Idkar medierna självcensur? Den 7 februari 2007

"Sibboannektering dyrt prejudikat" är rubriken på en helsidesartikel i dagens Borgåblad, sida 3. Se e-tidningen. Borgåbladet var på måndagen på För Sibbos infokväll i Östersundom.

Antti Kaikkonens skriftliga spörsmål till regeringen om Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo har inte just alls fått publicitet i dagens tidningar. Visserligen lämnas det dagligen in skriftliga spörsmål, men Kaikkonens spörsmål är nog extraordinärt. Speciellt är spörmålet med tanke på att ministrarna kommer att ha svårt att besvara frågan utan att göra sig jäviga. Ändå måste regeringen besvara skriftliga spörsmål inom tre veckor. Spörsmålet torde aktualisera jävighetsfrågan, som är pinsam för vissa centerministrar. Överhuvudtaget är spörsmålet pinsamt och besvärligt för Centern, inte minst med tanke på det stundande valet. En stor del av Centerns rikdsdagsmän och -kandidater torde egentligen dela Kaikkonens kritik.

I sitt spörsmål och pressmeddelande från igår lyfter Kaikkonen fram aspekter av Sibbofrågan som av någon anledning inte kommit över nyhetsgränsen. Ur Kaikkonens spörsmål framgår att han direkt eller indirekt har tagit del av något av docent Erkki Mennolas expertutlåtanden. (Se Ett nytt expertutlåtande av docent Erkki Mennola. Den 9 januari 2007 och Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007 .) Medierna har gett fallet Sibbo stort utrymme, men vissa anmärkningsvärda faktorer har negligerats. Hit hör Kaikkonens skriftliga spörsmål (se Spörsmål till regeringen. Den 6 februari 2007), Mennolas senaste utåtanden och flera omständigheter som jag redogjort för på denna blogg. Inte ens Sipoon Sanomat, som offrat otaliga sidor på konflikten mellan Sibbo och Helsingfors, har uppmärksammat Mennolas analys av Myllyniemis rapport. Jag frågar mig om tidningarna är rädda för att gå miste om kampanjannonser eller om de är politiskt allt för beroende. Idkar medierna självcensur i fallet Sibbo? Radio Vega är det medium som varit alertast i fallet Sibbo. Märklig nog har inte ens föreningen För Sibbo, som på sin webbplats hårt kritiserat vissa centerministrar, lyft fram all relevant information.

Kommunstyrelsen i Sibbo kunde ha lobbat för att Myllyniemis rapport, som enligt styrelseordföranden inte tål kritisk granskning, skulle ha blivit belyst. Styrelsen har dock beslutit sig för att i offentligheten koncentrera sig på de juridiska aspekterna av Sibbofrågan. Sibboledningen gör säkert klokt i att agera diplomatiskt och utåt förlita sig på lagen, men politiker brukar ju ha journalistkontakter att tillgå för information som man inte vill ge ut i eget namn. Kanske har Sfp-politiker i maktens korridorer misstänkts eller beskyllts för att till medierna ha läkt information i samband med hemlighetsmakeriet kring Sibbofrågan, men att tipsa om information som finns allmänt tillgänligt på Internet är inte att läka.

Yle/ Itä-Uudenmaan uutiset berättar att sibboborna redan har lämnat in över 2500 anmärkningar mot "Helsingfors stads planerade gränsjustering". Man torde syfta på anmärkningar mot Myllyniemis förslag.

Dagens löjligaste nyhet kommer Yle Internet/ Mellannyland och Helsingin Sanomat med på kvällen: Yrkeshögskolorna Evtek och Stadia skall slås samman och få namnet Metropolia. Det låter lika intelligent som att döpå om Sibeliusakademin till Lordia. Enligt HS meddelar Metropolia att den skall vara "kansainväliset mittapuut täyttävä ja kilpailukykyinen metropolialueen erityistarpeisiin suunnattu innovaatioammattikorkeakoulu".

Spörsmål till regeringen. Den 6 februari 2007

"Sibboborna betalar notan" och "Glesbygd kan vara rikedom i metropolen" är rubriker i dagens Hufvudstadsblad. Hbl har tack vare Camilla Berggren äntligen börjat bevaka Sibbofrågan även från ett Östnyländskt perspektiv. Ur den förstnämnda artikeln framgår att "två högt meriterade professorer i juridik tackade nej till att göra den utredning som Pekka Myllyniemi sydde ihop på två månader." Detta är för mig helt ny information. Å andra sidan var det väl högst osannolikt att en högt meriterad professor skulle riskera sitt anseende genom att ta emot uppgiften som kommunindelningsutredare. Jag misstänker fortfarande att Myllyniemi var påtänkt långt innan han officiellt utnämndes till utredningsman.

Dagens Hbl har mera att bjuda på. I en insändare med rubriken "Sibbofrågan inte avgjord" skriver Jacob Söderman (sdp) att Eero Heinäluoma inte vill att en expeditionsministär besluter i Sibbofrågan. Han påpekar vidare att vi efter valet har en ny kommunminister, som "knappast prioriterar ett ärende som inletts så arrogant och vars juridiska bas är så osäker".

16:00
"Kansanedustaja Kaikkonen epäilee Sipoon alueliitoksen laillisuutta" är rubriken på dagens nyhet på Helsingin Sanomats webbplats. Riksdagsman Antti Kaikkonen (c) har idag lämnat in en ett skriftligt spörsmål till regeringen om Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo! "Jos kulloinkin omiin tarpeisiin sopivan alueen lohkaiseminen naapurikunnasta sallittaisiin Helsingin kaupungille, niin miten sama voitaisiin kieltää muilta kunnilta", säger Kaikkonen i Helsingin Sanomats notis. Frågan är hur ministrarna utan att göra sig jäviga skall kunna uttala sig om annekteringsplanernas laglighet. Å andra sidan har flera centerministerar redan uttalat sin åsikt i frågan. Så usel är oppositionspolitiken i Finland att ett spörsmål i Sibbofrågan måste komma från statsministerns och kommunministerns eget parti.

"Sibbo-spörsmål till regeringen" lyder rubriken på Yle Internet/ Östnyland. "Sibbobor vill delta i folkomröstningen" är rubriken på en notis som Yle Internyt/ Östnyland publiserade i morse. Minna Österholm (sfp) hävdar här att hela kommunreformen hotas av Helsingfors annekteringsplaner. (Yle benämner riksdagskandidaten Österman.) Lyssna även till ett audioklipp, där Eija Klaucke (c) säger att folk har missförstått Matti Vanhanens uttalanden i Sibbofrågan. "Sibbo röstar om annektering" är rubriken på ytterligare en notis på Yle Internet.

Ett pressmeddelande med spörsmålet har publicerats på För Sibbos webbplats. Jag citerar ur pressmeddelandet:

Hankkeen laillisuus on myös useiden asiantuntijalausuntojen valossa kyseenalainen. Myöskään hankkeen asiaperustelut eivät näytä kestävän kriittistä tarkastelua. Rajan siirron välttämättömyyttä ei ole osoitettu.
Valmistelua ovat kaiken aikaa leimanneet aiheettomasta ja jopa hämmentävästä kiirehtimisestä johtuvat kömmähdykset. Asiassa noudatettu menettely on horjuttanut kansalaisten luottamusta hallinnon laillisuuteen. ...

Salassa valmistellut valtaukset ja vihamieliset fuusiosuunnitelmat eivät kuulu kunnalliseen etikettiin.

I spörsmålet, som även finns på riksdagens webbplats, riktar Kaikkonen öppet kritik mot berörda ministrar från Kaikkonens eget parti genom att bl.a. säga att "Helsingin kaupungin viime juhannusviikolla käynnistämä kampanja Lounais-Sipoon liittämiseksi Helsinkiin sai tukea hallituksen taholta hämmästyttävän nopeasti ja kuten kunnallis- ja hallinto-oikeuden johtavat asiantuntijat ovat osoittaneet, kevein perustein." Jag citerar vidare ur spörsmålet:

Kritiikki ei kuitenkaan ole vaikuttanut hankkeen etenemiseen millään tavoin. Päinvastoin on jopa avattu keskustelu tämän poliittisesti ja periaatteellisesti tärkeän asian ratkaisemisesta toimitusministeriössä vastoin itsenäisyytemme aikana vakiintunutta vankkaa käytäntöä, ja tässäkin asiassa vastoin johtavien valtiosääntöoppineiden kantaa ja vastoin poliittisen vastuullisuuden periaatteita.

Syyksi oikaisuihin tarjotaan kiire. Mikä kiire? Mikäli kuntajaon muutokselle on esitettävissä pitävät lailliset perustelut, asia voidaan ratkaista huolellisesti itsehallinnon suojan edellyttämällä tavalla ja alueen asukkaita kuunnellen. Siksi onkin kysyttävä, millainen kiire oikeuttaa tasottomuuteen ja perusoikeuksien loukkaamiseen.

Spörsmålet avslutas med följande fråga, som regeringen enligt lagen bör besvara inom tre veckor:

Miksi ministeriö tyytyi keveään pikaselvitykseen asiassa, joka olisi vaatinut todella huolellista tutkimusta ja laajapohjaista asiantuntemusta,

ja jos kulloinkin omiin tarpeisiin sopivan alueen lohkaiseminen naapurikunnasta sallittaisiin Helsingin kaupungille, miten sama voitaisiin kieltää muilta kaupungeilta,

ja onko Sipoon liitosasia niin rutiininomainen asia päätettäväksi, että se voitaisiin ratkaista vieläpä vaalien jälkeisessä toimitusministeriössä?

I dagens Uudenmaan uutiset (regional TV), som sändes i TV2, ingick ett inslag om Veikko Lindell, som trycker tarrorna med texten "Tassarna bortfrån Sibbo". Programmet kan ses på Internet. Sibboinslaget börjar 7 minuter från sändningens början.

Christel Liljeström (sfp) har idag på sin blogg kommenterat Jussi Pajunens, Jan Vapaavuoris och Helsingfors respons - eller snarare avsaknad respons - på Sibbos inbjudan till diskussion om samarbete. Helsingforsledningen förefaller vara extremt arrogant och samarbetsovillig, men mig personligen inger ointresset för Sibbos initiativ till samarbete hopp. Det är osannolikt att Helsingfors eller Myllyniemis förslag förverkligas, vilket Helsingforsledningen torde inse.

Helsingfors kanske inte alls önskar att stadens marker bebyggs, ifall det aktuella området inte ansluts till staden. Detta kan stadens ledning dock inte medge innan statsrådet gjort sitt besllut. Ur Helsingfors synvinkel är det bättre att Sibbo bygger invid existerande centra och bevarar området närmast huvudstaden som grönområde, till användning och glädje för stadens invånare. I själva verket torde en del gröna i Helsingfors och Vanda ha stött en annektering för att man inte litar på att Sibbo kommer att lämna Storskogen obebyggd. Nu försöker Sibbo vara så väl centerministrarna som Helsingfors till lags, vilket närmast är en omöjlighet. Jag hoppas att Sibbo och speciellt Sfp har beredskap att trycka på bromsen, när kommunministern efter valet bytts ut. Å andra sidan är det en viktig läxa att notera att ett glesbebyggt, "outvecklat" område utan officiell status som naturskyddsområde är svårt att försvara, hur berättigat grönområdet än är.

21:30
Kimmo Oksanen har kommenterat Antti Kaikkonens spörsmål på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats. Blogginlägget har rubriken "Jos Sipoota liitettäisiin Helsinkiin...". Oksanen är han mycket dåligt insatt i frågan. Han har knappast läst Kaikkonens spörsmål.

Informationstillfällen. Den 5 februari 2007

Föreningen För Sibbo rf ordnar denna vecka tre informationstillfällen om utredningsmannens förslag till ny kommunindelning mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo. Samtliga tillställningar börjar kl 18. Tillställningarna är tvåspråkiga. Dagarna och platserna är följande:

Måndag den 5 februari i Zachrisbackens aula, Östersundom.

Tisdag den 6 februari på Widegården, Paipis.

Onsdag den 7 februari i Topelius-salen, Nickby.

Källa: För Sibbo.

"Rekordmånga anmärkningar" är en rubrik på Yle Internytt/ Östnyland, som berättar att redan 3000 anmärkningar lämnats in mot Myllyniemirapporten, fastän anmärkningstiden går ut först den 15 februari.

23:30
"Korpinen: Sipoon rakentaminen alentaisi asuntojen hintoja" är en rubrik på Helsingin Sanomats webbplats. Märkligt nog förefaller Pekka Korpinen nu förespråka det Nurmijärvifenomen, som han så starkt kritiserat. Månne han föreställer sig att lägre bostadspriser kunnde utgöra ett "särskilt vägande skäl" för en annektering?

Vapaavuoris miljögärning. Den 4 februari 2007

Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori har igår på sin blogg publicerat ett inlägg med rubriken "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko". Blogginlägget har noterats i en notis med rubriken "Jan Vapaavuori: Sipoo-liitos suuri ympäristöteko". Vapaavuori tar fasta på FN- rapporten om klimatförändring och skriver att "Yksittäinen kaupunki tai kaupunkiseutu voi kaikkein parhaiten vaikuttaa asiaan edistämällä eheää yhdyskuntarakennetta." Vidare skriver han:

Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen suurin ongelma on sen hajautuminen, jota ns. Nurmijärvi-ilmiö vastuuttomasti ruokkii. Järkevämpää ja vastuullisempaa olisi rakentaa lähemmäksi alueen keskusta, Helsinkiä.
...
Laajemmista rakentamattomista alueista, ja ennen kaikkea niistä, jotka sijaitsevat lähellä Helsinkiä, ylivoimaisesti suurin ja merkittävin on läntinen Sipoo. On paitsi kansantaloudellista haaskausta, ympäristön kannalta vastuuton teko jättää sitä rakentamatta.

Jag skall var politikst inkorrekt och medge att jag tvivlar på att de ökade koldioxidutsläppen har en avgörande temperaturhöjande effekt. Andra drivhusgaser och specieltt fullständigt okontrollerbara faktorer, av vilka solaktiviteten torde vara den viktigaste, har en betydligt starkare verkan. Effekterna förstärks dessutom av minskad reflektering eller ökad absorbering av solstrålning då en större markyta är snöfri. Jag skulle dock inte gå ut och kritisera FN-rapporten. Vetenskapsfilososofiskt är hypen kring klimatforskningen problematisk, men så länge den ökar miljömedvetenheten tjänar den ett gott och viktigt syfte. Även Romklubbens rapport från början av 1970-talet baserade sig på felaktiga, allt för pessimistiska kalkyler, men just därigenom kom rapporten att fungera som en nödvändig väckarklocka. Även om man bortser från eventuella temperaturförhöjande effekter, är det synnerligen angeläget att man minskar energikonsumtionen och satsar på energiforskning.

Syniskt kunde man konstatera att den som vill argumentera mot en annektering av sydvästra Sibbo absolut inte skall ifrågasätta klimatförändringen, för då får man medierna emot sig. Jag vill gardera mig genom att påpeka att jag trots att jag är en skeptiker (men inte syniker), betraktar mig som miljömedveten. Jag har aldrig ägt bil. Till jobbet åker jag metro, buss, spårvagn och cykel. Däremot övertygar inte Vapaavuoris plötsliga miljömedvetenhet, men man kan ju alltid hoppas att den är uppriktig.

Det torde vara uppenbert att det inte är miljökoncekvenserna som fått Vapaavuori att föreslå en annektering av sydvästra Sibbo. Månne inte Vapaavuoris blogginlägg närmast är att betraktas som ett sista desperat försök att vända opinionen genom att surfa på klimatvågen. Några juridiska grunder för en annektering erbjuder Vapaavuoris miljöargument inte. Miljöaspekterna har visserligen varit framme tidigare. Eftersom De Gröna har en stark ställning i Helsingfor, hade expansion österut varit otänkbar om man inte tagit hänsyn till de grönas strävan att bygga ut metron och grunda en nationalpark i Sibbo storskog.

Att De Gröna i Helsingfors har stött en ikorporering av sydvästra Sibbo betyder inte att inkorporeringen skulle vara bra för miljön. Åtminstone skulle den inte vara bra för miljön i sydvästra Sibbo och naturligvis skulle annekteringen inte förhindra en eventuell global miljökatastrof. En annektering skulle inte ens vara ett steg i rätt riktning. Med tanke på utsläppen av koldioxid vorde det ekologiskt att byta ut Helsingfors Energis mycket lönsamma kraftverk mot ett kärnkraftverk, men det finns naturligtvis andra miljöaspekter än koldioxidutsläpp. Helsingfors bör med tanke på miljön byggas tätare, men att staden är så glest bebyggd torde i hög grad beror på att staden, så länge lagen ställde olika krav på städer och landskommuner, kunde expandera på Helsinge landskommuns bekostnad. En annektering av sydvästra Sibbo skulle betyda att Helsingfors ytterligare kunde breda ut sig. Helsingfors planer för sydvästra Sibbo representerar inte "eheä yhteiskuntarakenne". Ju mera huvudstadsregionen breder ut sig, destu större blir avståndena innanför "metropolområdet".

Den som har åkt tåg västerut vet att områdena kring järnvägen till stor del är obebyggda. Detta gäller även områden kring järnvägsstationer i Esbo. Betraktar man huvudstadsregionen som en helhet, borde den nya bebyggelsen främst koncentreras till Esbo. När Vapaavuori kallar Helsingfors för "områdets centrum" handlar det om retorik. Sydvästra Sibbo ligger nära Helsingfors, men inte alls speciellt nära Helsingfors centrum. Arbetsplatserna finns i allt högre grad i Esbo och Vanda. Även jag pendlar till från Nordsjö till Aviapolis-området invid ring III i Vanda. Det är även skäl att notera att centerministrarna i Sibbofrågan inte alls är ute efter att motverka det av Vapaavuori påtalade Nurmijärvifenomenet. Snarare utgör Nurmijärvi för dem en förebild.

Även De Gröna i Vanda, med Timo Juurikkala i spetsen, har officellt stött en gränsjustering. Det betyder inte att de skule betrakta Helsinfors planer som speciellt miljövänliga. Jag citerar ur Juurikkalas blogg:

Sipoonkorven säilyminen suurena yhtenäisenä metsäalueena aivan pääkaupunkiseudun kupeessa aina 2000-luvulle saakka on suuri ihme. Tulevat sukupolvet kiittävät nykypäättäjien kaukonäköisyyttä, jos kansallispuisto nyt saadaan aikaan! (21.12.2006)

Helsingin valtausyritykset Sipoon alueelle muodostavat kuitenkin vakavan uhkan Sipoonkorvelle: pääkaupunki omistaa Porvoonväylän pohjoispuolella runsaasti maata, joka on Sipoon kaavoissa virkistysaluetta. Nämä maat ovat suurelta osin tulevaa (?) kansallispuistoaluetta, ja vaarana on, että Helsinki havittelee niiden rakentamista.
Sipoonkorven suojelemista tärkeänä pitävän ihmisen on hieman vaikea suhtautua tilanteeseen, sillä Sipoon kunnan tuoreet "hätäsuunnitelmat" asutuksen lisäämiseksi ovat nekin uhka luonnonsuojelulle. Sipootakaan ei siis voi ilman varauksia puolustaa! (10.12.2006)

Tänään julkistettu selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti on pettymys: toteutuessaan esitetynlainen rajansiirto uhkaa vakavasti Sipoonkorven arvokkaita metsäalueita. (30.11.2006)

Helsinki on luvannut säästää Sipoonkorven tärkeät luontoalueet, mutta kovin suurta luottamusta en pääkaupunkia kohtaan enää tunne. Samoissa neuvottelupöydissä on istuttu kuluneen kevään ja alkukesän aikana taajaan, mutta eteläiset "ystävämme" eivät ole hiiskuneet sanallakaan suunnitelmistaan. Valmistelu on ollut järjettömän salakähmäistä.
Suurin vaara tässä Helsingin yhteistyökyvyn puutteessa on se, että yhdyskuntarakennetta kehitetään jatkossa haulikkomaisesti. Epäilen, että naapurit ryhtyvät ajamaan itäsuuntaa äärimmäisen kovalla tahdilla, jolloin muun muassa Kivistö ja Kehärata ovat vaarassa jäädä jalkoihin.
Koko seutua pitäisi kuitenkin ajatella kokonaisuutena ja avata uusia alueita järkevässä järjestyksessä. (23.6.2006)

Eilen ympäristöjärjestöt tekivät vihdoin aloitteen Sipoonkorven kansallispuistosta. Erittäin kannatettava asia.
Sinänsä on melkoinen ihme, että näin lähellä pääkaupunkia on noin hyvin säilynyt suuri metsäalue. Kansallispuisto-statuksella Sipoonkorven luontoarvot saataisiin kaikkein varmimmin turvattua, muun muassa Helsingin aggressiivisia kasvuhaluja vastaan (23.3.2006)

Pääkaupunkiseudun kaupunkien rajatarkistuskeskustelussa on jälleen noussut esiin Helsingin halut "vallata" ainakin läntiset osat Sipoosta. Etenkin ylipormestari Jussi Pajunen on kunnostautunut tässä lajissa.
Helsinki omistaa maata Sipoonkorvessa, ja ilmeisesti Pajusen ajatuksena on rakentaa erilaisia satelliittilähiöitä ympäri metsää.
Ajatus on huono - pääkaupunkiseudulta löytyy jo valmiiden ratojen ja etenkin tulevan Marjaradan ja Länsimetron varrelta paljon soveliaampia paikkoja uudelle asuntorakentamiselle. (31.1.2006)

De Gröna i Vanda har stött Helsingfors annekteringförslag av rent taktiska skäl. De Gröna i Helsingfors har kanske låtit sig luras, men De Gröna i Vanda förefaller snarare ha lurat Helsingfors. De Gröna finner inte Helsingfors planer speciellt ekologiska. Ännu mindre gör miljöorganisationerna det. I sin anmärkning mot Helsingfors förslag från den 21 juni har Nylands miljöskyddsdistrikt enstydigt, på ekologiska grunder starkt kritiserat Helsingfors förslag. Så länge HELI-banan inte förverkligats bör bebyggelsen i Sibbo koncentreras till existerande centra och järnvägsförbindelsen mellan Kervo och Nickby.

12:00
Yle Internytt har i en notis med rubriken "Vapaavuori gör Sibbo till miljöfråga" noterat Vapavuoris blogginlägg.

Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt på sitt möte senaste tisdag att föreslå för fullmäktige att kommunen upprepar sitt utlåtande från den 21 november 2006 om Helsingfors förslag till ändring av kommunindelning. Sibbo kommun har av länsstyrelsen meddelats att fullmäktige bör ta ställning till kommunens utlåtande. Utlåtandet finns på Internet, även på finska.

I morgon måndag den 5 februari kl. 18 ordnar För Sibbo r.f. Zachrisbackens aula en informationskväll om kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag till ny kommunindelning och folkomröstningen om förslaget. Källa: För Sibbo.

Skrämseltaktik. Den 3 februari 2007

Helsingin Sanomat har frågat partiordförandena om de anser att ett skilt "metropolprogram" behövs i nästa regering och om de tycker att det behövs en egen minister för att att sköta Helsingforsregionens ärenden. Tidningen redogör för ordförandenas svar under rubriken "Puolueiden puheenjohtajat haluavat Helsingin seudun hallitusohjelmaan". För en tid sedan föreslog Eero Heinäluomas specialmedarbetare Hannu Juohki att det behövs en Helsingforsminister som sköter om sköter "metropolområdet". Till metropoministerns uppgifter skulle enligt Jouhki även höra samarbete med andra "metropoler" så som Stockholm, Tallin och Sankt Petersburg. (Se Besvär till Högsta förvaltningsdomstolen. Den 15 januari 2007.) Förslaget lyftes fram i Helsingin Sanomat den 14 januari under rubriken "Hannu Jouhki haluaa ministerin hoitamaan metropoliasioita", men på sin webbplats hade Jouhki under rubriken "Helsinki on suomalaisten ainoa pääkaupunki" föreslagit en Helsingforsminister redan i november.

Förslaget på en en Helsingforsminister har kritiserats av flera Helsingforspolitiker. På sin blogg skrev stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori den 9 december under rubriken "Helsinki-ministeri?" följande:

Esitys kuulostaa lähtökohtaisesti hyvältä. Vihdoinkin joku ymmärtää maan pääkaupunkia. Vihdoinkin saataisiin joku, joka myös pitäisi huolta Helsingin asiasta. Esitys kuitenkin kuulostaa paremmalta kuin mitä se oikeasti on. Vannoutuneena Helsingin puolestapuhujana olen kovasti epäileväinen. Itse asiassa en kannata esitystä. Minusta se on populistinen, kapeakatseinen, keinotekoinen ja väärä. Toteutuessaan se voisi jopa toimia Helsinkiä vastaan.

Nu har Heinäluoma enligt Helsingin Sanomat försiktigt ställt sig bakom förslaget på en Helsingforsminister. Å andra sidan säger han att även kommunministern kunde sköta Helsingfors ärenden.

Ur Sibbos synvinkel är frågan om ett "metropolprogram" betydelsefullt, emedan metropolpolitiken och det av kommunministern stödda metropolsamarbetet hittills främst har handlat om att pressa fram ställningstaganden som stöder Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo. Helsingfors har utnyttjat i samband med kommun- och servicestrukturreformen utnyttjat sin starka ställning i Nylands förbund och Delegationen för huvudstadsregionen för att driva sin utvidgning till Sibbo. Jag har på denna blogg hävdat att förslaget att slå samman Nylands förbund och Östra Nylands förbund åtminstone delvis handlar om att ge Helsingfors kontroll över stadens markegendom i sydvästra Sibbo. (Se Initiativ till ändring av landskapsindelning. Den 21 januari 2007.) Påståendet låter kanske orimligt, men det får stöd av Jan Vapaavuoris anförande den 25 oktober 2005 vid samarbetsmötet för huvudstadregionen (den utvidgade delegationen för huvudstadsregionen):

Helsingin metropolialue on viimeisten vuosikymmenten aikana levinnyt luontevasti niin pohjoiseen kuin länteen. Saman logiikan on pakko toimia myös Helsingin niemeltä itään päin. On täysin mahdotonta ajatella, että Sipoo ja varsinkaan sen läntiset osat eivät tulisi jatkossa elimellisesti olemaan osa alueen urbaania yhdyskuntarakennetta. Pahoin pelkään, ettei esillä ollut Uudenmaan liiton ja Itä-Uudenmaan liiton yhdistäminen, ole tältä osin riittävä toimenpide.

Socialdemokraterna vill ge staten större kontroll över huvdstadsregionen, men Samlingspartiet, som i Helsingfors, i Delegationen för huvudstadsregionen och i Nylands förbund har en ledande ställning, vill inte ge bort makten. Endast då det gäller att slå samman de nyländska lanskapsförbunden och inkorporera sydvästra Sibbo vill man att staten skall utöva makt i strid med den kommunala självstyrelsen.

Kommun- och servicestrukturreformen ger staten möjlighet att tvångssammanslå kommuner som inte frivilligt samarbetar. Samtidigt som Helsingfors har förespråkat att sydvästra Sibbo skall anslutas till "huvustadsregionen" eller Helsingfors, har Samlingspartiet i Helsingfors och Helsingfors stads samlingspartistiska ledning tagit ställning för en sammanslagning av städerna i Huvudstadsregionen. Detta har varit ett effektivt sätt att få de övriga SAD-kommunerna att "samarbeta" och i gemensamma ställningstaganden ställa sig bakom Helsingfors östexpansion. (Se Initiativ till ändring av landskapsindelning. Den 21 januari 2007.) Det är väl klart att trycket på grannstäderna skulle minska, om Helsingfors fick nya områden att breda ut sin bebyggelse på i Sibbo. I sitt anförande om kommun- och servicestrukturreformen "Pääkaupunkiseutu ja historiallinen kuntauudistus" vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 11 januari 2006 sade Vapaavuri följande:

Olen itse vakuuttunut siitä, että järkevintä olisi yhdistää Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja läntiset osat Sipoosta uudeksi suurkaupungiksi. Tämä olisi selvästi selkein ja yksinkertaisin tapa varmistaa seudullisesti kokonaisvaltainen, yhdyskuntarakenteen ja kansainvälisen kilpailukyvyn kannalta tarkoituksenmukainen päätöksenteko.

Vapaavuori medgav i sitt anförande att han tidigare ifrågasatt en sammanslagning. Vad fick honom att så radikalt ändra åsikt och ställa sig bakom en åsikt som tidigare närmast företrätts av enskilda socialdemokrater och gröna? I samma anförande sade Vapaavuori att "Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistämisestä ei jostakin syystä tulisi mitään." Man kan fråga sig om stödet för an sammanslagning av SAD-området till en enda administrativ kommun är en uppriktig politisk linje eller bara ett uttryck för en skrämseltaktik. Av Jan Vapaavuoris ställningstagande i en artikel med rubriken "Kuntaliitoksia, alueliitoksia, seutuhallintoa vai yhteistyötä?" i Helsingin Uutiset den 11 maj 2005 torde framgå att förslaget till en sammanslagning inte handlar om en uppriktig åsikt:

Aikakautemme haasteet pääkaupunkiseudulla on ratkaistavissa yhteistyön kautta, mikä erilaisista ratkaisumalleista on vähiten dramaattisin ja vähiten ristiriitoja herättävä. Linjan hyvänä puolena on myös se, ettei se vaadi valtiovallan väliintuloa, vaan perustuu kuntien omiin päätöksiin. Kuntarajoja ei tarvitse muuttaa eikä uusia hallinnontasoja pystyttää, jos alueen kaupungit pystyvät tiivistämään yhteistoimintaansa tavalla, joka luo ratkaisuja yhteisiin murheisiin. Tämä vaatii itse kultakin kaupungilta paljon, ennen kaikkea kykyä nousta omien, usein lyhytnäköisten intressien yläpuolelle sekä halua ja kykyä oppia ajattelemaan seudullisesti. Valtiovalta puolestaan edistää asiaa parhaiten antamalla tälle työlle omalta osaltaan työrauhan.

Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007

"Kandidater mot inkorporering och uran" är en rubrik på Yle Internet / Östnyland. Även på Rundradion har man räknat ut understödet eller motsåndet mot en annektering bland riksdagskandidater i Nylands och Helsingfors valkräts. Siffrorna stämmer överens med de siffror som jag räknatut och redogjorde för på gårdagens blogginlägg. Det skulle vara intressant att veta vad kandidater i andra valkrätsar anser i Sibbofrågan, men de har inte blivit tillfrågade av Yle.

Även Erkki Tuomioja (sdp) har svarat på frågorna på Yles valmaskin. Vad jag observerat är han den enda socialdemokratiska ministern som på valmaskinen tagit ställning i Sibbofrågan. Även tre centerministrar har tagit ställning i frågan i samband med Yles valmaskin. (Se Ställningstaganden på Yles valmaskin. Den 1 februari 2007.) Angående påståendet att "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo" är utrikesminister "delvis av samma åsikt". Tuomioja har gett frågan den nästlägsta möjliga prioriteten, och betraktar frågan alltså som mindre viktig, men säger i sin kommentar "Tämä ei ole tärkeätä vain asuntorakentamisen kannalta vaan myös yhdyskuntarakenteen eheyttämisen vuoksi."

Jag är smått överraskad och förbryllad över Tuomiojas svar. En utvidgning av Helsingfors österut skulle snarare öka splittringen av samhällsstrukturen, men yhdyskuntarakenteen eheyttämisen är ett mångtydigt begrepp. Vad Tuomioja kanske syftar på är att det är bättre att bygga tätt nära Helsingfors än glest längre ifrån huvudstaden. Sydvästra Sibbo ligger visserligen nära Helsingfors stads östgräns, men arbetsplatserna ligger inte i östra Helsingfors. På sin höjd kunde en utvidgning av Helsingfors till Sibbo minska på utflyttningen från Helsingfors och motverka det så kallade Nurmijärvifenomenet. Matti Vanhanens "tomtkrig", vars första steg är Sibbo, är dock snarare ämnat att öka urban sprawl.

De kandidater som kryssat för att de är "delvis av samma åsikt" i Sibbofrågan och därmed förefaller att anse att "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo" stöder inte nödvändigtvis en annektering. Pekka Haavisto (c) är "delvis av samma åsikt", men säger "Kyllä, Sipoon pitää olla osa laajemman pääkaupunkiseudun suunnittelua. Se voitaisiin kuitenkin tehdä esim. YTV:n kautta ja kaavoitusyhteistyönä. Vierastan Helsingin sarvikuonopolitiikkaa Sipoon suuntaan." Påståendet som kandidaterna tagit ställning till lyder i sin helhet "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion." På finska lyder påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." Det finns en viss betydelseskillnad mellan den finska och den svenska versionen, men även de som läst påståendet på finska kan ha förstått det på lite olika sätt.

Yle håller sig naturligtvis förutom med en valmaskin även med en valblogg. Valbloggen heter "Olli Ainolan vaaliblogi" och skrivs alltså av Olli Ainola. Redan den 24 januari skrev Ainola ett blogginlägg om Sibbofrågan. Rubriken är "Kaataako Sdp rajansiirron?"

Ondsagens ledarartikel i Helsingin Uutiset och Vantaan Sanomat handlar om förseningen av regeringens beslutet i Sibbofrågan. Rubriken är "Uskomatonta hutilointia". Ledarskribenten sparar inte på orden, utan talar om "dramatiska dimensioner" och kallar projektet att utvidga Helsingfors österut för "hallituksen ykköshanke". Kritiken mot tjänstememännen vid inrikesministeriet och länsstyrelsen är hård: "on oikeutettua kysyä todella painokkaasti, millaista hallintokulttuuria kyseiset virheet edustavat." Ledarskribenten ifrågasätter även tjänstenmännens arbetsmoral. Det torde finnas en mycket enkel förklaring till tjänstemännens "otroliga miss". För en vecka sedan gav Helsingin Uutiset själv förklaringen i en artikel med rubriken "Ministeriö hutiloi Sipoonasiakirjat 'sinne päin'". Tidningen citerar Cay Sevón:

– Kysymys oli ajasta. Teksti haluttiin saada nopeasti eteenpäin. Ajateltiin, että pannaan kartta perässä. – Koko aikataulu on ollut sellainen, että olisi ollut ihme, jos se olisi pitänyt

Den fullständiga svenska versionen av Myllyniemis rapport fanns till hands genast som den var klar. Visst kan man klaga på förvaltningskulturen i fallet Sibbo, men det är främst Helsingfors, kommunindelningsutredaren och centerministrarna som i det högt uppskruvade tempot gjort sig skyldiga till otroliga tabbar. Man frågar sig varför det har varit så bråttom.

Några akuta problem skulle en annektering av sydvästra Sibbo inte lösa. Brådskan har andra orsaker än att det är bråttom att förverkliga en utvidgning. Istället har brådskan i första hand berott på att den nuvarande regeringen vill ta ställning till förslagen om en gränsjustering. Frågan är varför den sittande regeringen nödvändigtvis skall avgöra Sibbofrågan. Det behöver inte finnas en enda orsak till brådskan att lösa Sibbofrågan, men det är klart att det är Centern och inte socialdemokraterna som drivit på. Även Helsingfors har haft bråttom, vilket torde bero på att staden, för att citera Jan Vapaavuori, har en "once in a lifetime chance, en engångschans att få statsrådets stöd". (Se Bråttom. Den 8 augusti 2006.) Efter regeringsskiftet är ett beslut om en annektering inte sannolikt, såvida Matti Vanhanen och Hannes Manninen inte sitter kvar på sina nuvarande taburetter. En annektering var inte heller sannolik för ett år seda. I Helsingin Uutiset skrev ledarskribenten den 6 december:

Vielä vuosi sitten ajatusta pidettiin lähinnä teoreettisena. Ajatuksia heiteltiin haaveenomaisena, kun pääkaupunkiseudun tulevaisuutta mietittiin. Hyvin harva uskalsi veikata, että hanke voitaisiin saada todeksi näin nopeasti.

Varför fick Helsingfors stad centerministrarna att inte bara stöda en annektering utan även med stor risktagning påskynda ett beslut i frågan? Det behöver inte finnas ett enda enkelt svar på frågan, men det förefaller uppenbart att centerministrarna har varit pressade. En orsak till att Centern varit pressad torde vara kommun- och servicestrukturreformen. En annan orsak till pressen torde vara de dåliga relationerna mellan Helsingfors och staten. (Se Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007.) Genom att ta ställning för ett bevarande av Malms flygfält i konflikt med Helsingfors och statens överenskommelse, torde Vanhanen ytterligare ha försämrat relationerna. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.) Genom sina ställningstaganden för Malm friade Vanhanen till Helsingforsväljarna, men fick Helsingforspolitikerna och stadens ledning emot sig. Det är svårt att sitta kvar som statsminister om man har dåliga relationer till Helsingfors stad.

Att relationerna mellan statsministern och Helsingfors varit spända framgår ur stadsstyrelsemedlem Jouko Malinens anförande "Onpa Vanhasella otsaa!" från den 9 mars 2005:

Pääministeri Vanhanen on viime päivinä esiintynyt harvinaisen uhmakkaasti pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyön edistämiseksi liikenne- ja kaavoituspolitiikassa. Asuntorakentamiseen pitäisi saada vauhtia - vapaaehtoisesti tai pakolla. Erityisesti pientalojen rakentaminen on pääministerin toivelistalla. Näihin asioihin pitää 14 Helsingin seudun kunnan saada pikaisesti yhteistyössä ratkaisuja tai Vanhanen päästää kuntaministeri Mannisen (kesk) irti ja sitten alkavat pakkotoimet lainsäädännön muodossa.
...
Sanoisin kuitenkin, että onpa Vanhasella otsaa - juuri eilen hän vaati Helsingin ja sen ympäristökuntien pientalorakentamiseen vauhtia. Toisaalta vasta muutama viikko sitten hän puuttui julkisesti Helsingin kaavoitukseen Malmin lentokentän osalta, jonne Helsinki on reilu vuosi sitten hyväksynyt yleiskaavan ja on parhaillaan kaavoittamassa uudenlaista tiivistä pientaloasutusta!
Helsingin osalta Matti Vanhaselta unohtui pääministerin vastuullinen rooli ja hän tuli julkisuuteen Malmin kentän rakentamisasiassa ’siltarumpupolitiikkaa harjoittavana kepupolitiikkona’. Keskustapoliitikkona Vanhasen on aina vaikeaa aidosti kannatta mitään Helsingin kehitystä edistäviä asioita.

Ställningstaganden på Yles valmaskin. Den 1 februari 2007

"Biskopen kritiserar Myllyniemirapporten" är rubriken på en notis på Yle Intenet /Östnyland! Lyssna ljudklipp av Intervjun med Gustav Björkstrand. Jag citerar Yle Internet:

Biskop Gustav Björkstrand förundrar sig över att utredningsmannen Pekka Myllyniemi inte har beaktat församlingsstrukturen i sin utredning av gränsjusteringen mellan Helsingfors och Sibbo.

Yle har idag öppnat sin valmaskin. Ett av påståendena som riksdagskandidaterna tar ställning till lyder "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion." Av de 256 kandidater i Nylandsvalkräts som idag före 18:00 besvarat frågorna är 144 eller 56 % "helt av annan åsikt", 67 eller 26 % är "delvis av annan åsikt", 33 eller 13 % "delvis av samma åsikt" och 6 eller 2 % "helt av samma åsikt". Övriga 6 kandidater har kryssat för "vet ej". Helt eller delvis av annan åsikt är alltså 82 %, medan 15 % är helt eller delvis av samma åsikt. Matti Vanhanen (c) är "delvis av samma åsikt". Hans prioritering av frågan är mitt emellan "viktig" och "inte viktig". Vanhanen motivering lyder "Seudulla tarvitaan runsaasti lisää tonttimaata ja kaikki todelliset keinot tässä onnistumiseksi on voitava pitää käytössä. Asumisen hinta on noussut liian korkeaksi ja yhteiskunnan on vastattava tonttimaan riittävydestä."

Bland de kandidater som är helt av annan åsikt än att Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo noterar jag Jyrki Kasvi (grön), Heidi Hautala (grön), Terho Pursiainen (grön), Merikukka Forsius (grön), Arja Alho (sdp), Risto Kuisma (sdp), Marjo Matikainen-Kallström (saml) och Jouko Jääskeläinen (kd). Alla Sfp-kandidater är "helt av annan åsikt".

Endast delvis av annan åsikt är Maarit Feldt-Ranta (sdp), som ger motiveringen "Utvecklandet av huvudstadsregionen är viktigt, dock inte så att Helsingfors som större kunde ta sig rätten att diktera hur det sker. Samarbete är bästa metod för regionutveckling - gäller både för Sibbo och Helsingfors." Feldt-Ranta ger frågan medelhög prioritet. Med tanke på Feldt-Rantas position som partisekreterare i SDP väger dock hennes avvikande åsikt tungt jämfört med de flesta andra kandidateras åsikter i frågan. Delvis av annan åsikt är även Claes Andersson (vf), som ger följande motivering: "De metoder för tvångsinkorporering som använts är helt oacceptabla. Man bör sträva efter en lösning som tlllfredsställer både Sibbo och Helsingfors behov av tomtmark för att bygga bostäder (framför allt hyres-) till ett rimligt pris."

Delvis av annan åsikt är kanske mera överraskande Vandapolitikerna Kimmo Kiljunen (sdp) Timo Juurikkala (grön). Kiljunen, som är riksdagsledamot och som var stadsfullmäktigeordförande fram till årskiftet, ger följande motivering: "pääkaupunkiseudun yhteistyön tavoitteena oli kuntien välisten rajojen madaltaminen. aluevaihdoksia vaadittaessa rajojen merkitys on kasvanut ja se on tarpeettomasti tulehduttanut yhteistyöilmapiiriä." Juurikkalas motivering lyder "Ei se oikeutettua ole. Laajeneminen olisi itäsuunnalla ajankohtaista joskus vuoden 2020 jälkeen, kun nykyisten ratojen ja Länsimetron varret on rakennettu täyteen - jos silloin vielä on sellainen meininki, että edelleen lisää väkeä pakkautuu pk-seudulle!" Även kulturminister Tanja Saarela är delvis av annan åsikt. Hennes motivering lyder "Asia on edelleen auki. Periaatteellisesti kuntien välinen yhteistyö olisi parempi toimintatapa."

Bland de kandidater som kryssat för att de "vet ej" noterar jag justitieminister Leena Luhtanen och (sdp) och Eero Lankia (c). Luhtanen säger "en ota minkääänlaista kantaa itse kysymykseen". Lankias motivering Lyder: "En tiedä tarvitseeko pääkaupunki naapurien maata, omaakin on paljon rakentamatta. Helsingin seutu (ml. Sipoo) tarvitsee lisää väljää asuirakentamista." De två kandidater som tydligast är för en annektering av sydvästra Sibbo är Matti Viialainen (sdp) och Tapani Mäkinen (saml), som är ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse.

Endast kandidater från Nylands och Helsingfors valkräts har tagit ställning till Helsingfors utvidgning. Yle redogjorde bl.a. på sina valsidor för motsvarande siffror för en vecka sedan, då 177 kandidater från Nyland och 115 kandidater från Helsingfors hade besvarat frågorna. Procentuellt sett har är siffrorna praktiskt taget oförändrade.

Av de 183 Helsingforskandidater som besvarat frågorna på Yles valmaskin svarar nu 49 eller 27 % att de är "helt av annan åsikt", 34 eller 19 % har svarat att de är "delvis av annan åsikt", 51 eller 28 % har svarat att de är "delvis av samma åsikt" och 43 eller 23 % är har svarat att de är "helt av samma åsikt", medan 3 inte vet eller inte tar ställning. Sammanlagt är alltså 45 % helt eller delvis av annan åsikt angående påståendet att Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Jacob Söderman hör till dem som är helt av annan åsikt. Delvis av annan åsikt är Merja Vanhanen (c), som ironiskt noterar att "Oikeutettua.... tuolla periaatteella seuraava laajenemissuunta voikin sitten olla mikä tahansa." Mari Kiviniemi (c) är delvis av samma åsikt. Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen har överhuvudtaget inte kryssat för något alternativ på frågan om Helsingfors östutvidgning. Eero Heinäluoma har kryssat för alternativet "vet ej", men ger motiveringen "Valtioneuvoston jäsenenä en voi ottaa asiaan kantaa ennakkoon." Kanske någonting för centerministrarna att begrunda.