Nya expertutlåtanden. Den 24 oktober 2007

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Åtta stora markägare redo göra avtal med Sibbo". Jag citerar ur artikeln:

Förslaget till generalplan 2025 läggs fram offentligt när HFD har fattat sitt beslut om Helsingfors annektering av delar av sydvästra Sibbo. Dessutom bör avtalsförhandlingar ha förts med de åtta markägargrupperna och eventuella avtal undertecknats om påbörjande av detaljplanearbete.

– Mycket hänger på vad HFD beslutar om inkorporeringsbeslutet, säger Pekka Normo.

Om HFD beslutar som Sibbo önskar, med andra ord att gränserna hålls som nu, är generalplaneförslaget enligt Normo en bra utgångspunkt.

– Kanske vi förstorar utbyggnaden kring Söderkulla en del, säger han. Om HFD däremot går in för att splittra på Sibbo måste vi tänka om.

Satsningen på Söderkulla som Sibbos andra centrum är på många sätt motiverad, men allmänt taget kan och bör Sibbos nya sköna tillväxtpolitik ifrågasättas. Sibbo har beskyllts för att växa för långsamt, men statsrådets gränsbeslut den 28 juni visar att beskyllningarna bara var svepskäl för en annektering. Oberoende av vad HFD besluter bör politikerna i Sibbo stanna upp och tänka, kanske tänka om än en gång. Med tanke på rättsprocessen angående statsrådets beslut är det kanske bra att Sibbo kan visa upp beredskap att utveckla kommunen, men Sibbos förmåga att själv utveckla sydvästra Sibbo är knappast det viktigaste juridiska argumentet mot statsrådets beslut. Sibbo förefaller helt ensidigt ha satsat på att bevisa sin förmåga till tillväxt.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Vapaavuori: Ristikytö pitää rakentaa". Jag citerar ur artikeln:

Asuntoministeri Jan Vapaavuori (kok) pitää järjettömänä nykyistä tilannetta, jossa Tuusulaan kuuluva niin sanottu Ristikydön kiila Järvenpään ja Keravan välillä on rakentamatta.
...

Lounais-Sipoon tapaisia kuntarajojen pakkosiirtoja vastustetaan erityisesti kokoomuksen hallituskumppani keskustassa. Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) on korostanut, että Lounais-Sipoo oli poikkeustapaus.

Vapaavuori ei keksi Ristikydön rakentamattomuudelle muuta syytä kuin Keski-Uudenmaan lukkiintuneen kuntarakenteen.

Med sitt uttalande trampar Vapaavuori kommunministern på tårna, men Vapaavuori torde ha skäl att stöda sina partikamrater i Träskända och i Kervo i synnerhet.

Christel Liljestrom har med anledning av landskapsstyrelsens beslut gällande lanskapsplanen för östra Nyland på morgonen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Landskapsplan". Här skriver hon bl.a. följande:

Sibbo Storskog får en egen beteckning/definition på kartan. Där slår man fast områdets betydelse för hela landskapet och fastställer dess avgränsning enligt Sibbo Storskog Arbetsgrupp 2:s slutrapport.

Enligt "Arbetsgrupp 2:s slutrapport" torde gränsen gå vid Borgå motorväg. Problemet är att Helsingfors äger sin "färdiga tomtmark" huvudsakligen norr om motorvägen. Hälften av det markområde som enligt statsrådets gränsbeslut skall inkorporeras med Helsingfors ligger norr om motorvägen.

Helsingin Sanomat har på förmiddagen publicerat en notis från FNB under rubriken "Kauppakamari: Malmin lentokenttä asuinkäyttöön". Möjligheten att bevara Malms flygfält var ursprungligen ett centralt argument för annekteringen av sydvästra Sibbo. När Matti Vanhanen redan tagit ställning för en ändring av kommunindelningen kan man igen börja tala för en flyttning av flygfältet.

Sibbo kommun har igår bifogat Erkki Mennolas expertutlåtande från den 10 oktober och Aimo Ryynänens expertutlåtande från den 8 oktober till kommunens motförklaring. Expertutlåtandena är mycket läsvärda. Jag skall återkomma till dem i senare blogginlägg.

Christel Liljeström har på eftermiddagen skrivit ett nytt anmärkningsvärt blogginlägg med rubriken "Fusion Helsingfors, Vanda, Sibbo". Liljeström berättar att styrelseordföranden för Nylands landskapsförbund Tapani Mäkinen idag har talat för att Helsingfors, Vanda och Sibbo skall sammanslås. Som bakgrundsinformation rekommenderar jag mitt eget blogginlägg "'En oerhörd utvecklingspotential'. Den 30 september 2007". Det är knappast ett sammanträffande att Vapaavuori just i dagens Helsingin Sanomat förespråkar en sammanslagning av Tusby, Träskända och Kervo.

Bostadspriser. Den 23 oktober 2007

Vid presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni lät statsmiminister Matti Vanhanen förstå att ändringen i kommunindelningen behövs för att få bostadspriserna skall fås under kontroll. Bostadspriserna har varit en viktig motivering för en annektering av sydvästra Sibbo, men bostadspriserna anges inte som motivering till gränsbeslutet i inrikesministeriets prememoria eller i inrikesministeriets förklaring. I prememorian omnämns bostadspriserna endast i en sats som är tagen ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. Jag återger satsen:

Helsingin nykyisen rajan läheisyydessä Lounais-Sipoossa avautuvat uudet asuntotuotannon mahdollisuudet, erityisesti kaupunkimaisen pientalorakentamisen muodossa, luovat edellytyksiä tarjonnan kasvattamiseen ja sitä kautta hintatason ja asumiskustannusten alentamiseen.

Myllyniemi har naturligtvis kopierat den ovanciterade satsen ur Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Om bostadspriserna är en motivering för gränsbeslutet, så torde de i första hand vara en motivering i den politiska bedömningen angående ändamålsenligheten. Att en annektering skulle bidraga till lägre bostadspriser är dock högst tvivelaktigt. Lägre bostadspriser är ingalunda heller ett allmännt omfattat intresse, fastän det väl är genom lägre bostads- eller tomtmarkspriser som annekteringen är tänkt att gynna näringsverksamheten i "området". Näringslivet önskar billiga bostäder till Helsingforsregionen för att trygga utbudet på lågavlönad arbetskraft. Indirekt skall bostadspriserna kanske trots allt ses som en juridisk motivering.

I gårdagens nummer av Kauppalehti ingick under rubriken "Vain hyvätuloiset kelpaavat" en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori. Det är inte för Vapaavuori som endast de högavlönade duger, utan tvärtom så beklagar sig bostadsministern över att endast välavlönade duger för städerna i huvudstadreguionen. Konkurrensen om goda skattebetalare leder enligt Vapaavuori till att det i huvudstadsregionen endast byggs bostäder för välavlönade. Med adressen riktad till Esbo upprepar Vapaavuori åsikten att städerna i huvudstadsregionen borde gå samman. Mellan raderna torde Vapaavuori säga att Esbo i högre grad bör satsa på billiga bostäder. För Vapaavuori och Samlingspartiet i Helsingfors har huvudmotivet bakom en annektering av sydvästra Sibbo varit att kunna konkurrera med Esbo och andra kommuner i Helsingforsregionen om goda skattebetalare. Hur Helsingforspolitikern Vapaavuoris planer för sydvästra Sibbo går ihop med bostadsminister Vapaavuoris önskan att öka utbudet på förmånliga bostäder kan jag inte förstå.

Liksom många andra bekymrar även jag mig över bostadspriserna. I minnet finns depressionen i början av 1990-talet då bostadspriserna plötsligt störtdök med fatala följder. I går kväll publicerade Kauppalehti Oneline en notis med rubriken "WSJ: Asuntotaantuma tarttunut Euroopaan". Enligt notisen faller bostadspriserna redan i Frankrike och i Irland.

Lagstiftarens intention. Den 22 oktober 2007

Nu har det bekräftatas att Paula Lehmuskallio (och Maj-Britt Vääriskoskis) avvikande åsikt inte har bifogats till Vandas stads förklaring. Det kan vara skäl att bifoga den avvikande åsikten till motförklaringar till Vanda stads förklaring. Liksom Helsingfors i sin förklaring basera sig den juridiska argumenteringen i Vandas förklaring på regeringsproposition 135/1997 och på tolkningar av lagstiftarens intentioner. Detta är symtomatiskt för ett fall där det saknas prejudikat att utgå i från. Just för att det saknas prejudikat kommer även fallet Sibbo att bli ett prejudikat, ifall Högsta förvaltningsdomstolen godkänner statsrådets gränsbeslut.

I fall Sibbo blir ett prejudikat, är Centern den stora förloraren. Därför är det Matti Vanhanen och Mari Kiviniemi som ivrigast av alla hävdat att Sibbo inte blir ett prejudikat. Ett synnerligen svagt argument för att Sibbo inte blir ett prejudikat gav statsministern under presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni. Statsministern påpekade att den föregående regeringen gjorde tre mindre (partiella) kommunsammanslagningar och att dessa inte beraktades som prejudikat... Därtill påpekade statsministern att varje fall bedöms skilt för sig. Så är det naturligvis, men om Sibbobeslutet godkänns, finns det inte längre några juridiska hinder för godtyckliga inkorporteringar.

För en månad sedan sade Mari Kiviniemi angående partiella kommundelssammanslagningar till Yle att "Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen". Dess värre kan Kiviniemi inte vara helt säker på den saken innan HFD tagit sitt beslut. I sin förklaring är åtminstone Vanda av annan åsikt:

Vantaan kaupunginhallitus viittaa ... kuntajakolakia koskevan hallituksen esityksen (HE 135/1997) perusteluihin, joissa todetaan edellytyksistä yleisesti, että "edellytykset säädettäisiin niin yleisluontoisiksi, että ne sellaisenaan täyttyisivät kohtalaisen helposti".

I citatet ovan ger Vanda Helsingfors ett juridiskt stöd som inrikesministeriet av förekommen anledning inte kunde ge. Helsingfors stad är i sin egen förklaring, som skrivits av förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori, på samma linje som Vanda:

De handlingar som hänför sig till beredningen av kommunindelningslagen innehåller inga exempel på situationer där förutsättningarna i 5 § i lagen uppfylls. Statsrådet är den enda myndighet som tillämpar denna paragraf då den beslutar om ändringar i kommunindelningen. Lagstiftaren gav med andra ord statsrådet stor prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger. Statsrådets tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen måste ges stor vikt.

I praktiken gjorde statsrådet den 28 juni i ingen tolkning av innehållet 5 § i kommunindelningslagen. Liskom statsministern sade vid presskonferensen byggde statsrådets tolkning helt på beredningen som gjorts under tjänstemanna ansvar. I stället för statsrådet var det beredande tjänsteman Arto Sulonen som juridiskt prövade och tolkade innehållet i 5 § genom att återge utredningsman Pekka Myllyniemi tolkning, som ord för ord är kopierad från förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Det var knappast lagstiftarens intention att ge speciellt stor vikt åt förvaltningsdirektörens tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen.

Överenskommelser. Den 21 oktober 2007

Under presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni sade statsminister Matti Vanhanen att den "föregående" justitiekanslern Paavo Nikula gett föregående regering ett klart direktiv: "Jos asiaan ottaa etukäteen kantaa niin tulee esteelliseksi." Att den vid tidpunkten tillfälliga justitiekanslern, biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka lika väl inte såg eller inte ville se juridiska hinder för Vanhanen att deltaga i gränsbeslutet - eller snarare juridiska grunder att hindra Vanhanen från att deltaga i beslutet - är anmärkningsvärt. Det fanns dock skäl för den tillträdande justitiekanslern att betona det självklara: Det är i sista hand ministern själv som har ansvaret att bedöma om eventuellt jäv föreligger. Lösryckta ur sitt sammanhang gör Vanhanenes uttalanden inte honom nödvändigvis jävig, men ses uttalandena ur ett helhetsperspektiv, bör Vanhanens jäv vara uppenbart.

På tal om jäv undrar jag om statsministern jävade sig då statsrådet vid samma sammanträde som som Sibbobeslutet togs beslöt att välja statsministerns bror Rauno Vanhanen (c) till programdirektör vid handels- och industriministeriet. En liten pikant detalj är att statsministern bror råkar vara suppleant vid kommunfullmäktige i Sibbo. Misstankarna om nepotism skingras dock inte helt fastän statsministern jävat sig. Politiska beslut baserar sig i regel på förhandlingar och överenskommelser där flera ärenden kopplas samman. Ärendet gällande programdirektören behandlades efter Sibboärendet, vilket kan betyda att statsministern hade extra press på sig att rösta med majoriteten och se till att Sibboärendet inte bordlades. Å andra hade statsministern flera personliga skäl att rösta för en ändring av kommunindelningen.

Vid den ovannämnda presskonferensen sade Matti Vanhanen att "jokainen tiesi, että kun tämä on oikeudellinen kysymys, niin asiasta ei voida etukäteen sopia". Om man officiellt kommit överens om en ändring av kommunindelningen i samband med regeringsförhandlingarna, hade ministrarna gjort sig förhindrade att deltaga i gränsbeslutet. Det torde dock inte råda någon tvivel om att man inofficiellt i flera skeden förhandlat om Sibbo. Speciellt betydelsefull är överenskommelsen i samband med KSSR våren 2006. Om Vanhanen inte själv förhandlat, har han åtminstone genom att uttala sitt stöd för en annektering möjliggjort avtalet mellan Helsingfors (Hiltunen, Pajunen, Vapaavuori) och staten (Manninen, Sulonen).

Tjänstemannaansvar. Den 20 oktober 2007

I blogginlägget "Avvikande åsikt. Den 9 oktober 2007" skrev jag om Vanda stads förklaring. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett rekommenderat brev förra veckkan informerat de personer som besvärat sig över statsrådets gränsbeslut om att de har möjlighet att ge ett genmäle med anledning av inrikesministeriets utlåtande 7.9.2007, Helsingfors stadsstyrelses förklaring 2.10.2007 och Sibbo kommunstyrelses förklaring 5.10.2007. Av okänd anledning har HFD inte informerat om Vandas förklaring. Vandas förklaring är inte lång, men till skillnad från Sibbo kommun har Vanda stad faktiskt gett en förklaring. I förklaringen upprepar Vanda att det är inrikesministeriets uppgift att bedöma förutsättningarna för den föreslagna kommunindelningen. Det förefaller som om Vanda därigenom vill två sina händer, men åtminstone formellt grundar sig väl inrikesministeriets bedömning även på Vandas tidigare avgivna utlåtanden. Varför skulle man annars, så som Paula Lehmuskallio (saml) noterar i sin avvikande åsikt, ha idkat påtryckning mot beslutsfattarna i Vanda att ställa sig bakom ett utlåtande som försvarar utredningsmannens förslag?

En annan orsak att påpeka att uppgiften att bedöma förutsättningarna för den föreslagna kommunindelningen tillkommer inrikesministeriet är att statsrådet i praktiken inte alls har bedömt förutsättningarna, fastän statsministern under presskonferensen efter statsrådets beslut saade att "pääpaino oli oikeudellisellä arvioinilla". Till statsrådets gränsbeslut finns det ingen motivering till att statsrådet valde att inte tro den föredragande ministerns bedömning att förslaget saknade lagliga förutsättningar och i stället valde att tro beredningen som skett under "tjänstemannaansvar". Huruvida motiveringarna som gavs vid presskonferensen efter statsrådets beslut alls har någon juridisk betydelse vet jag inte, men statsminister Matti Vanhanen sade här att majoriteten av ministrarnas juridiska bedömning baserar sig på den föredragande tjänstemannens beredning. Där till påpekade statsministern att bedömningen även grundar sig på (biträdande) justitiekanslerns bedömning och att justitietiekanslern inte har någonting att invända mot den beredande tjänstemannens förslag.

Enligt de uppgifter som fåtts från JK har (biträdande) justitiekansler Jaakko Jonkka den 28 juni, då statsrådet tog sitt beslut, inte gett några andra skriftliga utlåtanden än de svar som han gett på Leena Liipolas klagomål. Svaret på det ena av Liipolas klagomål har avsevärd betydelse för bedömningen av trovärdigheten i tjänstemannaberedningen, men svaret har getts efter statsrådets beslut. I svaret heter det nämligen att "Valtioneuvoston yleisistunto on tänään sisäasiainministeriöstä tapahtuneesta esittelystä päättänyt kuntajaon muuttamisesta" och vidare att "Valtioneuvosto on, katsottuaan että oikeudelliset edellytykset osaliitokselle ovat olemassa, hyväksynyt kuntarajan siirtämisen esityksestä ilmenevällä tavalla." Huruvida statsministern har sett svaret på klagomålet före statsrådets sammanträde kan jag inte bedöma, men redan det faktum att justitiekanslern inte ingrep i statsrådets beslutsfattande kan väl tolkas som att han inte fann juridiska skäl att ingripa. Vid presskonferensen sade statsministern å andra sidan även att justitiekanslern inte tar ställning till vilkendera av de juridiska bedömningarna som är rätt.

I sitt betonade av "tjänstemannaansvaret" hos tjänstemännen eller tjänstemannen som gjorde inrikesministeriets beredning gav statministern över ansvaret till bedömningen av de lagliga förutsättningarna till inrikesministeriet. Detta gäller speciellt bedöminingen av trovärdigheten i Pekka Myllyniemis utredning. Det samma gjorde justitiekanslern i sitt svar på Liipolas klagomål angående Myllyniemis rapport där han bl.a. säger att "asian arvioiminen ensi kädessä kuuluu ministeriön tehtäviin". Det är därför anmärkningsvärt att den beredande tjänstemannen i inrikesministeriets promemoria helt neglegerar påståenden i Sibbo kommuns utlåtande till länsstyrelsen enligt vilket utredningsmannen i sin rapport direkt har kopierat Helsingfors stads motiveringar. Hur kan förtroendet för tjänstemannens opartiskhet bevaras om tjänstemannen helt förtiger den ena partens centrala invändningar?

Att samma tjänsteman i inrikesministeriets förklaring ensidigt försvarar statsrådets beslut och inrikesministerns motiveringar är väl försvarsligt. Tjänstemannen försvarar ju sin egen bedömning. Att tjänstemannen även i inrikesministeriets förklaring helt neglegerar att Sibbo kommun i sin anmärkning påstår att det finns brister i Myllyniemis utredning kan väl lika så försvaras. I princip behöver inrikesministeriet inte förklara sig mot påståendena i anmärkningarna. Att inrikeministeriet inte skilt gett en förklaring till 16 nämnda besvär kan på motsvarande grunder försvaras. Att den aktuella tjänstemannen av förekommen anledning inte delegerat uppgifterna och själv inte hunnit läsa igenom alla besvär är förståeligt. Däremot är det inte försvarligt att tjänstemannen i inrikesministeriets förklaring eller utlåtande angående ovannämnda besvär hävdar att "valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita, jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi". Detta är en direkt lögn. Den ansvariga tjänstemannen har av någon anledning gjort sig skyldig till fel, som enligt min bedömning kan betraktas som tjänstefel. Varför tjänstemannen tar dylika risker är en fråga för sig.

Förklaringar och bortförklaringar. Den 19 oktober 2007

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Yli 20 asemanseutua rakennettu tehottomasti pääkaupunkiseudulla". Artikeln avslöjar obalansen och problemen i samhällstrukturen i Huvudstadsregionen: de existerande stationsområdena är ineffektivt bebyggda, speciellt längs kustbanan i Esbo. Den täta, på spårväg baserade samhällstrukturen har hittills bara vuxit i två väderstreck: österut och norrut. (Se ovan HS:s bild, som jag roterat 15°, så att kustlinjen går horisontalt.)

Jag är naturligvis sarkastisk, men påståendet ovan är bättre motiverat än påståendet att samhällstrukturen hittills bara har kunnat växa västerut och norrut. Det senare påståendet utgör lika väl huvudargumentet för en inkorporering av sydvästra Sibbo. I inrikesministeriets prememoria baserar sig påståendet om en snedvridning i samhällstrukruren helt på utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Myllyniemi har kopierat sitt påstående, som han dessutom missförstått, från Ratasvuoris utredning. Det enda stöd för sitt påstående som Myllyniemi ger i sin rapport är en karta, som även den är kopierad från Ratasvuoris utredning.

I gårdagens Sipoon Sanomat ingick en artikel med rubriken "Oikeudelta rajatuomio vasta ensi vuonna". I artikeln säger föredragaren vid Högsta förvaltningsdomstolen Anneli Tulikallio att deadline för (mot)förklaringarna i Sibboärendet är den 6 november. Jag hade förstått att det var redan den 26 november. I artikeln undrar Östersundombon Leena Liipola, som är en av de privatpersoner som lämnat in ett besvär, varför hon har erbjudits möjlighet att ge en motförklaring till Sibbos "förklaring", men inte till Vandas förklaring. Tulikallio svarar att "Vantaankin lausunnon meiltä saa, ei se mikään salaisuus ole".

Det låter som en bortförklaring. Vandas förklaring är naturligtvis offentlig. Jag har själv länkat till förklaringen på denna blogg. (Se "Avvikande åsikt. Den 9 oktober 2007".) Men hur förväntar man sig att de som besvärat sig alls skall veta att Vanda stad har erbjudits möjlighet att ge en förklaring? Liksom Tulikallio säger i artikeln behöver de som besvärat sig inte alls ge motförklaringar, men de bör ha rätt att ge motförklaringar till alla förklaringar. För att den rätten skall tryggas är det minsta som man kan förutsätta att HFD informerar om att Vanda stad faktiskt har gett en förklaring. Själv skulle jag vilja se Vanda stads förklaring och få det bekräftat att Paula Lehmuskallios (saml) och Maj-Britt Vääriskoskis (sfp) avvikande åsikt har bifogats.

Positivt utvecklingsskede? Den 18 oktober 2007

Christel Liljeström har i natt (mezzanotte) publicerat ett blogginlägg med rubriken "HFD och Inspiration". Liljeström skriver att nu även Sibbo kommun har blivit ombedd att ge motförklaring till Helsingfors förklaring. I tisdagens inlägg "Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007" förundrade jag mig över att Sibbo kommun till skillnad från andra som besvärat sig inte hade erbjudits möjlighet att ge en motförkaring till Helsingfors förklaring. Jag hade kontrollerat att ingen ny motförklaring omnämndes i föredragningslista för tisdagens styrelsemöte. Jag citerar ur Liljeströms inlägg:

I går i kommunstyrelsen framkom det att även kommunen nu har blivit ombedd att ge motförklaring till Helsingfors inlaga till HFD. Krokarna tycks vara svåra för det är nog mycket ovanligt att man domstolen begär förklaringar i olika etapper av olika instanser. Nu har vi – liksom de enskilda besvärsställarna – bara 2 veckor på oss att inlämna vårt svar. Då finns det ju inte andra möjligheter än att befullmäktiga kommundirektören att författa och inlämna vårt svar. Å andra sidan kommer knappast någonting nytt att behandlas i svaret som vi politiker inte redan tidigare har kommenterat, men rent principiellt borde motsvarande ärenden kunna behandlas enligt demokratisk ordning. Nu är det också bekräftat att vi får ett tredje sakkunnigutlåtande med i processen skrivet av Ryynänen.

Kommundirektören som är jurist, förklarade för mig att man skall se de olika parterna i annekteringsfrågan som givare kontra mottagare. Detta skulle ligga som grund till varför Helsingfors och Vanda även involverats i denna besvärsprocess. I övriga fall brukar ju det gälla beslutsfattare (statsrådet) och besvärsställare (Sibbo kommun och 22 privata).

Bekräftat blev det därtill att HFD troligen nog gör sitt beslut innan julen men att beslutet kan avges först i början på januari. Man hänvisar från domstolens sida till att det alltid tar en tid innan allt pappersarbete är klart och att denna tid denna gång blir förlängd p.g.a. jul- och nyårstiden samt därtillhörande ledigheter. Få se om Helsingin Sanomat kommer ut med nyheten innan beslutet har avgetts formellt…

Jag frågar mig fortfarandre vart Vandas förklaring försvann. Även om Vanda är en "givande" parter har Vanda stad inte lämnat in något besvär, men i sin förklaring har Vanda försvarat statsrådets gränsbeslut.

Sibbo kommun har idag förnyat sina webbsidor och samtidigt introducerat en ny logo. Den nya logon kan associeras till en vargklo, men det finns inte mera kvar av vargen i den nya logon än det finns av ugglan i MTV3:s nuvarande logo. Kommunnen försöker väl genom att ändra profil skapa en image av en dynamisk kommun, men jag undrar om man inte låtit sig luras av en reklambyrå. Den nya logon lämpar sig kanske för arbetsplatsannonser, men enligt min mening hör den inte hemma på kommunens hemsida, som trots allt i första hand riktar sig till kommuninvånarna. Man får lätt bilden av att Sibbo med den nya logon och hemsidornas nya grafiska profil försöker kommunicera att Sibbo har förändrats, så att några annekteringar inte längre behövs. Det första man läser på de förnyade internetsidorna är även att "Sibbo är en snabbt växande kommun i Helsingforsregionen." Gamla symboler skapar samhörighet och får nuvarande och före detta kommuninvånare att offra tid och energi för sin hembygd. Det nya sipoo sibbo berör mig inte.

På eftermiddagen har Sibbo kommun publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Slogan och logo avspeglar Sibbo som kommun". Den inledande satsen lyder "Sibbo är inne i ett omvälvande positivt utvecklingsskede." Av pressmeddelandet framgår att "vargklorna" i själva verket utgör en "vågsymbol". Där till framgår det, så som rubriken antyder, att kommunen även tagit i bruk en ny slogan: "kasvun paikka - en plats för tillväxt". Med anledning av den föregående bostads- och kommunministerns fientliga inställning till Sibbo har Sibbo varit tvunget att se över sina framtidsvisioner. Med anledning av Helsingfors initiativ till ändring av kommunindelningen har Sibbo varit tvunget att visa att Sibbo har förmågan, beredskapen och viljan att själv utveckla sydvästra Sibbo. Men nu har landet en ny bostadsmninister, som knappast vill att Helsingfors förlorar goda skattebetalare till Sibbo och som entydigt har tagit ställning mot en utbredning av småhusbebyggelse i Helsingforsregionen. Statsrådet har redan gjort sitt beslut och HFD torde knappast bry sig om huruvida Sibbo upplever tillväxten som positiv. Eftersom man har hävdat att en förändring är nödvändig, har invånarna accepterat kommunens nya linje. Det betyder inte att man upplever läget som ett "positivt utvecklingsskede".

Helsingfors och Hannes Manninen har behövt svepskäl för att ta en del av Sibbo. Det betyder inte att de angivna skälen är orsaken till Helsingfors krav på att få inkorporera sydvästra Sibbo.