Fel form. Den 20 oktober 2013

I blogginlägget "Kompromiss. Den 6 oktober 2013" skriver jag om en intervju med Osmo Soininvaara i Borgåbledet den 31 september. Texten, som har rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"), berör flera frågor som är relevanta för ämnet för denna blogg. I detta blogginlägg vill jag lyfta fram följande textavsnitt:

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.

Det verkar som om redaktören missat någonting, när hon skriver att enligt Soininvaara "formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje." Soininvaara har tidigare uttryckt åsikten att den ideala stadsstrukturen är cirkelformad, men han har även visionerat om ett pärlband av stadssamhällen i Östersundom och sydvästra Sibbo. (Se "De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007".) Nu tror Soininvaara inte längre på pärlbandsmodellen. I ett blogginlägg med rubriken "Tulevaisuuden asuntorakentamisen haasteet: onko Vantaalla ratkaisun avaimet?", skriver Soininvara den 16 september följande:

Olen ollut aiemmin voimakas nauhakaupungin kannattaja, mutta tämä uusi vapaa-aikakeskeinen suuntaus ja seudun kasvu molemmat heikentävät nauhakaupungin toimintaa. Nauhakaupunkia pitkin pääsee lähiöistä keskustaan, mutta ylivoimaisesti nopeimmin kasvaa poikittaisliikenne nauhalta toiselle. Nauhakaupunki toimii vain, jos nauhoilla matkustetaan nukkumaan ja keskustassa ollaan täissä, eikä tämä toimi enää.

Istället för pärlband från centrum åt olika håll går Helsingfors nu i den nya generalplanen in för en modell som kunde liknas vid ett spindelnät.  I visionen för Helsingfors generalplan 2050 satsar man på den tvärgående trafiken i form av tre jokerlinjer. Området som Soininvaara enligt Borgåbladet har fel form torde vara inkorporeringsområdet, men det är inte området i sig som har fel form eller är allt för smalt. Det är den del av Östersundom som lämpar sig för bostadsbebyggelse som är allt för smalt för en metrolinje, men framförallt ligger inkorporeringsområdet på fel ställe i förhållande till det övriga Helsingfors. Helsingfors skulle istället ha behövt inkorporera delar av Esbo för att kunna planera en bra samhällsstruktur. Till en metrolinje bör man kunna ta sig via tvärgående kollektivtrafikförbindelser.

I sitt blogginlägg ifrågasätter Soininvaara även andra argument för inkorporeringen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med utflyttningen från Helsingfors och huvudstadsregionen till kranskommunerna. Det hette att bebyggelsen spritt sig norrut och österut för att Helsingfors inte kunnat växa österut. Det verkliga bekymret var att goda skattebetalare, som ville bo i egnahemshus, flyttade till bl.a. Nurmijärvi, vilket föranledde begreppet Nurmijärvi-ilmiö. Östersundom skulle erbjuda småhusbebyggelse inom Helsingfors gränser. Enligt statistik som Soininvaara presenterar i sitt blogginlägg har trenden vänt, i själva verket redan före år 2006.