbladet ingick den 21 juni 2006 en karta med ett område som är nästan indentiskt med det område som Helsingfors ledning enligt Helsingin Sanomat 19.9.2006 våren 2006 i hemlighet krävde av Sibbo. (Se kartan ovan och inlägget "Hemliga kartor. Den 28 mars 2007".) Områdets gränser motsvarar Myllyniemis förslag, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö och Storören. Helsingfors markegendom har på kartan något överdimensionerats. Att kartan publicerats i Hbl är på flera sätt anmärkningsvärt. Kartan finns intill en artikel där det i ingressen heter att "den nya kommungränsen mellan Helsingfors och Sibbo skulle gå vid Sibbo å", vilket motsvarar det förslag som Helsingfors de facto lade fram den 21 juni. I artikeln talas det där till om ett 5000 hektar stort område. Hbl borde överhuvudtaget inte ha känt till något annat förslag.

Att kartan ovan publicerades i Hbl den 21 juni var uppenbart ett misstag, fastän det är Hufvudstadsbladet som grafiskt gjort kartan. Till kartan hör även text där det heter att det förslagna området motsvarar 8 % av Sibbos markyta, vilket motsvarar storleken på Myllyniemis förslag. (Myllyniemi noterar i sin rapport bara att förslaget VE 2 är mindre än 10 % av Sibbos markyta, medan han uppger att Helsingfors förslag på 5000 ha utgör 14 % av Sibbos landyta.) På Hbl torde man inte ha insett vad kartan betydde. Med tanke på källskyddet har man inte heller kunnat förklara kartans ursprung, eller hur Hbl kommit över en karta med det hemliga gränsförslaget. Hbl torde dock vid behov kunna intyga att man från Sibbos sida inte alls gillade att fel karta publicerades. Kartan med det hemliga förslaget var nämligen tänkt som Sibbos räddning, eller försvarsseger. Min gissning är att kommunstyrelsen i Sibbo eller styrelseordföranden hade fått en karta med gränsförslaget inför styrelsemötet den 20 juni. Meningen skulle ha varit att kommunstyrelsen i Sibbo själv skulle lägga fram förlaget på 3000 ha eller 8 % av kommunen under hotet om att Helsingfors med regeringens stöd i annat fall skulle roffa åt sig området på 5000 ha. I Hufvudstadsbladet säger Vapaavuori den 21 juni 2006 nämligen att "Vi är mycket intresserade av att höra vad Sibboborna gjorde vid sitt möte". Efter att Hbl talat med Vapaavuori ringde Liljeström på kvällen den 20 juni upp Vapaavuori för att meddela att man i Sibbo är villiga att förhandla. Det räckte dock inte, åtminstone inte för Pajunen.

Ursprungligen torde Helsingfors och minister Manninen ha räknat med att Sibbo själv frivilligt skulle ha föreslagit eller godkänt förslaget på det 3000 ha stora området. Helsingfors lade dock fram ett förslag på ett 5000 ha stort område, eventuellt som en följd av att Manninens stöd av förslaget på 5000 läckte ut till pressen. Erbjudandet på 3000 ha torde lika väl ha varit aktuellt ännu på morgonen den 21 juni, då Jan Vapaavuori enligt protokollet från förhöret med Markku Luoma och Christel Liljeström, sade till Liljeström att man kunde återkomma till ett "kompromissförslag" i samband med utlåtelserundan. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Min gissning är att det var tänkt att kommunfullmäktige i Sibbo under hot skulle ställa sig bakom förslaget på 3000 ha i utlåtandet till länsstyrelsen över Helsingfors förslag, varmed villkoren som definieras i 5 § i kommunindelningslagen hade uppfyllts för det mindre alternativets del.

För att plan B och alternativet på 3000 ha skulle kunna förverkligas måste detta alternativ, enligt Vapaavuori, förbli strängt konfidentiellt. Även detta framgår ur det ovannämnda förhörsprotokollet. Plan B gick emellertid på grund redan samma dag som Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut. Efter att alternativet på 3000 ha hade publicerats i Hbl före Helsingfors annekteringsbeslut kunde kommunfullmäktige i Sibbo inte gärna komma med detta "kompromissförslag". Således behövdes det en utredningsman som föreslog det område som redan hade lovats åt Helsingfors.

Höghus till Östersundom. Den 14 september 2007

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick av Johanna Westman med rubriken "Infria löftet om Sibbo storskog". Westman drar utgående från artikeln "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" i gårdagens tidning slutsatsen att "gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg nu beredd att dra södra gränsen för Sibbo storskog längs Borgåleden". Hbl tolkning av Cronberg stöds av en insändare med rubriken "Helsinki ei halua olla Nurmijärven kaltainen" av Eini Moisio i Helsingi Sanomat den 7 september. Moisio är stadsfullmäktige i Helsingfors och minister Cronbergs specialmedarbetare. På sin blogg har Moisio den 9 september publicerat en motsvarande text under rubriken "Helsinki ei ole Nurmijärvi". Ur Moisios insändarartikel framgår att de gröna, Cronberg eller åtminstone Moisio själv har en vision av sydvästra Sibbo som är den raka motsatta till Matti Vanhanens. Då regeringen Vanhanen II tagit sitt beslut i Sibbofrågan kan de gröna fritt säga ut det de hela tiden ansett: I östersundom skall det byggas höghus och inga egnahemshus. Jag citerar valda bitar ur insändaren:

Vartiokylän ja Mellunkylän omakotiyhdistyksen 60-vuotisjuhlassa puhunut pääministeri Matti Vanhanen vaati lisää omakotitaloja, erityisesti Helsinkiin. Hänen mielestään Helsinkiin liitettävälle Länsi-Sipoon liitosalueelle pitäisi rakentaa omakotitaloja.

On totta, että suurin osa suomalaisista haluaisi asua omakotitaloissa. Aika moni kuitenkin valitsee Helsingin ja kaupunkimaisen elämäntavan, johon omakotitalo sopii huonosti. Toimiva kaupunki on tiivistä, korkeaa ja kaunista katseltavaa. Sellaisen ympäristön rakentaminen vaatii huolellista suunnittelua. Pitkin peltoa hajautettuja omakotitalosaarekkeita syntyy vähemmälläkin.

Helsinki ei halua olla Nurmijärvi. On epäekologista rakentaa harvaan, omille isoille tonteille omakotitaloja, jotka lämpiävät sähköllä tai öljyllä. ...

Maan hallitus toimi kummina pääkaupunkiseudun tasapainoiselle kehitykselle päättäessään Länsi-Sipoon liitoksesta Helsinkiin. Se ei kuitenkaan anna kummisedille oikeutta päättää, miten kaupunkia pitäisi rakentaa. ...

Länsi-Sipoon alueliitos antaa Helsingille oivan tilaisuuden rakentaa Vanhasen ehdottamia puutarhakaupunkeja. Niissäkin rakentaminen voi olla tehokasta, kaupunkimaista eikä omakotitaloasumiselle perustuvaa.

Osana Helsinkiä niistä voi tulla tiiviisti rakennettuja, viihtyisiä kaupunginosia, joita tehokas raideliikenne yhdistää. Silloin mahdollisimman moni voi valita myös sen kaupunkimaisen elämän, joka nyt jää vain haaveeksi.

Där Vanhanen motiverat inkorporeringen med att Helsingfors äger "färdig tomtmark" för egnahemshus i sydvästra Sibbo, vill de gröna koncentrera bebyggelsen till privatägd mark. Samlingspartiet i Helsingfors och Vanda skulle dock inte gå med på att inlösa marken längs den tänkta förlängningen av metrolinjen. Om Helsingfors inte skall bygga norr om motorvägen, så kan man fråga sig varför Helsingfors måste få inkorporera ett så stort område. Myllyniemis mindre alternativ VE 1 borde ha räckt till.

I dagens Helsingin Sanomat har Samlingspartiets fullmäktigegrupp genom Risto Rautava och Hannele Luukkanen besvarat Moisios inlägg. Jag citerar ur Rautava och Luukkanens insändare:

Kirjoituksessa esitetty näkemys, ettei Länsi-Sipooseen tulisi rakentaa omakotiasumista, tuntuu todella tylyltä.

Mielestämme Helsinkiin liitettävä osa Sipoosta tulee kaavoittaa samoin periaattein kuin Helsingin alueet muutenkin eli vyöhykkeittäin siten, että hyvien joukkoliikenneyhteyksien äärellä on tehokkaampaa rakentamista ja väljyys lisääntyy kohti reuna-alueita ja luontoalueita.

Helsingfors har talat om att bygga småhus i sydvästra Sibbo för att det stämt överens med den förra regeringens program för främjande av trähusbygge (se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007") och för att Vanhanen skulle kunna ersätta det planerade småhusområdet i Malm med sydvästra Sibbo. I sin rapport upprepar utredningsman Pekka Myllyniemi ord för ord Helsingfors uttalade planer på att bygga småhus. Motsättningen mellan Vanhanens och de grönas visioner saknar inte nödvändigtvis juridisk betydelse, eftersom det påstådda problemet med en obalans i Helsingfors- eller huvudstadsregionen utgör ett argument för en inkorporering i inrikesministeriets motivering för statsrådets gränsbeslut. Tillspetsat kunde man säga att de gröna och Helsingfors betraktar en tät bebyggelse i sydvästra Sibbo som ett medel att motverka det så kallade Nurmijärvifenomenet, medan Vanhanen vill sprida Nurmijärvifenomenet även i ostlig riktning. I själva verket torde Myllyniemis tolkning av det påstådda problemet med samhällstrukturen motsvara Vanhanens (och Hannes Manninens) uppfattning. Myllyniemi har missförstått den text och de argument som han kopierat.

Ylen aikainen/ Pääkaupunkiseudun uutiset/ Uudenmaan uutiset har idag publicerat en notis med rubriken "Sipoonkorven kehittäminen virkistysalueena junnaa". Som orsak till att utvecklingen av friluftsområdet fördröjts anges gränskonflikten och ovissheten om till vilken kommun delar av Storskogen i framtiden skall höra. I radionyheterna säger forstingenjör Jyri Mikkola att Storskogen med dess kärr och branter inte är lämplig för bebyggelse. Inslaget om Sibbo storskog ingick även i de lokala TV-nyheterna Uudenmaan uutiset.

Riksdagens miljögrupp arrangerar onsdagen den 19 september en exkursion till Sibbo storskog. Planerna för storskogen presenteras av Jussi Pajunen, Markku Luoma, Tom Sundbäck, Leena Liipola och Jyri Mikkola.

Storskogen lämpar sig inte som tomtmark. Den 13 september 2007

"Storskogen ingen tomtmark" är en rubrik på första sidan i dagens Hufvudstadsblad. Med anledning av ett informationstillfälle om Storskogen och en exkursion till Sibbo har Hbl tillägnat Sibbo storskog nästan ett helt uppslag. Huvudartikeln har rubriken "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" och en kortare text har rubriken "Grönas krav på naturpark klingar av". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln:

Storskogen i Sibbo är glest bebyggd. Området består av stora enhetliga skogsområden med natur som liknar den i Noux nationalpark.

– Det är helt naturligt att området är glest bebyggt. Det går inte att bygga hus i stora delar av Storskogen. Och det har ingenting att göra med språkförhållanden eller var kommungränserna går, säger Jyri Mikkola.

– Men om man använder telefonkatalogens adresskarta som faktabas för sina fantasier så kunde man förledas att tro att Storskogen är en oändligt stor outnyttjad tomtreserv, säger Mikkola.

Han rekommenderar dem som tror att det finns urban utvecklingspotential i Storskogen att plocka fram grundkartan för att kolla hur mycket blötmarker här finns.

– Gränserna för Storskogen är också entydigt definierade i den rapport som Östra Nylands förbund utarbetade för flera år sedan. I söder är Borgå motorväg en naturlig gräns för Storskogen.

Mikkola säger också att det för Storskogens del inte spelar någon roll hur eller var landskapsgränserna dras.

– Helsingforspolitikerna är bara ute efter mera makt då de vill slå ihop Östra Nylands förbund med Nylands förbund. Så enkelt är det.

Hbl har även talat med Tarja Cronberg, vars visoner för sydvästra Sibbo nu förefaller stå i direkt konflikt med Vanhanens tomtkrig för främjandet av boende i egenahemshus. Hufvudstadsbladet skriver att "Utifrån Cronbergs svar på Hbl:s fråga kan man dra slutsatsen att hon bara vill tillåta Helsingfors att bygga runt de tilltänkta metrostationerna i Västerkulla, Västersundom och Östersundom - alltså söder om Borgåleden." Det bör noteras att Helsingfors inte just äger någon mark i söder om motorvägen (frånsett områden i Husö by) och att Västerkulla och Västersundom hör till Vanda och inte ingår i området som statsrådet beslöt att inkorporera med Helsingfors.

Wikipedia. Den 12 september 2007

I gårdagens blogginlägg "'Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta'. Den 11 september 2007" noterade jag att Helsingfors stadsstyrelse till sitt utlåtande över förslaget till landskapsplan för Östra Nyland hade bifogat en karta ur Helsingin Sanomat. Detta var speciellt ironiskt med tanke på att Helsingfors levelerat ett flertal kartor till utredningsman Pekka Myllyniemis förfogande. Gränserna för Helsingfors förslag är naturligtvis direkt eller indirekt levererade av Helsingfors, men det samma torde även gälla landgränserna för alternativen VE 3 och VE 2, det vill säga utredningsmannens förslag. I Myllyniemis rapport ingår tre kartor som bevisligen som sådana har levelerats av Helsingfors. På sida 10 finns "Kartta 1: Helsingin kasvu nykyiseen kokoonsa." Här har källan föredömligt angetts: Helsingfors stad. På sidorna 23 och 24 finns kartor som levererats som bilagor till Ratasvuoris utredning. Kartorna ingår även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen.

Jag har i tidigare inlägg påpekat att ett flertal sidor i Myllyniemis rapport har kopierats ur Wikipedia. Det olovliga plagiatet av Wikipedia är betecknande för Myllyniemis utredning. Myllyniemi har inte utrett någonting och inte ens bemödat sig om att skaffa trivial informationen från pålitliga källor. Problemet med Myllyniemis brott mot upphovsrätten har jag behandlat speciellt i blogginlägget "Pirathandel. Den 26 december 2006". Nu har inte bara Myllyniemi kopierat från Wikipedia, utan Wikipedia har även publicerat två av de ovannämnda kartorna på internetencyklopedin. Kartorna "Pääkaupunkiseudun asutusrakenne" och "Helsingin laajenemiskehitys" har på Wikipedia publierats med motiveringen "This file is in the public domain because it is a part of a decision or a statement by an authority or a public body of Finland." (Se rutan ovan.) Dessutom har kartan "Sipoo-Helsinki liitosalueet" publicerats med samma motivering. Investigator of municipal divisions Pekka Myllymäki har här angetts som författare (autor), men kartan är tagen ur inrikesministeriets bilaga med enbart Myllyniemis förslag VE 2. En intressant fråga är om även den text som Myllyniemi olovligt kopierat i sin rapport nu är "in the public domain".

På Wikipedias dotterprojekt Wikisource har ytterligare följande till fallet Sibbo relaterade dokument publicerats i formatet html:

KHO päätös 1385:2007

Sipoon valitus Länsi-Sipoon liiittämispäätöksestä

VN päätöksen Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin saatekirje

Valtioneuvoston perustelut Länsi-Sipoon liittämiselle Helsinkiin

Valtioneuvoston päätös kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä