Rättspartiet. Den 2 november 2008

I dagens nummer av Helsingin uutiset ingår en notis med rubriken "Neuvottelut Sipoo-liitoksen korvauksista katkesivat". Jag återger här slutet av texten:

>>Sipoon kunnanhallitus oli ehdottanut poliittisen tason neuvotteluja molempia osapuolia tyydyttävän ratkaisun löytämiseksi, kun virkamiesten neuvottelut päättyivät pattitilanteeseen. Sipoo pyysi Helsingiltä vastausta kutsuun 22.10. mennessä. Helsinki vastasi viikon myöhässä kielteisesti.

Kutsussa esitettiin perusteet Sipoon laskelmille. Liljeströmin mukaan Sipoon edustajat kertoivat puhelimessa olevansa valmiita kompromisseihin ratkaisun löytämiseksi. Kutsun mukana oli professori Kaarlo Tuorin lausunto. Tuorin näkemys kuntajakolain tulkinnasta on samansuuntainen kuin Sipoolla.

–Kun laki on kirjoitettu epäselvästi ja tulkinnanvaraisesti, umpikujaan päätyminen on ymmärrettävää. Tahtoa asian ratkaisemiseksi ei nyt ollut kuin toisella osapuolella, Liljeström tiivistää Sipoon kunnanhallituksen tunnot.<<

Inför kommunalvalet publicerade Sfp i Sibbo en valtidning med namnet Vårt Sibbo. I tidningen ingår en kolumn av Bengt Wik. Jag återger här inledningen:

>>Invånarna i Sibbo möttes av en kalldusch i januari detta år. Vår tilltro till lag och rätt fick sig en ordentlig törn, när HFD välsignade regeringens annekteringsbeslut. Sibbo förlorade 3 000 hektar värdefull byggmark och framfor allt drygt 2 000 invånare, varav en del nyinfyttade, som just blivit rotfasta i kommunen.

Den politiska trovärdigheten fick sig en ordentlig törn. För oss sfp:are var det en chock att Svenska folkpartiet var det enda parti, som politiskt och på alla nivåer till 100 % stödde Sibbo i kampen mot Helsingfors.

Vedertagna principer om närdemokrati och kommunal självstyranderätt kom på skam. I stället segrade makt- och penningbegäret! Helsingfors anbud att betala endast 4,5 miljoner euro för ett område, vars värde är tiotals gånger högre, är ofattbart.<<

Det är nog en oerhörd överdrift att Sibbo förlorar "3 000 hektar värdefull byggmark". Däremot är 4,5 miljoner euro naturligtvis inte en skälig ersättning. Den aktuella tvisten om ersättning är en tvist mellan Sibbo och Helsingfors, men i övrigt är det inte Helsingfors utan statsmakten som kört över lag och rätt.

I samma publikation ingår även en kolumn under rubriken "Med rättvisa som rättesnöre" av Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin. Även Wallin tar upp "annekteringen av Sibbo":

>>Under den pågående valperioden har grundläggande värderingar ställts på prov - också sådana vi trodde att saknade politisk prislapp. För ungefär ett år sedan mättes värdet på den kommunala självbestämmanderätten när Helsingfors stads annektering av i Sibbo fick sin politiska välsignelse.

Här är en repetition på sin plats: Svenska folkpartiet, rättspartiet, var det enda parti som på alla nivåer hade samma åsikt: i Sibbo, i Helsingfors, på landskapsnivå och i regeringen. Vi sade nej till tvångsannekteringen. Tyvärr delade de andra partierna inte sfip:s rättsuppfattning, trots hårt politiskt arbete från vår sida. Idag är det därför endast sfp som kan gå till kommunalval och lova väljarna fyra års garanti för att vi också under den kommande valperioden kommer att respektera kommunernas rätt till sina områden, sina invånare och sina skatteinkomster. Vår rättsuppfattning är inte till salu.<<

Otacksamhet är världens lön. Efter att Sibbo behandlats orättvist gick Sfp till val under temat "rättvist", men partiet utsattes själv för orättvisa i kommunalvalet just i Sibbo. I sin ledare i den ovannämnda publikationen anknyter kommunorganisationens ordförande Johan Isaksson till de reaktioner som bl.a. resulterade i en ny politisk grupp i Sibbo. Jag citerar:

>>En fullmäktigeperiod närmar sig igen sitt slut, en period som troligen kommer att få många rader i framtida kommunhistoriker. Sibbobornas tro på såväl de demokratiska principerna som på det finländska rättssystemet har en gång för alla satts ordentligt på prov under de senaste åren. Kampen mot Helsingfors rövarstråk i sydvästra Sibbo har såväl förenat som splittrat oss Sibbobor. Själva hotet från den stora och mäktiga metropolen Helsingfors hade en förenande verkan, men sättet vissa parter kanaliserade sin frustration i var endast och enbart destruktivt.<<

Lite orättvist känns det även att Jouko Tikkanen från Centern inte blev invald och att Eero Seppänen, föredetta samlingspartist som nu ställde upp för den nya gruppen, inte fick mera röster. Istället för att fisnskpråkiga som tidigare röstat på Samlingspartiet skulle ha röstat på Seppänen och YSI, torde det vara främst Sfp:s potentiella och traditionella väljare som röstade på Vårt gemensamma Sibbo, fastän arkitekten bakom gruppens språkpolitiska linje heter Eero Seppänen. Framgången för Vårt gemensamma Sibbo kan delvis förklaras av att galionsfigurer för föreningen För Sibbo, som fått mycket publicitet på grund av den aktuella inkorporeringem, i valet ställde upp för gruppen. Klart är i alla fall att Sfp inte i Sibbo lyckades rida på fallet Sibbo. Frågan är hur det lyckades på andra håll.

I artikeln "Det går långsamt utför för svenska folkpartiet" i onsdagens Hbl säger Siv Sandberg, som numera är utredningsansvarig för den finlandssvenska tankesmedjan, följande om Sibbofrågans inverkan på Sfp i Helsingfors:

>>Sibbo-frågan har skadat sfp-gruppen i Helsingforsfullmäktige. Det verkar som om de talar mer för Sibbo än för den egna kommunen.<<

Sandberg menar knappast att Sfp-gruppens stöd av Sibbo i sig skulle ha skadat Sfp:s förutsättningar i kommunalvalet. Majoriteten av invånarna i Helsingfors har förhållit sig relativt negativt till inkorporeringen. Däremot minskade Sfp-gruppens linje i Sibbofrågan temporärt Sfp:s möjligheter till inflytande i andra frågor. Sandberg torde även ha rätt i att det som bäst syns utåt av en liten grupp är en nej-linje. Sibbofrågan torde stärka bilden av Sfp som ett nejsägarparti.

Svenska folkpartiets försök att utgående från bl.a. fallet Sibbo profilera sig som ett rättsparti ser tyvärr inte ut att hittills ha varit framgångsrikt. Ändå är det väl just här som partiet har en potentiell nisch över språkgränsen. Fallet Sibbo visar minsann att det finns utrymme för ett rättsparti.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ei aio pakkolunastaa maata Sipoon liitosalueella". I artikeln kan man läsa bl.a. följande:

>>"Kaupunki teettää parhaillaan kahta selvitystä muun muassa siitä, missä uusi metrolinja kulkisi tai onko kevytraitiotie sopiva vaihtoehto", kertoo virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi Helsingin kaupunkisuunnitteluvirastosta. <<

På bilden ovan en karta från ett fotgografi som publicerades i torsdagens Borgåblad. Av de tre mycket groft dragna alternativen för en metrolinje torde det mittersta alternativet längs Österleden/ Nya Borgåvägen stå för en snabbspårvagnsförbindelse. (Se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008".)

Fallet Sibbo

Förvaltning och rättskipning. Den 1 november 2008

När jag följt med fallet Sibbo har jag insett att mina insikter i förvaltning och juridik är beklagligt bristfälliga. Samtidigt har jag insett att reglerna och de olika myndigheternas roller inte alltid är entydiga. Kanske som ett arv från den svenska tiden är det inte alltid klart när en myndighet utövar förvaltning och när den utövar rättskipning. När ett ministerium behandlar besvär över t.ex. en landskapsplan torde det väl snarare handla om rättskipning än om förvaltning, men hur är det när statsrådet - dit även justitiekanslern och justitiekanslerämbetet hör - fattar förvaltningsbeslut som kräver lagtolkning? I vilken mån har ministrarna här en domarroll? Att ministrarna Mari Kiviniemi, Jan Vapaavuori, Sari Sarkomaa och Tuija Brax, som deltog i Helsingfors stadsfullmätiges Sibbobeslut år 2006, jävade sig när statsrådet behandlade fallet Sibbo tyder på att ministrarna i det aktuella fallet jämfördes med domare eller åtminstone med tjänstemän då det gäller bestämmelserna om jäv. Det är märkligt att dessa ministrars beslut att jäva sig inte kritiserades, medan statsminister Matti Vanhanens planer på att jäva sig på grund av ställningstaganden genom vilka han främjat Sibboinkorporeringen mötte stark kritik. Det förefaller som om man på vissa håll fann det speciellt viktigt att just Vanhanen deltog i beslutet.

Att det går att överklaga förvaltningsbeslut är inte en självklarhet, även om EU här ställer vissa krav på rättssäkerhet i sina medlemsländer. Paragraf 5 i förvaltningsprocesslagen lyder enligt följande:

Besluts överklagbarhet
Med ett beslut över vilket besvär kan anföras avses en åtgärd varigenom ett ärende har avgjorts eller lämnats utan prövning.

Besvär kan inte anföras över en order som har utfärdats internt inom förvaltningen och som gäller utförande av ett uppdrag eller vidtagande av någon annan åtgärd.

Inrikesministeriet publicerade den 26 september 2006 pressmedelndet "Pekka Myllyniemi utreder ändring i kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors". Den första satsen i meddelandet lyder enligt följande:

Region- och kommunminister Hannes Manninen har i dag den 26 september fattat beslut om att en särskild utredning skall verkställas om ändring i kommunindelningen genom en delvis sammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. 

Eftersom kommunindelningsutredarens uppdrag började samma dag som pressmeddelandet publicerades, förefaller det klart att beslutet i praktiken redan tagits innan berörda kommuner hörts, men rent formellt kunde man väl tänka sig att kommunminister tog ett beslut om en "särskild utredning" den 26 september 2006. Högsta förvaltningsdomstolen verkar dock anse att inga förvaltningsbeslut överhuvudtaget tagits. Sibbo kommun besvärade sig den 29 oktober över inrikesministeriets beslut, men HFD beslöt den 12 december att inte behandla besväret, till vilket för övrigt även ett inlägg eller en "utredning" från denna blogg hade bifogats. Högsta förvaltningsdomstolens motivering var att inrikesministeriets beslut från den 26 september 2006 inte innehöll något avgörande av det slag som syftas på i förvaltningsprocesslagens 5 §. Att beslutet eventuellt inte var lagenligt, att utredningsmannens opartiskhet ifrågasattes och att inrikesministeriet inte följt de allmänna bestämmelserna om hörande av berörda parter, som definieras i 36 § i förvaltningslagen, spelade alltså här ingen roll.

I sitt beslut i fallet Sibbo från den 15 januari tar HFD lika väl ställning till påståenden i besvär mot statrådets beslut enligt vilka hörandet inte följde förvaltningslagen och utredningsmannen var jävig. Vad jag förstår tog HFD dock inte heller här direkt ställning till lagligheten i beslutet från den 26 september 2006, utan nöjer sig med att konstatera att "Beredningen har inte heller varit felaktig av den anledningen att invånarna i de berörda kommunerna inte hade beretts tillfälle att bli hörda om tillsättandet." Lika otydlig är HDF i sitt ställningstagande angående påståendet att utredningsmannen varit jävig på grund av tidigare ställningstaganden, som jag bl.a. noterat i mitt ovannämnda blogginlägg. Jag citerar:

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har inte varit jävig till följd av sin insats i beredningen av kommunindelningslagen eller sina tidigare uppdrag som kommunindelningsutredare. Inte heller tidigare partipolitisk verksamhet utgör i sig någon jävsgrund.

Naturligtvis utgör partipolitisk verksamhet inte i sig någon jävsgrund, vilket ingen heller hävdat.

Det var i slutet av noveber 2006 som medierna började uppmärksamma statsminister Matti Vanhanens eventuella jäv i Sibbofrågan. Justitiekansler Paavo Nikula hade då lyft fram ministrarnas domarroll då de skulle ta ställning till förslaget eller förslagen om en ändring i kommunindelningen. Som en följd av justitiekanslerns varning till ministrarna slutade Vanhanen att uttala sig i Sibbofrågan. Under valkampanjen inför riksagsvalet 2007 kunde Vanhanen således slingra sig ur frågor som gällde fallet Sibbo. Även flera andra ministrar var försiktiga att uttala sig, trots att de inte visste om de skulle vara ministrar i den regering som skulle komma att ta beslutet.

Våren 2007 började det klarna att den då sjuklediga justitiekanslern skulle sjukpensioneras. Vikarierande justitiekanslern, biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka höll sig dock länge till sin föregångares tolkning om ministrarnas domarroll. I maj blandade sig dock det nyligen pensionerade förvaltningsrådet Lauri Tarasti i diskussionen. (Se Yles nyhet "Pekkarinen pyörtämässä jääviyttään Sipoo-kiistassa".) Tarasti framhöll att HFD i flera sammanhang hävdat att inte ett rent uttryckande av åsikt gör en politiker jävig. (Att beslutet i Sibbofrågan skulle var ett unikt förvaltningsbeslut där ministrarna måste tolka lagen och att Vanhanen även gett löften om en inkorporering negligerade Tarasti.) I mitten av juni blandade sig även professor Olli Mäenpää, som tidigare på våren fungerat som tillfälligt förvaltningsråd, i debatten. Jag citerar ur Yles nyhetsartikel "Professori: Mielipide ei tee jääviksi" från den 15 juni 2007:

Ministerien mielipiteet Sipoon rajansiirtokiistassa eivät tee heistä välttämättä esteellisiä tekemään päätöksiä asiassa, sanoo Helsingin yliopiston hallinto-oikeuden professori Olli Mäenpää.
Mäenpää korostaa YLEn Aikaisen haastattelussa, että ministerien on jopa suotavaa ilmaista mielipiteensä eri asioista.
- Minusta se, että on asian valmistelussa ollut esittämässä jotain mielipidettä tai että valmistelee jotain tähän liittyvää, kuten metropoliasiaa, ei tee esteelliseksi, Mäenpää toteaa. ...
HS:n haastattelema apulaisoikeuskansleri Jaakko Jonkka arvelee, että ministerit ovat jäävänneet itsensä sen takia, ettei korkein hallinto-oikeus voisi joskus valitusprosessin loppuvaiheessa kumota päätöstä jääviysongelmien takia.
Vanhanen perustelee jääviyttään sillä, että hän on omien sanojensa mukaan ottanut voimakkaasti kantaa rajasiirron puolesta ja samalla edistänyt hanketta.

Följande dag tog självaste statministern ställning. Då hade den vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonkka, som sökte tjänsten som ordinarie justitiekansler, tydligen redan i någon mån gett efter. Jag citerar ur Yles nyhetstext "Vanhanen puolustaa hallituksensa toimintatapaa" från den 16 juni 2006:

Vanhanen otti myös kantaa ministerien jääviyteen Sipoo-kysymyksessä. Hänen mukaansa tilanne, jossa ministerit eivät voi osallistua päätöksentekoon, on luonnoton.
- Kyllä ministerien pitäisi voida ottaa kantaa kaikkiin kysymyksiin ilman että siitä syntyy oikeusasteissa tällaista esteellisyyskeskustelua.
Aiemman oikeuskanslerin Paavo Nikulan tulkinnan mukaan Sipoo-liitokseen julkisesti kantaa ottaneet ministerit ovat asiassa jäävejä. Nikulan seuraaja Jaakko Jonkka on arvellut, että virkamiesten jääviyttä koskevat säädökset eivät istu poliittiseen päätöksentekoon.

Några dagar senare gav Jonkka Vanhanen och andra ministrar som uttalat sig i frågan grönt ljus att deltaga i statsrådets beslut i Sibofrågan.

Jag har tidigare på denna blogg påpekat att de enda experter på förvaltningsbeslut som i offentligheten försvarat så väl statrådets som HFD:s beslut i fallet Sibbo är Kari Prättälä och Olli Mäenpää. Kari Prättälä från Kommunförbundet är naturligtvis jävig, emedan det var han som ansvarade för den juridiska bedömningen i Pekka Myllynimis utredning. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Att man inte heller kan förvänta sig att professor Olli Mäenpää är opartisk har jag framhållit i inlägget "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008". Lauri Tarasti har inte direkt tagit ställning till substansfrågan, men hans indirekta stöd har jag noterat i ett flertal inlägg. Det förefaller mig uppenbart att det finns allvarliga brister i maktfördelningen, då samma personer deltar i regeringens lagberedningar och utredningar och samtidigt innehar tjänster som tillfälliga eller ordinarie domare i högsta förvaltningsdomstolen. Än mera problematiskt blir det då samma personer utalar sig i offentligehet. Jag citerar ur Erkki Ahos inlägg "Sipoon alueiden laillinen ryöstö" från den 15 januari:

Erikoista Sipoo-päätöksen julkisuuspelissä on lausuntoautomaattien Prättälä ja Mäenpää käyttö yleisen mielipiteen muokkaamiseksi laillisen ryöstön kannalle. Sen lauluja laulat, jonka leipää syöt.

Jag har inte tidigare noterat vilka förvaltningsråd som deltog i HFD:s beslut från den 12 december 2006 att inte behandla Sibbo kommuns besvär. Två av domarna som deltog i högsta förvaltningsdomstolens beslutet är bekanta för läsarna av denna blogg: Lauri Tarasti och Olli Mäenpää.



Fallet Sibbo

Oklarheter om service. Den 31 oktober 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoolaisvanhemmat eivät tiedä lastensa tulevaa hoitopaikkaa". Oklarheten gäller föräldrar på vardera sidan om den nya gränsen. Helsingin Sanomat har talat med regeringsrådet Arto Sulonen:

>>Liitosalueen vanhemmat voivat suhtautua tulevaisuuteen rauhallisesti, vakuuttaa kuntakehitysosaston päällikkö Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä.

"Laki edellyttää, että palvelut tarjotaan, vaikka Helsinki ja Sipoo kiistelisivätkin liittämisen korvauksista. Nämä ovat kaksi eri asiaa", Sulonen tähdentää.<<

Det var Sulonen som som ansvarade för beredningen av statsrådets beslut i Sibbofrågan. I sin promemoria hävdar han att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service i området. Nu återstår det två månader att göra upp ett nytt avtal mellan Helsingfors och Sibbo angående hyror och ordnandet av servicen. Jussi Pajunen kommer nästa tisdag vid ett invånarmöte att informera invånarna i området som annekteras. Månne han även kan berätta om hur inkorporeringen främjar ordnandet av dagvården?

Det ovannämnda invånatmötet kan ses direkt på webben på adressen www.helsinkikanava.fi. Mera (finskspråkig) information om mötet och sändningen finns på Helsingfors specialsidor om inkorporeringen, där endast en del av informationen längre översätts till svenska.

Fallet Sibbo

Helsingfors avbröt förhandlingarna. Den 30 oktober 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Östersundomvisioner presenterades ". Artikeln är en längre version av texten med samma rubrik, som tidningen redan igår kväll publicerade på webben.

Kommunstyrelseordförande Christel Liljeström publicerade igår även ett par finskspråkiga blogginlägg. Det första, som har rubriken "Suvi soitti…", berättar om ett samtal från Liljeströms kollega Suvi Rihtniemi. Det andra inlägget har rubriken "Pajuselta faksi…" och handlar om ett fax, som torde vara Helsingfors svar på brevet till stadsstyrelsemedlemmarna. Faxet, eller brevet som faxats, är undertecknat av stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsjurist Sami Sarvilinna.

Yle Nyheter/ Östnyland har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Slutförhandlat om ersättningar för Sibbo". Yle Nyheter har lite senare publicerat en notis med rubriken "Helsingfors förhandlar inte med Sibbo". Finska Yle har publicerat en längre artikel med rubriken "Helsinki katkaisi korvausneuvottelut Sipoon kanssa". (Se bilden ovan.) Hufvudstadsbladet har publicerat en notis med rubriken "Sibboersättningar blir rättssak", medan artikeln som publicerats av Helsingin Sanomat har rubriken "Helsingin ja Sipoon rajakiista oikeuteen". Dessutom har tidningen publicerat en notis med rubriken "Pajunen vastaa alueliitoskysymyksiin asukasillassa". MTV3 har publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo oikeuteen rahasta".

De ovannämnda nyheterna förklaras av att Sibbo kommun idag har publicerat ett pressmeddelande (pdf) med rubriken "Helsingfors avbröt förhandlingarna med Sibbo" ("Helsinki katkaisi neuvottelut Sipoon kanssa"). Jag återger här pressmeddelandet i sin helhet:

>>Helsingfors avbröt förhandlingarna med Sibbo

Förhandlingarna mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun gällande de ekonomiska frågorna kring gränsjusteringen har avbrutits. Stadsstyrelsen i Helsingfors meddelade med ett brev från stadsdirektören att staden inte förhandlingsvägen vill nå uppgörelse om de ersättningar som Helsingfors ska betala Sibbo.
Eftersom förhandlingarna på tjänstemannanivå körde fast föreslog kommunstyrelsen i Sibbo att politiska förhandlingar inleds för att finna en lösning som tillfredsställer bägge parter.
- Vi föreslog för stadsstyrelsen i Helsingfors att inleda förhandlingar på politisk nivå för att finna en rättvis helhetslösning i enlighet med kommunindelningslagens krav. Vi bad Helsingfors om svar senast 22.10.
Svaret kom per fax 29.10. I synnerhet med tanke på Sibboborna är Helsingfors svar ett bryskt nej. Nu förefaller det oundvikligt att vi hamnar i en rättsprocess som tar flera år. Det ligger inte i någons intresse, konstaterar kommunstyrelsens ordförande i Sibbo Christel Liljeström.
- I samband med vår inbjudan presenterade vi de lagliga och ekonomiska faktorerna som vår uträkning bygger på. I diskussioner som förts per telefon har vi också klart meddelat att vi är redo att kompromissa för att finna en lösning. Vi anser att den bild som Helsingfors framfört i offentligheten om Sibbos utgångspunkter för förhandlingarna delvis har varit bristfällig och till och med felaktig, fortsätter Liljeström.
Inbjudan innehöll också ett utlåtande av professor Kaarlo Tuori som hör till vårt lands ledande experter inom offentlig rätt. Tuori och Sibbo har likartade synpunkter på tolkningen av kommunindelningslagen.
- Ursprungligen hoppades vi att samförstånd kunde ha uppnåtts i ärendet före utgången av september 2008. Eftersom lagen är oklar och lämnar rum för tolkning är det förståeligt att tjänstemannaförhandlingarna hamnade i en återvändsgränd, bedömer Liljeström.
- Vi ville in i det sista uppnå samförstånd. Ifall de politiska beslutsfattarna skulle ha haft en stark vilja att lösa frågan hade det varit möjligt. Tyvärr fanns denna vilja nu endast hos den ena parten, sammanfattar Christel Liljeström de besvikna känslorna i kommunstyrelsen i Sibbo.
De lagliga och ekonomiska grunderna för Sibbos utredningar samt professor Kaarlo Tuoris utlåtande kan läsas på webbplatsen www.sibbo.fi under punkten Pressen.
Tilläggsuppgifter kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström, tfn 050 308 24 60<<

Fallet Sibbo

Planläggningsprojekt Sibbo. Den 29 oktober 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sibbo går till domstol". Borgåbladet skriver att det troligen kommer att ta flera år att få ett beslut, eftersom processtiden i Helsingfors förvaltningsdomstol är upp till ett år och behandlingstiden i högsta förvaltningsdomstolen ungefär lika lång.

Christel Liljeström har på morgånen publicerat ett blogginlägg under rubriken "Helsingfors planerar 'Sibbo'". Liljeström berättar här bl.a. om Helsingfors representants [projektchef Matti Visantis] presentation av "planläggningsprojekt Sibbo" med upp till 40 000 invånare i Östersundom och metrostation i Söderkulla .

I gårdagens blogginlägg gladde jag mig över att ordföranden för SDP:s fullmäktigegrupp, juristprofessorn Kai "Sipoo on nakkikioski" Kalima inte blev invald i Helsingfors stadsfullmäktige. Speciellt framgångsrika var inte heller varken De Grönas eller Samlingspartiets gruppordörande. I måndags skrev Jan D. Oker-Blom ett kort blogginlägg, där han gladde sig över detta. Jag citerar:

>>Intressant att notera (med stolthet) är även att jag fick fler personliga röster än ledarna för de två största partierna, de Grönas Otto Lehtipuu och Samlingspartiets Risto Rautava. De två herrarna hör förövrigt även till huvudarkitekterna bakom Sibbo-annekteringen.<<

Medierna har hittills inte alls noterat Otto Lehtipuus och Risto Rautavas roller i fallet Sibbo. Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat både Lehtipuu och Rautava, men Oker-Blom torde ha insikter som jag saknar.

Helsingin sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Sipoon ja Porvoon 'metropolimiehet' haluavat katsoa länteen". Sibbos "metropolman" är röstmagneten Hans Blomberg (sfp). Jag citerar ur artikeln:

>>Blomberg on huolissaan pääkaupunkiseudun yhteistyöstä ja haluaa parantaa sitä sikäli kuin voi. Hänen mielestään yhteistyö länteen päin on tärkeää. "Ettei satu uudestaan jotain kaappausta."
Tämä tarkoittaa, että Sipoon pitäisi liittyä Uudenmaan liittoon Itä-Uudenmaan liiton sijasta.<<

Borgås metropolman heter Kaj Bärlund. Helsingin sanoma skriver om honom att "Hänen mielestään Porvoonkin pitäisi pystyä osallistumaan aktiivisesti metropolipolitiikkaan, jota hallitus aktiivisesti toteuttaa." Men vem har sagt att metropolpolitiken kommer att få en fortsättning i nästa regering? Den nuvarande metropolpolitiken förklaras bäst av en svag statsminister. I längden har centern inte råd med att prioritera "metropolen". Knappast godkänner landets övriga städer och kommuner heller denna omvända regionalpolitik. För övrigt har metropolpolitiken hittills handlat om att regeringen gett efter för krav från Helsingfors. Till beslut och projekt som uttryckligen gynnat Helsingfors stad hör förutrom Sibbo-annekteringen även "innovationsuniversitetet", västmetron och Ringbanan, som har en stark koppling till fallet Sibbo.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Östersundomvisioner presenterades ". Christel Liljeström har berättat mera om planerna i hennes ovannämnda blogginlägg. Tillsammans med texten har Borgåbladet publicerat ett fotografi med en karta i vilka i mycket grova drag Helsingfors alternativ för metrolinjen till Sibbo presenteras. Alternativen är de samma som jag kunde presentera på denna blogg i inläggen "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008".

I morgon börjar en kurs i vetenskapsfilosofi, som jag undervisar vid Campus Vik (och Campus Gumtäkt), Helsingfors Universitet.

Fallet Sibbo

Påsbotten. Den 28 oktober 2008

Svenska folkpartiets valnederlag kan åtminstone delvis förklaras av kommunreformen och i Sibbo av inkorporeringen, som formellt inte har någonting med kommunreformen att skaffa, men informelt desto mera. I sin kommentar (eller blogginlägg från igår) "Dagen efter", som Sfp publicerat idag, förklarar partiordförande Stefan Wallin även Centerns förlust i valet med kommunreformen - och fallet Sibbo. Jag citerar:

Komun- och servicestrukturreformen gav uphov till gnissel, som kostade oss en hel del röster i bland annat Ingå, i Oravais och vissa kommuner i Östnyland. I Sibbo blödde sfp orättvist - trots att partiet som enda parti motsatte sig Helsingfors annekteringen av de sydvästra områdena. ...
Nu gick det annorlunda. Sdp:s förlust var väntad medan också centern säkert betalat ett pris för kommunreformen, eller sitt svek av den kommunala självbestämmanderätten - partiet hörde ju till påhejarna av Sibboannekteringen.

I Helsingfors blev den socialdemokratiska fullmäktigegruppens ordförande Kai Kalima inte återvald. Att denne mytoman (se "Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008") för snart två år sedan valdes till gruppordförande istället för Maija Anttila är svårt att förstå. Kanske berodde det delvis professorns juridiska rådgivning i Sibbofrågan, men månna inte huvudorsaken var att konkurrenter ville försvaga Anttilas ställning. Sibboborna har dock inga skäl att glädja sig på Anttilas vägnar. Helsingfors har nu publicerat diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 24 september. På mötet diskuterades en utredning om en metropolförvaltning eller en sammaslagning av städerna i huvudstadsregionen. Jag citerar ur Anttilas anförande:

Mutta kun tätä metropolialuetta, nyt koko ajan puhutaan 4 kunnan yhdistämisestä, niin minä olen kaikista keskusteluissa todennut, että mielestäni pitäisi myös tutkia sitä 6 kunnan metropolia, niin että siinä olisi myös Kirkkonummi ja Sipoo, koska silloin tulee tämä pitkän rannikkoalueen vetovoima ja koko Sipoon saaminen osaksi pääkaupunkiseutua ja sitä kautta askel lähemmäksi Porvoota ja Pietarin aluetta. Kun tätä selvitystä tehdään niin minä toivoisin, että jollakin tavalla siihen liitetään myös tämä 6 kunnan metropolialueen selvittämisulottuvuudet, koska jos Helsinki kasvaa vain pohjoiseen kuin kerran täällä valtuustossa näytin, pitkin radan vartta, niin kantakaupunki ja Helsingin ydinkeskusta jää sinne pussin pohjalle ja sen mahdollisuudet kehittyä voivat siitä kyllä kärsiä. 

Även Harry Bogomoloffs anförande i ärendet är värt att citera som en påminnelse om händelseförloppet år 2006:

Kunnat ovat kaikki sen verran vahvoja itse kukin, että siihen ei ole mahdollisuutta, siis väkisin ja pakolla, diktaatilla. Tätä varten ja tätä vastustamaanhan perustettiin aikoinaan pääkaupunkiseudun neuvottelukunta, koska silloin uhkana oli ministeri Mannisen suunnitelmat, ja kun löytyi yhteinen, en halua käyttää sanaa ”vihollinen”, koska se on liian vahva, mutta löytyi sellainen mielipide, johon ei pääkaupunkiseudun kunnat halunneet nyt diktaattiin mennä, niin perustettiin tämä elin, joka on kokoontunut useita kertoja pohtimaan niitä näitä, mutta villat ovat näistä tapaamisista olleet hyvinkin vähissä. Tämän tiedän sangen hyvin itse paikalla kutakuinkin aina olleena. Ainoa suuri asia, joka sieltä seurasi, merkittävä näkyvä asia oli sittenkin se kokous, jossa saatiin Länsimetro- ja Sipookysymykset ratkaistua, siinä itä ja länsi löivät kättä kauniilla tavalla.

I följande diskussionsinlägg gav dock styrelseordförande Suvi Rihtniemi en avvikande tolkning:

Varapuheenjohtaja Bogomoloffin lennokkaan puheenvuoron jälkeen muutama pieni tarkennus. Hän totesi puheenvuorossaan, että Sipoo- ja metrokysymys länteen ratkaistiin tässä pääkaupunkiseudun neuvottelukunnassa. Sinänsä nämä ovat hyviä asioita ja hienoa, että ne menivät eteenpäin, mutta pääkaupunkiseudun neuvottelukunta ei ollut se elin, joka näitä vei eteenpäin.

Fallet Sibbo

Nya stadsdelar. Den 27 oktober 2008

"Sipoolaisten protesti rajansiirrolle" är rubriken på en notis i Helsingin Sanomat. Det är framgången för den oberoende gruppen Yhteinen Sipoomme som tidningen betecknar som en protest mot gränsjusteringen. Det paradoxala är att det främst är Svenska folkpartiet som förlorat på "protesten". Gruppen Yhteinen Sipoomme - Vårt Gemensamma Sibbo torde delvis ha ridit på en frustration över tvångsannekteringen, men främst har man dragit fördel av den medieuppmärksammhet som ett par av gruppens kandidater fått i samband med gränstvisten. Själv tolkar jag valresultatet i Sibbo delvis som en symptom på att sibboborna inte förstått vad som i verkligheten ligger bakom tvångsannekteringen. Ett medlemskap i Nylands förbund hade aldrig kunnat hindra inkorporeringen, men en konkret följd av den obundna gruppens valframgång torde vara att Sibbo lämnar Östra Nylands förbund.

Iltasanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Nämä ovat Helsingin uudet kaupunginosat". Jag återger här det första stycekt:

>>Helsinkiin on tulossa viisi uutta kaupunginosaa, kun kaupunkiin liitetään alueita Sipoosta ja Vantaalta. Uusien kaupunginosien nimiksi ovat ehdolla Östersundom, Ultuna, Karhusaari (Björnsö), Talosaari (Husö) ja Salmenkallio (Sundberg).<<

Borgåbladet har publicerat motsvarande notis under rubriken "Helsingfors namnger inkorporerade stadsdelar".

Christel Liljeström har ikväll skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kiitos ja eteenpäin". I inlägget berättar hon om Helsingfors respons på brevet till satdsstyrelsemedlemmarna. Jag citerar ur inlägget:

>>Helsingin kaupunginhallitus istui tänään kokousta. Sisäpiirin kautta sain tiedon miten Sipoo-Helsinki asiassa on edetty. Hallituksen tai valtuuston puheenjohtajat eivät ole soittaneet…ainakaan vielä…

Lopputuloksena silti että asia ei ollut virallisesti käsittelyssä. Pajuniemi totesi että Sipoon kunnanhallituksen kirje on välitetty kirjaamoon ja kaupungin juristit voivat sitä pohtia. Hänen käsitys asiassa on että hän kaupunginjohtajana kirjoittaa Sipoolle kirjeen jossa hän toteaa että tahot ovat niin pitkällä toisistaan että ei kannata neuvotella. ...

Olen puhelimitse vahvistanut Rihtniemelle että Sipoo on valmis neuvotteluihin ja että liikkumavaraa löytyy. Olen silti tähdentänyt että keskustelupöydällä on tarve olla ylimenokauden pohdinta verotulojen suhteen. Selkeästi sanoin myös että vaatimus optiosta tulevan rakennusoikeuden vastikkeena, on neuvoteltavissa. ...

Pohjanoteeraus on tämän lisäksi että kaupunginjohtaja jopa väitti, että kaupunginhallituksen jäsenet voivat jäädä korvausvelvollisiksi jos he poliittisin eväin sopivat Sipoon kanssa. Pajusen logiikan mukaan joku kuntalainen voin haastaa kaupunginhallituksen, perusteena että kaupungin etuja ei ole vaalittu.<<

Fallet Sibbo