Yttre press. Den 27 augusti 2008

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Maankäyttöä ja maanomistusta". Jag citerar ur inlägget:

Yleiskaava on herättänyt paljon keskustelua. Huomaan itse että asenteeni yleiskaavan sisältöön paljolti on peräisin viime vuoden ulkoisten paineiden muokkaama.

Jos aiomme osoittaa Helsingille, valtiolla – ja koko maailmalle, että Sipoo on tosissaan, niin kaavaprosessi ei saa kaataa meitä. Kaava on valmisteltava hyvin mutta nopeasti.

Jag kan förstå om enskilda tjänstemän och politiketr har ett behov av att visa världen vad de går för, men Sibbo kommun har väl efter statrådets och HFD:s beslut föga skäl att visa att man klarar av planering i rekordsnabb takt. Uppfyller Sibbo KSSR-kraven endast villkorligt? (Jfr "Bekräftelse. Den 19 maj 2008".) Eller tror man fortfarande att det påstådda problemet med en obalans i samhällstrukturens (Sibbos låga befolkningstäthet jämfört med befolkningstätheten i andra kranskommuner) var ett verkligt skäl till initiativet till en ändring i kommunindelningen?

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Fusion mellan Helsingfors och Vanda?" och "Minister sågar H:fors bostadspolitik". Enligt den senare notisen anser bostadsminister Jan Vapaavuori att "Helsingfors stad har misslyckats med att tilldela tomtmark för bostadsbyggande". Notisen byger på en intervju som Vapaavuori gett för MTV3.

Den urbana människans börda. Den 26 augusti 2008

Igår uppdaterade Helsingfors sina specialsidor om inkorporeringen med ett meddelande med rubriken "Namn på platser samlas in i Sibbo och Vanda under tiden 1.9-3.10.2008". Nyheten har igår och idag även spridits via medierna. I meddelandet kan man läsa att "Det är fråga om en stor kulturgärning eftersom namnuppgifterna för området behöver kompletteras. " I sig ser jag det som positivt att man i Helsingfors vill ta vara på lokala namn för att kunna använda namnen i framtida gatunamn. Skrytet om en "stor kulturgärning" leder dock mina tankar till den brittiska poeten och imperalisten Rudyard Kipling (1865-1936), som skrivit en dikt med titeln "The White Man's Burden" (Den vite mannens börda). Dikten, som handlar om kolonisatörens otacksamma uppgift, var ämnad som ett stöd för USA:s erövring av Filippinerna. Jag återger här den första versen:

Take up the White Man's burden--
Send forth the best ye breed--
Go bind your sons to exile
To serve your captives' need;
To wait in heavy harness,
On fluttered folk and wild--
Your new-caught, sullen peoples,
Half-devil and half-child.

Ny rättsprocess? Den 25 augusti 2008

I lördagens blogginlägg "Krav på rättvisa. Den 23 augusti 2008" berättade jag om Borgåbladets nyhet om de aktuella förhandlingarna mellan Sibbo och Helsingfors. Förhandlingarna uppmärksammades i fredags även i de lokala radionyhetern. Notiserna finns på Tles webbplats under rybrikerna "Svåra förhandlingar för Sibbo och Hfrs" och "Helsingin ja Sipoon korvausneuvotteluissa ei vieläkään tuloksia". I den finskspråkiga notisen kan man läsa att "Jos sopimukseen ei päästä, asiassa mennään Sipoon kunnanhallituksen puheenjohtajan Christel Liljeströmin mukaan oikeuteen." Ett rättsprocess kunde vara förarglig för så väl HFD som finansministeriet, då de tidigare kontroversiella besluten åter igen skulle få uppmarksamhet. Att fallet Sibbo inte är slutbehandlat illustrerar även Yles bild till den aktuella nyheten. (Se ovan.) Samma bild har Yle använt under tidigare skeden av fallet Sibbo.

Itä-Helsinki. Den 24 augusti 2008

Kommunminister Mari Kiviniemi överlämnade i fredags priset Itä-Helsinki-palkinto, berättar söndagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset. Det är samma tidning, som tidigare gavs ut under namnet Itä-Helsingin uutiset, som tillsammans med Itä-Helsingin Yrittäjät grundat och delar ut priset. Syftet med priset lär vara att förbättra östra Helsingfors image och göra östra Helsingfors kändare.

Östra Helsingfors har ett imageproblem, men hela problemet hänger långt samman med benämningen Itä-Helsinki, genom vilket hela den östra delen av huvudstaden associeras med socio-ekonomiska problem i några betongförorter. Lustigt nog har tidningen Helsingin uutiset tidigare förespråkat en annektering av sydvästra Sibbo med argumnetet att inkorporeringen förbättrar östra Helsingfors status, eftersom Itä-Helsinki efter en inkorporeringen inte längre vore Itä-Helinki. Samma argument lyfte för övrigt Jan Vapaavuorin fram i sitt tal "Sipoon alueliitos muuttaisi Itä-Helsingin asemaa", som han höll i Nordsjö den 17 augusti 2006.

Tidigare har Itä-Helsinki-palkinto gått till bl.a. Nylon Beat och metron. Årets pris överlämnade kommun- och förvaltningsministern till Nordsjö hamn. I artikeln "Vuosaaren satama siirtää Helsingin painopistettä idän suuntaan" i Helsingin uutiset kan man läsa att "Sattumalta Vuosaaren satama käynnistyy samoihin aikoihin kuin Sipoon lounaisosa liitetään Helsinkiin." Hur mycket det är fråga om en rent sammanträffande kan man fråga sig, då Nordssjö hamn har varit ett centralt officeillt argument för inkorporeringen. Från Helsingfors håll har man tidigare lovat att hamnen inte får följder för Sibbo, men då hamnprojektet (nästan) är rott i land kan man bryta sina löften och ta följande steg. Jag citerar:

Ministerin mielestä vuosikymmeniä puuhatun suurhankkeen valmistuminen ei ole päätepiste, vaan etappi matkan varrella. Vuosaaren satama kytkeytyy osaksi metropolipolitiikkaa eli pääkaupunkiseudun kehittämistä valtion näkökulmasta.

Kiviniemi påpekar att Nordsjö hamn har betydelse för sydvästra Sibbo:

–Sataman naapurina sijaitseva liitosalue hyötyy varmasti satamasta, jonka vaikutus säteilee laajalti ympäristöön, ministeri arvioi.

Men det är inte bara liitosalue, som drar fördel av att den nya hamnen byggdes i Nordsjö. Det förefaller trots allt inte vara "statens perspektiv" som styr metropolpolitiken:

Kiviniemi muistuttaa, että olisi voinut käydä myös niin, että satama olisi rakennettu jonnekin muualle kuin Helsinkiin. Kirkkonummi oli vahvoilla valinnassa.

–Kaupungin kannalta on tärkeää, että uusi satama tuli meille

Krav på rättvisa. Den 23 augusti 2008

I torsdag var det första dagen på över två år som jag inte skrev något blogginlägg om fallet Sibbo. Inte heller igår åstadkom jag något inlägg. Orsaken var feber med illamående.

I dagens Borgåblad ingår en text med rubriken "Helsingfors och Sibbo allt för långr från varandra". Texten handlar om förhandlingarna om Helsingfors ersättning till Sibbo för området som enligt statrådets beslut skall anslutas till huvudstaden. Tjänstemän från Helsingfors och Sibbo träffades i torsdags, men enligt kommunstyrelseordförande Christel Liljeström finns det inga förutsättningar att få till stånd en kompromiss.

Situationen är fortfarande den att Helsingfors är beredd att betala endast enligt bokföringsvärdet för byggnader och kommunalteknik. Det intressanta är att statrådets och HFD:s beslut i fallet Sibbo förutsätter att ändringen i kommuindelningen inte förorsakar oskälig skada för Sibbo. I utredning förutsätter Pekka Myllyniemi dessutom "uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt". Jag citerar:

I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.

Helsingfors har emellertid råd att agera så att kravet på rättvisa i 20 § i kommunindelningslagen uppfylls.

För många sammanträffanden. Den 20 augusti 2008

Osannolika händelser händer ibland. Osannolika händelser måste hända. Det är synnerligen osannolikt att vinna sju rätt på lotto, men lika väl vinner någon på lotto nästan varje vecka. Det är ingenting anmärkningsvärt i att det händer osannolika saker, men händer det osannolika mig själv känns det som ett mirakel eller åtminstone som ett ödets nyck. Risken är stor att man av spektakulära sammanträffanden drar felaktiga slutsatser. Konspirationsteorier bygger ofta på osannolika sammanträffanden, som lika väl kan förklaras med slumpen. Ett osannolikt sammanträffande bevisar ingenting. En rad av osannolika sammanträffanden kan däremot vara allt för osannolik för att kunna förklaras av slumpen.

Det är möjligt att det var en ren tillfällighet att statsrådet vid samma sammanträde som Sibbobeslutet togs beslöt att välja statsministerns bror Rauno Vanhanen till programdirektör. Det är möjligt att det är ett rent sammanträffande att valet och utnämningen av Jaakko Jonkka till justitiekansler sammanföll med statsrådets avgörande i fallet Sibbo och (den vikarierande) justitiekanslerns svar enligt vilket utredningsman Pekka Myllyniemi inte var jävig. Men sedan följer en hel rad av anmärkningsvärda sammanträffanden. Hannes Manninens oeniga strukturgrupp skulle sammankomma en sista gång onsdagen den 21 juni 2006, men samtidigt som Helsingfors beslöt göra en framställning om en ändring i kommunindelningen bedömde statsministern att det trots alt var möjligt att uppnå enighet och gav strukturgruppen en vecka tilläggstid. När HFD skulle avgöra fallet Sibbo före nyår, utnämndes Heikki Harjula, som representerat Kommunförbundet i beredningen av ramlagen, till tillfälligt förvaltningsråd. När det klarnade att avgörandet - eller översättningen av beslutet - inte skulle vara klart före årsskiftet, förlängdes Harjulas uppdrag som domare vid HFD. När beslutet en månad före avgörandet i praktiken torde ha varit färdigt för översättning beslöt inrikesministeriet att föreslå Pekka Myllyniemi för ett nytt uppdrag som kommunindelningsutredare. De berörda kommunerna fick tid fram till den 15 januari att säga sin åsikt om förslaget. När HFD den 15 januari hade tagit sitt beslut, beslöt finansministeriet dagen efter att utnämna Myllyniemi för uppdraget.

Förutom alla osannolika sammanträffanden bjuder fallet Sibbo på en lång rad andra märkligheter och kopplingar. Konspirationer torde vara ovanliga, men i fallet Sibbo är konspirationen trots allt den enklaste, naturligaste och mest sannolika förklaringen. Någon speciellt spännande konspirationsteori har denna blogg dock inte att bjuda på. Konspirationen handlar i grunden om några svaga ministrar och partiledare som för att rädda sin egen ställning - och KSSR - kom överens om att offra Sibbo.

Porkalaparentesen. Den 19 augusti 2008

I mitt försvar av Sibbo har jag utgått från att gamla kommun- och sockengränser bör bevaras. Det är därför med olust som jag de senaste två åren tagit del av förslagen på att bilda "Porkala kommun". Fastän idén främst torde handla om att försvara svenska strukturer och stärka Sfp:s positioner, går mina associationer i detta sammanhang främst till Porkala-parentesen och det område som efter kriget arrenderades av Sovjetunionen. En del av dem som förespråkar Porkala kommun vill även dra gränserna enligt Sovjetisk modell utan hänsynstagande till befintliga kommungränser. Porkala kommun skulle till sitt omfång motsvara det område som Sovjetunionen arrenderade. Därav även namnet Porkala.

Det är inte bara inom Sfp som Porkala får understöd. I dagens Hufvudstadsblad ingår en insändare med rubriken "Nya gränser från tomt papper" av den gröna lokalpolitikern Flemming Bergh från Kyrkslätt. Bergh förespråkar här en kommun vars omfattning han själv avslutningsvis beskriver på följande sätt:

Med friskt mod borde vi våga se på våra kommuners omstrukturering ur dessa perspektiv. Då skulle Porkala kommun bestå av östra Ingå, södra Sjundeå samt centrala och södra Kyrkslätt. Östra Ingå kunde bli en del av Raseborg, norra Sjundeå en del av Lojo och Veikkola en del av Esbo eller Vichtis. Med en liten modifiering skulle Porkala kommun då vara ett med den så kallade Porkalaparentesen.

Bergh inleder sin artikel med att konstatera att "Lagen om kommun- och servicereformen utgår från att målet är förbättrad service för samtliga kommuninnevånare." Bergh noterar sedan att "Lagen möjliggör partiella fusioner." I princip har Berg rätt i att ramlagen för KSSR möjliggör partiella sammanslagningar. Även efter att ramlagen trätt i kraft är det den tio år gamla kommunindelningslagen som hittils gäller. Denna lag möjliggör kommundelssammanslagningar. I kommunreformen utgår man dock från att tvångssammanslagningar skall undvikas. Eftersom större partiella sammanslagningar sällan sker med alla berörda kommuners stöd, vill kommunministern och finansministeriet inte förverkliga partiella kommunsammanslagningar i samband med kommun- och servicestrukturreformen. Man kan föreställa sig vilket konflikter det skulle leda till om man gav grönt ljus för partiella sammanslagningar i samband med reformen. Kommunministern, ministeriet, statsrådet, Kommunförbundet och till och med HFD har starkt betonat att annekteringen av sydvästra Sibbo var ett specialafall. Annekteringen är inte alls i linje med KSSR, utan står i konflikt med de överenskomna principerna för reformen. Fallet Sibbo ger helt felaktiga signaler till lokalpolitiker, som drömmer om att rita nya gränser från tomt papper. Därför är det desto mera anmärkningsvärt att statsmaketn har stött inkorporeringen.