Framställning. Den 22 februari 2008

I onsdags berättade Helsingin Sanomat att förläggaren Averssi drar tillbaka de tre sista böckerna som Maija Porman författat, eftersom Helsingin Sanomat i hennes senaste bok hittat textavsnitt som kopierats från en bok av en annan författare. Idag berättar Helsingin Sanomat att författarna Ritva Sarkola ja Tuula Sariola åtalas för grovt bedrägeri, för att Sariola tagit emot stipendier för texter som i verkligheten skrivits av Sarkola. Stipendierna har Sarkola redan tidigare fått betala tillbaka. När utredningsman Pekka Myllyniemi i eget namn publicerar en utredning, som i verkligheten huvudsakligen författats av Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori och andra skribenter, vägrar så väl justitieombudsmannen som högsta förvaltningsdomstolen befatta sig med påståendena om plagiat. Istället får Myllyniemi av kommunminister Mari Kiviniemi förtroende att göra nya utredningar.

I flera besvär till högsta förvaltningsdomstolen påtalades bristerna och oklarheterna i Pekka Myllyniemis utredning och rapport. Att frågan är känslig framgår av att regeringsråd Arto Sulonen förtiger påståendena om plagiat och andra brister i så väl promemorian till statsrådets beslut som i förklaringen till HFD. Även HFD kringgår påståendena om brister i utredningen i sitt beslut. Jag citerar ur beslutet:

Enligt 8 § 3 mom. och 6 § 3 mom. i kommunindelningslagen skall kommunindelningsutredaren i sin framställning motivera behovet av ändring i kommunindelningen och en utredning som behövs för ärendets bedömning skall om möjligt bifogas. Avser framställningen överföring av ett eller flera områden från en kommun till en annan kommun eller till andra kommuner, skall områdena anges med behövlig noggrannhet.

Beredningen av statsrådets beslut har inte varit bristfällig på de i besvären anförda grunder som har berört detaljerna i kommunindelningsutredarens framställning och slutsatserna i framställningen. När det gäller noggrannheten av kommunindelningsutredarens framställning i allmänhet, måste i ärendet tas hänsyn till de krav som kommunindelningslagen på ovan nämnt sätt ställer på den utredning som i mån av möjlighet skall fogas till kommunindelningsutredarens framställning samt den exakthet med vilken de områden skall individualiseras som föreslås bli överförda till en annan kommun. Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.

HFD negligerar bristerna i utredningen och tar istället fasta på utredningsmannens framställning. Enligt § 6 i kommunindelningslagen skall alltså i framställningen "behovet av ändring i kommunindelningen motiveras, och en utredning som behövs för ärendets bedömning skall om möjligt bifogas". En utredningen (eller rapport från en utredning) skall alltså om möjligt bifogas till framställningen, men Myllyniemis framställning är i själva verket en del av utredningen eller rapporten. Å andra sidan gäller § 6 även initiativ som tas av ett fullmäktige eller en enskild invånare i en kommun. I § 8 specificeras villkoren då ministeriet bestämt att "det skall verkställas en särskild utredning, för vilken ministeriet efter att ha hört respektive kommuner tillsätter en eller flera kommunindelningsutredare":

Om utredningen visar att kommunindelningen bör ändras, skall utredaren uppgöra ett förslag till ändring i kommunindelningen och till de bestämmelser och beslut som behövs med anledning därav. Angående utredarens förslag gäller vad som bestäms om framställning till ändring i kommunindelningen.

Kommunindelningsutredare Myllyniemi har alltså formellt gjort både en utredning och ett förslag. Benämningen utredning kan dock betyda så väl själva utredningsarbetet som rapporten över utredningsarbetet. Utredningsmannens uppgift är i första hand att göra ett utredningsarbete och först i andra hand en framställan med ett förslag. Utredningsarbetet är naturligtvis inte bara någonting som "i mån av möjlighet skall fogas till kommunindelningsutredarens framställning". Om det finns brister i rapporten, så har även utredningen brister. HFD har i sitt beslut helt förbigått påståenden om oklarheter i utredningen, som i själva verket inneburit att utredningsmannen utan att uppge källa klippt och infogat texter som andra författat. Här har utredningsmannen och ministeriet rent av brutit mot lagen om upphovsrätt och det bör vara uppenbart att Myllyniemis låtsasutredning inte uppfyller kraven på en utredning som avses i § 8. Här hjälper det föga att "beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning". Men även om man som HFD negligerar utredningen och endast bedömer framställningen finns det uppenbara brister. Enligt § 6 skall alltså behovet av en ändring i kommunindelningslagen motiveras i framställningen.

Liksom jag ovan påpekade ingår Myllyniemis framställan i utredningen eller rapporten "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad". Det är dock inte alls klart vilka delar av Myllyniemis rapport som ingår kommunindelningsutredarens framställning. Att omfattningen av framställningen kan tolkas olika framgår även ur de anmärkningar som för ett år sedan lämnades in mot Myllyniemis framställning. Det minsta tänkbara alternativet är texten under rubriken "Förslag" på bilden ovan. Under denna rubrik ingår även följande motiveringar:

Varför behöver Helsingfors mera mark? Det är i första hand inte fråga om Helsingfors behov av mera mark utan om ett nödvändigt förenhetligande av samhällsstrukturen i huvudstadsregionen österut. För att förverkliga detta behövs en kommundelssammanslagning, vars omfattning motiveras ovan.

Det har gått 40 år sedan föregående expandering österut. Under denna tidsperiod har huvudstaden kunnat växa i endast två riktningar, varför samhällsstrukturen har splittrats, arbetsresetrafiken blivit allt livligare så att det förekommer stockningar och boendekostnaderna stigit okontrollerat. Kommungränserna är i princip avsedda att vara permanenta. De bör emellertid kunna ändras ibland, för att en faktisk förändring i samhällsstrukturen skall kunna beaktas även i kommungränserna. I detta syfte utgår kommunindelningslagen från behovet att utveckla kommunstrukturen. En ändring av kommungränserna försvagar på intet sätt karaktären och uppbyggnaden av den beslutmekanism som den lokala självstyrelsen grundar sig på och regleras i kommunallagen.

Det är klart att dessa besynnerliga motiveringar inte räcker för en framställning. Utredningsmannen hänvisar här själv till motiveringar "ovan". Vad som inkluderas i ovan är dock oklart. I praktiken syftas det här på hela rapporten, som där med i sin helhet borde betraktas som en framställning. Texten under rubriken "Förslag" ingår i avsnitt 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag", men motiveringarna till förslaget finns endast till en obetydlig del i detta avsnitt. Avsnitt 5.4 är en del av kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering". Det vore naturligt att betrakta detta kapitel i sin helhet som kommunindelningsutredarens framställning, men de speciella motiveringarna för den aktuella ändringen i kommunindelningen finns främst i kapitel 3, "Problem med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och framlagda förslag till utvecklande av strukturen". Enligt § 8 i kommunindelningslagen skall kommunindelningsutredarens förslag inkludera ett förslag "till de bestämmelser och beslut som behövs med anledning därav". När ändringen i kommunindelningen skall träda i kraft ingår alltså i förslaget, men Myllyniemi nämnder tidpunkten "början av 2009" endast i förordet "Till inrikesministeriet" i rapporten.

När Myllyniemi i december 2006 i Helsingin Sanomat kommenterade påståendena om plagiat i utredningen sade han att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Vad Myllyniemi syftar på med "förslagsdelen" är oklart. Kapitel 3 i rapporten är till största delen identisk med text i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, men liksom jag påvisat på denna blogg är texten direkt kopierad ur Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Textavsnitt ur förvaltnincentralen utredning ingår även på många ställen i kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering". Avsnittet 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" börjar med några rader som kopierats ur förvaltningscentralens utredning, men som även ingår i Jussi Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2006! Till och med i den korta texten under rubriken "Förslag" finns det element från förvaltningscentralens utredning och Pajunens tal. Det är dock endast en liten del av kapitel 5 som kopierats från förvaltningscentralens "utredning". Detta betyder inte att Myllyniemi själv skulle ha författat kapitlet. Till vem som egentligen skrivit huvuddelen av kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering" skall jag återkomma i ett senare inlägg.

Rättvisa. Den 21 februari 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en relativt lång insändare av historieprofessor Laura Kollbe (c), som är medlem i stadsplaneringsnämnden i helsingfors. I insändarartikeln, som har rubriken är "Sipoossa toteutettava uutta kaupunkisuunnittelua", kritiserar Kolbe samlingspartiet, SDP och de gröna för hur de skött annekteringen genom att säga att "Helsingin valtapuolueet hoitivat Sipoo-liitoksen kömpelösti. " I ett blogginlägg skrev Kolbe den 11 februari att "liitoksen valmistelu ... ei antanut suurille puolueille tähtipisteitä". Man kan fråga sig hur många stjärnpoäng Centern i Helsingfors förtjänar när det gäller inkorporeringen, men Centern torde inte ha haft mycket at säga till om efteratt man sommaren 2006 försökte ta åt sig så mycket ära av inkorporeringen som möjligt. De krav på planeringen av området som ställts av Hannes Manninen och Matti Vanhanen och som Pekka Myllyniemi återger i ett plagierat avsnitt i sin rapport är inte juridiskt bindande. Nu vill Kolbe i alla fall betona behovet av "eftervård" och ett nytt tänkesätt:

On näytettävä, että alue haluttiin uuden aikakauden kaavoituksen ja hyvän kaupunkiympäristön rakentamiseksi, ei vain ahneiden määrällisten tavoitteiden täyttämiseksi.

Sipoon kulttuurimaiseman ominaispiirteitä tulee vaalia ja kunnioittaa. Lounais-Sipoossa voidaan näyttää, että Helsingissä pystytään siihen, mitä muualla on tehty kestävän kehityksen hengessä.

On aika monipuolistaa Lounais-Sipoon suunnittelujärjestelmiä ja maankäytön ratkaisuja. On löydettävä aikaan sopivaa yksityistä ja julkista kumppanuutta suunnitteluun ja rakentamiseen.

Hufvudstadsbladet har idag publicerat ett ledarstick med rubriken "Det måste finnas någon rättvisa". I artikeln kritiserar Johanna Westman Centerns inkonsekvens när det gäller kommunsammanslagningar. Den välbärgade kommunen Muurame med under 9 000 invånare får förbli en självständig kommun när Jyväskylä landskommun och Korpilahti sammanslås med Jyväskylä stad:

Parallellerna till Grankulla och Sibbo är uppenbara. Också Muurame föredrar fortsatt självständighet, utan ekonomiskt ansvar för stadsregio­nens centrum.
Kommunminister Mari Kiviniemi (c) har en del att förklara. Varför skulle självständighetsviljan väga mera i Muurame än i Sibbo som stympas eller Grankulla, som hotas av ministerplaner på stor­fusion i huvudstadsregionen? Om det finns någon rättvisa måste centern göra mot sina egna som partiet gör mot andra.

Ledarskribenten Westman brukarar se det som ett problem att kranskommuner "själviskt" lockar till sig goda skattebetalare utan att bära ansvar för utvecklingen av regionen eller " stadsregio­nens centrum". I verkligheten är detta ett litet problem i Finland, då städernas centrum inte alls förslummats och då lansortkommunerna i regel har högre skatteöre än centralorterna. Invånarna i sydvästra Sibbo kan ju t.ex. inte betecknas som skattesmitare, då kommunalskatten är högre i Sibbo än i Helsingfors. Ändå upplevs det på många håll som osolidariskt när pendlande arbetskraft förvärvsarbetar i en kommun och betalar kommunalskatt i en annan. För minister Kiviniemi tycksdettadock inte vara ett problem. I blogginlägget "Demokratiska spelregler. Den 2 februari 2008" har jag noterat FNB:s notis "Kuntaministeri Kiviniemi: Sipoo oli poikkeus" från den 15 januari. Jag citerar här på nytt ur notisen:

Erikoistapauksena sitä myös perusteltiin valtioneuvoston päätöksenä. Kysymys oli metropolialueesta, jonka yhdessä osassa kasvu oli pysähtynyt. Se oli poikkeuksellista eikä samanlaisia esimerkkejä löydy maaseutujen keskuskaupungeista. Pikemminkin päinvastoin siellä on kilvan kaavoitettu keskuskaupunkien rajoille.

Ur Kiviniemis synvinkel motiveras annekteringen med att sydvästra Sibbo utvecklats för långsamt. Detta är även motiveringana till statsrådets Sibbobeslut och därmed är det även dessa motiveringar som högsta förvaltningsdomstolen godkänt. Enligt obekräftade uppgifter fann dock en del av domarna beslutet rättvist just med tanke på att en stor del av befolkningen i sydvästra Sibbo förvärvsarbetar i Helsingfors men betalar kommunalskatt i Sibbo.

Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg har i flera sammanhang framhållit Olavi Petri princip att rättvisan eller rätten går före lagen eller att "laki on väline ja oikeus päämäärä". Eventuellt kan denna filosofi ha kommit till hjälp då HFD tänjde på lagen i Sibboärendet. Det är dock synnerligen problematiskt att avvika från lagen i ett domslut där olika uppfatningar om rättvisa står mot varandra. Domarna som själva är bosatta i Helsingfors torde här ha en helt annan uppfattning om rättvisa än Sibboborna. När det gäller beskattning står även olika politiska partier för helt olika uppfatningar om vad som är rättvist.

Det är möjligt att även förtalet av Sibbo påverkat domarnas uppfattning om rättvisa i Sibbofrågan. I verkligheten har Sibbo haft en hög tillväxt de senaste åren. För att ha råd att finansiera ny service och infrastruktur behövs det goda skattebetalare. Därför har jag svårt att uppfatta det som speciellt osolidariskt att Sibbo planerat ett bostadsområde för förmögna invånare på Björnsö. Motsvarande bostadsområden finns det även i Helsingfors. Speciellt svårt har jag att se någon rättvisa i att statsrådet tar ett beslut som innebär att skatteöret i Sibbo ytterligare måste höjas. Världen är orättvis, men man behöver inte ta beslut som öka ojämlikheten.

Lapin kansa berättar idag i en notis med rubriken "Pelkosenniemellä ei luoteta Kemijärven isännyyteen" att "kuntaselvittäjä, reservin tykistöupseeri Pekka Myllyniemi" igår besökte Pelkosenniemi. Se bilden ovan. I notisen noteras det visare att "Kuntaselvittäjä Pekka Myllyniemi korosti, ettei ole vielä tehnyt päätöstään esityksestä kuntaliitoksesta tai kunnan itsenäisyydestä."

HFD förvränger påståenden. Den 20 februari 2008

Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Rkp:n Achrén torjuu pääkaupunkiseudun kansanäänestyksen". Tidningen skriver att Ulla Achrén frågar sig "mistä Braxilla on herännyt innostus kansanäänestyksiin, kun vihreät torjuivat kansanäänestyksen Inkoossa eivätkä kunnioittaneet Sipoossa pidetyn kansanäänestyksen tulosta." Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Keskusta vaatii uutta päätöstä Malmin lentokentän kaavasta". I artikeln noteras det att "Sipoon alueliitoksen on arveltu vaikuttavan siihen, miten kiire Helsingillä on rakentaa kiistanalaisia alueita." Påståendet är i och för sig självklart, men är ändå av betydelse.

I sitt besvär över statsrådets Sibbobeslut tog Leena Liipola upp Centerns och speciellt statsminister Matti Vanhanens agerande för ett bevarande av flygfältet Malm. Jag citerar ur besväret:

Pääministeri Vanhanen on ilmaisut Helsingin Sanomien haastattelussa (liite 52) "erittäin voimakkaan" tukensa Helsingin tekemälle kuntajaon muutosesitykselle, ja kertonut samalla, että Helsinkiä rohkaistiin (ilmeisesti ministeritasolta) esityksen tekemiseen. Myös Jan Vapaavuoren puhe Helsingin kaupunginvaltuustossa 21.6.2007 (liite 50) viittaa samaan. Käsitys vahvistui edelleen, kun Vanhanen alkukesällä 2007 hetkeksi jääväsi itsensä asian käsittelystä, vedoten siihen, ettei halunnut vaarantaa päätöksen pitävyyttä mahdollisen esteellisyytensä vuoksi. Esteellisyytensä syyksi Matti Vanhanen ilmoitti sen, että katsoo olleensa yksi koko esityksen alkuunpanijoista, ja siksi olevansa jäävi osallistumaan päätöksentekoon esityksen kohtalosta päätettäessä, koska valtioneuvosto joutuu tekemään asiasta päättäessään sen luonteen mukaisesti myös juridista, ei ainoastaan poliittista harkintaa. Myöhemmin Vanhanen pyörsi jääviytensä, ja osallistui valtioneuvoston yleisistuntoon, jossa päätös tehtiin, äänestäen kuntajaon muuttamisen puolesta..

Pitäessään puheen asuntomessujen avajaisissa Espoossa 14.7.2006 (liite 49) Vanhanen meni kuitenkin vielä pidemmälle. Hän lausui seuraavaa: "myös vanhaa on vaalittava. Toivon siksi vakavasti, että Helsinki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottavaan Lounais-Sipooseen". Käytännössä tämä oli suora lupaus Helsingille siirtää pala itsenäistä kuntaa Helsingin haltuun ja lisäksi Vanhanen oli puolustanut Malmin kenttää jo aiemmissa puheissaan (liite 49). Jos kuntajaon muutoksessa olisi kyse pelkästä poliittisesta päätöksestä, tällainen lupaus ei tuottaisi juridista ongelmaa, mutta päättäessään kuntajaon muuttamisesta valtioneuvosto tekee lain mukaan toimiessaan ensisijaisesti juridisen päätöksen. Valtioneuvosto ottaa päätöksessään ensisijaisesti kantaa siihen, täyttyvätkö esityksen osalta kuntajaon muutokselle kuntajakolaissa asetetut reunaehdot. Vasta sen jälkeen jos se toteaa laillisuuden vaatimusten täyttyvän, se voi käyttää poliittista harkintavaltaa lain sallimissa rajoissa.

Den ovanciterade texten är bara en del av Liipolas motiveringar till att Vanhanen var jävig, men i sitt beslut sammanfattar högsta förvaltningsdomstolen Liipolas påstående om Vanhanens jäv på några rader enligt följande:

Statsminister Vanhanen har flera gånger offentligt kommenterat den partiella sammanslagningen. Redan innan beslutet fattades förespråkade han tydligt en flyttning av gränsen. Han har därför varit jävig att delta i ärendets behandling.

Det är sannolikt att ovanciterade text är den enda information om Liipolas påstående som föredragande förmedlat till HFD:s domare. HFD avfärdar i sitt beslut påståendena om Vanhanens jäv på följande sätt:

Statsminister Matti Vanhanen har inte blivit jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas. Den omständigheten huruvida statsrådets arbete kan påverkas av att statsministern före beslutet i ett kommunindelningsärende deltar i den offentliga debatten saknar juridisk betydelse i ärendet. Statsrådets ledamöter skall i varje enskilt fall avgöra frågorna i den ordning som ifrågavarande bestämmelser föreskriver och under tjänsteansvar.

I besvären har inte heller framlagts några andra sådana grunder som avses i 28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen och som skulle ha medfört att statsminister Matti Vanhanen med stöd av dem hade varit jävig att behandla kommunindelningsärendet i statsrådet.

Flygfältet i Malm omnämns överhuvudtaget inte HFD:s över hundra sidor långa beslut. Förutom Liipola hävdade bl.a. även Sibbo kommun i sitt besvär att Vanhanen var jävig. Att HFD förvränger påståendena om jäv framgår dock speciellt tydligt i Liipolas fall. I beslutet säges det att Liipola anser Vanhanen jävig därför att han i offentligt kommenterat den partiella sammanslagningen och innan beslutet fattades förespråkat en flyttning av gränsen. I verkligheten hävdar Liipola framför allt att Vanhanen enligt egen utsaga är en av initiativtagarna till inkorporeringen och att han redan sommaren 2006 gav löften om en inkorporering.

Även om bevarandet av flygfältet i Malm har varit viktigt för Centern i Helsingfors har flygfältet inte varit ett tillräkligt motiv för Vanhanens stöd av en inkorporering. Vanhanen har naturligtvis inte heller personlig fördel av ett bevarande av flygfältet på ett sätt som skulle göra honom jävig att ta del av beslut som berör flygfältets framtid. Malm kan liksom statsministerns "tomtkriget" i själva verket betraktas som rökridåer för Vanhanens verkliga motiv. På denna blogg har jag i flera inlägg redogjort för hur vissa centerministrar försommaren 2006 lovade stöda en inkorporering för att rädda kommunreformen. Att Vanhanen på detta vis förhandlat om sydvästra Sibbo gör honom klart jävig, men bevisen för att Vanhanen i samband med PARAS-förhandlingarna lovade stöda en inkorporering finns inte svart på vitt. Därför har det betydelse att Vanhanen även i offentligheten på förhand lovade stöda en inkorporering, fastän han gjorde det med hänvisningar till Malm och markpolitik och inte till KSSR.

Påtänkta utredningsmän. Den 19 februari 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Liitosalueen sipoolaiset voinevat valita lastensa koulut joustavasti". "Flexibiliteten" innebär att invånarna i sydvästra Sibbo även efter att ändringen i kommunindelningen trätt i kraft kan utnyttja service som produceras av Sibbo kommun.

Förslaget på en rådgivande folkomröstning om ett Storhelsingfors är ett stort samtalsämne just nu. Fastän Helsingforsministerarnas initiativ till en omröstning tangerar vid Sibbofågan skall jag åtminstone inte i detta skede kommentera förslaget desto mera på denna blogg. Jag vill endast notera att initiativet av många uppfattas som både populistiskt och inkonsekvent, med tanke på att folkomröstningen i Sibbo ifjol inte gavs någon betydelse. Folkomröstningens betydelse är dock en annan när det gäller sammanslagningar av hela kommuner. Om fullmäktiget i någon berörd kommun motsätter sig en sammanslagning kan sammanslagningen enligt rådande kommunindelningslag ske endast om förslaget till sammanslagning understöds av majoriteten i en kommunal folkomröstning i den aktuella kommunen. När det gäller utvidgning eller minskning av en kommuns område har en folkomröstning inte samma juridiska betydelse, eftersom det här räcker med att det finns "särskilt vägande skäl". Det initiativet av ministrarna Brax, Kiviniemi och Vapaavuori gäller dock uttryckligen en rådgivande folkomröstning och endast om huruvida det bör göras en "objektiv och opartisk" utredning. Är det någon som längre tror på objektiva och opartiska utredningar? Här har nog kommunminister Mari Kiviniemi och hennes föregångare Hannes Manninen förbrukat medborgarnas förtroende.

Det skall bli intressant att se vem som gör utredningen om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, ifall en sådan blir av. Knappast Pekka Myllyniemi. Hur Kiviniemi ännu senaste månad kunde utnämna Myllyniemi till utredningsman för en eventuell sammaslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är svårt att förstå. Utnämningen måste ju tära på hennes redan skamfilade rykte. Det förefaller som om man ville erbjuda det hårt prövade Kemijärvi en utredning som garanterat resulterar i ett förslag enligt vilken Pelkosenniemi sammanslås med Kemijärvi. Pelkosenniemi har protesterat mot utnämningen av Myllyniemi med anledning av att han i samband med samtliga utredningar har flöreslagit en sammanslagning. Jag citerar ur artikeln "Päätösvalta on ja pysyy valtuustolla", som publiserades av Kaleva Plus den 26 januari:

Myllyniemeä vastustettiin siksi, että Itä-Lapin perukoille oli kiirinyt tieto, että hän on kaikissa seitsemässä aikaisemmin tekemässään kuntajakoselvityksessä esittänyt kuntaliitosta.

Vankkaan vastustusrintamaan asettuneita ehkä helpottanee tieto, että kuntaliitos ei ole toteutunut tai että se on toteutunut vain osittain kolmessa tapauksessa.

När det gäller Myllyniemis nya utredning krävs det inga specialkunskaper i juridik. Den rådande lagen möjliggör inga tvångssammanslagningar. När det gällde Sibbofrågan hade man däremot behövt en juridisk expert som utredningsman. Helsingin Sanomat publicerade onsdagen den 13 september 2006 en notis med rubriken "Sipoo-selvitysmies nimettäneen lähipäivinä" där tidningen hävdade att "Alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) pyrkii nimittämään Helsingin ja Sipoon rajansiirtoa tutkivan selvityshenkilön tällä viikolla." Kanske hade tidningen missförstått Manninen, för de berörda kommunerna måste höras innan en utredningsman kunde utnämnas. Ur ovannämnda notis framgår det även att inrikesministeriet sökte en expert på förvaltningsrätt. Jag citerar vidare:

Manninen on pyytänyt tehtävään henkilöä, jonka nimeä hän ei halua vielä paljastaa. Ministerin mukaan ehdokas selvittelee paraikaa kalenteriaan ja perehtyy rajansiirtohankkeen taustoihin.

Manninen on toiveikas selvitysmiesehdokkaan suostumisen suhteen.

"Tässä on kiire. Jos henkilö suostuu, selvityshenkilö nimitetään tällä viikolla", Manninen sanoi tiistaina.

Manninen ei halunnut vielä kertoa tarkemmin selvityshenkilön tehtävänannon yksityiskohdista.

Sisäministeriöllä on ollut vaikeuksia löytää riittävän uskottavaa henkilöä Sipoon rajansiirtoa tutkimaan. Selvitysmieheksi haetaan hallinnon tuntevaa huippuluokan juristia. Sopivia ehdokkaita on Suomessa vähän, ja tehtävään kysytyt ovat olleet kiireisiä.

Helsingin Sanomien tietojen mukaan selvitysmiestä kyseltiin muun muassa korkeimmasta hallinto-oikeudesta. Hanke kaatui kuitenkin jääviysongelmiin.

Minsann hade det lett till ett jävsproblem om man utnämnt ett förvaltningsråd från HFD till kommunindelningsutredare. Det vore ändå intressant att få ett svar på exakt varför man här såg ett jävsproblem. Förvaltningsråd Lauri Tarasti hade kanske i övrigt varit ett lämpligt namn även för denna utredning.

Personen som ville kolla sin kalender var knappast pensionären Pekka Myllyniemi, för i artikeln Sipoo-selvitysmieheksi esitetään Pekka Myllyniemeä skrev Helsingin Sanomat fredagen den 22 september 2006 följande:

Myllyniemen mukaan kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) otti häneen yhteyttä alkuviikosta.

"Ajattelin, että se on homma, joka täytyy joka tapauksessa hoitaa."

Myllyniemi ei tiedä vielä toimeksiantonsa yksityiskohtia. "Olen seurannut asiaa toistaiseksi vain tiedotusvälineistä. Sen tiedän, että asia on hankala."

Myllyniemi on sikäli yllätysnimi, että sisäministeriön tiedetään hakeneen selvittäjäksi alun perin juristia. "Minulle on luvattu juridista apua sekä ministeriöstä että Kuntaliitosta."

Det är klart att inrikesministeriet hade varit i kontakt med Kommunförbundets jurister innan Myllyniemi vidtalades, vare sig Manninen hade hoppats på att där finna en utredningsman eller ej. När man tar i beaktande hur inrikesministeriet beredde statsrådets Sibbobeslut, förefaller det mig uppenbart att man inte skulle ha erbjudit utredningsmannen hjälp från kommunförbundet, om inte dess jurister lovat hjälpa till att hitta juridiska motiveringar för en inkorporering. Om Helsingin Sanomats uppgifter om att man hört sig för om en utredningsman på högsta förvaltningsdomstolen stämmer, har inrikesministeriet av allt att döma diskuterat Sibbofrågan även med en eller flera förvaltningsråd redan i september 2006.

I förordet till sin Sibborapport omnämner Myllyniemi ingen jurist från inrikesministeriet, men däremot skriver Myllyniemi att han "fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." I ett senare inlägg skall jag återkomma till "stödet" från Prättälä. Det finns alla orsaker att kritiskt granska HFD:s eller statsrådets föreslag att utnämna ledande jurist Heikki Harjula från Kommunförbundet till tillfälligt förvaltningsråd för den tid som domstolen skulle behandla Sibboärendet.

Ombud. Den 18 februari 2008

Hufvudstadsbladet publicerade på lördag kvällen inom tio minuter FNB:s orginalversion av notisen "Professor: Sibbo-beslut trampade på grundlagsenliga rättigheter" (på FNB:s webbplats) och en kortare egen version av notisen under rubriken "'HD:s Sibbobeslut respekterade inte grundlagen'". Ingendera versionerna ingick dock i söndagens tidning. Idag har Hufvudstadsbladet istället publicerat en helt ny notis med rubriken "'HFD struntade i Sibbobornas rättigheter'". Aamulehti och Verkkolehti publicerade igår på Internet en längre finskspråkig version av den nya notisen under rubriken "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslaillisia oikeuksia". Notisen har här även en andra rubrik, som lyder "KHO:n presidentti ei halua kommentoida Sipoo-professorin kirjoitusta". I notisen påpekas "Sibbo-professorns" förbindelser:

Tuori on paitsi lainoppinut, myös sidoksissa Sipoo-kysymykseen. Hän laati osaliitosasiasta Sipoolle oikeustieteellisen lausunnon ja on siten asiamieheen rinnastuvassa asemassa.

Det är komiskt att Kaarlo Tuoris påstådda förbindelser uppmärksammas, då fallet Sibbo kryllar av outredda kopplingar och förbindelser. Då FNB den 15 januari publicerade sin notis "Kuntaliiton Prättälä: KHO:n Sipoo-päätös hyvin perusteltu" nämnde man ingenting om att det i själva verket var Kari Prättälä som ansvarade för den juridiska bedömningen i Pekka Myllyniemis utredning. I det första diskussionsinlägget till Tuoris artikel (eller lördagens notis om artikeln i söndagens tidning) på Helsingin Sanomats webbplats noteras det att "Olisi hyvä mainita, että Tuori laati asiasta Sipoon pyynnöstä oikeustieteellisen lausunnon ja toimi siten asiamieheen rinnastuvassa asemassa." Det ser ut som om FNB bara skulle ha kopierat text ur ett anonymt diskussionsinlägg, men ur den längre versionen av notisen "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslaillisia oikeuksia" framgår det att självaste president Pekka Hallberg påtalat Tuoris kopplingar! Jag citerar:

Tuorin mielestä keskustelua päätöksen perusteista on syytä jatkaa. KHO:n presidentti Pekka Hallberg sanoi sunnuntaina STT:lle, ettei hän halua kommentoida Tuorin kirjoitusta. Hän kuitenkin muistutti Tuorin taustasta Sipoo-asiassa.

Om Hallberg är så mån om att uppmärksamma kopplingar, varför lät han då tillfälliga förfaltningsrådet Heikki Harjula från Kommunförbundet deltaga i HFD:s avgörande av Sibbofrågan. Varför utredde HFD under Hallbergs ledning inte Matti Vanhanens, Arto Sulonens och Pekka Myllyniemis förbindelser i anslutning till Sibbofrågan?

Innan Sibbofrågan var avgjord skulle det ha varit fullständigt meningslöst att avfärda Tuoris expertutlåtanden med påståendet att han är "ombud till en av parterna i målen", eftersom det var just Tuoris utlåtanden som gav honom hans "taustasta Sipoo-asiassa". HFD negligerade i sitt beslut Tuoris utlåtanden, men nu när processen formellt är över försöker man släta över kritiken mot HFD:s Sibbobeslut med motiveringen att Tuori är ombud för den ena parten.

Man behöver knappast frukta att allt för många rättslärda skall riskera sina möjligheter till framtida uppdrag genom att kritisera statsrådets och HFD:s Sibbobeslut. Sibbo är trots allt en ganska obetydlig uppdragsgivare. Tuori är ändå inte det enda "ombudet" som vågat kritisera högsta förvaltningsdomstolen angående fallet Sibbo. Turun Sanomat publicerade redan den 16 januari en artikel med rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta". Här är det t.f. professorn i kommunalrätt Erkki Mennola som förvånar sig över beslutet. Jag citerar ur artikeln:

Korkeimman hallinto-oikeuden päätös hylätä valitus Sipoon alueiden liittämisestä Helsinkiin hämmästyttää kunnallisoikeuden dosentti Erkki Mennolaa. Hänen mielestään ratkaisu johtaa kysymykseen, "eletäänkö tässä enää oikeusvaltiossa".

Mennola kritiserar HFD:s beslut utgående från helt andra synpunkter än Tuori, men Mennolas kritik är minst lika hård:

Mennolan mukaan KHO:n päätös teki osasta lakitekstiä kuolleita kirjaimia. - Päätös ihmetyttää kovasti. Se merkitsee sitä, että kuntajakolailla ei ole merkitystä ja kuntien aluejaolla ei ole mitään suojaa. KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja "pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa". Päätös jakaa Mennolan mielestä Suomen eriarvoisiin alueisiin. - Helsingin seudulla on erityisasema, jota laissa ei ole.

Mennola förundrar sig även över att HFD:s tidtabell var allmänt känd:

Mennola pohdiskelee, miksi Sipoon asian käsittelyn tarkka kulku on ollut yleisessä tiedossa. Ratkaisuhetket "on tiedetty etukäteen". - Herää kysymys, milloin nämä paperit (päätös) on kirjoitettu.

Artikeln noterar även Heikki Harjulas kontroversiella roll:

KHO:n päätöksenteon erikoisuutena on pidetty sitä, että ratkaisu on tehty epätavallisessa kokoonpanossa. Kuntaliiton johtava lakimies Heikki Harjula on ollut kolme kuukautta tilapäisenä hallintoneuvoksena KHO:ssa.

Borgåbladet har publicerat notisen "'HFD struntade i Sibbobornas rättigheter'" på tidningen webbplats, men liksom Hbl i en avkortad version.

Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008

Så har då Helsingin Sanomat publicerat en artikel av Kaarlo Tuori, som är professor i allmän rättsvetenskap vid Helsingfors universitet. Rubriken lyder "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'", men visst hävdar Tuori även att Sibbobornas grundlagsenliga rättigheter förbegicks i HFD:s Sibbobeslut. Tuoris artikel handlar i första hand om Sibbofrågan, men på ett högre plan även om större principiella frågor. Detta framgår ur de sista fyndigt formulerade raderna, som jag återger här:

Korkeimman hallinto-oikeuden Sipoo-päätökseen liittyy isoja kysymyksiä.
Nakkikioskia paljon isompia.

Här handlar det om grundläggande frågor, men mellan raderna även om kritik mot professorkollegan Kai Kalima. Det var i ett anförande vid det spektakulära stadsfullmäktigemötet den 29 november 2006 som professorn i finansrätt Kai Kalima (sdp) yttrade de bevingade orden om knackkorvskiosken. Jag citerar här ur anförandet:

on turha kuvitella, että Sipoo voisi rakentaa metroa tai raideliikenneyhteyttä tai Sipoo voisi kaavoittaa järkevästi ympäristöä suojelevasti näitä alueitaan. Ei siellä ole resursseja. Se on nakkikioski meihin verrattuna. Tämä pitää muistaa.

Eli on turhan aikaista riemuita siitä, että jos huomenna ehdotus tulee olemaan ns. varovainen. Tämä ehdotukset tulevat toistumaan, kunnes asia on hoidettu.

I ett annat anförande vid samma möte omnämner Kalima även kollegan Tuori. Jag återger här valda bitar ur anförandet:

Oma käsitykseni on, toisin kuin professori Tuorilla - joka on tällä hetkellä oikeusteorian opettaja. Hän ei siis opeta kuntalainsäädäntöä eikä julkisoikeutta - on se, että 3 §:n edellytykset täyttyvät ilman muuta. Entä sitten 5 §? Onko olemassa erityisen painavia syitä? Jos Suomessa koskaan on niitä, niin nyt on. Voiko olla mitään muuta sellaista tilannetta, joka olisi ikään kuin painavampi kuin tämä tilanne? Vaikea kuvitella. Olen sitä mieltä, että ei Suomessa välttämättä muita kuin pakkoliitoksia edes tarvitakaan, että tämä riittää, kunhan se tulee riittävän suurena.
...

Aivan samalla tavoin meillä on takaportti. Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa.

Kalimas påpekande att professor Tuori är "lärare i rättsteori" saknar relevans då Tuori fram till 2003 var professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet. Så sent som år 2005 utredde Tuori hur de olika modellerna för kommunreformen stämmer överens med dagens lagstiftning. Man kan istället fråga sig vem en professor i finansrätt är att tolka kommunindelningslagen, men Kalimas argumentering handlar inte om juridik, utan om maktpolitik: Helsingfors har makten att bestämma hur lagen skall tolkas eller om så behövs driva igenom speciallagar. HFD:s Sibbobeslut visar att Kalima på sätt och vis hade rätt.

Avsaknaden av ett prejudikat erbjöd möjligheter att tolka kommunindelningslagen mot laggivarens avsikter, men Tuori hävdar i sin artikel att statsrådets och HFD:s beslut även strider mot grundlagen. Detta kan vara en tolkningsfråga, men det är helt klart att Tuori har rätt då han noterar att högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut förbigår de negativa följder en ändring i kommunindelningen har för Sibbo. Det är i ögonstickande hur HFD i sina motiveringar inte alls tar ställning till påståenden i besvären mot statsrådets beslut. Jag citerar ur Tuoris artikel:

Avoin perusteleminen vaatii, että ratkaisussa punnitaan eri suuntiin viittaavia näkökohtia ja niiden painoa. Punninnan merkitys korostuu, kun noudatettavana on suhteellisuusperiaate.

Korkein hallinto-oikeus viittaa suhteellisuuteen, mutta luonnehtii sitä vain hallinto-oikeudelliseksi periaatteeksi. Se on kuitenkin myös valtiosääntöoikeudellinen vaatimus, jota on noudatettava varsinkin silloin, kun perustuslain takaamia oikeuksia rajoitetaan. Esimerkiksi perusoikeuksia on lupa rajoittaa vain silloin kun ja siinä määrin kuin se on välttämätöntä.

Utan att namn nämns kritiserar Tuori även Kari Prättälä och Olli Mäenpää, som låtit förstå att Sibbobeslutet inte är något prejudikat (se "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008"). Jag citerar ur Tuoris artikel:

Julkisuudessa on ehditty esittää, ettei ratkaisu ole ennakkopäätös. Korkein hallinto-oikeus itse näyttää olevan toista mieltä. Päätös tehtiin erityiskokoonpanossa, ja se on päätetty julkaista vuosikirjassa. Vuosikirjaan kootaan ratkaisut, joiden ennakkopäätösarvo on tuomioistuimen oman käsityksen mukaan suuri.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Metropolen knappast något hot mot anrika Östersundom gård". Just när efterspelet håller på att komma igång publicerar Hbl en artikel, som inleds med följande ord: "Dammet har lagt sig efter det stora gränsbråket mellan Helsingfors och Sibbo. Processen är över."

Jurister kritiserar HFD:s beslut. Den 16 februari 2008

Jag har hoppats på att jurister skulle ta en titt på HFD:s Sibbobeslut och kommentera beslutet. Kai Kalima, Kari Prättälä och Olli Mäenpää har visserligen för medierna gett sina kommentarer, men liksom jag har noterat på denna blogg, kan man inte av någon av dessa rättslärda förvänta sig en opartisk analys av beslutet. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008".) Erkki Mennola kommentarer över beslutet skall jag spara till ett senare inlägg. Juristen Jan Vapaavuoris kommentarer över det beslut som han betecknat som ett "riemastuttava päätös" har ingenting med juridik att skaffa. Däremot vågade sig Astrid Thors i egenskap av jurist i ett blogginlägg omedelbart efter att HFD publicerade beslutet ifrågasätta domarnas motiveringar. Jag citerar ur inlägget:

Dagens första nyhet idag var det tråkiga beskedet att HFD godkänt regeringsmajoritetens beslut att annektera sydvästra Sibbo. Det var klart att tröskeln skulle vara hög för HFD att underkänna annekteringsbeslutet, men därför hänvisade vi i vår reservation till juridiska omständigheter.

Men nog måste jag som jurist vara förvånad att domstolen gav en sådan betydelse åt ett regeringsbeslut, de sk riksomfattande målen för områdesanvändningen från år 2000. (Kommer någon ihåg vem som var den minister som föredrog dem då?). Vår argumentation var att man inte kunde underkänna Sibbos planering - men det tycker jag att domstolen nu gjort eftersom man säger att byggnationen bäst kan förverkligas inom Helsingfors. Det är detta som är det farliga i beslutet.

Min fantasi ger nog ingen EU-dimension åt detta som skulle ge det en möjlighet att föra till Luxemburg domstolen. Inte ser jag heller att det skulle finnas möjligheter att få ärendet till människorättsdomstolen i Strasbourg.

Jag kommenterade själv i mitt blogginlägg "Ett överraskande beslut. Den 15 januari 2008" genast efter HFD:s avgörande HFD:s hänvisning till de "riksomfattande målen för områdesanvändningen". I sig kunde markanvändnings- och byggnadslagen från 2000, som beslutet om de riksomfattande målen stöder sig på, ha en viss relevans, men att på basen av ett kort avsnitt i dokumentet "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" hitta de särskilt vägande skäl som inkorporeringen krävde är orimligt. Det framgår allt för tydligt att syftet med att påtala Helsingforsregionens "specialstatus" inte är att motivera statsrådets gränsbeslut i sig, utan att försöka hindra att beslutet blir ett prejudikat som kan tillämpas på andra håll i landet.

Mina egna fantasier om möjligheterna att föra vidare fallet Sibbo till europeiska instanser är inte lika begränsade som Thors, men så är jag inte heller jurist. Enskilda EU-medborgare har i fallet Sibbo inte fått det opartiska bemötande av statliga instanser som de har rätt till. I alla skeden av processen har ärendet handhavts av partiska eller jäviga utredare, tjänstemän, ministrar eller domare. Europakortet bör dock i första hand ses som en påminnelse till finska myndigheter om att deras förhavanden trots allt kan granskas. Det är min övertygelse att det går att kräva att HFD själv återtar sitt beslut. Frågan är om det finns en tillräckligt stor vilja att ställa detta krav.

Att minister Thors vågat sig på att kritisera HFD:s motiveringar är anmärkningsvärt, fastän hon gör det på bloggen. Det är inte helt oproblematiskt att ministrar kritiserar domstolarnas agerande, fastän justitiekanslern nyligen slog fast att det inte är olagligt för en minister att kritisera rättsväsendet. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".)

De journalister som tänker kotakta Thors med anledning av fallet Sibbo bör enligt min bedömning vara beredda på att använda henne som en icke namngiven källa och garantera källskydd. Om myglet kring Sibbofrågan skulle komma fram i maktmedierna i allt sitt omfång, skulla regeringen knappast kunna sitta kvar. Indirekt skulle tunga avslöjanden hota Thors egen ministerportfölj. Thors torde vara en av de få som känner till de hemliga förhandlingarna om en annektering av sydvästra Sibbo i juni 2006. Thors har även insikter i kopplingen mellan KSSR och Sibbofrågan, vilket jag noterat i blogginlägget "Hot. Den 9 oktober 2007". Som pricket på i:et har Thors varit jurist på Kommunförbundet, vars ledande jurister är huvudinblandade i Sibbohärvan.

Förutom Mennola, som framfört sin kritik av HFD:s Sibbobeslut i Turun Sanomat den 16 januari, har nu även professor Kaarlo Tuori kritiserat beslutet. Helsingin Sanomat har ikväll publicerat en artikel med rubriken "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslailliset oikeudet". Helsingin Sanomat skall imorgon publicera en artikel av Tuori.

Artikeln i morgondagens Helsingin Sanomat har redan väckt uppmärksamhet. Hufvudstadsbladet har en kvart i åtta publicerat FNB:s notis med rubriken "Professor: Sibbo-beslut trampade på grundlagsenliga rättigheter". Iltasanomat har publicerat notisen på finska under rubriken "Professori: Sipoo-päätös talloi perustuslaillisia oikeuksia". Under samma rubrik har MTV3 publicerat en något längre version av notisen. Uusi Suomi, Nelonen och Turun sanomat har publicerat notisen under rubriken "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslain".