Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007

Jag har på denna blogg i inläggen "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006" och "Ilskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006" behandlat Helsingfors före detta stadsdirektör Raimo Ilaskivis betydelse som inspirationskälla bakom Helsingfors ansökan om att få inkorporera sydvästra Sibbo. I Helsingin Sanomats månadsbilaga Kuukausiliite ingick i oktober 2004 en artikel med rubriken "Kaupunginjohtajien kertausharjoitus". På grund av artikelns aktualitet pubklicerades den på nytt i samband med bostadsmässan i Esbo förra sommaren. I artikeln förespråkar Ilaskivi en "hård linje" i förhållande till Sibbo. En väsentlig del av det som från Helsingfors sida sagts om annekteringen är direkt kopierat från Ilaskivis synpunkter i Kuukausiliite. Jag citerar ur artikeln:

Kun Ilaskivi 1980-luvun lopulla työsti selvityksiään, yksi keskeisestä ideoista oli jatka metroa itään Sipoon puolelle ja rakentaa sen pelloille suuri lähiökaupunki, Itäsalmi. Se oli Sipoolaisille järkytys, sillä Sipoossa halutaan säylyttää alueen maaseutumaisuus. Tämä on johtanut siiheen, että Helsingin seudun yksi mahdollinen kasvusuunta on poissa pelistä. Helsinki omistaa Sipoosta merkittäviä maa-alueita, mutta niitä ei suosta kaavioittamaan.
Tästä Ilaskivi hiiltyy taas kerran. Hänen mukaansa kyse on kielipolitiikasta: Sipoo haluaa pysyä ruotsinkielisenä.

I artikeln noteras att Nurmijärvi till skillnad från Sibbo lockat till sig massvis med nya invånare, vilket bekymrat beslutsfattarna i Helsingfors, då staden därigenom går miste om de bästa skattebetalarna. I artikeln behandlas även Nurmijärvifenomenet ur trafikproblemens synvinkel. Ilsakivi har dock en lösning som även torde tilltala Osmo Soininvaara. Jag citerar Ilaskivi:

Soininvaara ajatteli, että kaikki käyttävät omaa autoa ja kuluttavat bensaa. Minä olen aina lähtenyt siitä, että pitäisi saada sekä säteittäinen että kehittäinen julkinsen liikenteen verkko. Ei vältämättä maanteitä, vaan raiteita! Silloin Soininvaaran väite putoaisi pois.

I gårdagens Hufvudstadsblad berättades att Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) gjorde ett förbehåll till Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag: Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Det är svårt att hitta någon gemensam nämnare mellan Vapaavuori, Kalima och Soininvaara. Kalima är närmast en oförskämd översittare, medan Soininvaara är en tänkande idealist, som vill bära ansvar för samhällsutvecklingen. Jag har en känsla av att Vapaavuori gjorde gemensam sak med Soininvaara för att Soininvaaras och de grönas stöd av annekteringen är så viktig. Myllyniemis förslag ger inte möjligheter för Soininvaaras vision av sydvästra Sibbo, varför de gröna i Vanda starkt tagit avstånd från förslaget, som de anser hota Sibbo storskog.

Planerna på en inkorporering av sydvästra Sibbo är så kontroversiella att en stor politisk enighet är nödvändig för planernas förverkligande. De grönas stöd har varit helt nödvändigt, inte minst med tanke på partiets starka ställning i Helsingfors. För att få de gröna med sig har Soininvaara varit i en nyckelposition. Det är därför även troligt att stadens ledning nogrant lyssnat till Soininvaaras synpunkter i frågan. Kanske har man visat så stort intresse för Soininvaaras synpunkter att Soininvaara fått för sig att stadens ledning på allvar har för avsikt att i sydvästra Sibbo förverkliga hans visioner av ett modellsamhälle.

I Helsingfors stöds Soininvaara framför allt av spårvägsexperten Olli Lehtipuu, som varit omsorgsminister Soininvaaras specialrådgivare och åt vilken Soininvaara har testamenterat sina röster. Lehtipuu är den gröna fullmäktigeledamot som aktivast stött en anektering. Liksom Soininvaara är Lehtipuu medlem i landskapsfullmäktige flör Nylands förbund. På sina hemsidor har Lehtipuu en sida med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Sidan handlar dock huvudsaken om en annektering. Redan i januari i fjol publicerade Lehtipuu i Helsingin uutiset en artikel med rubriken "Säilytetään Sipoonkorpi", där han skriver följande:

Toiveet laajentaa pääkaupunkiseutua Sipoon puolelle ovat sinänsä perusteltuja. Asuntoja tarvitaan lisää, ja jako Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin vaikeuttaa kaavoitusta.

I själva verket handlar artikeln huvudsakligen om en annektering och behandlar endast i förbigående ett bevarande av "Sipoonkorpi". I juni publicerade Lehtipuu en artikel i Helsingin uutiset med rubriken "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua". I denna artikel, som lika så huvudsakligen handlar om en annektering, förespråkar även Lehtipuu ett småhusområde invid metron. Jag citerar:

Johtopäätös näistä faktoista on, että asuntoja tarvitaan lisää, ne pitää rakentaa mahdollisimman lähelle kantakaupunkia ja siten, että joukkoliikenteestä tulee todellinen vaihtoehto. Siksi valtuusto päätyi laajalla enemmistöllä esittämään Sipoon länsiosien liittämistä Helsinkiin. Helsinki ei pysty vastaamaan pientalojen kysyntään, eikä Sipoolla ole resursseja rakentaa metroa.

Alueliitos ei kiihdytä Helsingin seudun väestönkasvua, mutta se antaa mahdollisuuden ohjata kasvua ja asuntorakentamista kestävällä tavalla. Suunnittelun lähtökohdaksi pitää ottaa kaupunkimaiset pientaloalueet, jolloin voitaisiin yhdistää joukkoliikennekaupungin edut ja ihmisten toiveet omasta talosta ja pihasta.

Lehtipuu försöker här göra ett skydd av Sibbo storskog som ett argument för en annektering:

Helsinkiä on epäilty pyrkimyksestä rakentaa Sipoonkorpeen, mutta itse asiassa alueliitos vauhdittaa sen suojelua. Valtaosa Sipoonkorvesta kuuluu edelleen Sipooseen ja Vantaaseen. Jatkossa Helsinki keskittyy liitosalueen kehittämiseen ja pyrkii vähentämään maanomistustaan Sipoon puolella. Yksi keino voisi olla maanvaihto valtion kanssa siten, että Helsingin keskellä Sipoonkorpea omistamat maat liitettäisiin vireillä olevaan luonnonsuojelualueeseen.

För övrigt ser Lehtipuu annekteringen även som ett botemedel mot Matti Vanhanens och Jussi Pajunens ömma häl, Malm:

Mielenkiintoinen sivujuonne alueliitoksessa liittyy Malmin lentokentän tulevaisuuteen. Jos pientalotontteja saadaan Länsi-Sipoosta ja jos metron jatkaminen sinne toteutuu, lentokenttä voi rauhassa jatkaa toimintaansa ainakin nykyisen vuokrakauden loppuun, noin 30 vuoden ajan.

Lehtipuu lämnade vid stadsfullmäktiegemötet den 30 augusti in en motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi), där man mellan raderna kan läsa att grundandet av en nationalpark kunde finansieras genom byteshandel, om Helsingfors får annektera sydvästra Sibbo. (Se protokollet.)

Rapporten borde ha underkänts. Den 1 mars 2007

Helsingfors stadsfullmäktige beslöt igår med rösterna 76-7 att anta statdsstyrelsens förslag till utlåtande om Pekka Myllyniemis förslag. Se "Päätöstiedote nro 4". Mötet bordlade Otto Lehtipuus (grön) och 43 andra ledamöters motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi). I motionen, som hänger nära samman med annekteringsplanerna, säges det bl.a. att "Alueliitoksen toteutuessa Helsingin olisi perusteltua vähentää maanomistustaan Sipoon kunnan alueella." Annekteringen har gjorts till ett medel att förverkliga en nationalpark i Sibbo, men samtidigt utgör Helsingfors planer ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har starkt tagit avstånd från så väl Myllyniemis som Helsingfors eget förslag.

Under rubriken "Helsingfors snålt på mer av Sibbo" på första sidan i dagens Hufvudstadsblad förmedlar Hbl nyheten om gårdagens beslut. Jag citerar:

I går valde Helsingfors stadsfullmäktige att ställa sig bakom Myllyniemis förslag om annektering av 3 000 hektar.
Men det kom ett förbehåll: Staden kan tänka sig att, efter riksdagsvalet, återuppta det ursprungliga förslaget om att inkorporera 5 000 hektar.

I samma text berättar Hbl att bara 7 % av de riksdagskandidater som svarat på frågorna på Hufvudstadsbladets valtest (valmaskin) anser att tvångsannekteringar kan behövas för att storstäder skall kunna utvecklas. Rubrikerna på sida 6 i tidningen är "Sibboplan fick grönt i H:fors", "Klar majoritet mot tvångsannektering" och "Manninen tackar nej till Sibbomöte". Jag citerar ur texten med den förstnämnda rubriken:

samtidigt gjorde Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) ett viktigt förbehåll.
Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Myllyniemis förslag omfattar cirka 3 000 hektar.
Varför skall Helsingfors gå med på den avgränsning som Myllyniemi gjort om skärgårdsområdena. Vi måste åtminstone kunna göra anspråk på Granö eftersom Helsingfors äger halva holmen, sade Maija Anttila (sdp).
Men i brist på bättre förslag kunde staden i det här skedet godkänna Myllyniemis förslag.

Jag frågar mig vad man i Helsingfors har för planer för Granö. Hufvudstadsbladet har för en gångs skull varit alert. Om Manninens nej tack till ett Sibbomöte skriver tidningen följande:

Det blir nog inte aktuellt med några möten före valet, säger Manninen.
Sfp-ordföranden Stefan Wallin uppmanade i måndags inrikesministeriet att kalla till sig parterna efter att Sibboborna sagt nej till Helsingfors annekteringsplaner med rungande majoritet. Manninen säger sig ha noterat Wallins förslag liksom också resultatet i folkomröstningen men han har inte mycket till övers för den.

Finansminister Eero Heinäluoma hoppas enligt Hbl forfarande på förhandlingar mellan Sibbo och Helsingfors. Heinäluoma säger att "I den här frågan borde man samtidigt sträva efter en gemensam fördel så att vi får bostäder till rimliga priser i huvudstadsregionen och det kräver planerad tomtmark". De höga bostadspriserna beror dock på sin höjd delvis på tomtpriserna och udbudet på tomtmark. Hade regeringen verkligen velat åtgärda tomtpriserna, så hade man haft andra metoder än en annektering att tillgå. Bostadspriserna torde handla om förväntningar på prisutvecklingen och priserna förväntas inte sjunka så länge byggnadsbranshen inte har mera kapasitet. Enligt gårdagens Helsingin uutiset (sida 4) anser stadsdirektör Jussi Pajunen att "Asuntohinnat pysyvät korkeina, koska kapasiteettia suuremmalle tuotantomäärälle ei ole, eikä sitä nykyisten rakennusalan toimijoiden voimin pystytä lisäämään." I ingen händelse är det den relativt låga befolkningstätheten i Sibbo eller Sibbos påstådda ovilja att planera sydvästra Sibbo som förorsakat de höga bostadspriserna.

Bostadspriserna är bostadsminister Hannu Manninens bekymmer, men höga bostadspriser legitimerar naturligtvis inte en annektering. Där bl.a. finansministern talat om bostadspriser, har Manninen talat om utbud på tomtmark och utveckling av samhällsstrukturen. Om Manninen för att försöka påverka bostadspriserna hotat med sammanslagningar och uttalat sitt stöd för en annektering, så anser jag att han missbrukat sin ministerportfölj vid inrikesministeriet. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.) Det är inte utbudet på tomter eller bostadsproduktionen som är problemet, utan bostadspriserna.

Dagens Helsinginsanomat behandlar Helsingforsfullmäktiges beslut i en artikel med rubriken "Helsinki tyytyy pitkin hampain Sipoo-esitykseen". Förmodligen var åtminstone Osmo Soininvaaras tänder långa. Jag citerar:

Vihreiden Osmo Soininvaaran mukaan Helsinki toimii epäitsekkäästi. Hänen mukaansa Lounais-Sipoon rakentamista ei voi jättää Sipoon kontolle. "Sipoosta tulisi uusi Espoo, jolla ei ole kaupunkimaista rakennetta", hän sanoi.

Kai Kalima, som vid mötet den 30 november, sade att Sibbo är en korvkiosk, fortsatte med huvudlösa påståenden. Jag citerar HS:

"Selvitysmiehen esitys on torso", Kai Kalima (sd) sanoi. Hän piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille.

För det första inrymmer Myllyniemis förslag största delen av den mark som Helsingfors äger i Sibbo. För det andra har inte Svenska fiolkpartiet absolut majoritet i Sibbo, varför det är osakligt att skylla på Sfp. För det tredje försöker Sibbo inte förhindra bebyggelse på Helsingforsägd mark, fastän i normalt fall ingen kommun skulle planera bebyggelse på mark som ägs av en annan kommun. Helsingfors har haft frihet att sälja sin mark i Sibbo, som staden köpte med helt andra avsikter än att bebygga området.

Det är anmärkningsvärt att Helsingfors överhuvudtaget ställer sig bakom en utredning, som borde betraktas som en skandal. Sfp tog dock fasta på rapportens brister:

Puolue pitää moraalisesti arveluttavana, että kuntajakoselvittäjän esityksessä on niin paljon suoria katkelmia Helsingin alkuperäisestä ehdotuksesta.

"Voi vain arvata, miten olisi käynyt, jos kyseessä olisi pro gradu -tutkielma", Stefan Johansson (r) sanoi.

Esbo är problemet. Den 28 februari 2007

Dagens Borgåblad har undantagsvis publicerat en insändare under signatur. Ämnet är känsligt och insändaren kan antas vara sårande eller kränkande för Pekka Myllyniemi. Insändarskribenten tycker att liksom äldre personers omdöme och reaktionsförmåga granskas vid förlängning av körrätt, så borde även Myllyniemis förmågor ha granskats i en så stor sak som Sibbos framtid. Jag kan under eget namn medge att jag tänkt i lite liknande banor. Åtminstone så har Myllyniemi inte insett att de metoder och den bästa broder-samverkan som kunde ha fungerat under hans tid som stadsdirektör inte fungerar i dagens informationssamhälle.

16:30
Jag har tidigare funderat på om inte Helsingfors och Vanda inom en nära framtid kommer att gå samman och om annekteringen av sydvästra Sibbo varit ämnad att kompensera Helsingfors ekonomiskt för att staden går samman med den fattigare och skuldbelagda grannstaden i norr. Att Helsingfors "slutgiltigt" gav upp planerna på bytes affären där Vanda skulle ha fått Nedre Dickursby och Helsingfors skulle ha fåt hela (det större) Westerkullaområdet kunde tolkas som ett tecken på att man räknade med en samgång. Fastän jag även för Vandas egen skull ogillar att Vanda frivilligt ger ifrån sig (den mindre) Westerkullakilen, har jag i något skede på denna blogg förespråkat en sammangång mellan Helsingfors och Vanda. Fusionen skulle åtminstone vara historiskt motiverad och den skulle kunna lösa Helsingfors påstådda tomtbrist.

I en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun hallitusohjelma" i Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat föreslog Osmo Soininvaara att en annektering av sydvästra Sibbo ("Sipoon lounaisnurkka") skrivs in i regeringsprogrammet som en del av ett metropolprogram. Ledaren i dagens Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat, som har rubriken "Lobbarit liikkeelle: Pääkaupunginseudulle oma hallitusohjelma" behandlar Soininvaaras förslag till metropolprogram inklusivet förslaget att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors.

Soinivaara höll en inledning vid en valdebatt på Mediatori i Sanomahuset idag eller var det kanske igår. Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Soininvaara: Helsinki ja Vantaa yhdistymässä?" på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats kommenterat Soininvaaras inledning. Soininvaara lär bl.a. ha sagt att "Helsingin ja Vantaan yhdistyminen ei ole kaukana". Soininvaaras motivering lydde "Helsingillä on rahaa, Vantaalla on maata." Det är sant att Helsingfors har pengar, åtminstone jämfört med Vanda, fastän en annektering av sydvästra Sibbo även har motiverats med Helsingfors ansträngda ekonomi. Det räcker dock inte att Helsingfors har pengar, så länge som Esbo har ännu mera pengar och enligt vänstern och de gröna konkurrerar med Helsingfors på ett "osunt" sätt. Esbo är problemet, men Sibbo är lösningen. Soininvaara uttryckte det på följande sätt: "Sen jälkeen, jos Sipoosta liitetään pala Helsinkiin, vanha jako 'köyhään itään' ja 'rikkaaseen länteen' on mennyttä."

Esbo och speciellt Samlingspartiet i Esbo är emot en sammanslagning av de fyra städerna i huvudstadsregionen. Samlingspartiet är även emot andra alternativ till en metropolförvaltning. En annektering av sydvästra Sibbo kunde eventuellt förhindra en tvångssammanslagning. För att förhindra en tvångssammanslagning är man i Esbo åtminstone tvungna att "samarbeta" med Helsingfors, t.ex. genom att stöda en annektering. En sammanslagning av Helsingfors och Vanda kunde, åtminstone ifall annekteringen av sydvästra Sibbo förverkligas, lika väl resultera i att även Esbo (och Grankulla) skulle gå samman med huvudstaden. Jag citerar Oksanens blogg:

Soininvaara pohdiskeli myös Espoon kohtaloa sen jälkeen, kun Helsinki ja Vantaa olisivat yhtä. Jäisikö Espoo silloin yksin, ja voisiko se elää niin?
Jos Helsinki ja Vantaa yhdistyisivät ja muodostaisivat yhden suuren kunnan, YTV:n muodostaisivat yksi suuri kaupunki eli Helsinki-Vantaa, pieni Espoo sekä lilliputti Kauniainen.
"Kuvitteleeko Espoo, että se sen jälkeen enää voisi muka olla täysinäinen jäsen YTV:ssä?" Soininvaara pohdiskeli.

Motiven bakom Helsingforspolitikernas stöd av en annektering varierar, men gemensamt för motiven är att de har föga med Helsingfors eller Myllyniemis officiella motiveringar att skaffa. Esbos motvilja till en fusion och Samlingspartiets motstånd mot en metropolförvaltning är huvudstadsregionens problem. Lika väl har man pekat ut Sibbo och "språkmuren" som den skyldige, för att politiskt kunna legitimera en annektering.

Helsingfors behöver sydvästra Sibbo för att kunna visa Esbo. Sin kolumn med rubriken "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin uutiset den 15 juli inledde Soininvaara med följande rader:

Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia. Lähes tyhjässä maastossa voi noudattaa parhaita kaupunkisuunnittelun periaatteita. Siitä pitää tehdä niin hyvä ja toimiva, että Espookin joutuu parantamaan kaupunkisuunnitteluaan ja liikennepolitiikkaansa.

Soininvaara torde inte vara invigd i stadskontorets verkliga planer för området.

"Utredningsområde". Den 27 februari 2007

Rubriken på ledaren i dagens Helsingin Sanomat är "Sipoo pelaa taitavasti aika". Jag citerar:

Helsinki lähti rivakasti liikkeelle tietoisena hallituksen kahden suurimman puolueen tuesta. Liika kiire ja osittainen ylimielisyys kostautuivat. Päätös osaliitoksesta siirtyy uudelle hallitukselle.

Sipoo voi olla taktiikkaansa tyytyväinen. Se ei suinkaan jäänyt Helsingin ehdotuksen jälkeen tuleen makaamaan vaan aloitti raivoisan vastarinnan, jossa kunnan päättäjät, virkamiehet ja asukkaat ovat lähes yhtenä rintamana.

Ledarskribenten noterar dock att folkomröstningen kunde ha haft större tyngd, om beslutet i Sibofrågan hade gjorts före valet:

Poliittiset päättäjät voivat nyt vetää henkeä, ja sisäministeriö saa rauhassa valmistella esitystään tulevalle hallitukselle. Kansanäänestyksen tulos on liite asiakirja-aineistossa, jolla Sipoo hanketta vastustaa. Sen painoarvo vaalien jälkeen tuskin on enää sama kuin nyt. Ainakaan keskustan ja demarien ei tarvitse pelätä liitospäätöksen vaikutusta vaalitulokseen.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en kort notis med rubriken "Sipoo pitää alueliitosselvitystä yksipuolisena". Notisen handlar om Sibbo kommunstyrelses förslag till utlåtande om Myllyniemis utredning. I notisen berättas även att stadsstyrelsen i Vanda igår godkände ett förslag till utlåtande om Myllyniemis förslag med rösterna 10-5. Enligt dagens Hbl var siffrorna 10-3. Rubriken på Yle Internytt Östnyland är "Sibbo förkastar Myllyniemis rapport". Lyssna till ett audioklipp. "Vanda vill flytta gränsen" är rubriken på Yle Internytt Mellannyland. Lyssna till ett audioklipp.


16:30
"SFP vill ha förhandlingar i Sibbotvisten" är rubriken på en notis som publicerats på Yle Internet Mellannyland. Wallin har gjort ett uttalande, som publicerats på Sfp:s webbplats under rubriken "Wallin: Kalla samman Sibbo och Helsingfors till förhandlingsbordet!" Jag citerar:

Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Stefan Wallin har bett kommun- och regionminister Hannes Manninen sammankalla parterna i Sibbofrågan till inrikesministeriet för förhandlingar. En sådan förhandling är följande logiska steg i belysningen av folkomröstningen, som visade att 93 procent av Sibboborna motsätter sig annekteringsplanerna.
- En förhandling mellan Helsingfors och Sibbo under kommunministerns ledning skulle en gång för alla ge besked om det finns en förhandlingslösning att hämta eller inte.

Sfp har i dagens Hufvudstadsblad på sida 11 publicerat en annons med texten "Folket har talat. Hela Sibbo och halva Helsingfors tycker som sfp. Tassarna bort från Sibbo!
Sibbo kommun har idag publicerat ett informationsblad till kommuninvånarna om generalplanen, S-posten och S-posti (pdf). I det senaste numret avMedborgarbladet (Med), som kom med posten idag, ingår en text med rubriken "Väljarna bör få entydiga besked om Sibbo före valet."

Det av Sibbo kommunstyrelse igår godkända "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) finns som bilaga till föredragningslistan för fullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga till föredragningslistan finns även "Utlåtande om Helsingfors stads framställan om ändring av kommunindelningen" ("Lausunto Helsingin kaupungin kuntajakomuutosesityksestä"). Fullmäktige har inte tidigare behandlat detta utlåtande, som redan tidigare godkändes av styrelsen.

Vanda har på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Vantaa yhä suopea rajantarkistuksille". Utlåtandet (MS Word) som stadsstyrelsen i Vanda godkände med rösterna 10 mot 5 finns som bilaga till föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga ingår även en avvikande åsikt, som undertecknats av Paula Lehmuskallio (saml) och Maj-Britt Vääriskoski (sfp). Under rubriken "Eriävä mielipide kaupunginhallituksen päätöksen koskien kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen 30.11.2006 Sisäministeriölle jättämää raporttia" kan man läsa bl.a. följande:

Helsingin kaupungin itsekkäät kaavoitushankkeet eivät ole lain hengen mukaisia kuntajakomuutoksen perusteita. Alueen myöhemmät tarpeelliset hankeet, kuten raideliikenteen jatko Vantaan alueiden halki Sipooseen, Vuosaaren sataman laajentamisen vaatima lisärakentaminen ja infrastruktuurin muutokset voidaan toteuttaa nykyisin Helsingin ja Vantaan kuntarajoin ja yhteistyössä.

Jag har på denna blogg låtit bli att sprida rykten, men jag vill här ändå konstatera att det på webben går ryckten om att Helsingfors vill utvidga Nordsjö hamn, vilket i praktiken skulle betyda en hamn till invid den som byggs för tillfället. En titt på kartan i t.ex. S-posten räcker för att inse att "utvidgningen" skulle planeras vid Husö, där Helsingfors är markägare. Den som studerat utkastet till generalplan för Sibbo 2025 har sett att Husö med omnejd är en vit fläck som inte tagits med i generalplanen, utan markerats som "utredningsområde". Huvudstadsbladet klippte för ett par veckor sedan bort hela området från Sibbokartan. Sibbo kommun har inte heller ansökt om att få inlösa området. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.)

Att Helsingfors föredrog att bygga den nya hamnen i Nordsjö istället för i Pickala, som bl.a. Nokia lobbade för, har inte minst skattetekniska skäl. Helsingfors hamn eller hamnverk måste verka innanför Helsingfors gränser för att få fungera som ett verk. "Utredningsområdet" kring Husö har ansetts olämpligt för bebyggelse, fastän man i Sibbo hade planer på en bostadsmässa på området. Kanske Helsingfors har andra planer för Husöområdet, eller så vill man bara reservera området för eventuella framtida behov. Jag undrar om inte Husö, trots att området delvis är naturskyddsområde och har betecknats som olämpligt för bebyggelse, är det område som Helsingfors allra mest är ute efter. Det torde dock ha varit oerhört svårt för Helsingfors att motivera en annektering av enbart Husöområdet.
Jan Vapaavuori har idag publicerat ett inte speciellt seriöst blogginlägg med rubriken "Sipoon kansanäänestyksestä, 27.2.2007".

Vanhanens eget projekt? Den 26 februari 2007

"Helsingfors igorerar Sibboomröstningen" är en rubrik på Yle Internyt. Rundradion har talat med Outi Ojala (vf), Otto Lehtipuu (grön) och Harry Bogomoloff (saml). Lyssna till audioklipp.

Lyssna även till audioklippen "Ett rungande nej - statsrådet måste lyssna" och "Sibboborna har tagit frågan på allvar" .

Uutislehti 100 har gett folkomröstningen stor uppmärksamhet. Rubriken på huvudnyheten i dagens tidning är "Kansanäänestys tyrmäsi selvin luvuin Sipoon rajan siirtämisen". Texten på löpsedeln lyder "Vastustajia yli 93 prosenttia: SIPOOLTA JYRKKÄ EI RAJANSIIROLLE". Texten på löpsedeln till tidningen Metro är "SIPOOLAISET JYRKÄSTI RAJASIIRTOA VASTAAN".

Sibbo kommun har publicerat deltajerade resultat från folkomröstningen i formatet pdf. Den finskspråkiga versionen finns under den svenska på samma dokument.

Föreningen För Sibbo har på föreningens webbplats publiserat kommunens pressmeddelande på finska och svenska. Texten finns i en något avvikande version på kommunens webbplats på finska och svenska.

Se videoklipp av ett inslag i TV-nytt.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig för Yles svenska nyheter, kan man läsa i en uppdaterad text med rubriken "Vanhanen tar Sibboomröstning med ro". Jag citerar:

Omröstningsresultatet har enligt Vanhanen ingen politisk betydelse för regeringen, utan enbart en juridisk. Regeringen fungerar i Sibbofallet som en domstol, säger Vanhanen för YLEs svenska nyheter. Folkomröstningen i Sibbo i går hjälper kommunen att bemöta statsrådet, menar statsministern.

Enligt Vanhanen är Sibbofrågan inte en principiell fråga och den föreslagna tvångsannekteringen av områden i Sibbo kan inte jämföras med tvångssammnaslagningar av kommuner. Sibbofrågan handlar om små områden av en kommun, sade Vanhanden och hänvisar till tre liknande fall under hans regeringsperiod.

Lyssna även till audioklipp.

Vanhanen har insett ministrarnas domarroll, nu när det kanske inte längre spelar någon roll om han gjort sig jävig. Jag har en känsla av att Vanhanen plötsligt gärna använder sin domarroll som en ursäkt till att inte behöva ta politiskt ställning i Sibbofrågan. Ingenting säger dock att han sitter med i regeringen som avgör frågan. Vanhanen jämför sydvästra Sibbo med andra "små områden", som regeringen införlivat med nya kommuner, men jämförelsen är föga berättigad. Om Sibbo blir ett prejudikat är nog många Centerstyrda kommuner i farozonen. Med tanke på statsministerns sätt att resonera är det bra att Sibbo har ett utkast till generalplan, som möjliggör en "utveckling" av det aktuella området. En annan sak är att Helsingfors torde ha föga intresse av att området "utvecklas", ifall annekteringen inte förverkligas. Det är inte lätt att vara beslutsfattare i Sibbo!

Det var intressant att det var statsministern och inte region- och kommunminister Hannes Manninen som kom ut med beskedet att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet. (Se Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007 .) Jag har hela tiden haft på känn att Sibboannekteringen varit Vanhanens eget projekt. För Vanhanen handlar Sibbofrågan om bostadspolitik, men bostadspolitiken måste ta administrativa gränser i beaktande. Detta framgår väl ur Ahti Vielma (saml) anförande vid plenum den 13 juni i fjol, där Vielma enligt diskussionsprotokollet sade bl.a. följande:

Jos välissä on hallinnollinen raja, vaikka tehdään yhteinen yleiskaava, rajan toisella puolella on paljon alueita esimerkiksi Sipoossa, muttei Helsingin kannata vieraan kunnan alueelle mennä asuntotuotantoa tekemään. Sen me kaikki varmaan ymmärrämme, koska kysymyshän on siitä, että Helsingin veroäyrit menevät silloin siihen asianomaiseen kuntaan. Se on kunnallislain vastaista jopa, ja kaikki kunnallinen päätöksenteko tulee tässä mielessä eteen.

För att Helsingfors skulle bygga småhusområden, så som Vanhanen önskade, måste den administrativa gränsen flyttas. Formellt har Sibbofrågan ingenting med kommun- och servicestrukturreformen att skaffa, vilket den ansvarige ministern Hannes Manninen betonat, men i praktiken har just denna reform ansetts öppna möjligheter för en gränsjustering. Åtminstone har Helsingforspolitikerna betonat sambandet mellan "PARAS" och annekteringsprojektet. Att det inte är Manninen själv som tagit initiativet till annekteringen tyder det faktum att han har haft synnerligen dåligt genomtänkta argument för en annektering. De argument som han nämnt har han dessutom lånat från Vanhanen och Laura Kolbe. Ett belysande exempel är Manninens svar vid plenum den 3 oktober, där han enligt diskussionsprotokollet sade följande:

Mitä tulee sitten tähän Helsinki-Sipoo-kysymykseen, niin sehän ei sinänsä kuulu tähän millään tavalla enkä niitä riitoja halua tähän sotkea. Haluan vaan muistuttaa yhdestä asiasta: Eihän tämä Helsinki-Sipoo-kysymys ole mikään ainutkertainen kysymys. 1900-luvulla Helsingissä on tehty seitsemän erillistä liitosta. Vuonna 1946 tehtiin päätös, jolla kaikki esikaupungit liitettiin Helsinkiin. Useat olivat itsenäisiä kuntia. 1966 on viimeksi liitetty Vuosaari. Tämähän on vain Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo. Ei tämä ole sen kummempi kysymys, ja tämä selvitetään asianmukaisesti, ja mikä on lopputulos, se ratkeaa tietysti selvityshenkilön työn jälkeen. Tämä ei ole mikään uusi asia.

Formuleringen "Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo" har han lånat av historieprofessor Kolbe, som råkar vara centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Även Pekka Myllyniemi har i sin rapport lyft fram denna påstådda "kontinuiteten" i Helsingfors expansion. (Avsnittet om Helsingfors expansion är dock direkt kopierat från Wikipedia.) I sitt utlåtande om Myllyniemis förslag lyfter Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening fram det irrelevanta i denna historiska tillbakablick. Jag citerar ur utlåtandet, som i officiell form finns i formatet pdf:

raportti uhraa runsaasti tilaa Helsingin laajenemishistorian käsittelyyn. Aihe on täysin irrelevantti käsiteltävänä olevan kunnanosaliitosesityksen kannalta. Helsingin aiemmat laajentamiset on tehty tyystin toisenlaisissa yhteiskunta- ja lainsäädäntöoloissa, eikä niillä ole mitään merkitystä nyt harkittavana olevassa asiassa

Orsaken till att städer tidigare har kunnat växa på bekostnad av omgivande landskommuner är att lagen vad det gäller stadsplaneringen fram till 1977 inte ställde lika stränga krav på landskommuner som på städer. Helsingfors har hittills alltid vuxit genom att områden som hört till Helsinge (på finska Helsingin pitäjä eller Helsingin maalaiskunta) anslutits till staden. (Några mindre områden hann visserligen vara självständiga köpingar en tid innan de inkorporerades.) Helsingfors möjligheter att lagligt expandera på andra grunder än de som gäller kommuner i allmänhet tog dock slut redan då Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter år 1972 respektive 1974. Historieprofessor Kolbe torde veta bättre och har kanske gjort sig skyldig till intellektuell oärlighet i sitt påstående att ”Sipoo-osaliitos toisi jatkuvuutta pääkaupungin kehityshistoriaan”, men Manninen verkar närmast vara dåligt insatt i hela frågan och sakna intresse.

Svenska folkpartiets ordförande Srefan Wallin har igår kväll kommenterat folkomröstningen i ett blogginlägg med rubriken "Nittiotre procent. Och nu?" . Jag citerar det avslutande stycket:

Sibbobor och nylänningar: kräv nu glasklara besked av era kandidater och partier. Besked som är desamma på gräsrotsplanet och i partitoppen. För det är bara sådana besked som är värda någonting då det kommer till kritan. Och väljare i andra valkretsar: fråga kandidaterna och partierna i era trakter vad de anser om fallet. För det handlar inte bara om Sibbo. Det handlar också om principen om kommunernas självbestämmanderätt - de små och de stora.

Nästa gång kan det gälla din kommun.

Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Ketkä Sipoossa ovat vastakkain?" behandlat folkomröstningen och Sibbofrågan på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats. I blogginlägget kommenterar Oksanen bl.a. Johanna Westmans ledarartiklar i Hufvudstadsbladet. Inte kan man åtminstone beskylla henne för att inta ett Sibboperspektiv i frågan. Själv har jag rätat upp mig på hennes ledare, som väl kunde vara skrivna av en röd-grön Helsingforspolitiker.

22:30
Kommunstyrelsen i Sibbo har ikväll godkänt ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä). Yle har publicerat en notis med rubriken "Sipoo: Myllyniemen raportti kelvoton".

Borgåbladet har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Sibboborna sade ett bestämt nej". Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Generalplanen mäter viljan".

Över 93 procent röstade nej. Den 25 februari 2007

"Sipoossa äänestetään rajan siirrosta" är rubriken på en artikel på Helsingin Sanomats webbplats. Folkomröstningen ser åtminstone ut att bli en medieframgång.

Samma dag som Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning offentliggjordes publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man hävdar att "Helsingin ja Sipoon välinen raja-kiista olisi voitu välttää pääkaupunkiseudun seutuhallinnolla, jolle kuuluu päätösvalta maankäytöstä, asuntopolitiikasta ja joukkoliikenteestä koko työssäkäyntialueella." Ställningstagandet kan tolkas lite olika, vilket kanske även är avsikten, då de gröna inte kunde enas om ett ställningstagande till Myllyniemis rapport. Begreppet työssäkäyntialue eller pendelområde är diffust. Ungefär hälften av arbetskraften i Sibbo pendlar till huvudstadregionen, som består av Helsingfors, Vanda , Esbo och Grankulla. En lika stor andel av arbetskraften i Nurmijärvi och en lite större andel av arbetskraften i Kyrskslätt pendlar till huvudstadsregionen. I sitt pressmeddelande talar De gröna dock om en regionförvaltning i huvudstadsregionen, inte Helsingforsregionen.

De gröna torde vara eniga om att det beheövs en regionförvaltning i huvudstadsregionen, men de kan tänka sig så väl att fusionera städerna i huvudstadsregionen till en enda kommun som att införa en landskapsförvaltning där beslutsfattarna väljs genom direkta val. På socialdemokratiskt håll har man allmänt förespråkat kommunsammanslagningar så att kommunerna motsvarar "pedelområden". Samlingspartiet har tidigare varit emot kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen, men i samband med service- och kommunstrukturreformen och planerna på att annektera sydvästra Sibbo har Samlingspartiet i Helsingfors talat för en sammangång av städerna i huvudstadregionen. Kanske beror Samlingspartiets och Jan Vapaavuoris kappvändning på att hotet om kommunsammanslagningar är ett fungerande maktmedel då det gäller att tvinga Esbo och Vanda till "samarbete". (Se Skrämseltaktik. Den 3 februari 2007.) Kanske beror kappvändningen på att man vill värja sig mot förslag på en ny förvaltningsnivå. Samlingspartiet har entydigt tagit avstånd från en landskapsförvaltning med direkta val för huvudstadsregionen. Varför skulle Helsingfors samlingspartistiska ledning frivilligt dela med sig av sin makt?

Helsingfors har ett ekonomiskt intresse av att ansluta sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen, eftersom det i praktiken betyder att ansluta området till Helsingfors. För de övriga städerna i huvudstadsregionen är den föreslagna annekteringen av mindre betydelse, fastän Helsingfors har hävdat att en annektering av sydvästra Sibbo skulle gynna hela huvudstadsregionen. Helsingfors har argumenterat för att en utveckling av samhällstrukturen till sydvästra Sibbo förutsätter att området ansluts till huvudstadsregionen, men ur socialdemokratisk och speciellt grön synvinkel är det snarare tvärtom planerna på att bygga området som motiverar en andministrativ anslutning till huvudstadsregionen. Socialdemokraterna och de gröna vill dels förhindra att Helsingfors förlorar goda skattebetalare, dels genom den förväntade värdeökningen av marken i Sibbo finansiera socialpolitiska projekt i Helsingfors.

I sig har Sibbo åtminstone inte hittills varit ett problem för Helsingfors. Problemet har istället varit Esbo, samt i någon mån Kyrslätt och Nurmijärvi. Konkurrensen med Esbo har varit ett hinder för socialdemokraternas och de grönas socialpolitiska målsättningar. Socialdemokraterna och speciellt de gröna har sett den "osunda" konkurrensen mellan städerna som det stora problemet i huvudstadsregionen. Annekteringen av sydvästra Sibbo harvarit tänkt som ett sätt att rätta till balansen i samhällsstrukturen. Den egentliga obalansen handlar inte om befolkningstäthet, utan om socioekonomiska problem. Den östra delen av huvudstadregionen är i själva verket betydligt tätare befolkad än den västra, men i östra Helsingfors och östra Vanda bor de sämsta skattebetalarna. Socialdemokraterna och de gröna värnar inte om småhusbebyggelse i sig, men de är medvetna om att Helsingfors behöver småhusområden för att kunna konkurrera med Esbo. Helsingfors stadsfullmäktigeledamot, riksdagskandidat Kimmo Helistös blogginlägg och kolumn från den 7 respektive den 13 februari "Sipoo-liitos ei riitä" uttrycker väl att annekteringen varit ämnad att tillfälligt bota ett symptom som beror på huvudstadsregionens interna problem:

Sipoon länsiosien liittäminen saattaa auttaa hetkeksi pahimpaan pientalotonttipuutteeseen, mutta minä en jättäisi muita pääkaupunkiseudun ongelmia ns. PKS-yhteistyön näpertelyn kohteeksi. Niin kauan kun Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen eivät ole yhtä kaupunkia haaskautuu hyvinvointiamme järjettömän neljän kaupungin rakennelman ylläpitoon.

En ny regionförvaltning för huvudstadsregionen är kanske vad som skulle behövas även för att trygga Sibbos framtid. Småhusbebyggelse på Sandhamn och mera hyresbostäder i Esbo skulle vara en lösning på den socioekonomiska obalansen i huvudstadsregionen. Sibbos egna planer för sydvästra Sibbo torde motsvara centerministrarnas löften till trävaruindustrin och byggnadsbranschen, men de torde inte lösa Helsingfors och huvudstadsregionens problem. För att värja sig mot trycket från Helsingfors måste Sibbo även ta i beaktande Helsingfors verkliga motiv till en annektering och inte bara se till stadens officiella motiveringar, som varit ämnade att tilltala centerministrarna. Helsingforspolitikernas syn på stadsplanering är en helt annan än Centerns. Detta är någonting att tänka på, speciellt nu när det klarnar att det inte är den nuvarande regeringen som avgör Sibbofrågan. Förändringar i tidtabellen måste för Sibbos del även betyda förändringar i strategin.

I en insändare i gårdagens Hufvudstadsblad ifrågasätter stadsstyrelseledamot Harry Bogomoloff (saml) Svenska folkpartiets inflytande i Helsingfors. Han förundrar sig även över att Sfp i Helsingfors motsatt sig en annnektering:

Vi helsingforsare har också svårt att förstå varför sfp i Helsingfors (i samarbete med kommunisten Hakanen) ställer sig mot förslaget till annektering av i huvudsak helsingforsisk mark i Sibbo. Språkpolitik duger inte som förklaring eftersom det ändå bara är en tidsfråga när sfp tappar makten även i Sibbo. Med sitt agerande har sfp klart ställt sig i offside, både kommunalt och på riksplanet. Man kunde tro att just ett litet parti är i behov av samarbete, inte konfrontation. Att man vill jobba mot sin egen stads absoluta fördel och nytta är svårt att förstå.

Man undrar vilket inflytande Bogo själv har i Samlingspartiet i Helsingfors, då Bogos egna partikamrater tycks ha svårt att förstå att Sfp i Sibbofrågan inte bedriver språkpolitik. Själv har jag lite svårt att förstå vad Bogomoloff tror att han vinner på att använda sig av osakliga formuletringar så som "i samarbete med kommunisten Hakanen". För övrigt undrar jag om Bogomoloffs nya partikamrat Michael Sandbacka i egenskap av medlem i stadsplaneringsnämnden helhjärtat verkat för "stadens absoluta fördel och nytta" i den aktuella frågan. Annkteringen av sydvästra Sibbo är åtminstone inget borgerligt projekt.

19:30
Även MTV3 Seitsemän uutiset har uppmärksammat folkomröstningen i Sibbo. Se videoklipp.

20:05
Enligt TV-nytt har 93 % av de som förhandsröstat röstat på alternativet "nej".

21:00
I Yles finska TV-nyheters inslag av folkomröstningen gjorde man som slutkläm en beklaglig och något orättvis vinkling av Sibbofrågan. Mot Sibbos glesa Impivaara-alternativ ställde man åtminstone indirekt ett mera miljövänligt alternativ med tät bebyggelse. Denna vinkling framgår inte ur artikeln på Yles webbplats "Sipoolaiset vastustavat alueluovutusta". Se ett videoklipp av inslaget, som följdes av ett inslag om amerikansk stadsplanering.

Enligt HS var röstningsprocenten 65,5. 93,2 % röstade nej. Enligt Yle röstade 5,1 % ja till Myllyniemis förslag. 1,4 % röstade blankt och 0,3 % av rösterna förkastades.

Helsingin Sanomat har även publicerat en artikel rubriken "Jippii, sanoi kunnanhallituksen puheenjohtaja".

Borgåbladet, som inte utkommer på måndagar, har undantagsvis publicerat en artikel tidningens webbplats på söndag kväll. Rubriken är "Sibboborna sade nej till annektering". En artikel på Hbl:s webbplats har rubriken "93 procent säger nej till annektering".

Förändring i tidtabellen. Den 24 februari 2007

"Förlängd Sibbotidtabell främjar demokratin" är rubriken på ledaren i dagens Borgåblad, där Sune Portin skriver att Sibbofrågan inte bara är en fråga för Sibboborna, utan "också frågan om landskapet Östra Nyland". Den femte och sista av fem artiklar inför folkomröstningen har rubriken "Massor av jobb med Helsingforsbråket". Artikeln berättar om mängder av extra jobb och utgifter som Helsingforsbråket föranlett. Nästa nummer av Borgåbladet utkommer först på tisdag, men Borgåbladet följer med resultatet från folkomröstningen på tå söndag kväll på tidningens webbplats på adressen bbl.fi.

Ytterligare en artikel i Hufvudstadsbladet har rubriken "Regeringen måste lyssna på Sibboborna". I artikeln säger docent Marja Sutela att "Vilken tyngd folkomröstningen får beror på röstningsprocenten och hur klart resultatet blir."

I artikeln "Wallin kräver besked av de andra partierna" i dagens Hbl bekräftar Stefan Wallin att det är Matti Vanhanen själv som har dragit slutsatsen att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet i Sibbofrågan:

– Jag har talat med kommunminister Hannes Manninen (c). Det här är inte hans beredning, det är något statsministern själv har kommit fram till

Wallin har igår kväll publicerat ett blogginlägg med rubriken "Klara besked och stora frågetecken". Jag citerar ett stycke:

Åtminstone sfp hade helst sett en snabbare tidtabell. Nu ökar frågans betydelse både juridiskt och politiskt. Juridiskt eftersom ingen regering ju i sitt program kan ta in en hänvisning till exakt hur frågan skall avgöras. Detta eftersom justitiekanslern som bekant avrått ministrarna - alltså också en regering i sitt program - från att deklarera en uppfattning på förhand. Orsaken är att frågan avgörs som ett förvaltningsbeslut i statsrådet och ministrarna i praktiken är domare.

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett finskspråkigt blogginlägg, "Aikataulu muuttui". Ett kortare svensk inlägg publicerades bittigt på morgonen. Liljeström spekulerar om skälen till den ändrade tidtabell:

Aiemmin kuntaministeri Manninen ja pääministeri ovat vahvasti painottaneet asian kiireellisyyttä ja vaatineet että istuva hallitus ratkaisee asian. Tämä oli myös argumentti, miksi selvityshenkilö Myllyniemelle annettiin ainoastaan 2 kuukautta aikaa tuoda “oma” esitys ministeriöön, tämä oli myös selitys miksi hallinnollisissa asioissa edettiin kuntaa kuulematta, tämä oli myös taustalla kun ministeriö ei halunnut odottaa juridista päätöstä vaatimuksen laillisuudesta, ennen kuin itse eteni esityksessään.

Mutta nyt on asia muuttunut. Ihmettelen vain: miksi? Sipoolaiset ovat selkeästi ilmaisseet mielipidettään, sunnuntaina järjestetään jopa kansanäänestys asiasta. Huomautuksia sekä Helsingin anomukseen koskien että Myllyniemen ehdotukseen liittyen, on jätetty ennätysmäärä. Jopa Helsingin Sanomat on alkanut kyseenalaistamaan hanketta ja sen tarpeellisuutta. Ettei vain olisi niin, että Vanhanen ja Manninen ovat huomanneet olevansa vastatuulessa?

Förändringen i tidtabellen gör farsen gring gränstvisten allt mera absurd. För dem som jobbat med hård tidspress måste fördröjningen kännas frustrerande.

Som bilaga till föredragningslistan för Vanda stadsstyrelsemöte den 26 februari finns ett förslag till utlåtande till länsstyrelsen samt anmärkningarna som riktats till statssyrelsen i Vanda. En av anmärkningarna har jag själv lämnat in. I utlåtandet över anmärkningarna noteras flera gånger att "kaupunki toteaa, että kuntajakoesityksen toteutumisen edellytysten arviointi kuuluu sisäasiainministeriölle." Speciellt intressant är anmärkningen som advokaterna Sakari Niemelä och Juha Sario på Asianajotoimisto Ympäristölaki Oy skrivit för Ulf William Thurings rättsinnehavares del. I anmärkningen refereras till docent Erkki Mennola utlåtande (10.1.2007).

Som svar på min anmärkning påpekas att "Vantaan kaupungin merenranta-alue ei ole niin merkityksellinen, että kaupunki profiloituisi nimenomaisesti merenrantakaupunkina." Naturligvis har Vanda inte profilerat sig som en "havsstrandsstad" eller ens kuststad. Profilering handlar om den bild som man försöker skapa av sig själv. Vanda har inte precis utmärkt sig för att lyfta fram ortens historia eller traditioner. Helsinge kyrka har man döpt om till pyhä Laurin kirkko. Själva namnet Vanda representerar en orientering norrut snarare än mot kusten. Detta betyder inte att Vandas position vid kusten inte skulle vara viktig för många Vandabor.