Östersundom kyrka. Den 24 augusti 2007

Yle Östnyland har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbobor rädda för att förlora sin kyrka". Det handlar inte om Sibbo kyrka, utan kyrkan som sibbobor är rädda att förlora är Östersundom kyrka, som i fall av en annektering skulle hamna på Helsingfors sida om gränsen. I notisen noteras även att kyrkoherden i Sibbo svenska församling är bestört över att ingen förfrågan angående annekteringen i något skede kommit till Sibboförsamlingarna, trots att den skulle få stora konsekvenser för kyrkan. Lyssna till ljudklippet Nisse och Matte Martin vill inte förlora gravplatsen till Helsingfors.

Att sibbobor speciellt med tanke på tanke på Östersundom kyrka upplever den eventuella inkorporeringen som ett helgerån har kanske inte så stor juridisk betydelse, men i Sibbo kommuns utlåtande över om kommunindelningsutredarens förslag, som bifogats till besväret till Högsta förvaltningsdomstolen, noteras bl.a. att Östersundom kyrka är den äldsta i bruk varande träkyrkan i Finland och att kyrkan speciellt räknas som skärgårdsbornas kyrka.

Straffet för fädernas missgärningar. Den 23 augusti 2007

I gårdagens blogginlägg kritiserade jag Osmo Soininvaaras ogrundade optimism då det gäller möjligheterna att förverkliga en på metrotrafik baserad idealstad längs stranden i sydvästra Sibbo. Soininvaaras utopi är ämnad att moraliskt legitimera Helsingfors kontroversiella kolonialiseringsplaner, men Soininvaara nöjer sig inte med att måla upp framtidsvisioner. I sina svar på svar till blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" tar han till rena förtalet av Sibbo. Soininvaara skriver här bl.a. om "Sipoon maankäytön tähänastinen ääriepäekologisuus", som fått Soininvaara att betvivla att kommunens rätt till självstyre är ett okränkbart värde då det gäller markanvändning.

Den senaste tiden har nog kommunerna i huvudstadsregionen fått notera att kommunens planeringsmonopol endast gäller de jure. Kommunernas planeringsmonopol kan diskuteras, men i fallet Sibbo gäller det ju inte planeringsmonopolen, utan kommunens gränser. Genom sitt gränsbeslut visade statsrådet att Sibbos egna aktuella planer, som i högsta grad är anpassade till så väl statens som Helsingfors förväntningar, saknade betydelse. Liksom Tarja Cronberg förefaller Soininvaara vilja rättfärdiga Helsingfors rov med gamla förseelser från Sibbos sida. I sitt blogginlägg "Sipoo-päätös turvaa pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen" skrev Cronberg den 28 juni följande:

Perspektiivini Sipoon kehitykseen juontaa juurensa 80-luvulle aikaan, jolloin toimin yhdyskuntasuunnittelijana. Pääkaupunkiseudun kasvu on viime vuosikymmeninä ollut voimakasta, mutta itäsuuntaan kasvua ei ole tapahtunut. Sipoo on pitänyt rajansa kiinni olematta valmis kantamaan omaa osaansa tasapainoisen yhdyskuntarakenteen aikaansaamisesta pääkaupunkiseudulle. Vasta viime hetkillä, pakon edessä on kunta ryhtynyt suunnittelemaan merkittävää asuntokaavoitusta alueelleen. On ehkä väärin, että nykyiset Sipoon päättäjät joutuvat kantamaan vastuun edeltäjiensä laiminlyönneistä, vastuu on kuitenkin yhteinen.

Genom att hålls sina gränser "stängda" har Sibbo i själva verket förhindrat en spridning av bebyggelsen på ett sätt som Soininvaara anser vara oekologiskt. Påståendet att Sibbo skulle ha förhindrat en balanserad utveckling i huvudstadsregionen är absurt då Sibbo per definition inte hör till huvudstadsregionen. Anklagelser om tidigare Sibbopolitikers försummelser är ur ett grönt perspektiv således högst diskutabla i sig, men speciellt tvivelaktigt är det att låta fädernas missgärningar straffa nuvarande sibbopolitiker och sibbobor.

Liksom Soininvaara i sitt blogginlägg kritiserar Cronberg även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund. Underförstått låter så väl Cronberg som Soininvaara förstå att även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund berättigar en inkorporering, fastän Sibbo även i denna fråga lovat bot och bättring. Cronberg skriver vidare att "Valtiovalta on mielestäni ainoa oikea taho tekemään päätöksen silloin kun kunnat eivät keskenään pääse ratkaisuun." Nej, eftersom Helsingfors uttryckligen krävde att få annektera ett betydande område av Sibbo, fanns det inga möjligheter till samförstånd, speciellt inte efter att Helsingfors i enlighet med Soininvaaras önskemål föreslog att gränsen skulle dras vid Sibbo å. Om något annat än en annektering eller en "anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen" har Helsingfors inte velat komma överens om med Sibbo.

Att Soininvaaras och Cronbergs argument inte ens övertygar de egna leden framgår ur De Grönas interna diskussion. Denna diskussion uppmärksammasdes av medierna då Stina Nybäcks öppna brev till Cronberg ("Avoin kirje Sipoosta Tarja Cronbergille") publicerades i Vihreä lanka 2007/32. Diskussionen om fallet Sibbo fortsätter i det senaste numret av Vihreä Lanka (2007/33).

Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007

I Helsingin Uutiset ingick den 10 augusti en kolumn av Osmo Soininvaar a med rubriken "Valtio vetäytyköön pääkaupunkiseudulta". I kolumnen uttrycker Soininvaara sitt missnöje med att så väl Ringbanan som "Sibbometron" ser ut att fördröjas eller dröja. Jag citerar:

Viime viikolla kuulimme, että metrolla päästään Sipooseen aikaisintaan vuonna 2017 ja että valtio lykkää Kehärataa tärkeämpien liikennehankkeiden
tieltä. Ei hyvä.
...

Jos Lounais-Sipoota rakennetaan ensin kumipyöräliikenteen varaan, joudutaan tieverkko mitoittamaan suuremmaks,i kuin mitä lopulta tarvitaan. Uudet asukkaat eivät autoistaan luovu, kun heidät on ensin pakotettu hankkimaan kaksi autoa.

Jos metro on mukana alusta alkaen, asukkaiksi valikoituu painotetummin niitä, joiden työpaikat ja muut matkustustarpeet osuvat metroradan varrelle. Silloin myös kaupat ja muut palvelut sijoittuvat metroasemien läheisyyteen. Jos metro tulee joskus myöhemmin, sitä käytetään paljon vähemmän.

Soininvaara bekymrar sig alltså över de problem som skulle följa av att Sibbometron skulle bli klar först år 2017 eller senare, men han borde bekymra sig över att Sibbometron knappast någonsin byggs. Jag lovar äta upp min hatt ifall det går att åka metro till Östersundom år 2017. (En doktorshatt är den enda hatt jag äger.)

Soininvaara har även på sin blogg nyligen skrivit om Sibbometron. I blogginlägget "Metro Sipooseen nopeasti" från den 2 augusti är budskapet det samma som i kolumnen i Helsingin Uutiset. Blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" från den 1 juli är intressantare. Inlägget följs dessutom av en intressant och klargörande diskussion. Jag citerar ur själva inlägget:

Kuulun niihin, jotka iloitsevat valtioneuvoston päätöksestä liittää 30 neliökilometriä Lounais-Sipoosta Helsinkiin. Tämä tulee johtamaan terveempään kaupunkirakenteeseen, niin ekologisesti kuin sosiaalisestikin.

Vielä iloisempi olisin ollut, jos valtioneuvosto olisi päättänyt liittää Helsinkiin alkuperäisen esityksen mukaisen 50 neliökilometriä niin, että raja olisi tullut Sipoonjoelle ja Sipoonlahdelle. Ingmannin tehtaat tosin olisi kohtuusyistä pitänyt jättää Sipoolle veroeuroja tuottamaan.

Isompi pala olisi ollut parempi - ei siksi, että Helsinkiin saataisiin enemmän asukkaita, vaan siksi, että olisi tukenut paremmin metroon perustuvaa nauhakaupunkia ja Sipoonkorven suojelua. Nyt kun Helsingin saama siivu on lyhyempi, on suuria paineita rakentaa se leveämmin. Leveämpi rakentaminen uhkaa sekä Sipoonkorpea että nauhakaupunkiarakennetta. Nyt riskinä on, että sekä Helsinki että Sipoo innostuvat rakentamaan Porvoonväylän pohjoispuolelle. Porvoonväylästä pitäisi tehdä raja, jonka pohjoispuoelle ei rakenneta lainkaan. Landbo siellä valitettavasti jo on, mutta lisää ei tarvita.

Jag har svårt att förstå Soininvaaras glädje över statsrådets beslut, då han själv konstaterar att det aktuella beslutet medför "risk" för att det byggs norr om Borgå motorväg. Jag frågar mig var Helsingfors annars skulle bygga. Det är ju norr om motorvägen som Helsingfors, enligt självaste statsministern, äger "färdig tomtmark". Området söder om motorvägen består till största delen av naturskyddsområden, vassbevuxen sankmark och annan låglänt mark. På Husö äger Helsingfors ett litet område där man i princip kunde bygga invid stranden, men området ligger fjärran från den tänkta metrolinjen.

Enligt Soininvaara hotar statsrådets beslut så väl "metroon perustuvaa nauhakaupunkia" som Sibbo storskog. Soininvaaras förslag till lösning är intressant: att Sibbo själv bygger metro från Östersundom till Söderkulla med tre stationer. Argumnetet är anmärkningsvärt emedan en central motivering för en annektering har varit att Sibbo inte har förutsättningar att bekosta en metrolinje till Östersundom. I sin rapport argumenterar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi att Sibbo i praktiken inte skulle ha råd att bygga en metrolinje. Därtill ser Myllyniemi andra problem med att Sibbo skulle delta i metroprojektet. Jag citerar ur rapporten:

Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Myllyniemis märkliga motivering till att alternativet VE1 inte är nog är i direkt konflikt med Soininvaaras förslag på metro till Söderkulla, men Soininvaaras vioner är sin tur helt orealistiska på andra grunder. Att Helsingfors aldrig planerade att dra metron ända fram till Sibbo å framgår ur Ratasvuoris utredning, där man utgår i från att det planerade banavsnittet är 6,3 km långt och om Helsingfors förslag på att annektera ett 5000 hektar stort område berättar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue."

Nordsjö hamn. Den 21 augusti 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria) till statsrådets gränsbeslut från den 28 juni återgers kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis argumnet för att Nordsjö hamn motiverar en ändring av kommunindelningen. Det heter här bl.a. att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille." Satsen är ett direkt citat från Myllyniemis rapport, men Myllyniemi har kopierat satsen från Ratasvuoris utredning. Satsen återfinns även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. Vidare citeras i prememorian Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag från den 28 februari där det heter att en ändring av kommunindelningen "mahdollistaisi Lounais-Sipoon kehittämistä Vuosaaren sataman toimintoihin perustuvan ja niitä tukevan ulkomaankaupan yritysten sijoittumisalueena." Slutligen hävdar Arto Sulonen under rubriken "Esittelijän esitys" att "Vuosaaren sataman rakentaminen edellyttää maankäytön, asumisen, liikenteen ja muun alueiden käytön suunnittelua Helsingin nykyisiä rajoja laajemmalla alueella."

Nordsjö hamn torde ha betydelse för statsrådets gränsbeslut så till vida att den framtida hamnverksamheten i Nordsjö är den enda näringsverksamhet som konkret omnämns i prememorian, fastän en förbättring av näringsverksamheternas förutsättningar utgör det juridiska huvudargumentet för en ändring av kommunindelningen. På vilket sätt en ändring av kommunindelningen skulle gynna näringsverksamheten som anknyter till Nordsjö hamn framkommer verken ur prememorian eller Myllyniemis rapport. Det kan tilläggas att det i utkastet till generalplan för Sibbo finns med ett arbetsplatsområde i anknytning till hamnen, vilket Myllyniemi faktiskt noterar i sin rapport.
I Helsingin Sanomat ingick den 3 augusti en artikel med rubriken "Ympäryskunnat hyötyvät Vuosaaren satamasta eniten" ("Ympäryskunnat keräävät Vuosaaren sataman hyödyt"). I artikeln kunde man bl.a. läsa följande:

Helsingin poliitikot ovat alkaneet katsella hurjaa menoa pienellä levottomuudella. Kaupunginvaltuutettu Jyrki Lohi (sd) katsoo, että Vuosaaren sataman vaikutuksia tulee ohjata entistä suunnitelmallisemmin Helsingin hyödyksi. Hänen kaupunginvaltuustossa laatimansa ponsi sai taakseen lähes kaikki valtuutetut.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen katsoo Lohen puheenvuoron perustelluksi. Hänen mukaansa sataman rakentaminen pitäisi nähdä mahdollisuuten tuoda Itä-Helsinkiin lisää työpaikkoja.

Ur bildtexten till artikeln framgick det att även Sibbo planerar en logistikcentral invid den nya bangården i Kervo. Helsingfors verkar snegla avundsjukt på kommunerna kring stambanan och Lahtisbanan, fastän hamnprojektet till stor del finansierats av staten. En annektering av sydvästra Sibbo skulle knappast på något sätt gynna näringsverksamheten kring Nordsjö hamn, men man kan tänka sig att den skulle öka Helsingfors möjligheter att dra ekonomisk nytta av hamnen. I en intervju i det senaste numret av Sipoon Sanomat säger biträdande stadsdireltör Pekka Korpinen dock att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Så var det med det argumentet för en inkorporering.

Dåligt kopierad gränslinje. Den 20 augusti 2007

Sibbo kommun har på kommunens webbplats nu även publicerat bilagorna till besväret över statsrådets gränsbeslut från den 28 juni. Speciellt intressant finner jag en karta som visar "skillnaderna mellan lantmäteribyråns karta och kartbilagan som ingår i statsrådets beslut". Att skillnaderna mellan Myllyniemis förslag, som ingick som bilaga till statsrådets beslut, och lantmäteriverkets (om)tolkning av gränsförslaget, som fanns till påseende den 4 januari till den 15 februar, var så stora även till lands har jag inte tidigare noterat. Till skilland från havsgränsen ser landgränsen i Myllyniemis förslag vara ritad av en yrkeskunnig person (jämför "Var skall gränsen gå? Den 3 juli 2007"), men i verkligheten torde gränsen på kartan med Myllyniemis förslag vara bristfälligt kopierat från ett gränsförslag som en fackman först har ritat och som ligger närmare lanmäteriverkets gränsförslag. Här har ju utredningsmannen inte kunnat använda sig av den ofelbara och så behändiga copy past-metoden, som hans utredning i övrigt bygger på. Däremot är skillnaden mellan gränsförslagen inte stor då det gäller gränsen längs Österleden. Här har även lantmäteriverket missat, då man använt sig av en gammal karta. På båda kartorna följer gränsen Österledens gamla sträckning, vilket torde betyda att även riksväg 170 efter ett förverkligande av statsrådets beslut skulle gå via Vanda på vägen mellan Östersundom och Mellungsby i nuvarande Helsingfors. Detta kan kanske ha en viss betydelse även med tanke på 1 § i kommunindelningslagen, som säger att en kommun skall bestå av ett sammanhängande område.

På kartan som fanns till påseende efter statsrådets beslut lär gränsen längs Österleden överhuvudtaget inte ha ritats ut. Därmed tog kartan inte ställning till på vilken sida om (den gamla eller den nya sträckningen) av Österleden som gränsen skall gå eller om gränsen skall gå längs mittlinjen för landsvägen. (Denna karta följde i övrigt lantmäteriverkets förslag.) I sitt utlåtande över Helsingfors förslag från den 21 juni 2006 föreslår lantmäteriverket att gränsen skulle gå på norra sidan om vägen, så att kommungränsen på vägområdet skulle följa norra gränsen för registerenheten 92-895-2-8. I lantmäteriverkets utlåtande om Myllyniemis förslag säges det ingenting om gränsen längs riksväg 170, men i en förteckning omnämns 92-895-2-8 bland de områden som i sin helhet skulle överföras till Helsingfors. Även i statsrådets beslut heter det att inlösningsenheten 2:8 från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet skall överföras till Helsingfors. Tyvärr vet jag inte var gränsen för detta område går, men på de två alternativa kartor som ingått i beredningen av statsrådets beslut går gränsen som mest hundra meter söder om Österledens nuvarande sträckning. Eftersom det i statsrådets beslut även uppräknas fastigheter som endast delvis övergår till Helsingfors, måste beslutet kompleteras av en karta. Kartan med lantmäteriverkets förslag omnämns dock inte i prememorian. I stället talas det här bara om områdena V och VE2 på kartan i bilaga 1, men kartan (med gränserna) är direkt tagen från Myllyniemis förslag.

Sibbosyndrom. Den 19 augusti 2007

Rubriken för ledarskriften i dagens nummer av Helsingin Sanomat är "Malmin lentokenttä ei vastaa nykyajan tarpeita". I ledaren noteras sambandet mellan frågan om Malms framtid och den så kallade Sibbofrågan. Jag citerar:

Helsinki on jo pitkään toivonut kentän maita asuntorakentamiseen. Kaupunki on vuokrannut omistamansa alueet valtiolle vuoteen 2034 saakka, mutta kiinteistövirasto on tulkinnut alkuperäistä vuokrasopimusta niin, että se olisi irtisanottavissa aikaisemmin. Kaupunginhallitus pyysi kaksi ja puoli vuotta sitten valtiota luovuttamaan alueet kaupungille vuoden 2010 loppuun mennessä.

Tilanne kuitenkin muuttui, kun Helsinki teki esityksen Sipoon rajantarkistuksesta. Alueliitoshanke on nyt valituskierrosta vaille ratkennut, eikä Helsingillä ole tulenpalavaa kiirettä saada Malmin aluetta itselleen. Siitä huolimatta Malmin lentokentän tulevaisuuteen on saatava pikaisesti ratkaisu.

Så som det under den senaste tiden har framkommit i medierna lider varken Helsingfors eller huvudstadsregionen på brist på tomtmark. Däremot har Helsingfors eventuellt brist på tomtmark för småhusbebyggelse. På grund av kunkurrensen om goda skattebetalare med Esbo och andra kommuner i regionen önskar Helsingfors bygga egnahemshus innanför stadens gränser. Helsingin Sanomat stöder dock förslaget att flytta flygverksamheten från Malm till Borgå på helt andra grunder.

Även ledaren i dagens Hufvudstadsblad med rubriken "Borgå behöver ingen flygplats men det gör Helsingfors" handlar om planerna att flytta flygverksamheten från Malm och även här anknyts till fallet Sibbo, fast ur en helt annan synvinkel. Jag citerar:

Det finns drag av "Sibbosyndrom" i utredningens förslag. Det räcker inte med att Helsingfors vill sluka ett stort hörn av Sibbo. Nu skall en inmutning göras också i Borgå.

Den här ideologin avslöjas i förslaget till var en helikopterflygplats kunde placeras om flygplatsen flyttar från Malm till Borgå. Som ett alternativ till det enda naturliga - att Malm i så fall kvarstår som central helikopterbas - föreslås en placering i Skarpmossen i Sibbo, halvvägs till Borgå.

Fallet Sibbo föraneder misstro och misstänksamhet. Det är troligt att ett försämrat samarbetsklimat blir det enda bestående resultatet av Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo.

Statsministerns samvete. Den 18 augusti 2007

Statsminister Matti Vanhanen skrev tidigare i veckan sitt första blogginlägg på tre månader och avslöjade att han magrat till följd av att han bytt till den sockerfria varianten Zero av ett onämnt kolamärke. I en artikel med rubriken "Jag är ingen sprattelgubbe" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet avslöjar Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen, som lika så har magrat, att han "går på surmjölk och soppa för att bli av med övervikten". Konkurrensen är hård inom Centern, men Hbl skriver att "Jarmo Korhonen sägs vara mannen som i praktiken leder centern i det fördolda." Meningsskiljaktigheterna mellan partiordföranden och partisekreteraren gäller inte minst Sibbofrågan, men Korhonen håller fast vid att han representerar Centerns linje. Jag Citerar ur intervjun i dagens Hbl:

Jarmo Korhonen understryker gång på gång att det inte finns några skillnader mellan hans center och Matti Vanhanens center. Men åtminstone i Sibbofrågan blir det lite knepigt till och med för honom. Centern är emot tvångssammanslagningar och också partiets valprogram var emot tvångssammanslagningar. Dessutom gick Korhonen ut och konstaterade allt detta i offentligheten. Men ändå röstade alla centerministrar utom Mauri Pekkarinen och Paavo Väyrynen för Helsingfors annekteringsplaner då frågan var uppe i regeringen.

- Centern respekterar den kommunala autonomin och invånarnas rätt att själva bestämma, förklarar Korhonen bestämt. Men svaret på frågan, om hur det är möjligt att de fina principerna kördes över i Sibbobeslutet, dröjer.

- Hmm. De agerade enligt ministeransvarighetslagen och sitt samvete. Jag tänker inte kommentera desto mer. Nu väntar vi på domstolens utslag. Hur Sibboborna känner sig? Säkert riktigt eländiga.

Själv har Korhonen inte ändrat sig om Sibbo.

I samvetsfrågor brukar politikerna få gå emot gruppens och partiets linje. Medan partisekreteraren säger att han inte är en sprattelgubbe, förefaller partiordföranden däremot vara en Pinocchio vars samvete är en syrsa med namnet Jan Vapaavuori.

På första sidan av dagens Hufvudstadsblad berättas även att Centern grundar ett svenskspråkigt distrikt. Genom att grunda ett svenskspråkigt distrikt pressar Centern nu Sfp till en landsbygdsvänlig politik. Tongångarna var något andra för ett år sedan. Då föreföll Centern inför valet att rikta in sig på städerna och Helsingfors i synnerhet. Och den svenska "språkmuren" ansågs vara ett hot mot metropolens och hela nationens intressen... I Helsingin Sanomat ingick den 15 juli ifjol en artikel med rubriken "Keskusta kaipaa kaupunkiin". I artikeln talades det om Centerns friarfärd:

Uutta kosioretkeä johti kunta- ja palvelurakenneuudistuksessa alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk), joka suostui loppumetreillä lähes kaikkiin pääkaupunkiseudun kuntien toiveisiin. Pääministeri Matti Vanhanen kosiskelee asuntomessupuheessaan samoja seutuja. Vaalipuheitako taas kevättä odotellessa vai aitoa huolta maan veturin kunnosta?

För ett år sedan föreställde även jag mig att Centerns linje i Sibbofrågan handlade om att försöka erövra Helsingfors inför det kommande valet. Om detta verkligen var motivet till Manninens och Vanhanens linje, så var resultatet ett totalt fiasko. I verkligheten torde åtminstone Manninen ha haft helt andra motiv till att på slutmetrarna i förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen gå med på nästan alla krav som Helsingfors och huvudstadsregionen hade ställt. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori var ordförande för det ledande oppositionspartiets riksdagsgrupp och Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen var regeringspartnern SDP:s huvudförhandlare om KSSR. Då en lösning på Sibbofrågan inte kunde uppnås genom ramlagen, torde Manninen ha lovat att sköta frågan på annat sätt.

Att Manninens eftergifter för "önskemålen från städerna i huvudstadsregionen" egentligen handlade om krav från Helsingfors sida framgår av kommunministerns uttalande som återgavd i FNB:s notis "Manninen tukee Helsingin vaateita" den 22 juni 2006. Jag citerar:

- Myös helsinkiläisillä on oikeus pientaloasumiseen, ilman että tarvitsee muuttaa pois Helsingin kaupungista, ministeri linjaa.
- Jos on erityisen painavat syyt, voidaan myös tämän suuruinen osuus pinta-alasta kunnasta liittää. Minun mielestäni Helsingin kaupungin kehityksen, yhdyskuntarakenteen ja infrastruktuurin hyväksikäyttö sekä tonttimaan puute antavat riittävät perusteet, Manninnen jatkaa.

För de flesta Helsingforsbor har det nog ingen störe betydelse om de måste flytta över kommungränsen för att kunna bo i egnahemshus, men Helsingfors stad vill inte förlora goda skattebetalare. Detta är det huvudsakliga motivet till annekteringen, vilket på inget sätt är en hemlighet. Det är för övrigt anmärkningsvärt att Manninen i detta skede uppenbarligen även tog ställning till de juridiska förutsättningarna för Helsingfors förslag på att annektera ett 5 000 hektar stort område.