Även Erkki Tuomioja (sdp) har svarat på frågorna på Yles valmaskin. Vad jag observerat är han den enda socialdemokratiska ministern som på valmaskinen tagit ställning i Sibbofrågan. Även tre centerministrar har tagit ställning i frågan i samband med Yles valmaskin. (Se Ställningstaganden på Yles valmaskin. Den 1 februari 2007.) Angående påståendet att "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo" är utrikesminister "delvis av samma åsikt". Tuomioja har gett frågan den nästlägsta möjliga prioriteten, och betraktar frågan alltså som mindre viktig, men säger i sin kommentar "Tämä ei ole tärkeätä vain asuntorakentamisen kannalta vaan myös yhdyskuntarakenteen eheyttämisen vuoksi."
Jag är smått överraskad och förbryllad över Tuomiojas svar. En utvidgning av Helsingfors österut skulle snarare öka splittringen av samhällsstrukturen, men yhdyskuntarakenteen eheyttämisen är ett mångtydigt begrepp. Vad Tuomioja kanske syftar på är att det är bättre att bygga tätt nära Helsingfors än glest längre ifrån huvudstaden. Sydvästra Sibbo ligger visserligen nära Helsingfors stads östgräns, men arbetsplatserna ligger inte i östra Helsingfors. På sin höjd kunde en utvidgning av Helsingfors till Sibbo minska på utflyttningen från Helsingfors och motverka det så kallade Nurmijärvifenomenet. Matti Vanhanens "tomtkrig", vars första steg är Sibbo, är dock snarare ämnat att öka urban sprawl.
De kandidater som kryssat för att de är "delvis av samma åsikt" i Sibbofrågan och därmed förefaller att anse att "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo" stöder inte nödvändigtvis en annektering. Pekka Haavisto (c) är "delvis av samma åsikt", men säger "Kyllä, Sipoon pitää olla osa laajemman pääkaupunkiseudun suunnittelua. Se voitaisiin kuitenkin tehdä esim. YTV:n kautta ja kaavoitusyhteistyönä. Vierastan Helsingin sarvikuonopolitiikkaa Sipoon suuntaan." Påståendet som kandidaterna tagit ställning till lyder i sin helhet "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion." På finska lyder påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." Det finns en viss betydelseskillnad mellan den finska och den svenska versionen, men även de som läst påståendet på finska kan ha förstått det på lite olika sätt.
Yle håller sig naturligtvis förutom med en valmaskin även med en valblogg. Valbloggen heter "Olli Ainolan vaaliblogi" och skrivs alltså av Olli Ainola. Redan den 24 januari skrev Ainola ett blogginlägg om Sibbofrågan. Rubriken är "Kaataako Sdp rajansiirron?"
Ondsagens ledarartikel i Helsingin Uutiset och Vantaan Sanomat handlar om förseningen av regeringens beslutet i Sibbofrågan. Rubriken är "Uskomatonta hutilointia". Ledarskribenten sparar inte på orden, utan talar om "dramatiska dimensioner" och kallar projektet att utvidga Helsingfors österut för "hallituksen ykköshanke". Kritiken mot tjänstememännen vid inrikesministeriet och länsstyrelsen är hård: "on oikeutettua kysyä todella painokkaasti, millaista hallintokulttuuria kyseiset virheet edustavat." Ledarskribenten ifrågasätter även tjänstenmännens arbetsmoral. Det torde finnas en mycket enkel förklaring till tjänstemännens "otroliga miss". För en vecka sedan gav Helsingin Uutiset själv förklaringen i en artikel med rubriken "Ministeriö hutiloi Sipoonasiakirjat 'sinne päin'". Tidningen citerar Cay Sevón:
– Kysymys oli ajasta. Teksti haluttiin saada nopeasti eteenpäin. Ajateltiin, että pannaan kartta perässä. – Koko aikataulu on ollut sellainen, että olisi ollut ihme, jos se olisi pitänyt
Den fullständiga svenska versionen av Myllyniemis rapport fanns till hands genast som den var klar. Visst kan man klaga på förvaltningskulturen i fallet Sibbo, men det är främst Helsingfors, kommunindelningsutredaren och centerministrarna som i det högt uppskruvade tempot gjort sig skyldiga till otroliga tabbar. Man frågar sig varför det har varit så bråttom.
Några akuta problem skulle en annektering av sydvästra Sibbo inte lösa. Brådskan har andra orsaker än att det är bråttom att förverkliga en utvidgning. Istället har brådskan i första hand berott på att den nuvarande regeringen vill ta ställning till förslagen om en gränsjustering. Frågan är varför den sittande regeringen nödvändigtvis skall avgöra Sibbofrågan. Det behöver inte finnas en enda orsak till brådskan att lösa Sibbofrågan, men det är klart att det är Centern och inte socialdemokraterna som drivit på. Även Helsingfors har haft bråttom, vilket torde bero på att staden, för att citera Jan Vapaavuori, har en "once in a lifetime chance, en engångschans att få statsrådets stöd". (Se Bråttom. Den 8 augusti 2006.) Efter regeringsskiftet är ett beslut om en annektering inte sannolikt, såvida Matti Vanhanen och Hannes Manninen inte sitter kvar på sina nuvarande taburetter. En annektering var inte heller sannolik för ett år seda. I Helsingin Uutiset skrev ledarskribenten den 6 december:
Vielä vuosi sitten ajatusta pidettiin lähinnä teoreettisena. Ajatuksia heiteltiin haaveenomaisena, kun pääkaupunkiseudun tulevaisuutta mietittiin. Hyvin harva uskalsi veikata, että hanke voitaisiin saada todeksi näin nopeasti.
Varför fick Helsingfors stad centerministrarna att inte bara stöda en annektering utan även med stor risktagning påskynda ett beslut i frågan? Det behöver inte finnas ett enda enkelt svar på frågan, men det förefaller uppenbart att centerministrarna har varit pressade. En orsak till att Centern varit pressad torde vara kommun- och servicestrukturreformen. En annan orsak till pressen torde vara de dåliga relationerna mellan Helsingfors och staten. (Se Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007.) Genom att ta ställning för ett bevarande av Malms flygfält i konflikt med Helsingfors och statens överenskommelse, torde Vanhanen ytterligare ha försämrat relationerna. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.) Genom sina ställningstaganden för Malm friade Vanhanen till Helsingforsväljarna, men fick Helsingforspolitikerna och stadens ledning emot sig. Det är svårt att sitta kvar som statsminister om man har dåliga relationer till Helsingfors stad.
Att relationerna mellan statsministern och Helsingfors varit spända framgår ur stadsstyrelsemedlem Jouko Malinens anförande "Onpa Vanhasella otsaa!" från den 9 mars 2005:
Pääministeri Vanhanen on viime päivinä esiintynyt harvinaisen uhmakkaasti pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyön edistämiseksi liikenne- ja kaavoituspolitiikassa. Asuntorakentamiseen pitäisi saada vauhtia - vapaaehtoisesti tai pakolla. Erityisesti pientalojen rakentaminen on pääministerin toivelistalla. Näihin asioihin pitää 14 Helsingin seudun kunnan saada pikaisesti yhteistyössä ratkaisuja tai Vanhanen päästää kuntaministeri Mannisen (kesk) irti ja sitten alkavat pakkotoimet lainsäädännön muodossa.
...
Sanoisin kuitenkin, että onpa Vanhasella otsaa - juuri eilen hän vaati Helsingin ja sen ympäristökuntien pientalorakentamiseen vauhtia. Toisaalta vasta muutama viikko sitten hän puuttui julkisesti Helsingin kaavoitukseen Malmin lentokentän osalta, jonne Helsinki on reilu vuosi sitten hyväksynyt yleiskaavan ja on parhaillaan kaavoittamassa uudenlaista tiivistä pientaloasutusta!
Helsingin osalta Matti Vanhaselta unohtui pääministerin vastuullinen rooli ja hän tuli julkisuuteen Malmin kentän rakentamisasiassa ’siltarumpupolitiikkaa harjoittavana kepupolitiikkona’. Keskustapoliitikkona Vanhasen on aina vaikeaa aidosti kannatta mitään Helsingin kehitystä edistäviä asioita.
...
Sanoisin kuitenkin, että onpa Vanhasella otsaa - juuri eilen hän vaati Helsingin ja sen ympäristökuntien pientalorakentamiseen vauhtia. Toisaalta vasta muutama viikko sitten hän puuttui julkisesti Helsingin kaavoitukseen Malmin lentokentän osalta, jonne Helsinki on reilu vuosi sitten hyväksynyt yleiskaavan ja on parhaillaan kaavoittamassa uudenlaista tiivistä pientaloasutusta!
Helsingin osalta Matti Vanhaselta unohtui pääministerin vastuullinen rooli ja hän tuli julkisuuteen Malmin kentän rakentamisasiassa ’siltarumpupolitiikkaa harjoittavana kepupolitiikkona’. Keskustapoliitikkona Vanhasen on aina vaikeaa aidosti kannatta mitään Helsingin kehitystä edistäviä asioita.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar