Skattesats. Den 14 november 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel som är undertecknad av fyra samlingspartistiska beslutsfattare från Sibbo. Artikeln handlar om beslutet att höja skattesatsen i Sibbo från 18, 75 % till 19,25 %. Samma budskap har under den gångna veckan framförts i andra medier, men argumenten förtjänar en granskning. Inom Samlingspartiet i Sibbo förhåller man sig ytterst kritiskt till beslutet att höja kommunalskatten. I sig har jag ingenting att invända mot att Samlingspartiet är emot en höjning av skattesatsen, även om det bör noteras att kommunerna inte själva beslutar om sina lagenliga skyldigheter. Argumenten har jag desto mera att invända mot. Kritiken i insändarartikeln verkar vara riktad mot gruppen YSI (Vårt gemensamma Sibbo), för argumenten går knappast hem hos anhängare till Sfp eller hos svenskspråkiga i allmänhet.

De flesta kommuner är mera eller mindre piskade att höja skattesatsen som en följd av det allmänna ekonomiska läget. I Sibbo beror behovet av en höjd skattesats huvudsakligen på att annekteringen innebär ett stort bortfall i skatteintäkterna. Det skulle direkt se märkligt ut om Sibbo trots förlusten av Östersundom skulle klara sig utan en höjning av kommunalskatten. Knappast skulle det gynna Sibbo i den aktuella tvisten om ersättning för inkorporeringsområdet. Istället för att höja skattesatsen vill man inom Samlingspartiet spara genom att dra in de svenskspråkiga byskolorna och göra undervisningen "rättvis". Huvudargumentet för ett bevarande av skattesatsen på nuvarande nivå är att Sibbo bör kunna konkurrera om nya invånare. Nu blir skattesatsen ett par procentenheter högre i Sibbo än i Helsingfors. Jag citerar ur insändarartikeln:

Helsingfors planerar bostadsområden för 30 000 invånare i Östersundom - hur kan Sibbo locka folk i en sådan situation?

I Sibbo kom man före beslutet om en ändring i kommunindelningen överens om en ny tillväxtstrategi. Trots att Sibbos nya strategi inte förhindrade en förlust av Östersundom vill man hålla fast vid planerna på en kraftig tillväxt. Man kan fråga sig varför Sibbo till vilket pris som helst måste ha en kraftig tillväxt. I Helsingfors motiveras behovet av en ändring i kommunindelningen speciellt med att kranskommunerna åker snålskjuts och lockar till sig goda skattebetalare från Helsingfors. Inkorporeringen av Östersundom motiverades inte minst med att Helsingfors måste kunna konkurrera om goda skattebetalare. Dess värre är huvudstaden tvungen att höja skattesatsen med just omkring ett par procentenheter den dag då staten inte längre kan stöda Helsingfors genom att mot EU:s regler efterskänka skatten på den vinst som Helsingfors Energi gör. Vill man bevara Sibbo som en självständig kommun gäller det speciellt att se till att Sibbo inte upplevs som ett skatteparadis.

Nedan det senaste diskussionsinlägget på föreningen För Sibbos webbplats.

Sipoo-retoriikka. Den 13 november 2009

Bostadsminister Jan Vapaavuori har den 2 november skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kääntyykö RKP:n jyrkkä linja itseään vastaan?", där han tar upp den aktuella språkdebatten. Jag citerar:

RKP:n puheenjohtaja, kulttuuri- ja urheiluministeri Stefan Wallin kritisoi viime viikolla hallitusta, jonka jäsen hän siis on, ymmärtämättömyydestä ruotsinkielisiä kohtaan. Tarkemmin ottaen Wallin totesi, että \"viimeisten viiden vuoden ajan aikana tehtyjen hallinnonuudistusten yhteydessä riskinottovalmius on kasvanut tehtäessä ruotsinkieliset palvelut turvaavia ratkaisuja\".

Kyse on siis ruotsinkielisten palvelujen turvaamisesta. Ja siitä miten nämä otetaan huomioon erilaisissa hallinnonuudistuksissa.

Hufvudstadsbladet kirjoitti asiasta luonnollisesti näyttävästi. Samassa yhteydessä käsiteltiin muiden puolueiden suhtautumista kielikysymykseen. Yhtenä lehden mainitsemana esimerkkinä todettiin, että moni suomenruotsalainen oli pettynyt, kun allekirjoittanut kaksikielisenä kokoomus-ministerinä ajoi vahvasti Sipoon lounaisosien liittämistä Helsinkiin. Tämä mainittiin ikään kuin eräänlaisena näyttönä siitä, että Kokoomuskin on ruotsinkielisiä vastaan.

Väite on pahimmanlaatuista uuba-duubaa. Tai sitten RKP:n Sipoo-retoriikka oli aikanaan kovin valheellista. Muistan nimittäin vallan mainiosti kuinka RKP:n helsinkiläisvaltuutetut lähes suuttuivat, kun tohdimme epäillä heidän vastustustaan Sipoo-asiassa kielipoliittiseksi. RKP:n helsinkiläisedustajat itse asiassa vannomistaan vannoivat, ettei kyse ollut kieliasiasta. Mutta nyt siis kuitenkin oli, kun pitää haukkua kokoomuslaisia. Jep jep.

Vapaavuori har läst artikeln "'Dold agenda mot svenskan är struntprat'", som publicerades i Hufvudstadsbladet det 27 oktober. Vapaavuori har rätt såp såtillvida i att man från Sfp:s sida framhöll att Sibbofrågan inte var en språkfråga eller att Sfp hävdade att man inte motsatte sig annekteringen av språkpolitiska skäl. Sibbofrågan hade i högsta grad även språkpolitiska aspekter, men Sfp:s, FSD:s och finaldssvenskarnas språkrelaterade skäl att motsätta sig annekteringen var helt andra än de Vapaavuori antydde då det begav sig år 2006. Att man förnekade de språkpolitiska motiven hänger även samman med att det i samband med Sibbofrågan bedrevs en sällan skådad hetskampanj mot finlandssvenskarna. Därför ville man gärna framhålla att majoriteten av Sibboborna numera har finska som modersmål.

Först i kön. Den 12 november 2009

I stisdags ordnades det på Björnsö ett diskussionstillfälle om principerna för planeringen av Björnsö. I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en artikel med rubriken "Björnsö först i kö för utbyggnad". Att Björnsö står först i kön är speciellt ironiskt med tanke på att Helsingfors här överhuvudtaget inte äger någon mark.

Bekanta namn. Den 11 november 2009

Förslaget till ny kommunindelningslag har behandlats i riksdagens förvaltningsutskott den 4 november. Några kritiska synpunkter om att lagförslaget är formulerat så att det i efterskott skall legitimera regeringens och HFD:s avgörande i fallet Sibbo skall man inte förvänta sig. Vid förvaltningsutskottets sammankomst hördes tre sakkunniga: Arto Sulonen, Suvi Savolainen och Heikki Harjula. Sulonen och Harjula torde inte kräva någon presentation för dem som regelbundet följer med denna blogg. Savolainen är inte nödvändigtvis så illa inblandad i Sibbohärvan, men hon var tillsammans med Mika Rossi utredningsman Pekka Myllyniemis kontaktperson under Sibboutredningen. Det var i Savolainens digitala mapp på inrikesministeriet som Ratasvuoris utredning hittades.

Sipoon puolesta. Den 10 november 2009

Efter högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo har man inte hört mycket från föreningen Sipoon puolesta - För Sibbo. Föreningens webbplats har inte uppdaterats på länge, men en besökare skrev nyligen en kommentar. Se ovan.

Esbo. Den 9 november 2009

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av Gustav Tallqvist. I artikeln, som har rubriken "Espoostako Sipoon opettajaksi", frågar sig Tallqvist vad som är den bästa modellen eller metoden för Sibbo att undvika inkorporeringar, oberoende av vilken modell Sibbo väljer. Jag tror inte att några nya delsammanslagningar kommer att bli aktuella. betydligt sannolikare är det att hela Sibbo tvångsinkorporeras tillsammans med Esbo, Grankulla och Kyrkslätt, men det kan man i Sibbo inte göra så mycket för att förhindra. Talet om att Sibbo bör värna sig mot nya inkorporeringar torde mest handla om att den nya politiska koalitionen vill motivera Sibbos nya tillväxtlinje och sin egen makt. Tallqvist artikel är dock intressant och direkt informativ. (Klicka på bilden ovan för att läsa artikeln.) Tallqvist skriver bl.a. om tidigare förslag om att inkorporera delar av Esbo med Helsingfors.


Åtminstone enligt Osmo Soininvaara är Esbo ingen modell för Sibbo att ta efter. Soininvaara har igår och idag skrivit sammannlagt tre blogginlägg om splittringen av samhällstrukrukturen i Esbo och kranskommunerna. Även Sibbo får sig en slänga i det senaste inlägget. Jag citerar:

Kun keskuskaupungit kaavoittavat liian hitaasti, rakentamisen paine siirtyy kehyskuntiin. Nämä eivät ole kypsiä ottamaan painetta vastaan. Päätöksentekokoneisto ei osaamiseltaan ja vahvuudeltaan ole siinä kunnossa, että se pystyisi käsittelemään rationaalisesti kymmenien miljoonien eurojen kaavoitushyötyjä. Nuo kunnat ovat paljolti siinä tilassa, jossa Espoo oli kohtalokkaalla 1970-luvulla. Maanomistajien etu ohittaa tärkeydessä toimivan yhdyskuntarakenteen. Syntyy pieniä elinkelvottomia lämpäreitä ihan minne sattuu. Hyvä esimerkki tästä on Sipoo, jossa tasapuolisuutta noudattaen kaikille kartanoille on luvattu rakennusoikeutta. Näin syntyivät Landbon ja Eriksnäsin asuinlämpäreet ja lisää on kuulemma tulossa.

Inte bara okunskap och tankelöshet. Den 8 november 2009

Både Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet publicerade igår FNB:s text med rubriken "Wallin ei usko salaiseen agendaan ruotsin aseman heikentämisessä" respektive "Wallin: Ingen hemlig agenda mot svenskan". Texten ingår även i dagens nummer av Hbl. Jag återger här ett stycke:

På finlandssvenskt håll har många beslut som anses försvaga de svenskspråkigas ställning väckt oro den senaste tiden. Till dem hör beslutet att stänga Ekenäs BB, att förvaltningsmässigt ansluta Mellersta Österbotten till finskspråkiga Uleåborg, polisreformen samt tvångsanslutningen av västra Sibbo till Helsingfors.

Stefan Wallin säger sig inte tro på en hemlig agenda mot svenska språket, utan ser bara tanklöshet och okunnighet. Inte heller jag skulle tala om hemlig agenda, men okunnighet och tanklöshet räcker nog inte som förklaring till varför svenska intressen den senaste tiden körts över.

Bevarandet av Östersundom som en del av Sibbo kan betraktas som ett svenskt intresse, men inkorporeringsbeslutet är inte automatsikt ett beslut som "försvagar de svenskspråkigas ställning". Lokalt sett är det uppenbart att de svenskspråkigas ställning redan nu försvagats innanför inkorporeringsområdet, men inkorporeringen kunde även ha stärkt svenskans ställning i övriga Sibbo och Östra Nyland. I själva verket försökte man från Helsingfors sida förhandla med Sfp om en lösning som skulle ha gynnat båda parterna. Jan Vapaavuri lovade i hemliga förhandlingar att Helsingfors skulle dra bort sitt krav på en sammanslagning av Östra Nylands förbund och Nylands förbund, ifall Sibbo frivilligt gick med på att avstå ett 3 000 hektar stort område. För tjugo år sedan kom man med liknande förslag, då Helsingfors inofficiellt föreslog en inkorporering av ett över 5 000 ha stort område. Jag citerar ur Pekka Myllyniemis Sibboutredning:

Genom detta arrangemang tryggas Helsingfors stads bostadsproduktion och undviks kanske ett kraftigt tryck på utflyttning till Sibbo för de finskspråkigas del. Omvänt torde lösningen kunna trygga att Sibbo förblir svenskspråkigt.

På 2000-talet är dylika arrangemang inte längre realistiska. Dels har Sfps:s ställning försvagats, dels är den svenskspråkiga befolkningen inte längre lika beredd att offra eventuella ekonomiska fördelar för de språk- och partipolitiska intressenas skull.

Fallet av Sibbo behöver inte ses som ett uttryck för en hemlig agenda mot svenska språket i Finland. Däremot är det uppenbart att Samlingspartiet lokalt medvetet och välorganiserat gick in för att stärka sina egna positioner när Sfp blev överkört i Sibbofrågan. En avog inställning mot svenska språket, finlandssvenskarna och Sfp torde här vara en drivande kraft. Detta avog har man tidigare varit politiskt korrekt nog för att inte uttrycka allt för öppet, men i samband med Sibbofrågan höll man inte tillbaka.

Centern har knappast på riksnivå någon hemlig agenda mot svenska språket. Däremot gjorde Centern först i samband med Sibbofrågan och senare i samband med förvaltningsreformen en omvärdering av det tidigare så viktiga samarbetet med Sfp. För att garantera Centerns och landskapens intressen gick Centern in för en ohelig allians med staden Helsingfors, samtidigt som man valde att offra samarbetet med Sfp. Här handlar det inte bara om Mari Kiviniemis tanklöshet och okunnighet. Den aktuella linjen har öppet godkänts av så väl Timo Kalli (se "Centern beredd att bryta med Sfp. Den 8 oktober 2006") som Matti Vanhanen.

I mitt inlägg "Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009" berättade jag att man efter att Nordsjö hamn öppnats gjort en friluftsväg genom ett Naturaområde vid Borgarstrandsviken till räddningsväg för hamnens bangård. Problemet uppstod under skidsäsongen då vägen, där skidspåret från Svarta backen till Husö går, plogades och sandades. Nu håller Helsingfors på att lösa problemet genom att bygga en ny väg för skidspåret. Månne Nylands miljöcentral hade beviljat lov för en ny räddningsväg? Knappast vågade Helsingfors stad ta risken att be om lov för en räddningsväg innan hamnen togs i bruk.