HFD förkastade besvär mot landskapsplan. Den 17 augusti 2007

Yle Uudenmaan uutiset publicerade igår en notis med rubriken "Korkein hallinto-oikeus hylkäsi valitukset Uudenmaan maakuntakaavasta" där det berättas att HFD har förkastat alla besvär mot landskapsplanen för Nyland, inklusivet metroreserveringen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en liten notis med ruberiken "Inget fel på Sibbometro". I notisen berättas det att det, enligt HFD:s åsikt om landskapsplanen för Nyland, "är inget fel på områdesreserveringarna för en metrobana fram till Sibbogränsen och ett bostadsområde i Västerkulla." Vidare berättas det att, enligt HFD som förkastade alla besvär, "utredningarna har varit tillräckliga".

Jag har inte sett några besvär mot landskapsplanen, men då det gäller reserveringen för metron och bostadsområden i Västerkulla är jag misstänksam. I generalplanen för Vanda har ingen metrolinje ritas ut, liksom inte heller i förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Att jag misstänksam mot HFD:s beslut beror dock främst på att planerna för Västerkullas eller Västersundoms del så starkt hänger samman med Sibbofrågan. I sin rapport ger kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi följande argument för sitt förslag V2 i förhållande till det mycket mindre alternativet V1:

Vaihtoehto 1 ei kuitenkaan pitkällä tähtäyksellä ole riittävä. Laajennusalueelle tulee Helsingin esityksen mukaan tulla noin 50 000 asukasta metron ja liityntälinjaston vaikutuspiiriin. Koska kuntajakoselvittäjän ehdotus ei ole yhtä laaja kuin Helsingin kaupunginvaltuuston päätöksen tarkoittama, on kuitenkin lähdettävä siitä, että koko alueelle Vantaa huomioon ottaen tulee voida suunnitella asunnot noin 40 000 asukkaalle sekä työpaikat noin 10 000 työntekijälle. Asukkaista vähintään 20 000 sijoittuisi nykyisen Lounais-Sipoon alueelle. Tällainen asukasmäärän lisäys on myös Sipoon yleiskaava 2025:ssä.

Asutuksen ja työpaikkojen on tukeuduttava tehokkaisiin joukkoliikenneyhteyksiin, joista metron laajentaminen Mellunkylästä Vantaan Länsimäkeen ja edelleen Itäsalmeen on toteuttamiskelpoisin ja taloudellisesti edullisin ja suhteellisin pienin rajakustannuksin toteutettava ratkaisu. Metroaseman vaikutuspiiriksi on oletettu 3-4 km:n matka metroasemalta. Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Helsingfors, Myllyniemis och där med även inrikesministeriets och statsrådets motiveringar för en inkorporering av sydvästra Sibbo står och faller på "Sibbometron", som i sin tur enligt Myllyniemis rapport förutsätter upp till 20 000 nya invånare i Västersundom by. Jag frågar mig vilken betydelse det hade för HFD att besvären mot landsklapsplanen till en del hänger samman med besvären över statsrådets Sibbobeslut. Hur koncekvent och oberoende var HFD i sin bedömning av besvären mot landskapsplanen?

Malms flygverksamhet torde flyttas. Den 16 augusti 2007

Malms flygverksamhet föreslås i kommunikationsministeriets utredning (pdf) som offentliggjorts idag flyttas till Backas i Borgå. Resultatet av utredningen skall inte förväxlas med ett beslut, men då det ur utredningen även framgår att Malm inte motsvarar behoven, torde det stå klart att flygverksamheten flyttar bort från Malm. Därmed frigörs flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse.
Att flygfältet i Malm skulle bli småhusområde ansågs redan klart då försvarsminister Matti Vanhanen uppbackad av Centern i Helsingfors genom sitt brandtal den 18 maj 2003 satte keppar i hjulen. Då statsminister Vanhanen senare lika väl tillsammans med bostadsminister Hannes Manninen propagerade för småhusbebyggelse, kom Vanhanens och Centerns uttalanden om Malms flygfält att skada de redan ansträngda relationerna mellan statsmakten och Helsingfors stad. Som pricken på i:et hade Jussi Paunen, enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut, privata intressen av bostadsbebyggelse i Malm. Även Jan Vapaavuori har starkt understrukit behovet att bebygga flygfältsområdet i Malm. I artikeln "Malmin kenttäasiaa harkittava kiihkottomasti", som publicerades i Helsingin Uutiset den 23 januari 2005, skrev Vapaavuori följande:

Lukemattomien tutkimusten mukaan veronmaksukykyiset ihmiset haluavat asua pientaloissa. Vaikka Vuosaaren sataman valmistumisen myötä kaupungille vapautuu runsaasti asuntorakentamispotentiaalia, laajempia pientalotuotantoon soveltuvia alueita ei näiden joukossa juuri ole. Tähän perustuu Malmin lentokenttäalueen suuri merkitys kaupungille. Helsingin, Espoon ja Vantaan yhdistäminen poistaisi tarpeen tällaiseen asuntopoliittiseen verokilpailuun. Se ei kuitenkaan liene realismia.

Ur Vanhanens tal vid bostadsmässan den 14 juli 2006 framgår att anslutningen av sydvästra Sibbo till Helsingfors för Vanhanens del i högsta grad handlar om att hitta ett ersättande småhusområde till Malm. Om Malm, så som det nu ser ut, frigörs för bostadsbebyggelse, minskar behovet att bygga i sydvästra Sibbo ytterligare.

Resultatet av kommunikationsministeriets utredning av placeringsort för flygverksamheten kommer för sent med tanke på statsrådets beslut i Sibbofrågan. Bevarandet av flystationen i Malm var för Vanhanen och Centern ett politiskt motiv för en inkorporering, men Malms framtid borde i sig inte ha någon större relevans när det gäller de juridiska villkoren för en ändring av kommunindelningen. Vanhanens ställningstaganden för Malm kan däremot ha betydelse för Högsta förvaltningsdomens domslut angående ststsministerns jäv. I sitt tal vid bostadsmässan ifjol hoppades Vanhanen att "Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin." Vad annat är detta än ett löfte om en inkorporering? Statsministern var nog mycket medveten om att Helsingfors var ute efter ett nytt småhusområde innanför stadens gränser. Om inte förr så genom sitt tal vid bostadsmässan förband sig Vanhanen att förverkliga eller åtminstone stöda en inkorporering.

Ett tillräckligt stort metropolområde. Den 15 augusti 2007

I inlägget "PARAS tuoreeltaan tulkittuna. Den 7 augusti 2007" noterade jag likheter mellan Jussi Pajunens bidrag "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" i antologin PARAS tuoreeltaan tulkittuna och Ratasvuris utredning, som Myllyniemi plagierat i sin rapport. Ett av syftet med jämförelsen var att visa att Pajunen är författare till åtminstone en del av texten som Myllyniemi kopierat. Jag noterade redan i inlägget "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006" att Myllyniemis rapport innehåller ett textavsnitt från Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.

I Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november 2006 heter det att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." Denna sats plagierade Suvi Rihtniemi när hon vid sitt gruppanförande den 29 november hävdade att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." I sin artikel "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" hävdar Pajunen att "Tarvitaan tarpeeksi suuri ja yhteen hiileen puhaltava metropolialue, jonka volyymit vastaavat muita eurooppalaisia suurkaupunkeja" medan det i Ratasvuoris utredning heter att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka vastaa eurooppalaisia suurkaupunkia". Av någon anledning har Myllyniemi i sin rapport inte kopierat denna sats. Däremot hävdade Pajunen redan i sitt anförande den 21 juni att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, jonka volyymit ovat sitä luokkaa, että ne vastaavat eurooppalaisia suurkaupunkeja."

Idén till ett metropolområde, som kan konkurrera med Europeiska storstäder, torde Pajunen ha fått från Tyskland, där hela regioner kring medelstora städer bildat organ för ekonomiskt samarbete och marknadsföring. OECD har i sin metropolöversikt från år 2002 föreslagit ett motsvarande nätverk kring Helsingfors, som skulle innefatta Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. (Se Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006.) Enligt OECD:s rapport borde bostadsproduktionen i detta metropolområde koncentreras till tillväxtcentra som ligger på längre avstånd från Helsingfors, så som Lahtis och Tavastehus. Ett "metropolområde" med tillräcklig stora volymer skapas dock inte genom inflyttning och ökad bostadsproduktion, utan genom att man i nätverket tar med ett tillräckligt stort område. Här gäller det i högsta grad att se och samarbeta över administrativa gränser.

I sin argumentering för betydelsen av ett metropolomtåde som kan konkurrera med Europeiska storstäder utgår Helsingfors från OECD:s definition. Det gör även Myllyniemi, som i sin rapport direkt har kopierat en sida ur den finska översättningen av OECD:s metropolöversikt. Lika väl hävdar så väl Helsingfors som Myllyniemi att Helsingfors metropolområde måste växa österut, till sydvästra Sibbo. Här har man medvetet eller omedvetet sammanblandat två skilda begrepp, vilket har resulterat i motiveringar och slutsatser som inte tål kritisk granskning. På engelska kan metropolitan area även betyda en stad med förstäder. Helsinki metropolitan area kan således betyda det samma som huvudstadsregionen. Helsinki metropolitan area har vuxit västerut och norrut genom att Esbo och Vanda anslutits till huvudstadsregionen, men Helsinki metropolitan area har i denna betydelse inte vuxit österut. Orsaken är dels den att havet kommer emot (även) i öster, men framför allt att Helsingfors stad själv har vuxit österut. Tack vare att betydande delar av Helsinge landskommun 1946 och 1966 inkorporerades med Helsingfors, har stadsbebyggelsen i huvudstadsregionen österut vuxit innanför Helsingfors administrativa gränser. Denna obalans skulle en inkorporering av sydvästra Sibbo naturligtvis inte råda bot på. Inte heller skulle inkorporeringen av sydvästra Sibbo ha någon relevans för målsättningen att skapa ett tillräckligt stort metroplområde, vars volymer motsvarar europeiska storstäder.

Juridiskt prejudikat. Den 14 augusti 2007

Fredagens nyhet att De gröna i Sibbo förlorar medlemmar som en följd av beslutet att inkorporera sydvästra Sibbo med Helsingfors har idag fått uppföljare. Yle Internytt har publicerat en notis med rubriken "Sfp bjuder in de gröna i Sibbo" och Hufvudstadsbladet ett ledarstick med rubriken "Sibbos gröna drar slutsatser". I ledarsticket passar Björn Månsson på att kommentera möjligheterna att Sibbo blir ett prejudikat. Jag citerar:

Intressant förresten det där med att regeringsmajoriteten med statsminister Matti Vanhanen i spetsen anser att HFD:s beslut i frågan inte blir ett prejudikat.

Enligt vår rättsordning är HFD-beslut prejudikat, i detta fall på tolkningen av kommunindelningslagen och processen.

Månsson har naturligtvis rätt i sak, men Vanhanen förefaller liksom Mari Kiviniemi medvetet blanda ihop politiska och juridiska prejudikat. Även om Sibbo blev ett juridiskt prejudikat torde statsrådet eller ministeriet efter politisk prövning kunna avslå förslag till ändringar av kommunindelning, t.ex. med motiveringen att "Helsingfors är Finlands ända huvudstad". Kommunerna skulle dock sakna lagligt skydd och vara beroende av godtycke. I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli noterar även Erkki Mennola möjligheten att Sibbo blir ett prejudikat. Jag citerar:

Jos KHO jättää hallituksen päätöksen voimaan, sillä olisi monenlaisia merkittäviä ja vakavia vaikutuksia:

• KHO:n ratkaisusta muodostuisi luonnollisesti kuntajakolain soveltamisen kannalta ennakkoratkaisu, joka heijastuisi kaikkiin tuleviin päätöksiin vastaavanlaisissa asioissa.


• Ratkaisu merkitsisi sitä, että kunnat eivät olisikaan keskenään lain mukaan tasa-arvoisia ja samanlaisessa asemassa oikeuksien ja velvollisuuksien suhteen, vaan ”metropolialueen keskuksen” tai vastaavan keskuskunnan intressit olisivat painavammat kuin sen naapurikunnan.


• ”Kaupunkien luonnollinen laajeneminen” hyväksyttäisiin jälleen kuntajaon muuttamisen perusteeksi, vaikka sen ei lainsäädännön mukaan pitäisi enää vuoden 1977 jälkeen sellaiseksi enää kelvata eikä kaupunkien ja muiden kuntien välillä olla oikeudellista eroa.


• Jos KHO hyväksyy VN:n nyt tekemän liitospäätöksen, se merkitsisi käytännössä sitä, ettei kuntajakolailla olisi sen jälkeen lainkaan merkitystä kunnallisen itsehallinnon ja kunnan alueellisen koskemattomuuden turvaajana. Mikä tahansa hallituksen enemmistö voisi millä tahansa perusteilla muuttaa koska vain vallitsevaa kuntajakoa haluamallaan tavalla.

Argument för Västerkullaområdet. Den 13 augusti 2007

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Sipoolaisilta meni hermot". Redaktör Oksanen ger inga belägg för sina påståenden och han tycks dra slutsatser om "Sibboborna" på basen av en enskild anonym insändare i föreningen För Sibbos diskussionsspalt. (Redaktören heter alltså inte Kiljunen, så som jag först i misstag skrev. Kimmo Kiljunen heter däremot en riksdagsledamot från Västerkulla eller Råby och han har till skillnad från Oksanen starkt kritiserat Helsingfors inkorporeringsprojekt.)

På För Sibbos webbsidor hittas även Erkki Mennolas expertutlåtande, som redaktör Oksanen gärna även får kommentera. Jag skall åtminstone själv fortsätta att kommentera Mennolas utlåtande. I sitt utlåtande koncentrerar sig Mennola på fyra skäl att betrakta statsrådets gränsbeslut från den 28 juni som olagligt:

1) Kuntajaon muutos ei täytä KuntajakoL 3 ja 5 §:ien edellytyksiä (Sipoo).
2) Kuntajaon muuttamiselle ei ole esitetty minkäänlaisia perusteluja (Vantaa).
3) Pääministeri Matti Vanhanen otti osaa päätöksen tekemiseen, vaikka oli esteellinen.
4) Kuntajaon muutoksen valmistelumenettely ei täytä laissa asetettuja vaatimuksia.

Riktigheten i påståendet att det i inrikesministeriets motiveringar (muistio) för gränsbeslutet inte angetts några motiveringar för Vandas del kan även en lekman som jag ta ställning till. I själva verket har jag i prememorian hittat en motivering för en inkorporering av området söder om Österleden i Vanda, alltså den s.k. Västerkullakilen. Innan jag lyfter fram motiveringen skall vi ta en tillbakablick på vad Tapani Mäkinen ansåg om det aktuella området i juni ifjol. I artikeln "Helsingin valtuusto hyväksyi esityksen itäisistä rajansiirroista" skrev Helsingin Sanomat den 22 juni 2006 följande:

Helsinki neuvotteli maanantai-iltana Vantaan edustajien kanssa siitä, pitäisikö Helsinkiin liittää Vesterkullan kiilasta Porvoonväylän eteläpuoli vai vain Itäväylän eteläpuoli.

Kööpenhaminassa matkalla oleva Vantaan kaupunginhallitus piti tiistai-iltana ylimääräisen kokouksen. Puheenjohtaja Tapani Mäkisen (kok) mukaan päätös luopua Itäväylän eteläpuolisesta osasta oli helppo: "Alue on rämettä ja luonnonsuojelualuetta, jota ei voi enempää jalostaa."

Riktigheten i Mäkinens uppfattning av området borde vara uppenbar, men i inrikesministeriets prememoria kan man faktiskt läsa följande:

Kuntajakoselvittäjän mukaan Lounais-Sipooseen ja Västerkullan alueelle suunnitellut asunto- ja työpaikka-alueet tulevat joka tapauksessa yhdyskuntarakenteellisesti ja toiminnallisesti olemaan osa Helsinkiä, minkä vuoksi alueen maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelu on perusteltua toteuttaa myös hallinnollisesti osana Helsinkiä.

Arto Sulonen citerar här direkt ur Pekka Myllyniemis rapport. Jag återger hela stycket i vilket satsen som citeras ingår:

Kuntajakolain 1 §:n mukaan kuntajakoa kehitetään kuntien alueellista eheyttä ja yhdyskuntarakenteen toimivuutta edistävällä tavalla. Vuoden 2007 alusta voimaan tulevan lainmuutoksen myötä kunnan tulee lisäksi muodostua työssäkäyntialueesta tai muusta sellaisesta toiminnallisesta kokonaisuudesta, jolla on taloudelliset ja henkilöstövoimavaroihin perustuvat edellytykset vastata palveluiden järjestämisestä ja rahoituksesta. Lounais-Sipooseen ja Västerkullan alueelle suunnitellut asunto- ja työpaikka-alueet tulevat joka tapauksessa yhdyskuntarakenteellisesti ja toiminnallisesti olemaan osa Helsinkiä, minkä vuoksi alueen maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelu on perusteltua toteuttaa myös hallinnollisesti osana Helsinkiä.

Det ovanciterade styckt ingår så väl i förordet som i kapitel 5 i Myllyniemis rapport. Påståendet om bostads- och arbetsplatsområden som planeras till Västerkullaområdet strider mot Myllynimis påstående att "Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen." Detta påstående är å andra sidan direkt kopierat från Ratasvuoris utredning, så områdets olämplighet för bebyggelse kan ha gått Myllyniemi förbi.

Ett alternativ är att det i det aktuella sammanhanget i begreppet "Västerkullaområdet" inkluderas området mellan Österleden och Borgåleden (motorvägen), men detta område ingår inte i Myllyniemis förslag. I själva verket skulle en förlängning av metron till Sibbo förutsätta nya bostadsområden mellan Österleden och Borgåleden i nuvarande Vanda. Dessa områden skulle, ifall metroplanerna förverkligades, kanske strukturellt och funktionellt kunna betraktas som delar av Helsingfors, men Myllynimi föreslog inte att området skulle inkorporeras med huvudstaden. Här var Myllyniemi högst inkoncekvent. Då området mellan Österleden och Borgåleden inte föreslås anslutas till Helsingfors, förlorar argumenten för en inkorporering av sydvästra Sibbo helt sin grund.

Fövirrade ministrar. Den 12 augusti 2007

Även Borgåbladet uppmärksammade i gårdagens tidning medlemsflykten från De Gröna i Sibbo i en artikel med rubriken "Gränsflytt fick Sibbogröna att hoppa av". Missnöjet och besvikelsen gäller så väl de gröna i Helsingfors som ordförande Tarja Cronberg. Cronbergs förklaringar till sitt ställningstagande vid omröstningen om Sibbofrågan är besynnerliga och oacceptabla, men högst anmärkningsvärd är även minister Cronbergs syn på den juridiska frågan. I blogginlägget "Fegt av Cronberg. Den 14 juli 2007" har jag citerat förklaringar som Cronberg gav i ett inlägg på De grönas webbplats den 28 juli, men jag skall här citera på nytt:

Mitä tulee päätöksen laillisuuteen, sen valvonnasta vastaa oikeuskansleri. Asia ei olisi ollut valtioneuvoston listalla päätösasiana, mikäli oikeuskanslerin tulkinta päätöksen laillisuudesta olisi ollut kielteinen. Luotan oikeuskanslerin ratkaisuun.

Cronberg har alltså inte alls tagit ställning till lagligheten i utredningsmannens och föredragarens (eller i detta fall egentligen beredarens) förslag. Justitiekanslern kunde kanske ha gripit in i beredningen. För att motverka förvirringen kunde han kanske även ha informerat ministrarna tydligare om beslutets natur, men det var nog statsrådet och inte justitiekanslern som skulle ta ställning till om förslaget till ny kommunindelning fyllde kommunindelningslagens krav.
Cronbergs syn på justitiekanslerns roll i sammanhanget är anmärkningsvärt. Å andra sidan förutsatte även de samlingspartitistiska ministrarna i praktiken att statsrådet inte skulle ta ställning till den juridiska frågan. Om ministrarna först måste ta ställning till lagligheten i förslaget, kunde de samlingspartistiska ministrarna inte gärna på förhand ha enats om partiets linje i frågan. Den enda som betonade att gränsfrågan var en jurididk fråga var statsministern, som ironiskt nog därigenom medgav sitt eget jäv. För att förklara eller försvara att Centern var splittrad underströk Vanhanen att Sibbofrågan var en "rent juridisk fråga" där var och en minister själv tar ställning. Frågan var i verkligheten inte så rent juridisk som Vanhanen lät förstå, för till ministrarnas uppgift hörde även att göra en politisk prövning, så vida man fann att förslaget fyllde de juridiska villkoren. Å andra sidan kunde en gemensam överenskommen linje i den politiska prövningen ha äventyrat ministrarnas oberoende då det gällde att ta ställning till de juridiska förutsättningarna. Det fanns alltså godtagbara skäl för Centergruppens splittring i Sibbofrågan. Lika väl torde så väl de samlingspartistiska ministrarna som minister Cronberg ha bundits att rösta enligt partiets linje. Det visar hur dåligt ministrarna var informerade om beslutets natur, trots att diskussionen om ministrarnas jäv och domarroll hade fått stor upmärksamhet i medierna. De olika grupperna har haft helt olika uppfattningar.

I sina tolkningar motsade de olika ministrarna varandra. Cronberg gav JK ansvaret att tolka föslagets eller beslutets laglighet, medan Vanhanen i praktiken gav över ansvaret åt tjänstemannaberedningen. Att Cronbergs uppfattning inte håller framgår av biträdande justitiekansler Jaakko Jonkkas svar från den 28 juni (!) på ett klagomål som lämnats in av Leena Liipola. Jonka skriver här att "Oikeuskanslerinvirastossa vakiintuneen käytännön mukaan oikeuskansleri ei ilman erityistä aihetta puutu viranomaisessa vireillä olevaan asiaan, ellei siihen ole olemassa erityistä syytä." Vidare skriver Jonkka följande:

Käytettävissäni olevan asiakirja-aineiston perusteella minulla ei ole ollut mahdollisuuksia tarkemmin vertailla kuntajakoselvittäjän ehdotusta Helsingin kaupungin esitykseen. Aikaa erityisen selvityksen toimittamiseksi on pidetty lyhyenä ja sitä se on ollutkin. Tämä asiantila on ilmeisesti vaikuttanut siihen tapaan, millä erityinen selvitys on toimitettu, ja sen sisältöön. Yleisesti voidaan todeta, että selvityksiä laadittaessa on tavallista ja hyväksyttävää viitata jo olemassa oleviin yleisesityksiin tai muihin selvityksiin kerättyihin tosiasiatietoihin. Suoria lainauksia muista lähteistä esitettäessä tulisi kuitenkin lähde mainita. Ei ole poissuljettua, että eri selvityksissä päädytään samanlaisiin kannanottoihin (johtopäätöksiin). Jos eri selvityksissä esitetään samansisältöisiä tai lähes samansisältöisiä kannanottoja, olisi epäilysten välttämiseksi paikallaan mainita, että samanlainen kannanotto on esitetty muussa yhteydessä. Tässä tapauksessa keskeisiä muussa yhteydessä esitettyjä kannanottoja sisältyi samaan päämäärään tähtäävään, samanaikaisesti vireillä olleeseen Helsingin kaupungin esitykseen kuntajaon muuttamisesta. Riippumatta edellä selostettujen lainausten ja kannanottojen oikeudellisesta merkityksestä niillä saattaa olla tosiasiallista vaikutusta arvioitaessa selvityksen ja siihen perustuvan ehdotuksen asianmukaisuutta ja luotettavuutta.

Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä.

Valtioneuvoston yleisistunto on tänään sisäasiainministeriöstä tapahtuneesta esittelystä päättänyt kuntajaon muuttamisesta. Valtioneuvosto on, katsottuaan että oikeudelliset edellytykset osaliitokselle ovat olemassa, hyväksynyt kuntarajan siirtämisen esityksestä ilmenevällä tavalla. Päättäessään kuntajaon muutoksesta valtioneuvosto on käyttänyt sille asiassa kuuluvaa toimivaltaa.

När det gäller att bedöma utredningens trovärdighet säger Jonkka alltså att ansvaret ligger hos inrikesministeriet. Det var faktiskt utredningsmannens uppgift att utreda de juridiska förutsättningarna , fastän till kommunindelningutredare kontroversiellt nog valdes en person som inte är jurist. Det är helt klart att inrikesministeriet eller regeringsrådet Arto Sulonen här har försummat sig. Ur Jonkkas svar framgår även att det uttryckligen var statsrådet - och inte JK - som (an)såg att de juridiska förutsättningarna för en inkorporering uppfylldes. Jonkka konstaterar att statsrådet har använt sig av den makt som statsrådet tillkommer, men han säger inte att statsrådets juridiska tolkning är rätt. En kritisk gransknin av beredningen visar att statsrådets juridiska tolkning saknade trovärdiga motiveringar.

I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli har Erkki Mennola på ett mycket tydligt sätt beskrivit beslutets två moment och försummelsen av det första. Jag citerar:

Kuntajaon muuttamista koskevassa VN:n päätöksenteossa on oikeudellisessa mielessä kaksi erilaista osuutta, joita nyt kysymyksessä olevan päätöksen teossa ei kylläkään ole osattu tai haluttu erotella toisistaan.

Ensin hallituksen tulee arvioida, täyttääkö esitys kuntajakolain 3 ja 5 §:ssä asetetut liitosvaatimukset. Tämä osa päätöksenteossa on sidottua hallintotoimintaa ja oikeusharkintaa. Jos lain asettamia edellytyksiä ei ole olemassa, liitosta ei voida lainkaan tehdä.

Jos liitokselle katsotaan olevan olemassa lain asettamat edellytykset, VN ratkaisee, tehdäänkö liitos vai ei. Vaikka edellytykset ovat olemassa, liitosta ei ole pakko tehdä, mutta se voidaan tehdä, jos niin harkitaan tarpeelliseksi. Vallitsevan kuntajaon säilyttämiselle ei tarvita perusteluja, ainoastaan muuttamiselle. Tämä osuus kuntajakomuutoksen päätöksenteossa on vapaata harkintaa.

Hallituksen käsittelyssä ovat lain edellyttämä oikeusharkinnan osuus ja sen vaatimat selvitykset jääneet alusta alkaen tosiasiassa kokonaan vaille huomiota ja asian valmistelu siten täysin puutteelliseksi. Esittelyasiakirjoissa puhutaan kautta linjan vain tarkoituksenmukaisuusasioista. Poikkeuksena on vain ministeri Mauri Pekkarisen kannanotto. Sekin on tullut muiden hallituksen jäsenten tietoon vasta samassa istunnossa, jossa asiasta on jo päätetty.

Copy past-metoden. Den 11 augusti 2007

I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli kritiserar Erkki Mennola kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport, men han riktar även kritik mot regeringsråd Arto Sulonens beredning. Jag citerar:

Sulosella ei todellisuudessa ole itsenäisiä perusteluja, vaan hän siteeraa kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen raporttia. Se on puolestaan plagiaatti Helsingin kaupungin ja Uudenmaan liiton teksteistä, kuten aiemmassa asiantuntijalausunnossani olen osoittanut.

Mennola påtalade plagiatet i sitt tidigare expertulåtande, som bifogades till Sibbo kommuns utlåtande över Myllyniemis förslag, men expertulåtandet har förbigåtts i beredningen. Jag citerar vidare ur Mennolas senaste utlåtande:

Hallituksen valmistelussa ja käsittelyssä Tuorin, Pihlajaniemen ja allekirjoittaneen asiantuntijalausunnot on vastoin asianmukaista valmistelukäytäntöä ohitettu kokonaan. Niitä ei esittelymuistiossa ole joko selostettu ollenkaan taikka muistiossa oleva selostus on virheellinen.

Således informerades ministrarna inte om bristerna i Myllyniemis rapport. Jag citerar vidare ur Mennolas utredning:

Esittelijä Arto Sulonen toisti esityksensä perusteluina vain kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen esityksestä poimittuja lauseita, vaikka Myllyniemen raportti oli osapuolten ja asiantuntijoiden lausunnoissa perustellusti osoitettu kelvottomaksi päätöksenteon pohjaksi. Tätä kritiikkiä ei lainkaan kerrottu ministereille.

Bristerna i Myllyniemis rapport handlar om mycket mera än bara plagiat, men Mennola upprepar i sitt senaste utlåtande att rapporten eller "utredningen" väsenetligen beståra av plagiat:

Kuntajakoselvittäjä Myllyniemen on osoitettu kopioineen "selvityksensä" sisällön valtaosin muiden tuottamista asiakirjoista (Helsingin kaupunki, Uudenmaan liitto, Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta), siitä kertomatta ja lähteitä ilmoittamatta (vrt. Mennolan 1. lausunto).

När det gäller text som Myllyniemi kopierat från Wikipedia, från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", från Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen eller från dokument som producerats av Delegationen för huvudstatdsregionen är det lätt påvisa plagiatet, eftersom texten finns på Internet. När det gäller text som torde härstamma från Nylands förbund är det svårare att påvisa plagiatet. Avsnittet 2.2.3 är i Myllyniemis rapport är visserligen identiskt med ett textstycke i "Uudenmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2007 – 2008", men detta avsnitt är kort och Myllyniemi torde ha kopierat mycket mera från dokument som författats vid Nylands förbund. Det finns emellertid andra tecken som tyder på att Myllyniemi även huvudsakligen kopierat den text i rapporten som handlar om landskapsförbunden. Ett tecken på att Myllyniemi även här kopierat texten är en bekant argumentationsstil, men ett starkare bevis är att Myllyniemi använt sig av oigenomtänkta argument för en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands landskapsförbund. Jag återger argumenten här med kursivering och allt:

• Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen
• pääkaupunkiseudun osaamiskeskusten alueellisen vaikuttavuuden kasvu Porvoon alueella
• yhdistäminen lisää maakunnan kriittistä massaa edunvalvontamielessä

Myllyniemis argument för en sammanslagning av landskapsförbunden torde vara ämnade för internt bruk. Argumenten handlar egentligen om hur en sammanslagning av förbunden ytterligare skulle öka Helsingforspolitikernas (och Tapani Mäkinens) makt i regionen.

I sin rapport upprepar Myllyniemi flera gånger samma textavsnitt. Dessa textavsnitt är huvudsakligen kopierade från Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen eller egentligen från Ratasvuoris utredning. Myllyniemi torde ha kopierat och infogat texten utan att ha noterat att han redan använt sig av den på ett annat ställe i sin rapport. Text som man själv har författat kan man klippa ut och infoga på ett annat ställe, men man kopierar knappast sin egen text. Undantagsvis kan man kopiera sin egen text till ett inledande abstrakt. I förordet i sin rapport skriver Myllyniemi följande:

Uudenmaan osalta selvittäjä toteaa, kuinka Uusimaa aiemmin oli yhtenäinen kokonaisuus Uudenmaan maakuntana ja Uudenmaan lääninä. Vuonna 1994 historiallinen maakunta jakaantui kahteen, Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin. Lääni korvaantui vuoden 1997 lääniuudistuksessa Etelä-Suomen läänillä, minkä jälkeen Uuttamaata ei ole yhtenäisesti suunniteltu eikä kehitetty.

Textstycket återfinns i avsnitt 2.2.2 Uusimaa. Jag återger det första stycket ur avsnittet. Användningen av fet stil är den samma som i rapporten:

Uusimaa oli aiemmin yhtenäinen kokonaisuus historiallisena Uudenmaan maakuntana ja Uudenmaan lääninä. Vuonna 1994 historiallinen maakunta jakaantui kahteen, Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin. Lääni korvaantui vuoden 1997 lääniuudistuksessa Etelä-Suomen läänillä. Tämän jälkeen Uuttamaata ei ole yhtenäisesti suunniteltu eikä kehitetty.

Så här långt är allt i sin ordning. Fortsättningen av avsnitt 2.2.2 är emellertid kopierad från Wikipedia (mellan den 26 oktober och den 4 november 2006). Man kunde kanske tänka sig att Myllyniemi själv skrivit det inledande stycket till avsnittet, men stycket ingår i följande form även som första stycke i avsnitt 3.1 Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat:

Uusimaa oli aiemmin yhtenäinen kokonaisuus historiallisena Uudenmaan maakuntana ja Uudenmaan lääninä. Vuonna 1994 historiallinen maakunta jakaantui kahteen, Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin. Lääni korvaantui vuoden 1997 lääniuudistuksessa Etelä-Suomen läänillä. Tämän jälkeen Uuttamaata ei ole yhtenäisesti suunniteltu eikä kehitetty.

Här torde Myllyniemi på ett par ställen ha bytt ut fet stil mot kursiverad stil i den ursprungliga texten, liksom han gjort i andra textavsnitt som han kopierat i sin rapport. Följande sats i Myllyniemis rapport är kopierat från Pääkaupunkiseutu ja kunta- ja palvelurakenneuudistus Perustelumuistio:

Yksi merkittävimmistä puutteista maankäytön yhteistyössä ja pääkaupunkiseudun asuntotuotannon ongelmien ratkaisemisessa on, että pinta-alaltaan erittäin suuri Helsingin ja Vantaan naapurikunta Sipoo ei kuulu pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan.

Fortsättningen av avsnittet 3.1 är i sin helhet kopierat från Ratasvuris utredning från den 18 oktober och motsvarar text som återfinns i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. De ovannämnda kontroversiella argumenten för en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden presenteras i avsnitt 3.2.5 Uudenmaan liiton ja Itä-Uudenmaan liiton yhdistämisen merkitys i Myllyniemis rapport. I samma avsnitt ingår satsen "Elinkeinomarkkinoinnin tehostamiseksi Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kaupungit sekä Uudenmaan liitto perustivat kansainvälistä aluemarkkinointia varten uuden yhteisen osakeyhtiön." Satsen förefaller vara en omskrivning av satsen "Elinkeinomarkkinoinnin tehostamiseksi Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kaupungit sekä Uudenmaan liitto perustavat kansainvälistä aluemarkkinointia varten uuden yhteisen osakeyhtiön", som hittas i Pääkaupunkiseudun kansainvälinen elinkeinomarkkinointi Työryhmän raportti 17.11.2005. Fortsättningen är identisk med ett textavsnitt i Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan 13.12.2005 kokouksen asialista och lyder enligt följande:

Yhtiö toimii seudun yleisen sekä kohderyhmämarkkinoinnin keskuksena ja katto-organisaationa. Yhtiö toimii sekä asiantuntija- että palveluorganisaationa. Vastuu yhtiön johtamisesta on kaupungeilla. Toimintaa linjaavat sekä yhteinen kaupunkipolitiikka että kaupunkien yhteinen elinkeinopolitiikka. Yhtiö työskentelee verkottuneesti, kiinteässä yhteistyössä kaupunkien elinkeinoasioista ja markkinointiviestinnästä vastaavien yksiköiden kanssa. Valtion yksiköt, elinkeinoelämä ja yritykset kuten myös tutkimuslaitokset, tiedepuistot ja korkeakoulut ovat keskeisiä yhteistyökumppaneita.

Stycket ovan kunde lika bra vara kopierat från ett dokument från Nylands förbund. Myllyniemi har i egenskap av styrelsemedlem i Nylands förbund haft tillgång till landskapsförbundets dokument, men han förefaller att ha föredragit att använda sig av dokument som levererats honom i digital form och därmed lämpat sig för copy paste-metoden. Resultatet är ställvis en helt osammanhängande text. I i avsnitt 3.2.5 Uudenmaan liiton ja Itä-Uudenmaan liiton yhdistämisen merkitys försvåras läsbarheten ytterligare av att Myllyniemi här mitt i ett stycke i misstag har infogat ett textavsnitt om "kaupunkiseutujen typologia", som inte alls har något att göra i det aktuella avsnittet.