Prejudicerande rättsfall. Den 10 oktober 2007

Christel Liljeström har på morgonen publicerat ett blogginlägg med rubriken "HFD spekulation". Rättsprocessen kring statsrådets gränsbeslut förbryllar. Liljeström skrver att "Alla de övriga besvärsställarna ges inte i detta skede möjlighet att kommentera statsrådets förklaring." Men det kan väl ändå inte vara så att privatpersoner som lämnat in besvär inte får ge en motförklaring? Visst har både Helsingfors stad och inrikesministeriet i fallet Sibbo gjort flera formella fel och brutit mot god förvaltningssed, men det finns väl ändå inga skäl för HFD att fortsätta på samma linje. Liljeström förundrar sig även över att Helsingfors och Vanda får avge förklaringar över besvären. Jag citerar de två sista styckena i blogginlägget:

Men varför får Helsingfors och Vanda alls avge förklaring till besvär? De är inte parter i målet. Sibbo har inlämnat besvär mot statsrådets beslut så det är statsrådet och Sibbo som är i rätten. Inte kan man ju se Vanda och Helsingfors som ”sakkunniga” som skall höras för att ge HFD information och mervärde för beslutsfattande.

”Man talar i byn” att Pekka Hallberg/HFD verkligen är inne på linjen att det beslut som kommer ut drar upp riktlinjerna för kommande situationer. Att annekteringstvisten Sibbo-Helsingfors de facto är prejudicerande. Någonting som ministrar Vanhanen, Vapaavuori och Kiviniemi hela tiden förnekat. Någonting som Sibbo hela tiden framfört att är fallet. Ett lagstridigt beslut kan inte argumenteras med ”metropolens behov”

Om HFD mot förmodan godkänner statsrådets gränsbeslut, blir domslutet ett prejudikat. Då kommer det i själva veret inte längre att finnas några riktlinjer för ändringar i kommunindelningen. Då spelar det inte längre någon roll om besluten grundas på "lotsasutredningar" eller om utredningarna är plagierade. Då har det ingen betydelse om tilltron till utredarens eller den beredande tjänstemannens opartiskhet hotas. Då duger ogrundade påståenden och upprepanden av vanföreställningar som motiveringar till statsrådets beslut. Då är det ministrarnas godtycke som avgör när en ändring av kommunindelningen är möjlig.

Som jag ser det kan HFD dock på flera grunder ogiltligförklara gränsbeslutet utan att principiellt ta ställning till annekteringar av den aktuella typen. Om inte annat så kan HFD konstatera att utredningen som gränsbeslutet grundar sig på är bristfällig. HFD bör betrakta Pekka Myllyniemis "utredning" som värdelös, om man inte vill riskera tilltron till domstolens opartiskhet. I sin förklaring kommer inrikesministeriet inte heller med något försvar mot påståendena om brister i utredningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar