Lagförslag om nationalpark. Den 7 mars 2008

Yle (lapinradio) har igår kväll publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen hallitus vastustaa kuntaliitosta". I notisen noteras det att "Kunnanjohtaja Erkki Parkkisen mukaan Myllyniemen selvitys on osin virheellinen." Kaleva har publicerat en artikel med rubriken "Pelkosenniemi ei taivu liitokseen".

Yle (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo får besök av Helsingforspolitiker". Jag citerar ur notisen:

Kristina Lyytikäinen, kommunfullmäktigeordförande i Sibbo, berättar att det handlar om att Sibbo under några år kommer att stå för en del av servicen för de invånare som blir Helsingforsare. Det handlar till exempel om att de som bor i Östersundom också efter årsskiftet kan anlita hälsostationen i Söderkulla. Orsaken är att Helsingfors skulle få det svårt att genast ta sig an servicen för sina nya invånare.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Sibbonationalpark storskog föreslås bli officiell ". I artikeln berättas det att det "nu har kommit ett lagförslag om att grunda en nationalpark i Sibbo storskog". Jacob Söderman har igår gett ut ett pressmeddelande med rubriken "Jacob Södermanilta lakialoite Sipoonkorven kansallispuiston perustamiseksi". Lagförslaget, som är undertecknat den 5 mars, hittas på Södermans hemsida. Första undertecknande är Jacob Söderman, som länge har värnat om Storskogen, som hotats av så väl Helsingfors stad som Sibbo kommun. (Se t.ex. hans text "Vart är Sibbo riktigt på väg?".) Bland dem som undertecknat lagförslaget finns även Rakel Hiltunen, som är huvudskyldig till annekteringen av sydvästra Sibbo.

Även om jag välkomnar Södermans initiativ kan jag inte låta bli att påtala kopplingen till annekteringen, vilken även framgår ur lagförslaget. Jag citerar ur förslaget:

Arvokkaan Sipoonkorven tulevaisuutta on tähän asti varjostanut Helsingin kaupungin vaikeudet ottaa alue puhtaasti luonnonsuojelukäyttöön asuinrakentamisen sijaan, mutta nyt kaupunki neuvottelee maanvaihdosta alueella. Asuntojen rakentaminen alueelle on valitettavasti edelleen mahdollista myös Sipoon kunnan uusimmassa yleiskaavaehdotuksessa. Valtioneuvoston päätettyä, että osa Sipoota liitetään Helsinkiin, kasvaa rakennuspaine puistoalueen ympärillä. Uutta asutusta tullaan rakentamaan niin Helsingin uusille alueille kuin Sipoon kunnassa sijaitseville maille. Sipoonkorven alueen vapaa-ajankäyttö tulee näin lisääntymään. Tämän takia on välttämätöntä, että alueelle merkitään tarkat ulkoilureitit sekä taukoalueet ja että puistohallinto valvoo alueen käyttöä mahdollisimman tehokkaasti.

Massiivinen rakentaminen ja sitä seuraava virkistyskäytön lisääntyminen voivat tuhota valtakunnallisesti merkittävän Sipoonkorven luonto- ja virkistysalueen. Sen turvaamiseksi alueelle on viipymättä perustettava kansallispuisto. Nykyinen hallitus on ohjelmassaan sitoutunut selvittämään mahdollisuudet perustaa Sipoonkorven kansallispuisto.

Att bevara Sibbo storskog bör vara målet, grundandet av en nationalpark endast ett medel. Initiativet till en nationalpark handlar inte minst om att rädda de grönas rykte, då de gröna i Helsingfors och minister Tarja Cronberg har gett sitt stöd till annekteringen som hotar storskogen. Då Tarja Cronberg i sitt blogginlägg "Sipoonkorven suojeluun vauhtia" den 15 januari hävdade att "liitos tekee mahdolliseksi Sipoonkorven kansallispuiston perustamisen" medgav hon indirekt att det i regeringsförhandlingarna gjorts en inofficiell överenskommelse om en koppling mellan Sibbofrågan och frågan om en nationalpark.

Överklagan till EU under arbete. Den 6 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoon 'ryöstörannat' eivät huku". Texten handlar om klimatförändringen i allmännhet och inte alls speciellt om de rånade stränderna i Sibbo. I verkligheten är "drunknar" redan nu en stor del av dessa stränder flera gånger i året. För att kunna bebygga området intill de vassbefuxnastränderna i Östersundom och Husö by måste marknivån höjas på liknande sätt som planeras vid Storören. Skillnaden är att marken i Storören ligger vid en havsstrand och därmed är värdefull. Den omfattande låglängta marken på Helsingfors sida av den nya gränsen ligger huvudsakligen vid otillgängliga stränder eller vassbottnar.

Yle har idag publicerat en "Pelkosenniemi tyrmännee taas kuntaliitoksen". I notisen noteras det att "Neuvoa-antavassa kansanäänestyksessä yli 90% äänesti Pelkosenniemen itsenäisyyden puolesta." I sin framställning från den 27 februari säger Pekka Myylyniemi att "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen." Den verkliga orsaken till att utredningsmannen inte föreslår en folkomröstning torde vara att resultatet vore givet. Då även majoriteten av kommunfullmäktigemedlemmarna i Pelkosenniemi motsätter sig en sammanslagning av Pelkosenniemi och Kemijärvi, finns det enligt rådande kommunindelningslag inga förutsättningar för en sammanslagning. Man kan fråga sig varför det är så brottom med ett initiativ till en sammanslagning som saknar lagliga förutsättningar.

I gästboken på föreningen För Sibbos webbplats frågade signaturen Benu för en tid sedan hur det går med besväret till EU. Nu har förningen svarat på Benus fråga. Jag återger svaret:

Föreningen jobbar på en överklagan till EU, men ärendet kräver en hel del planering för att vi skall göra de rätta sakerna i de rätta instanserna. Också finansieringen av hela processen är under arbete. Så arbetet är på god väg, men mycket återstår ännu att göra, så det kommer att ta tid innan några resultat kan skönjas.

Itärata eller itämetro? Den 5 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Uudenmaan liitto varautuu lukuisiin uusiin raideratkaisuihin" publicerat en intrevju med Riitta Murto-Laitinen från Nylands förbund. I samband med intervjun har tidningen publicerat en karta med landskapsförbundets reserveringar för vägar inklusive spårvägar. Reserveringarna, som finns inritade i landskapsplanen, är i sig ingen nyhet, men reserveringarna är i sig intressanta. I landskapsplanen finns så väl HELI-banan eller "itärata" som östmetron utritade. För östmetrons del finns även de två alternativa förlängningarna med. HELI-banan och metron går så nära varandra att man på Helsingin Sanomats karta har fått flytta metrolinjen söderut för att båda spårvägarna skall rymmas med.

Då jag i en anmärkning över Helsingfors förslag hösten 2006 påpekade att Helsingfors planer på att förlänga metrolinjen till Sibbo är ett hot mot HELI-banan svarade Helsingfors i sitt berömda utlåtande till länsstyrelsen att de två spårvägarna inte utesluter varandra, men senare har man från Helsingfors sida i praktiken medgett att de HELI-banan utesluter metroalternativet. Metron var en central motivering till annekteringen av sydvästra Sibbo. HELI-alternativet utgör däremot inget argument för en annektering.

Finansministeriet har i all tysthet den 27 februari publicerat dokumentet "Pekka Myllyniemen Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan kuntajakoselvitys". Word-dokumentets osynliga rubrik är "Sammatin ja Lohjan kunta- ja palvelurakenneselvitys", vilket tyder på att Myllyniemi själv har skrivit dokumentet. Det ovannämnda dokumentet har även i övrigt stora likheter med följebrevet till Myllyniemis slutrapport "Sammatin kunnan ja Lohjan kaupungin Kunta- ja palvelurakenneselvitys" från juli 2006.

Kampen om storskogen fortsätter. Den 4 mars 2008

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en längre artikel med rubriken "Pajunen vill dra metron ända fram till Borgå". Artikeln bygger huvudsakligen på Yles lokala nyhetsinslag från i torsdags och fredags. (Se notiserna "Östmetron ska sträcka sig till Borgå" och "Pajunen vill ha östmetro till Borgå" samt mitt blogginlägg "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008".) I artikeln redogör Hbl för trafikråd Petri Jalastos kritik av förslaget på en metrolinje ända till Borgå. Kritken går huvudsakligen ut på att metrotrafik endast fungerar på korta avstånd. I samband med artikeln har Hbl även publicerat en kortare text med rubriken "Planerna för Helibanan uppdateras".

I dagens Hufvudstadsblad ingår även ett ledarstick med rubriken "Metro är fel spår att ta till Borgå". Johanna Westman anknyter här frågan om östmetron direkt till fallet Sibbo. Westman skriver att "pratet om metro till Borgå demomnstrerar att annekteringen av sydvästra Sibbo inte löser några egentliga problem."

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemellä kansalaiskeskustelu".

Ylen aikainen har idag publicerat en notis med rubriken "Taistelu Sipoonkorvesta jatkuu". Jag citerar ur notisen:

Porvoonväylän pohjoispuolella sijaitseva Sipoonkorpi odottaa vielä pitkään kansallispuistopäätöstä.

Maan hallitus sopi ohjelmassaan, että kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen selvitetään. Selvitystä ei ole vielä syntynyt.

Sipoonkorven luonnonsuojelualue kasvoi vuoden lopulla Vantaan ja valtion vaihdettua maita. Nyt myös Helsinki neuvottelee maanvaihdosta.

Lyssna även på ett längre audioklipp med en intervju med Leena Liipola!

De gröna i Helsingfors har hävdat att annekteringen av sydvästra Sibbo möjliggör grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. (Se speciellt pressmeddelandet "Otto Lehtipuu: Helsingin valtuuston enemmistö kannattaa Sipoonkorven kansallispuistoa", Olli Lehtipuus artiklar "Säilytetään Sipoonkorpi" och "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua", som publicerats i Helsingin uutiset i januari reaspektive juni 2006, samt texten "Sipoonkorvesta kansallispuisto" på Lehtipuus hemsida.) Samma dag som HFD offentliggjorde sitt besut publicerade Tarja Cronberg ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven suojeluun vauhtia", där hon hävdar att "liitos tekee mahdolliseksi Sipoonkorven kansallispuiston perustamisen." Logiken är svår att förstå. I verkligheten är annekteringen naturligtvis ett hot mot Storskogen.

Skämtteckningen ovan är tecknad av Seppo Leinonen för tidningen Vihreä lanka år 2006.

Regeringen och HFD ställde sig över lagen. Den 3 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Helsingin seudulla ei ole erityisasemaa kuntajaossa" publicerat en insändarartikel av f.d. konsulterande tjänstemannen vid inrikesministeriet Aulis Pöyhönen. Jag återger här de inledande raderna i Pöyhönens artikel:

Oikeustieteen professori Kaarlo Tuorin ansiokas kritiikki (HS:n sunnuntaidebatti 17. 2.) korkeimman hallinto-oikeuden "Sipoo-päätöksestä" antaa aihetta tarkastella päätöstä yleisemmältäkin kannalta.
Niin hallitus kuin KHO perustelevat päätöksiään paljolti sillä, että Helsingin seutu on erityisasemassa maamme kuntajaosta päätettäessä. Näin ei tietenkään ole, vaan kaikki kunnat ovat kuntajakolain mukaan samassa asemassa.
Hallitus ja KHO asettuivat siis lain yläpuolelle - jopa perustuslain yläpuolelle, kuten Tuori päättelee.

I artikeln hävdar Pöyhönen speciellt utgående från kommunindelningslagens historia att statrådets beslut "perustui kuntajakolain virheelliseen tulkintaan".

Fördröjt markbyte. Den 2 mars 2008

Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Helsinki ja valtio pohtivat maanvaihtoja Lounais-Sipoossa". I notisen berättas det att Helsingfors förhandlar med staten och Nylands miljöcentral om byte av mark i Sibbo storskog mot öar i Helsingfors skärgård. Med "Lounais-Sipoo" syftas här inte på det område som Helsingfors har fått rätt att inkorporera. Den aktuella marken i "sydvästra Sibbo" hör även efter årskiftet till Sibbo, men i notisen noteras även följande:

Sipoonkorven etelärajaa ei ole vielä selvästi määritelty. Helsinki jatkaa kuitenkin neuvotteluja selvästi Sipoonkorpeen kuuluvien maiden vaihtamisesta.

Påståendet att den södra gränsen för Storskogen inte är klart definierad stämmer inte. Det är Helsingfors som hävdar så. I sin Sibborapport skriver Myllyniemi att "området för Sibbo storskog kan avgränsas "endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området." Påståendet, som han upprepar hela tre gånger i sin rapport, har Myllyniemi kopierat ur Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Om Helsingfors (och Myllyniemi) hade följt Sibbos och Östra Nylands förbunds definition av Sibbo storskog, hade det varit svårt att motivera inkorporeringen av området norr om motorvägen. Det är lika väl inte uteslutet att Helsingfors planerar massiv bebyggelse norr om motorvägen. Speciellt har Helsingfors här planer på en utfyllnadsbacke.

Helsingin Sanomat publicerade den 13 februari en notis med rubriken "Vihreiden Rantanen vaihtaisi armeijan saaret Sipoonkorpeen". Under Olli Lehipuus (bilden ovan) ledning kopplade de gröna i Helsingfors dock samman Sibbofrågan med ett markbyte redan sommaren 2006. Underförstått skulle Helsingfors till ett förmånligt pris avstå från mark längre norrut mot att staten skulle ge Helsingfors rätt att annektera de södra delarna av Storskogen. Därmed skulle annekteringen, enligt Lehtipuu, möjliggöra grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. Det planerade markbytet har fördröjts av att avgörandet i Sibbofrågan dröjt.

Skämtteckningen ovan är tecknad av Seppo Leinonen. Flera teckningar finns på adressen www.seppo.net/piirrokset.

Republikanska zoner. Den 1 mars 2008

Yle (Nyheter Åboland) publicerade igår en notis med rubriken "Soininvaara vill slå ihop kommuner". Notisen baserar sig på Osmo Soininvaaras (grön) blogginlägg från den 26 och 27 februari. Det är kommunena i Åboregionen som Soininvaara vill slå samman. Åbo har större strukturella problem i sitt "metropolområde" (metropolitan area) än vad Helsingfors har, men Soininvaaras analys bygger på ett amerikanskt problem, vilket framgår av att han i sitt inlägg "Pakkohoitoa Turuntautiin" talar om en "republikansk zon" (republikaanivyöhyke) som omger Åbo stad. Soininvaaras intresse för "Åbosjukan" förefaller lika väl motiveras av hans önskan att ändra på kommunindelningen i Helsingforsregionen. Björnsö och Landbo gör inte Sibbo eller eller sydvästra Sibbo till en betydande "republikansk zon", men den föregående regeringens och den föregående bostadsministern och kommunministern Hannes Manninens (c) krav på massiv egnahemshusbebyggelse i kranskommunerna kunde ha föranlett en "Åbosjuka" även i Helsingforsregionen.

Även om det huvudsakligen var Rakel Hiltunen (sdp) som i slutskedet förhandlade med Manninen om KSSR (och Sibbo), skall Soininvaaras roll i strukturgruppen inte förringas. Av Soininvaaras blogginlägg framgår det tydligt att Soininvaara hade önskat att kommun- och servicestrukturreformen hade inbegripit tvångssammanslagningar, vilket Manninen motsatte sig. Liksom Hiltunen hade Soininvaara skäl att av Manninen kräva kompensering för att möjligheten till tvångssammanslagningar inte togs med i ramlagen. Inkorporeringen av sdvästra Sibbo löser naturligtvis inte i sig problemen i Åboregionen, men Sibboprejudikatet kan vara till hjälp.

Soininvaaras agerande för en annektering av sydvästra Sibbo är anmärkningsvärd med tanka på att han ännu i april 2005 i kolumnen "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset skrev följande:

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.

Helsingin Sanomat publicerade den 14 februari en ledare med rubriken "Helsinki ei tarvitse Santahaminaa". Följande dag publicerade Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "Hesarin mukaan Santahaminaa ei tarvita asumiseen", där han argumenterar för att så väl Sandhamn som Malm bebyggs. Jag citerar ur inlägget:

Hesarin pääkirjoitustoimitus näyttää käyneen Santahaminassa upseereja tapaamassa. Santahaminaa ei kuulemma tarvita asunto9tuotantoon, kun on tuo Sipoo. Lounais-Sipoo näyttää olevan kovin riittoisa tonttireservi, kun sinne suunnitellut 20 000 asukasta pystyvät korvaamaan sekä Santahaminen 20 000 asukasta, ettäMalmin lentokentän 10 000 asukasta ja paljon muutakin.

Pääkaupunkisedulle on tarkoitus rakentaa 13 000 asuntoa vuodessa. Lounais-Sipoo vastaa yhdeksän kuukauden tonttireserviä.

Förhandlingarna om kommunreformen gav Helsingfors en unik chans att kräva sydvästra Sibbo, men det var speciellt kraven på att bebygga Sandhamn och Malm som motiverade initiativet till en annektering. Krafter inom samlingspartiet ville bevara Sanhamn medan centerpartiet vill bevara Malm i nuvarande bruk. Bevarandet av Sanhamn i militärt bruk är motiverat av ekologiska snarare än militära skäl, men de ekologiska skälen utgör naturligtvis inte juridiskt sett ett "särskilt vägande skäl" för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Inte heller känner den nuvarande kommunindelningslagen till begreppet "republikansk zon".