Enögt perspektiv. Den 1 maj 2007

Huvudnyheten på första sidan i dagens Borgåblad har rubriken "Helsingfors skärper tonen mot Sibbo". På sida 4 finns den egentliga artikeln under rubriken "Jordupplag, flygfält, flera byggen i Sibbo, önskar Helsingfors". Artikeln handlar om förslaget till Helsingfors utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo. Borgåbladet har kontaktat kommunstyrelseordförande Christel Liljeström, som säger att Helsingfors bara enögt tittar på sina egna motiv.

Ledarsticket "Se inte Sibbo som en bakgård" i dagens utgåva av Hufvudstadsbladet handlar lika så om Helsingfors utlåtande, eller den "digra lunta till försvar för inkorporering i Sibbo" som Helsingfors stadsstyrelse har på sitt bord i morgon. I dagens tidning ingår där till en artikel med rubriken "Helsingfors kritiserar Sibbos generalplan".

I förslaget till utlåtande, som finns i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelsemöte den 3 maj, står det bl.a. följande:

Yleiskaavaluonnoksessa tulisi ehkä vieläkin selvemmin ottaa huomioon Sipoon sijainti ja asema pääkaupunkiseudun osana ja kehittää rakennetta enemmän laajemman seudun rakenteeseen tukeutuvana ja sitä tukevana. Tässä katsannossa mm. Itä-Uudenmaan liiton suunnitelmissa tyypillinen Porvooseen suuntautuminen on silmien ummistamista todellisuudelta.

Den ovanciterade texten förefaller bygga på stadsplaneringskontorets utlåtande från den 27 mars, som lika så återges i föredragningslistan. Jag citerar ur stadsplaneringskontorets utlåtande:

Yleiskaavaluonnoksessa tulisi selvemmin ottaa huomioon Sipoon sijainti ja asema pääkaupunkiseudun osana ja kehittää rakennettaan selvemmin koko seudun rakenteeseen tukeutuvana ja sitä tukevana.

Kuten selvitysmies Pekka Myllyniemen selvityksessä todetaan: "Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla."

Liksom jag noterat i blogginlägget "Citat av citat av citat... Den 27 april 2007" har Myllyniemi inte själv författat den ovanciterade texten. Stycket i Myllyniemis rapport där texten ovan ingår lyder i sin helhet enligt följande:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

I Helsingfors utlåtandet till länsstyrelsen från den 29 november ingår följande stycke:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Visst är det komiskt att stadsplaneringskontoret citerar Myllyniemi där han talar om utvecklingen på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo, då Helsingfors i sitt utlåtande till länsstyrelsen redan observerat att Helsingfors och Sibbo saknar gemensam gräns och därför bytt ut "kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla" mot "kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla". Det ovanciterade stycket återfinns delvis även i Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktige mötet den 21 juni, där det bl.a. står följande:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Även i förslaget till utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo citeras delar av texten i Myllyniemis rapport, men man har lämnat bort satsen "Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan." Istället refereras till Sibbos generalplanebeskrivning (pdf), där det står att "Sibbo har historiskt, språkligt och kulturellt i hög grad riktat sig till Borgå." (Sipoo on suuntautunut historiallisesti, kielellisesti ja kulttuuristesti merkittävässä määrin Porvoon suuntaan.) I förslaget till utlåtande noteras att "Lounais-Sipoo on kuitenkin selvästi enemmän sidoksissa pääkaupunkiseutuun, osa seutua." Det stämmer i och för sig, men generalplanebeskrivningen noteras i själva verket att "arbetsresorna riktar sig däremot i huvudsak mot huvudstadsregionen" och att "nya invånare arbetar huvudsakligen i huvudstadsregionen och de har för det mesta inga andra särskilda band till Sibbo än att kommunen med sitt läge och natur erbjuder en attraktiv och trivsam boplats". Att Sibbo historiskt, språkligt och kulturellt i hög grad riktat sig till Borgå betyder inte alls att strukturen i Sibbo skulle vara "merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan". Tvärtom har gränstrakterna mellan Sibbo och Borgå eller åtminstone Savijärvi fungerat som Sibbos bakgård.

I förslaget till utlåtande betonas att Sibbo bör se till hela Helsingforsregionens behov. Jag citerar:

Helsingin kaupunginhallitus kiinnittää Sipoon huomiota siihen, että Sipoon kuntaa erillään tarkasteltaessa saadaan hieman eri tulos suhteessa tavoitteiden toteutumiseen kuin tarkasteltaessa kuntaa osana Helsingin metropolialuetta ja seutua. Koko seudun kannalta em. tavoitteet eivät näyttäisi täyttyvän kovinkaan hyvin.

Naturligtvis kunde man tillägga att det hela ser olika ut beroende på om Helsingfors ses som en del av Östnyland eller en del av Helsingforsregionen. Det ironiska är att Helsingfors eget utlåtande är så oerhört Helsingforscentrerat. Detta gäller alldeles speciellt Helsingfors synpunkter på sydvästra Sibbo. Här representerar Helsingfors på inget sätt huvudstatdsregionens eller Helsingforsregionens intressen, utan utryckligen Helsingfors stads intressen. Om Helsingfors inte ägde mark i sydvästra Sibbo eller hoppades på att kunna inkorporera sydvästra Sibbo, skulle staden se på Sibbos utkast till generalplan på ett helt annat sätt. Nu förhindrar Helsingfors ambitioner i Sibbo ett jämlikt samarbete och en vettig planering av Helsingforsregionens östra del. I sin enögdhet, eller borde man säga enfald, har man i Helsingfors fått för sig att allt som är i Helsingfors intresse även är i allmänt intresse.

Christel Liljeström har på kvällen i ett blogginlägg som hon gett rubriken "Helsingfors stad + Nylands Förbund = Sant !" kommenterat Helsingfors stadsdirektörs förslag till utlåtande gällande Sibbos generalplan. Liljeström noterar att texten i förslaget till utlåtande, som stadsstyrelsen i morgon skall ta ställning till, låter bekant. För övrigt tänder Liljeström inte på förslaget att flytta Malms flygverksamhet till Savijärvi. Hon vet berätta att alternativet redan har utretts. Blogginlägget innehåller även annan information med nyhetsvärde, bl.a. om att bostadsministern har lovat besöka Sibbo.

I sitt blogginlägg hoppas Liljeström att jag skall ta en titt på Nylands förbunds utlåtande gällande Östra Nylands landskapsplan. Jag har läst igenom Nylands förbunds utlåtande över utkastet till landskapsplan från den 13 juni 2005. Liksom i förslaget till Helsingfors utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo talas det bl.a. om Box som en alternativ plats för flygfältet och om avfallshantering över lanskapsgränser. Mig slår det mest att Nylands förbunds utlåtande huvudsakligen handlar om Helsingfors intressen i Sibbo. Jag skulle gärna ändra lite på ekvationen i Liljeströms rubrik. Jag föreslår följande ekvation: Nylands förbund = Helsingfors stad. Åtminstone förefaller Nyland se med bara ett öga eller låta endast en röst bli hörd.

Den största vikten i Nylands förbunds utlåtande från den 13 juni 2005 läggs liksom i Nylands förbunds utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Östra Nyland från den 21 september 2005 vid att utkastet inte stöder "utvecklingszonen" eller "axeln" Helsingfors - Borgå. Jag frågar mig om Nylands förbund eller Helsingfors stad verkligen bryr sig om att utveckla axeln Helsingfors - Borgå, då man vill koncentrera ny bebyggelse till en satellitstad i sydvästra Sibbo och föredrar en förlängning av Mellungsbackametron fram om en vanlig järnvägslinje.

Stadsstyrelseordförandens make. Den 30 april 2007

Yle Internet har idag publicerat notiser med rubrikerna "Malms flygplats flyttas till Sibbo?", "Flygfält i Sibbo bör utredas" och "Nej till förbundssammanslagning". Den förstnämnda notisen har även publicerats på YLE FST5:s nyhetsfönser. Därtill har Yle Uudenmaan uutiset publicerat en notis med rubriken "Helsinki on siirtämässä Malmin lentokenttää Sipooseen".

I kolumnen "Vieraskynä" på ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat skriver Tarmo Palonen under rubriken "Palvelujärjestelmä tasapuoliseksi" om KSSR (Paras) och Sibbofrågan. Jag citerar ur kolumnen:

Helsingin kaupunki otti varaslähdön, kun se vaati jo kunta- ja palvelurakenneuudistuksen suunnitteluvaiheessa Sipoolta alueliitosta. Sipoon asukasmäärä alittaa kuitenkin jo nyt laissa määritellyn tavoitekoon, joten on luonnollista, että kunnassa vastustetaan kasvualueiden luovuttamista monta kertaa suuremmalle naapurille.

Jos uusi hallitus tekee Sipoon asiassa ensi töikseen laillisuuden rajoja hipovan ratkaisun, koko Paras-hankkeen tulevaisuus tulee kyseenalaiseksi. Pelkän puitelain perusteella ei pidä tehdä yksittäisiä päätöksiä; lain täytäntöönpanosäännökset ja kuntakohtaiset suunnitelmat ovat vasta tekeillä.

Jos Helsingin itäpuolella ilmenee ylipääsemättömiä liitospaineita, pitää koko Sipoo liittää Helsinkiin. Samalla tulee Itä-Uudenmaan tynkämaakunta yhdistää Uudenmaan liittoon.

En annektering av sydvästra Sibbo hotar Sibbos existens. Till dem som vill förinta Sibbo hör maken till Helsingfors stadsstyrelses nyvalde ordförande, Matti Niiranen. Om Suvi Rihtniemis (saml) egna uttalanden i Sibbofrågan har jag skrivit i blogginlägget "Vapaavuoris efterträdare? Den 24 april 2007". Jämfört med sin make är Rihtniemis ställningstaganden för en annektering diplomatiska. I gårdagens nummer av stadsdelstidningen Töölöläinen ingår en kolumn med rubriken "Sipoo kolmeen osaan - turvataan Töölönkin keuhkot", som "Töölöntullin puominvartija" Niiranen skrivit. Redaktör Niiranen vill spjälka Sibbo för att rädda Sibeliusparken... Jag citerar de inledande raderna:

Puominvartija ennusti ennen eduskuntavaaleja, että porvarihallitusta pukkaa. Ennustus toteutui. Nähtäväksi jää, miten käy ennustuksen Lounais-Sipoon liittämisen Helsinkiin kanssa. Katsotaan.

Sipoon lounaisosan liittäminen Helsinkiin toteutuu toivottavasti alkaneen porvarihallituksen kaudella. Itse asiassa Sipoo tulisi pilkkoa kolmeen osaan: yksi osa Helsingille, yksi Keravalle ja yksi Porvoolle.

Järkevä ja kestävä kehitys edellyttää kuntien rajojen muuttamista pääkaupunkiseudulla.

Ei voi olla järkevää, että jotkut kielelliset tai pienen kunnan itsekkäät mielihalut ja protektionismi estävät Suomen ainoan metropolin kehittämisen ja sitä kautta koko valtakunnan edun. Sitä paitsi: monen sipoolaisen maanomistajan taloudellinen etu olisi, että koko kunta pilkottaisiin.

Bilden ovan har jag lånat från bildalbumet på Rihtniemis webbplats. Bildtexten i albumet lyder enligt följande:

Suvi Rihtniemen ja hänen puolisonsa, toimittaja Matti Niirasen, yhteisiin harrastuksiin kuuluvat kävelyretket Helsingin puistoissa ja kaduilla. Suvin mielestä Helsingin laajentuminen Sipooseen mahdollistaa kaupungin vihreän ja puistomaisen yleisilmeen jatkumisen kauas tulevaisuuteen.

Helsingfors stad har först idag publicerat diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 28 februari. Här anger Rihtniemi andra motiv för en annektering. Jag citerar ur hennes anförande:

Helsingin verotulokertymän kehitys on edelleen suuri huolen aiheemme. Viimeksi asunto-ohjelman lähetekeskustelun yhteydessä totesimme, kuinka merkittävä tekijä asuntopolitiikka on riittävän veropohjan takaamisessa ja näin koko kaupungin talouden vakaudessa. Totesimme silloin - ja kyllä vielä nytkin - että vain rakentamalla tarpeeksi houkuttelevia ja tasokkaita asuinalueita ja riittävän monimuotoisia ja tilavia asuntoja - unohtamatta seudullista yhteisvastuullista asuntopolitiikkaa - saamme meille epäedullisen väestömuutoksen pysäytettyä ja sen mukana veropohjamme kehityksen terveemmälle uralle. Toivottavasti tämä alueliitos Sipoosta toteutuu ja nämäkin tavoitteet sitten sitä kautta.

Flygplats till Savijärvi? Den 29 april 2007

I torsdagens nummer av Sipoon sanomat ingick en en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon rakentamiselle ryöpytystä luonnonsuojelijoilta" och citatet "Sipoonkorven rajaa siirretty likaa pohjoiseen". Artikeln handlar om Nylands miljöskyddsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025 (pdf) från den 13 april. (Se Sibbofarsen fortsätter. Den 22 april 2007.) I gårdagens blogginlägg hävdade jag att fallet Sibbo handlar om en konspiration. Att tala om en konspiration skulle vara speciellt motiverat, ifall det visar sig att Sibbopolitiker eller -tjänstemän är inblandade. Om man läser utkastet till generalplan lika noga som Nylands miljöskyddsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings har gjort, så finns det faktiskt skäl att misstänka ett dubbelspel. Jag skulle själv dock vara mycket försiktig med att dra dylika slutsatser. Det har tydligt förekommit ett inofficiellt informationsutbyte mellan planerarna eller politikerna i Helsingfors och Sibbo, men det finner jag inte i sig speciellt anmärkningsvärt. Det är väl möjligt att Sibbo, p.g.a. det uppenbara trycket, redan tidigare skisserat utkast som motsvarar Helsingfors önskemål eller inofficiella planer. Det finns dock alla skäl att kritiskt granska Sibbos egna planer i Östersundom med omgivning.


I fredagens blogginlägg "Citat av citat av citat... Den 27 april 2007" skrev jag om förslaget till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo. I föredragningslistan där förslaget till stadsstyrelsens utlåtande återges även stadsplaneringskontorets utlåtande. Helsingfors stadsplaneringskontor beklagar sig minsann inte över att gränsen för Storskogen (Sipoonkorpi) flyttats så långt norrut. Jag citerar ur utlåtandet:

Yleiskaavaluonnoksessa on runsaasti virkistys- ja metsäalueita. Sipoonkorven yhteyteen tehty merkintä "Laajat yhtenäiset metsäalueet/Metsätalousvaltainen alue, joka on laaja, yhtenäinen ja ekologisen verkoston kannalta merkittävä" ulottuu aivan Itäsalmen "Taajamatoimintojen alueen" pohjoisreunaan kiinni. Kun Lounais-Sipoon taajamatoimintojen alue on selvä Helsingin suunnan taajamatoimintojen laajentumisvaraus, ei metsäalueiden ulottaminen näin etelään näytä tarkoituksenmukaiselta. Sipoonkorven rajaus tulee määritellä jatkosuunnittelun yhteydessä ja siihen rajautuvia toimintoja tukevaksi.

I förslaget till stadsstyrelsens utlåtande om utkastet till generalplan ingår flera intressanta detaljer, som jag inte hunnit kommentera. Bl.a. säges det att Sibbo bör reservera ett område för jordpåfyllning. Här tycker jag själv att Sibbo kunde komma emot och visa samarbetsvilja. Åtminstone skulle det vara taktiskt dumt att direkt avvisa förslaget. Jag bor själv nära Nordsjö f.d. jordpåfyllningsområde, "Nordsjö Topp", som är ett populärt utflyktsmål och som fått uppmärksamhet för sin biologiska mångfald.

Svårare att svälja kan förslaget på en reservering för ett flygfält vara. I förslaget till utlåtande heter det faktiskt att "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot esim. Savijärvelle tulisi esittää suunnitelmassa." Dagens Helsingin Sanomat har noterat att Helsingfors vill utreda möjligheterna att flytta verksamheten vid Malms flygstation till Savijärvi i en kort notis med rubriken "Helsinki haluaa Sipoon selvittävän Malmin kentän siirtoa Savijärvelle". Yle Internytt/ Mellannyland har idag i en notis med rubriken "Malms flygplats till Savijärvi i Sibbo?" noterat att Finavias utredning om flygplatsen, som borde ha varit färdig igår, är försenad och att det i Helsingfors utlåtandeförslag om Sibbos generalplan 2025 står att "generalplanen borde innehålla förslag om var i Sibbo man kunde placera verksamheten på Malms flygplats".

Det är naturligt att de som direkt skulle beröras av ett flygfält i Sibbo starkt motsätter sig förslaget. Jag skulle inte vilja ha ett flygfält på min åker, ifall jag ägde en åker. I sig tycker jag dock inte att ett flygfält för småflygplan skulle vara speciellt störande. Kanske beror det på att jag från min barndom i Sibbo skärgård är van med småplan som surrar i luften. Jag har själv i blogginlägget "Flygfält till Sibbo! Den 24 september 2006" förslagit att Sibbo gör ett ställningstagande för ett flygfält i Sibbo. Orsaken till att Sibbo enligt min mening borde ta initiativ till ett flygfält i Sibbo är att annekteringen av sydvästra Sibbo speciellt på centerhåll har setts som ett altetnativ till småhusbebyggelse i Malm. (Se Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006 , Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007, Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007.) Frigörs Malm för småhusbebyggelse, kan en annektering av sydvästra Sibbo inte anses aktuell. Flyttas flygverksamheten till Sibbo, torde Malm kunna bevaras som helikopterterminal.

Konspiration. Den 28 april 2007

Ledaren i gårdagens Helsingin uutiset har rubriken "Ilmastonmuutos levistää paikallispolitiikankin". Citatutdraget lyfter fram en intressant fråga. Jag citerar: "Mielenkiintoista on nähdä, miten pääministeri Matta Vanhasen nurmijärveläinen omakoti-idylli ja asuntoministeri Jan Vapaavuoren metron varaan Sipooseen laajentuva metropoliajattelu törmäävät hallituksessa."

Matti Vanhanen (c) har stött Helsingfors planer på en annektering av sydvästra Sibbo, men Vanhanens syn på stadsplanering skiljer sig radikalt från den syn som Jan Vapaavuori (saml) i egenskap av stadsstyrelseordförande har representerat. Som stadsstyrelseordförande måste Vapaavuori även ta hänsyn till socialdemokraternas och speciellt till de grönas synpunkter. Min uppfattning är att de gröna och i synnerhet Osmo Soininvaara hade en avgöreande roll då Helsingfors i juni valde att föreslå att Helsingfors inkorporerar ett 5 000 hektar stort område som sträker sig ända fram till Sibbo å. För Samlingspartiet hade det i sig räckt med ett område på 3000 hektar. Vapaavuori torde redan på vårvintern 2006 ha varit medveten om att de gröna förutsatte ett större område än vad som skulle behövas för att ansluta den av Helsingfors ägda marken till huvudstaden. Trots att Vapaavuori angett ekologiska argument för en annektering, skiljer sig hans och Samlingspartiets syn på utvecklingen av sydvästra Sibbo radikalt från Soininvaaras vision. Detta framgår tydligt ur Soininvaaras kolumn "Asuntoministeri Jan Vapaavuorelle", som publicerades i fredagens nummer av Helsingin uutiset.

Av taktiska skäl har Vapaavuori förespråkat en förlängning av metrolinjen till Sibbo, men Soininvaara går mycket längre. Jag citerar ur Soininvaaras kolumn:

Väitetään, ettei hyvän kaupunkimaan arvo ei voi kuin nousta, koska sen valmistaminen on lopetettu. Sehän ei pidä paikkaansa. Rakentamalla ratoja, saadaan lisää hyvää kaupunkimaata. Tässä ei pidä hidastella. Sipoon metro pitäisi panna rakenteille jo ennen ensi talven lumia tai siis tammikuussa, jos lumia ei tule.

Genom att bygga en metrolinje genom södra Sibbo skulle markens värde öka. Och enligt Soininvaara är det kommunen - i detta fall Helsingfors - som bör kamma hem största delen av vinsten som det ökade värdet ger upphov till. Soininvaara har här länge varit av annan åsikt än Samlingspartiet, som anser att markägarna bör få en större andel av vinsten. Förslaget på att Helsingfors skall inkorporera ett 3 000 ha stort område byggar på att Helsingfors just inom det aktuella området äger närmare 700 ha. För de gröna skulle förslaget på det 3000 ha stora området ha varit svårt att acceptera, eftersom den Helsingforsägda marken till största delen ligger i Storskogen. Förslaget på att Helsingfors skulle annektera ett 5 000 ha stort område torde däremot ha byggt på Soininvaaras idé om att staden skulle göra vinst på värdeökningen av marken då staden planlägger och bygger infrastruktur.

I Sipoon sanomat den 19 april ingick en kommenterande text med rubriken "Kuka hömelö lipsautti Vantaalle väärät luvut". Jag citerar ur texten:

En erityisemmin rakasta salaliittoteorioita, mutta Leena Liipolan kerämiä tietoja tutkiessa sappi ja ajatukset juosta.
Maalikosta tuntuu yhä vahvemmin siltä, että Sipoon rajojen kohtaloa on puitu kulisseissa ja pitkään - kenties jopa lehmänkauppan kautta.
Vantaan Helsingiltä rajasiirtoesityksestä saamat tiedot, jotka siis ovat vääriä, kun kuulostavat osittain niin kovin tutuilta. Asukasluku kun on osapuilleen sama kuin mitä kuntajakoesittäjä esitti Helsingille siirrettäväksi.
Yhä vahvemmin tulee mieleen se ajatus, että marraskuussa kuntajakoselvittäjän raporttina lanseerattu rajansiirtoehdotus on ollut tehtynä jo aika päivää sitten. Helsinki vain ampui kesäkuussa niin kovaa ja korkealta, että marraskuussa julkistettu esitys kuuloistaisi maltilliselta ja kenties hyväksyttävissä olevalta, kompromissilta.

Själv gillar jag konspirationsteorier - på film. När det gäller det verkliga livet förhåller jag mycket skeptisk till de flesta konspirationsteorier. (Se Konspirationsteorier. Den 7 september 2006.) I fallet Sibbo är det för mig lika väl uppenbart att vi har att göra med ett slags konspiration. En annan sak är att alla inblandade kanske inte insett att det handlar om en konspiration. Jag finner det mycket troligt att Hannes Manninen (c) med Helsingfors och socialdemokraternas representant i strukturgruppen hade kommit överens om att stöda en annektering av ett ca 3 000 ha stort område. Soininvaara och de gröna torde dock ha förutsatt att området skulle sträckte sig änd fram till Sibbo å. Området på 3 000 hektar skulle allt för uppenbart ha hotat Sibbo storskog.

Jag finner det möjligt att Helsingfors ännu dagen före Vanda stadsstyrelsemöte i Köpenhamn med Vanda diskuterade inkorporeringen av ett 3 000 hektar stort område. Det skulle förklara varför man felaktigt antog att det bara bodde ca 2 000 invånare på området som Helsingfors föreslog att skulle inkorporeras. (Se Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007.) Det digitala dokomentet (filen) med kartan med Helsingfors förslag på ett 5 000 ha stort område, som bifogades till tillägget till föredragningslistan för Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni, är skapat först på morgonen efter Helsingfors stadsstyrelses extra möte. Att stadsstyrelsen i Vanda även levererades helt felaktiga uppgifter om stoleken på Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo finns det däremot ingen ursäkt till.

Citat av citat av citat... Den 27 april 2007

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte den 2 maj ta ställning till ett förslag till utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Förslaget till utlåtande ingår i föredragningslistan. I föredragningslistan citeras även stadsplaneringskontorets utlåtande från den 27 mars. Statdsplaneringskontorets utlåtande är inledelsevis diplomatiskt formulerat, men sedan refererar stadsplaneringskontoret till Pekka Myllyniemis rapport och citerar Myllyniemi. Jag citerar vidare:

Kuten selvitysmies Pekka Myllyniemen selvityksessä todetaan: "Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla." Edelleen selvitysmies Pekka Myllyniemen selvityksessä todetaan: "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne."

Visst är det en dygd att använda citationsmarkeringar och uppge källa. Det har man inte gjort i förslaget till utlåtande om Nylands och Östra Nylands trafikstrategi, som ingår i möteskallelsen för stadsplaneringsnämndens möte den 12 april. Här står det, utan citationstecken eller källhänvisning, följande:

liikennestrategiassa ei ole esitetty mitään toimenpiteitä pääkaupunkiseudun vinoutuneen yhdyskuntarakenteen korjaamiseksi. Rakenteen vinoutuminen johtuu siitä, että pääkaupunkiseutu ei ole voinut laajentua itään. Tämän johdosta kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta kauas pohjoiseen ja länteen. Seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on ollut vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Frågan är vem som citerar vem eller vem som kopierat vem. I det berömda utlåtandet till länsstyrelsen (se mötesprotokollet), som Helsingfors stadsfullmäktige antog vid mötet den 29 november, står det bl.a. följande:

Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne. Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue.

Som pricken på i:et citerar stadsplaneringskontoret i sitt utlåtande rader ur Myllyniemis rapport som är lätta modifieringar av satser i överbormästare Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktige mötet den 21 juni. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.) Stadsplaneringskontorets utlåtande är även i övrigt intressant. Bland annat omnämns HELI-banan, som inte anses vara ett alternativ till metron. Endast indirekt förespråkar stadsplaneringskontoret en annektering av sydvästra Sibbo. Det tydligaste ställningstagandet för en annektering görs i följande sats: "Metron toteuttaminen on investoinneiltaan huomattavasti pikaraitiotietä raskaampi ja sen toteuttaminen vaatii voimavaroja, joita Sipoolla yksin todennäköisesti ei ole lähitulevaisuudessa."

I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelsemöte ingår även et utlåtande av Helsingfors fastighetskontor från den 22 mars. Fastighetskontoret förespråkar direkt en annektering. Det heter bl.a. att "Kun seudun kuntien yhdistäminen ei tällä hetkellä näytä mahdolliselta, on esitetty kunnallisen jaotuksen muuttaminen hyvinkin perusteltu." Påpekandet är i sig ett intressant medgivande.

Även i själva förslaget till utlåtande över utkastet till generlaplan för Sibbo refereras det till Myllyniemis rapport. Jag citerar:

Kuten myös kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemi toteaa: "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne."

Krav på snabbt beslut. Den 26 april 2007

I gårdagens blogginlägg noterade jag att Pekka Korpinen i sin rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki", som publicerades i förrgår, föreslår att Sandhamn befolkas, trots att just motståndet mot Korpinens tidigare förslag på bebyggelse av Sandhamn fick fart på planerna på en annektering av sydvästra Sibbo. Kaupunkilehti Vartti vänder på saken i en artikel med rubriken "'Eläköön hidas hallinto'". Jag citerar:

Korpisen mielestä olisi perusteltua jättää Santahamina puolustusvoimien huomaan ainakin 2050 asti.
- Sen toteutus osana Meri-Helsinkiä ei ole ajankohtaista. Sipoo ja Helsingin satama-alueet työllistävät meitä ainakin seuraavat 20 vuotta.

Helsingfors stadsfullmäktige valde igår som väntat Suvi Rihtniemi (saml) till Vapaavuoris efterträdare som stadsstyrelseordförande. Hufvudstadsbladet har noterat valet av ny stadsstyrelseordförande i en artikel med rubriken "Rihtniemi vill ha sibbobeslut fort". Jag citerar ur artikeln:

Stadsstyrelsens nya ordförande, Suvi Rihtniemi (saml), efterlyser raska tag i Sibbofrågan.
- Jag hoppas verkligen att frågan avgörs så snart som möjligt.
Många i Helsingforsledningen väntar med spänning på när den nya regeringen ska ta ställning till utredningsman Pekka Myllyniemis förslag att överföra 3 000 hektar mark till Helsingfors.

Att samlingspartiet i Helsingfors vill ha ett snabbt beslut i Sibbofrågan är i sig ingen nyhet. Här hyllar man minsann inte långsam förvaltning! Varför man önskar ett "snabbt beslut" är en knepig fråga. I mycket förteckta ordalag betonade stadsfullmäktigeledamot Sari Sarkomaa (saml), som numera är minister, i ett pressmeddelande med rubriken "SDP pelaa Sipoo-kysymyksessä kaksilla korteilla" den 29 oktober att det är ansvartslöst att fördröja beslutet. Jag citerar ur meddelandet:

SDP:n puoluesihteeri Maarit Feldt-Rannan esittämä näkemys lykätä Sipoo-kysymyksen käsittelyä maaliskuun eduskuntavaalien yli on tyrmistyttävä, toteaa Kokoomuksen puoluevaltuuston puheenjohtaja, kansanedustaja Sari Sarkomaa.

Toisaalla SDP:n johtohahmot ovat vahvasti olleet aloitteellisia ja aktiivisia asian ratkaisemiseksi ja toisaalla, suomenruotsalaisten sosiaalidemokraattien tilaisuudessa asiaa jarrutellaan. Näin tärkeässä asiassa kaksilla korteilla pelaaminen on vastuutonta. Asian viivyttämisestä maksaa kipeimmin korkeiden asumis- ja elinkustannusten kanssa sinnittelevät tavalliset keskituloiset helsinkiläiset.

Puheenjohtaja Heinäluoman on syytä selkeästi kertoa, mikä SDP:n kanta Helsingin ja muun pääkaupunkiseudun kehittämiseen oikeasti on. Asuminen on Helsingin seudulla sietämättömän kallista. Feldt-Rannan haluamaan Sipoo-asian lykkäämiseen SDP:n vaalitaktisista syistä ei ole yksinkertaisesti varaa.

HELI-banan är aktuell. Den 25 april 2007

Först i dagens tidning har Borgåbladet noterat att "Sibbo bjuder in ministrar". I Sibbos pressmeddelande "Sipoolta vierailukutsu ministereille Kiviniemi ja Vapaavuori" från i måndags heter det att "Erityisen tyytyväinen Sipoo on siihen, että metropolialueen kehittymisen kannalta avainasemassa olevat kunta- ja hallintoministeri Mari Kiviniemi ja asuntoministeri Jan Vapaavuori tuntevat hyvin seutukunnan olot ja erityishaasteet." Borgåbladet tolkar detta som att Sibboledningen är nöjd över att just Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori fått posterna som kommun- respektive bostadsminister.

I dagens Borgåblad ingår det även en artikel med rubriken "Satsa mindre i Östersundom". Bbl har talat med ordföranden för nämnden för teknik och miljö i Sibbo Rainer Karlsson, som säger att nämnden anser att planläggarna har överdimensionerat utbyggandet i Östersundom i utkastet till ny generalplan. Enligt nämnden för miljö och teknik bör Sibbo huvudsakligen satsa på att bygga ut Nickby och därefter Söderkulla. I sak delar jag själv helt denna uppfattning. Karlssons uttalande kan även tolkas som att politikerna i Sibbo har insett att Sibbo har lagen på sin sida i gränskonflikten med Helsingfors.

Biträdande statdsdirektör Pekka Korppinens (sdp) rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki" (pdf) har fått mycket uppmärksamhet i dagens tidningar. I en artikel med rubriken "Korpinen haluaa asuttaa Helsingin saaret" noterar Helsingin Sanomat att enligt Korpinen framtidsvision "'Sipoon tyhjiö' on täyttynyt ja siellä asuu kymmeniä tuhansia ihmisiä." Korppinen har gett Sibbo en hel delm utrymme i sin rapport. Avsnitt 4.5 har rubriken "Laajentuminen Sipooseen". Om "Sipoon tyhjiö" skriver Korppinen att "Sipoon tyhjiö on heijastunut varsin kielteisesti erityisesti Itä-Helsinkiin, joka on kärsinyt vakavasta työpaikkakadosta pääkaupunkiseudun elinkeinotoiminnan kallistuessa epäterveessä määrin länteen." Som om det vore Sibbos fel att Tekniska högskolan och Nokia finns i Esbo!

I avsnitt 2, "Pääkaupungin hallinnon erityispiirteet" skriver Korppinen att "Omakotitaloista tehdään – jos viranomaiset sen sallivat – satulinnoja, toimivasta yhdyskuntarakenteesta piittaamatta kuten on tapahtunut esim. Sipoon Karhusaaressa." Intressant nog sade Korppinen själv i artikeln "Hemligt möte för att ansöka om en ny gräns" i Hufvudstadsbladet den 22 juni 2006 att "Husö har vi funderat över, där borde man bygga på samma sätt som i Björnsö idag." Koppinens vision för Husö och området vid Husö är dock helt orealistiska. På området finns flera naturskyddsområden och största delen av området ligger klart under gränsen 3 meter över havsytan, som Helsingfors har ställt som lägsta golvnivå för ny bebyggelse. Att inkorporeringsförslaget överhuvudtaget blev aktuellt torde till stor del del bero på att Helsingfors sökte ersättande projekt till Koppinens planer för Sandhamn, som visade sig vara dåligt utredda och helt orealistiska. I sin rapport fortsätter Koppinen lika väl att måla upp orealistiska visoner av bebyggelse på Sandhamn med flera öar.

Namnet på sin partikamrat och namne Pekka Myllyniemi har Korppinen förvrängt. Jag citerar:

Nyt on tullut Sipoon vuoro. Selvitysmies Pekka Löytyniemen 30.11.2006 tekemän ehdotuksen mukaan Lounais-Sipoosta liitetään Helsinkiin vajaat 3 000 hehtaaria, joista osa on vanhastaan Helsingin kaupungin omistuksessa. Väkeä Helsinkiin liitettävillä alueilla on vähemmän kuin Vuosaaressa neljäkymmentä vuotta sitten. Molempia alueita yhdistää kuitenkin metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu.

Ställvis är Korppinen oasklig och spydisk. Korppinen talar bl.a. om "Sipoon 'musta aukio'". Vad säges om följande formuleringar?

... Sipoon väkiluku on vain yksi kymmenesosa Vantaan väkiluvusta. Kaikkinaisen kehityksen näin täydellinen pysäyttäminen on jo vaatinut Sipoon päättäjiltä erityislahjakkuutta.

Vad Korppinen skriver om spårvägsförbindelser till Sibbo är intressant och anmärkningsvärt. Jag citerar:

Kun eurooppalaisittain harvaan asutussa Helsingissä asuu 30 henkeä hehtaarilla, Sipoon nyt Helsinkiin liitettävillä alueilla asuu vajaa 1 henkilö hehtaarilla. On selvää, että jo kestävän kehityksen näkökulmasta Helsingin uusien ”liitosalueiden” tulee tukeutua raideliikenteeseen. Tällöin on kaksi vaihtoehtoa: joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle. Voidaan myös ajatella sekä rautateitä että metroa. Tällöin metroa jatkettaisiinkin Vuosaaresta satama-alueen läpi Talosareen. Helsingin ja nykyisen Sipoon raja-alueilla on huomattavat Natura-alueet, joiden vaikutus tulee olemaan suuri tulevassa maankäytössä. Suunnittelutehtävä onkin mitä haastavin.

Korppinens funderingar kring spårförbindelser är speciellt intressanta med tanke på att kommunikationsminister Anu Vehviläinen har gett Banförvaltningscentralen i uppdrag att utreda om en ny järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Sankt Petersburg behövs. Se Yles notiser "HELI-banan väcks till liv igen", "Ny kustbana österut utreds" och "Helsinki-Pietari-radalle suunnitellaan uutta linjausta". Se även FNB:s notis "Behovet av östbana från Helsingfors utreds" och Kommunikationsministeriets pressmeddelande "Helsingin ja Pietarin välisen suoran ratalinjauksen tarpeellisuus syyniin". I pressmeddelandet står det bl.a. att "Työn lähtökohtana on selvittää ennen muuta Heli-radan (Helsinki–Loviisa–Kotka–Luumäki) mukainen ratakäytävä."

Helsingfors och "metropolen" borde lobba hårt för HELI-banan, men Helsingfors har byggt sin argumentering för en annektering av sydvästra Sibbo på nödvändigheten av att metrolinjen förlängs till Sibbo. Helsingfors planer för sydvästra Sibbo handlar just om "metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu", men om HELI-banan aktualiseras måste Helsingfors glömma planerna på en förlängning av Mellungsbackametron till Sibbo. Det medger även Koppinen indirekt.

22:30
Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Helibana alternativ till metro". Jag citerar ur ledarartikeln, som är skriven av Johanna Westman:

Alternativ fanns, att bygga storhamnen i Nordsjö var ett medvetet val.

Uppenbarligen fanns en annektering av sydvästra Sibbo redan då på ritbordet. Nu säger Korpinen nämligen att gränsjusteringen ger Nordsjö hamn luft under vingarna. Kan den ansvariga tjänstemannen tydligare medge det som han annars brukar förneka: att hamnen får det trångt i Nordsjö?
...

Helibanan är ett alternativ till metron, medger Korpinen för övrigt på tal om urbant tät bebyggelse i södra Sibbo.

Det är klart den är. Varför håller han då så enögt fast vid metron, som dessutom hotar Storskogen, ett regionalt viktigt grönområde?

Som bostadsminister bör Jan Vapaavuori (saml) grundligt sätta sig in i de samhälleliga fördelarna av en kustbana österut, till att börja med till Borgå. Det gäller att se längre än till Helsingfors gräns.