Vanhanen höll festtal. Den 2 september 2007

Ett torsdagens Hufvudstadsblad ingick ett ledarstick av Johanna Westman med rubriken "Ogenomtänkt annektering". Texten handladr om Sibbometron. Jag citerar:

Konflikten inom Helsingfors stad i fråga om vilket metrobygge i regionen som bör prioriteras (Hbl 29.8) visar att annekteringen av sydvästra Sibbo är ett ogenomtänkt projekt.

Om den faktiskt genomförs måste östmetron onekligen prioriteras. Den nya tätorten bör genast från början betjänas av spårtrafik. Om den inte gör det blir invånarna beroende av gummihjul och bostadsproduktionen måste med nödvändighet rikta sig till hög­re socialgrupper.

Westman menar alltså att sydvästra Sibbo måste byggas för rika, ifall metron inte förverkligas inom en snar framtid, men detta är just vad Helsingfors vill. Helsingfors vill uttryckligen ha goda skattebetalare. Med en metro som enligt Helsingfors beräkningar kräver 40 000 invånare skulle man knappast locka speciellt goda skattebetalare till sydvästra Sibbo. Varför skulle man bygga tornhus vägg i vägg då, då de goda skattebetalarna vill bo i riktiga egnahemshus?

Även om inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte förverkligas, torde det byggas en hel del egnahemshus i Helsingfors de närmaste åren. I dagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Uusien pientalojen tontit minikokoa", där det berättas att "Itä-Helsinkiin on mahdollisuus saada järkevällä tonttipolitiikalla paljonkin uusia pientalotontteja." Och här syftar men på det nuvarande östra Helsingfors. I själva verket finns det redan från förut rikligt med egnahemshusbebyggelse i de östra delarna av Helsingfors. Tidigare byggdes småhusområdena här glest, men numera byggd det "panikartat" tätt. Helsingin Uutiset skriver att "Paniikki alkoi, kun muutama vuosi sitten herättiin siihen, että omakotitaloa etsivät perheet muuttavatkin naapurikuntiin." Speciellt mycket egnahemshus finns det i Mellungsby och Botby, vars egnahemsförening Vartio- ja Mellunkylän Omakotiyhdisty igår firade föreningens 60-årsjubileum. Av att det inte handlar om en helt obetydlig föreing framgår ur artikeln i Helsingin Uutiset, där det berättas att "Omakotiasumista linjaavan juhlapuheen pitäjäksi saatiin perin tunnettu omakotiasukas eli pääministeri Matti Vanhanen." Jag har kommit över festtalet, som även berör planerna för sydvästra Sibbo. Jag citerar ur talet:

Nyt käydäänkin keskusteluja siitä, miten pientaloasumista voitaisiin lisätä varsinkin täällä Helsingin itäsuunnalla. Liikenne- ja energiapoliittisesti se, että palvelut ja metroasema sijaitsevat kävely- tai pyörämatkan päässä, on merkittävä etuus.

Nämä Vartiokylän ja Mellunkylän alueet liitettiin aikoinaan vuonna 1947 Helsinkiin suuressa kuntaliitosoperaatiossa.

Länsi-Sipoossa Helsingin kaupungilla on mittavia maaomaisuuksia. Jos liitos toteutuu, on kaupungilla mahdollisuus pitää tonttien hinnat kurissa ja kaavoittaa korkealaatuista pientaloaluetta, sitä mitä kansalaiset toivovat. Lisäksi kaikki tämä on tehtävissä tukeutumalla metroliikenteeseen. Helsingillä on nyt mahdollisuus toteuttaa yhdyskuntapolitiikkaa, joka vastaa ihmisten asumistoiveita ja joka on ympäristöpolitiikan näkökulmasta kestävää. Alueen maasto on vihreää, kumpuilevaa ja alueella on vanhaa kulttuurimaisemaa. Lisäksi alue on lähellä merenrantaa. Tälle alueelle voitaisiin toteuttaa useita "puutarhakaupunkeja". On tärkeää, että myös suurkaupunkialueella ihmisillä on mahdollisuus asua välittömässä kontaktissa vihreään luontoon.

I sitt festtal talar Vanhanen alltså varmt för så väl ekologi som kulturlandskap, men så hadlar det ju även om ett festtal. Vanhanen ser många möjligheter för sydvästra Sibbo, men de olika möjligheterna är helt oförenliga. Bygger man egnahemshus, så lönar det sig aldrig att bygga metro, speciellt inte om man vill bygga trädgårdsstäder och bevara områdets grönhet. Bygger man norr om motorvägen, där den "kuperade terrängen" finns, så är det inte alls nära till havsstranden. Bygger man söder om motorvägen, blir det ingenting kvar av kulturlandskapet. Med undantag Husö och Korsnäs är stränderna dessutom otillgängliga; bygger man på Husö och i Korsnäs, så kan man inte stöda sig på metrotrafik. Helsingfors "betydande markegendom" är nästan uteslutande koncentrerad till två helt skilda områden: Husö by och Sibbo storskog. Det inte möjligt att dra en metrolinje så att båda områdena samtidigt skulle befinna sig på gång- eller cykelavstånd från metrostationerna. Ur miljösynpunkt är dessa områdens lämplighet för bebyggelse högst kontroveriell. Överhuvudtaget har Helsingfors "betydande markegendom" föga betydelse, ifall man vill stöda sig på metrotrafik. Marken som Helsingfors äger ligger invid den tänkta ändstationen för metron. Mellan den planerade änstationen och den nuvarande ändstationen i Mellungsbacka skulle det behövas ytterligare tre stationer med omgivande samhällen med 10 000 invånare var. Här äger Helsingfors inte marken och två av stationerna skulle dessutom ligga i Vanda. Ur en miljöpolitisk synvinkel är Vanhanens visioner av ett småhusområde i sydvästra Sibbo inte hållbara.

Flera alternativ. Den 1 september 2007

I inlägget "Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007" berättade jag att kartbilagan till prememorian för statsrådets gränsbeslut är skapad från samma Power Point-fil som inrikesministeriets karta med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag från den 30 november. (Att inrikesministeriet därigenom valde fel karta har jag noterat i flera tidigare blogginlägg.) Kartan med förslaget ingår inte som sådan i Myllyniemis rapport. I rapporten finns utredningsmannens förslag istället på samma karta som ett annat förslag, "VE 1". Denna karta finns så väl på sida 50 som i "Bilaga 2" till rapporten. I bilagen finns ytterligare tre kartor med alternativen 3, 4a respektive 4b, som till skillnad från utredningsmannens förslag har fått egna kartor. På kartan med VE 1 och VE 2 förefaller det mindre området VE 1 vara huvudaltarnativet, fastän Myllyniemi officiellt föreslår alternativet VE 2. Betydelsen av VE 2 är även något tvetydigt. Utredningsmannens förslag kan i själva verket tolkas som områdena VE 1 och VE 2 tillsammans. Åtminstone heter det i bildtexten att invånarantalet för området "VE 1 ja VE 2" är 1965. Det verkar som om kommunindelningsutredaren för säkerhets skull ger två förslag, var av det första förslaget entydigt skulle uppfylla kraven som ställs i 5 § i kommunindelningslagen. Utredningsmannens argument för att alternativet VE 1 inte är nog är för övrigt synnerligen svaga.

Det är uppenbart att det utöver kartan med utredningsmannens två förslag behövdes en karta med enbart Myllyniemis egentliga förslag. Markku Mölläri på kommunavdelnningen vid inrikesministeriet torde ha gjort Power Point-dian med denna karta den 29 november utgående från kartan med Myllyniemis alternativ VE 1 oc VE 2. Gränslinjen för förslaget VE 1 har klippts bort och kvar har man lämnat gränslijen för VE 2. Samtidigt har linjens färg och streckens längd ändrats. Dess värre tar gränslinjen för VE 2 slut på Bölsfjärden utanför Storörens småbåtshamn, eftersom gränslinjen för Myllyniemis förslage här sammanfaller med gränsen för VE 1, som klippts bort. Inrikesministeriet, troligtvis Mölleri, har därför satt till markeringen för vattengränsen. Detta framgår av att gränslinjen byter färgnyans där (den skilda) gränsen för VE 2 tar slut och av att avståndet mellan strecken i skarven är kortare än i övrigt. (Se bilden ovan.) Detta har kanske i sig ingen betydelse, men dess värre stämmer gränsmarkeringen inte exakt överens med gränsen på kartan i Myllyniemis rapport. Av bilderna nedan är den vänstra från inrikesministeriets bilaga och den högra från Myllyniemis rapport. Vi har strängt taget alltså tre olika versioner av förslag till nya gränser: lantmäteriverkets tolkning av Myllyniemis förslag, förslaget i Myllyniemis rapport och gränsförslaget i bilagan till statsrådets beslut. Om Högsta förvaltningdomstolen godkänner statsrådets gränsbeslut, måste domarna ta ställning till var gränsen skall gå. Tills HFD har kommit med sitt beslut torde ingen veta vad statsrådet egentligen beslöt den 28 juni.

Allmänna intressen. Den 31 augusti 2007

I numret av Vihreä Lanka som utkom för två veckor sedan ingick en lång artikel med rubriken "Ylikävelty". På omslagssidan annonseras artikeln med texten "Rintamaraportti Sipoosta". Rubriken för temahelheten är "Minne demokratia on menossa?". I sig är det positivt att man i Vihreä Lanka äntligen har tagit fallit Sibbo till diskussion, men det är föga modigt att göra det då statsrådet redan tagit sitt gränsbeslut. I artikeln "Rintamaraportti Sipoosta" får ordföranden för De Gröna i Sibbo Stina Nybäck komma till orda, men i artikeln ingår även en intervju med Tanja Cronberg.

Cronberg säger i artikeln att självbestämmanderätt är en bra sak, men att gränsen för självbestämmanderätt kommer emot när det gäller markanvändning, vilket kräver helhetslösningar. Cronberg hävdar, enligt Vihreä Lanka, att samhällsstrukturen i huvudstadsregionen har splittrats som en följd av att Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än "huvudstadsregionens övriga kommuner"! Huruvida det är Cronberg eller Vihreä Lanka som missat att Sibbo per definition inte hör till huvudstadsregionen vet jag inte, men Cronbergs motivering till en inkorporering förefaller bygga på att Sibbo hör till huvudstadregionen. Motiveringen lyder nämligen att De Gröna anser att huvudstadsregionen bör bilda en egen (enda) kommun eller ett eget landskap. Vad inkorporeringen av sydvästra Sibbo har med denna åsikt att göra förklras inte, men åsikten är tydligen viktig. Det "allmänna intresset", som motiverar en inkorporering, är enligt Cronberg "just denna syn på markanvändningen".

Vihreä Lanka drar slutsatsen att Sibbofrågan är ett klassiskt exempel på en konflikt mellan "det största allmänna intresset" och "människornas rätt att bestämma om sina egna angelegenheter". Vihreä Lanka utgår ifrån att inkorporeringen av sydvästra Sibbo utgör ett allmännt intresse, men i verkligheten torde Helsingfors grönas stöd av en inkorporering huvudsakligen handla om att man vill höra till etablissemanget som bestämmer i huvudstaden. I fallet Sibbo har De Gröna i Helsingfors tillsammans med Cronberg kört över så väl lagen som sina egna principer om öppenhet och demokrati. Undantagsförfarandet kräver minsann en motivering i form av ett stort "allmännt intresse". Emellertid finns det även bland de gröna helt olika uppfattningar om vad som är ett allmännt intresse. De Gröna i Sibbo, som visserligen inte längre är så många till antalet, anser att HELI-banan och ett bevarande av hela Sibbo storskog är allmänna intressen. Dess värre tycks dessa allmänna intressen kollidera med Helsingfors intressen.

Bogo avslöjar attityder. Den 30 augusti 2007

Heidi Hautala har idag publicerat ett ställningstagande med rubriken "Hautala: Valtion sitouduttava budjetissa Kehäradan rakentamiseen". I ställningstagandet noterar Hautala det motstridiga i statens bostadspolitik. Jag citerar:

- Hallitus päätti siirtää Sipoon alueita Helsingille juuri voidakseen saadakseen asukkailleen uusien asuntoja. Miksi samaan aikaan viivytetään hanketta, joka mahdollistaisi huomattavasti nopeammin uusien asuntojen rakentamisen? Heidi Hautala kysyy.

Bristen på bostäder eller tomtmark var en central politisk motivering till statsrådets gränsbeslut den 28 juni. Bristen på bostäder och tomtmark var den enda motiveringen till en ändring i kommunindelningen som Helsingfors gav i juni ifjol. Denna motivering har dock föga juridisk relevans, så man måste hitta på motiveringar som motsvarar de villkor som definieras i kommunindelningslagen. Lika väl var inte heller bostads- eller tomtbristen det egentliga huvudmotivet bakom ministrarnas stöd av en annektering, såvida man frånser bristen på lämpliga tomter för småhusbebyggelse innanför Helsingfors gränser. Statsmaktens agerande i anslutning till området vid den planerade ringbanan i Vanda visar att även de bostadspolitiska motiveringarna för en annektering är svepskäl. Å andra sidan var det lovade stödet för ringbanan tänkt som en kompennsation för området i Västerkulla. Nu ser det minst sagt osäkert ut att ändringen i kommunindelningen förverkligas.

Den 25 augusti ingick i Hufvudstadsbladet en kort insändare av Harry Bogomoloff, som är första viceordförande för stadsfullmäktige i Helsingfors och före detta stadsstyrelseordförande. I insändaren föreslår Bogomoloff att Hbl publicerar en bild av en Sibbobo som klarar av att slicka sig under svansen. Fastän Bogomoloff tidigare har visat prov på dålig omdömesförmåga måste jag medge att jag hade svårt att tro mina ögon då jag läste den samlingspartistiska Helsingforspolitikerns insändare. Insändaren hade inte i sig någonting med Sibbofrågan att göra, men med tanke på Bogomoloffs tidigare bidrag i Hbl var det uppenbart att läsarna skulle assosiera den smaklösa insändaren till fallet Sibbo. Att så även var fallet visar svaren på insändarna i Hbl den 28 augusti. Det är svårt att förstå motivet bakom Bogomoloffs insändare. Osökt misstänker man att insändaren är skriven efter några öl med kompisarna Jussi och Janne. Dagen efter torde inte ens Bogo själv längre ha tyckt att insändaren var speciellt vitsig.

Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007

I gårdagens blogginlägg "Vapaavuori förespråkar australiensk modell. Den 28 augusti 2007" berättade jag att stadsstyrelsen i Vanda på måndagen godkände statsrådets gränsbeslut efter långa diskussioner. I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Vääriskoski: Vanda ger mark utan ersättning" där det berättas att så väl Paula Lehmuskallio (saml) som Maj-Britt Vääriskoski (sfp) lämnade in avvikande åsikt. Speciellt kritiska är man mot att statsrådet behandlade ärendet först den 27 augusti, fastän besvärstiden gick ut redan den 3 augusti. Jag citerar ur artikeln:

Stadsstyrelsen välsignade i måndags stadsdirektörens beslut att komunen inte sänder in besvär till Högsta förvaltningsdomstolen om regeringens beslut att överföra Västerkullakilen till Helsingfors. Besvärstiden gick ut 3.8 men stadsstyrelsen behandlade ärendet först 27.8.

Jag tycker att frågan är för stor och principiell för att avgöras som i Vanda, trots att kommundirektören har kommunlagen på sin sida, säger Vääriskoski.

Också styrelseledamot Paula Lehmuskallio (saml) har lämnat in en avvikande åsikt om Västerkullakilen. Omröstningen i stadsstyrelsen föll 13 2 för stadsdirektörens förslag.
Hela frågan om att ge ifrån oss mark kom som en blixt från klar himmel på en resa i Köpenhamn våren 2006. Vi visste ingenting men förstås hade frågan diskuterats i kabinetten, säger Vääriskoski.

I själva verket fanns stadsrådets gränsbeslut med i föredragningslistan för styrelsemötet den 13 augusti, men ärendet bordlades. Till föredragningslistorna har kartan med Myllyniemis förslag bifogats i formatet Power Point. Bilagan, som har texten"Liite 1: Sipoon kunnasta (VE2) ja Vantaan kaupungista (V) Helsingin kaupunkiin siirrettäväksi esitetyt alueet", torde vara identisk med bilagan till inrikesministeriets prememoria för statsrådets gränsbeslut. Statsrådet har publicerat motsvarande bilaga i formatet pdf. Pdf-filen har skapats den 26 juni 2007. Power Point-filen har skapats av Markku Mölläri på kommunavdelnningen vid inrikesministeriet den 29 november 2006 klockan 20:49, men den ovanciterade texten har lagts till med anledning av statsrådets gränsbeslut. Innanför de påklistrade gränserna hade för övrigt hela Västerkulla eller Västersundom rymts med. (Se bilden ovan.) Inrikesministeriets karta som skrevs ut och publicerades i formatet pdf den 30 november torde ha skapats från den aktuella filen.

Statdsstyrelsen i Vanda antog vid sitt möte i måndags även ett utlåtande om förslaget till landsskapsplan för Östra Nyland. I (förslaget till) utlåtande (MS Word), som ingår i föredragningslistan, intar planerna för sydvästra Sibbo en central ställning. Jag citerar ur utlåtandet:

Vantaan kaupunki pitää tärkeänä Helsingin metropolialueen monipuolista kehittämistä ja suhtautuu lähtökohtaisesti myönteisesti kaupunkirakenteen jatkamiseen metroon tukeutuen Etelä-Sipooseen. Vantaa on varautunut metron jatkamiseen osoittamalla raideliikenteen kehittämissuunnan ja on valmis osallistumaan itäisen kasvusuunnan suunnitteluun eri osapuolten kanssa. Maakuntakaavaehdotuksen maankäytön uudet varaukset Etelä-Sipoossa pe-rustuvat Heli-rataan. Ratahallintokeskus on käynnistänyt Pietarin suunnan selvityksen, jossa tutkitaan HELI-radan roolia, linjausta ja tarpeellisuutta. Maankäyttö tukeutuu siis rataratkaisuun, jossa on vielä paljon epävarmuutta. Maakuntakaavaehdotuksessa ei ole millään tavalla käsitelty metron jatkamis-ta Etelä-Sipooseen. Tällainen tarkastelu tulee liittää ehdotukseen ja osoittaa metrovaraus maakuntakaavassa.

Helt korrekt noteras det att det råder osäkerhet kring HELI-banan. Lite ironiskt är det att man påpekar att metron inte finns med i förslaget till landskapsplan då Sibbo kommun i sitt utlåtande om Vanda stads förslag till generalplan noterar att fortsättningen på metron från Mellungsbacka endast har markerats med pilar. I verkligheten har Vanda visat föga intresse av Sibbometron. Att det är HELI-alternativet som gäller framgår även längre fram i Vandas utlåtande över förslaget till landskapsplan. Jag citerar:

Vuosaaren sataman vaikutusta maakunnan maankäyttöön ei ole riittävästi pohdittu maakuntakaavassa. Satamasta suunniteltu ratayhteys Heli-radalle, joka on osoitettu myös Vantaan yleiskaavaehdotuksessa, tuo mahdollisuuksia ja paineita rataan liittyville logistiikkatoiminnoille. Työpaikka-alueen pitkän aikavälin laajenemisalue Sipoon ja Porvoon rajalla voisi tulevaisuudessa vastata näihin haasteisiin.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en notis med rubriken "Vantaa kannattaa metron jatkamista Länsi-Sipooseen". Enligt HS framgår det ur Vandas utlåtande om förslaget till landskapsplan att "Vanda vill att metrolijen fortsätter till Sibbo". Det kan jag inte alls hålla med om. En annan sak är att så väl Vanda som Sibbo visar tecken på finlandisering i metrofrågan. Helsingin Sanomat publicerade på måndag kväll på tidningens webbplats även en förlängd version av notisen, denna gång med rubriken med rubriken "Espoo tyrmää aikeet, Vantaa kannattaa". Jag citerar ur notisen:

"Sehän olisi vastoin kaikkia sopimuksia. Ei ota meillä päin Espoossa tuulta, eikä pitäisi Helsingissäkään lähteä tuollaisia esittämään", Espoon maankäyttöjohtaja Olavi Louko sanoi maanantaina.

Hän kommentoi HKL:n toimitusjohtajan Matti Lahdenrannan puheita itämetron jatkon kiilaamisesta länsimetron kakkosvaiheen edelle.

"Pääkaupunkiseudun kaupungit ja valtio ovat yhdessä sopineet rakennusjärjestyksestä PLJ:ssä (pääkaupunkiseudun joukkoliikennesuunnitelma), pääkaupunkiseudun neuvottelukunnassa ja valtion kanssa tehdyssä aiesopimuksessa. Niissä Sipoota ei ole mainittukaan, sehän on ihan uusi keksintö ", Louko totesi.

Hän penää pysyttäytymistä nykyisissä sopimuksissa.

"Ei meillä Sipoon metroa vastaan mitään ole. Mutta kun nämä kaikki hankkeet liittyvät toisiinsa, eikä kaikkia voida rakentaa yhtä aikaa, on tärkeää pysyä jo sovitussa rakentamisjärjestyksessä."

På måndag kväll publicerade HS även en artikel med rubriken "Sipoon metroa kiilataan länsimetron jatkeen edelle". Samma artikel hade i tisdagens tidning rubriken "HKL: Metroa rakennettava Matinkylän jälkeen Sipooseen". Jag citerar ur artikeln:

Sipoon lounaisosan mahdollinen liittäminen Helsinkiin on kääntänyt metron jatkosuunnitelmat uusille raiteille. Näin ainakin Helsingissä.

Helsingin kaupungin liikennelaitoksen toimitusjohtaja Matti Lahdenranta esittää, että metrorataa jatkettaisiinkin Ruoholahti–Matinkylä-osuuden valmistuttua Mellunmäestä eteenpäin itään, eikä Matinkylästä länteen Kivenlahteen kuten tähän asti on ajateltu.

HKL:n Lahdenranta uskoo, että metrolla pääsee Helsingin uusille alueille nykyiseen Lounais-Sipooseen jo vuonna 2017.

"Helsingin näkökulmasta tärkeysjärjestys on itsestään selvä. Sipoon suunnan metrolinjauksen suunnittelu alkaa heti, kun alueiden liittäminen varmistuu."

Att stadsfullmäktige i Esbo förra hösten beslöt att bygga metro till Esbo berodde i hög grad på påtryckningar från Helsingfors och på att fallet Sibbo statuerade exempel. Nu när Esbo har gått in för att satsa på metron sätter Helsingfors keppar i hjulen och verkar vilja bryta avtal. Det verkar ju inte speciellt rationellt, men Helsingfors är piskad att hålla liv i planerna på Sibbometron tills HFD har gjort sitt domslut i Sibofrågan. Rundradion uppmärksammade igår Lahdenrantas utspel i notiser med rubrikerna "HST: Sibbometro viktigare än Stensvik" och "Metro till Sibbo inom tio år?". Jag citerar ur den senare notisen:

Planeringschefen vid Östra Nylands förbund - Pekka Hallikainen - säger å sin sida, att många frågor ännu är öppna och att det tar betydligt längre tid än tio år att utreda alla detaljer kring en eventuell metrodragning österut. För tillfället finns det inga planer eller utredningar. "Vi vet ju inte ens till vilken kommun det aktuella området kommer att höra under de närmaste åren", säger Hallikainen till Vega Östnyland.

Planeringschefen låter också påskina, att trafikverket här går i stadens ledband och helt enkelt försöker påverka de stora beslut som skall tas ännu i år - ett förfarande som enligt Hallikainen varit mera regel än undantag det senaste året.

Helsingin Sanomats ledarskribent kritiserar i en artikel med rubriken "Länsimetrolle työrauha" i dagens Helsinginsanomat indirekt Lahdenrantas åsiktsyttring om Sibbometron. Jag citerar:

Espoon, YTV:n ja liikenneministeriön hyväksymässä joukkoliikennesuunnitelmassa länsimetron pitäisi valmistua vuoteen 2015 mennessä, ja sen jälkeen sitä on tarkoitus jatkaa Kivenlahteen. Espoon valtuuston hyväksyessä metron tulon Espooseen se myös edellytti Kivenlahden jatkon tekemistä saman tien. Siitä suunnitelmasta on myös pidettävä kiinni.

Sipoon metron aika on sitten, kun länsimetro on valmis Kivenlahteen saakka. Helsingin hanke Sipoon asuttamiseksi odottaa vielä KHO:n päätöstä, eikä Helsinkiin liitettävällä alueella asu metron tarvitsemaa määrää ihmisiä ennen kuin joskus 2020-luvulla. Sen sijaan länsimetron vaikutusalue on lähes valmiiksi rakennettu.

Espoo saatiin pitkän taivuttelun jälkeen metron taakse, ja nyt kaupunki haluaa metron mahdollisimman nopeasti. Länsimetroa suunnittelevalle yhtiölle on annettava työrauha ja varmuus siitä, että suunniteltu rakentamisaikataulu pitää.

Att trafikverkets utspel var dumt anser även biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen enligt artikeln "Korpinen tystar ner Östmetrobrådska" i dagens Hbl. Jag citerar:

Dumt vore att nu börja gräla med grannarna. Det är alldeles för tidigt att besluta om Östmetron, säger biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen i Helsingfors.

Chefen för Helsingfors stads trafikverk, Matti Lahdenranta, basunerar ut Helsingfors åsikt i gårdagens Helsingin Sanomat. Enligt Lahdenranta ska huvudstadsregionen strunta i att bygga ut Västmetron efter Mattby. Satsa på östmetron till Sibbo i stället, uppmanar Lahdenranta.
I Esbo protesterar man mot att bryta ingångna avtal och strunta i andra skedet av Västmetron. I Helsingfors får Lahdenranta en ordentlig knäpp på fingrarna.
Det är inte HST:s sak att syssla med planering på den här nivån. Lahdenranta ropar från bakbänken, är biträdande stadsdirektör Pekka Korpinens dom.
Han säger att Helsingfors först väntar på domstolens utslag om Sibbos sydvästra del.
Efter det börjar planeringen och diskussionerna, och vi måste först tala med grannen. Ska Östmetron dras genom Vanda som då skulle få två stationer på sin mark eller ska metron dras längre västerut [sic] vid Nordsjö hamn och Västerkullakilen, säger Korpinen.

Förslaget på att förlänga metrolinjen från Nordsjö till Östersundom är totalt orealistisk och torde vara Korpinens privita förslag, men samtidigt avslöjar Korpinens tankar att Sibbometron är lidrigt sagt högst oviss. I sin rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki", som publicerades i april, skriver Korpinen följande:

joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle. Voidaan myös ajatella sekä rautateitä että metroa. Tällöin metroa jatkettaisiinkin Vuosaaresta satama-alueen läpi Talosareen.

I samma rapport föreslår Korpinen att det även dras en metrolinje till Sveaborg... Intressant nog skriver även Pekka Myllyniemi i sin rapport att "Metron kan förlängas österut från antingen Mellungsbacka eller Nordsjö."

Vapaavuori förespråkar australiensk modell. Den 28 augusti 2007

I senaste nummer av Kuntalehti ingår en artikel med rubriken "Melbourne nostettiin kuntauudistuksella maailmankaupungiksi". I artikeln jämför den kommunreformen i den austraklienska delstaten Victoria med vår egen KSSR. Jag citerar:

Victorian kuntareformissa pääkaupunki sai etuoikeuden ottaa parhaat osat naapureista ja kuntien määrä karsittiin kolmasosaan. Viktorian kuntaliitto on tyytyväinen tuloksiin, sillä kunnat vahvistuivat ja niiden johtaminen kohentui.

Suomessa Paras-hanketta toteutetaan varovaisesti ja askeleet ovat olleet toistaiseksi vaatimattomia, poikkeuksena Salon kaupunkiseudulla toteutuva monikuntaliitos. Helsingin seudulla päähuomion vie väittely siitä, saako kansakunnan veturi siivun Sipoon kunnasta tarpeisiinsa.

Det är inte alltid så lätt att komma ihåg att Sibbofrågan inte formellt har någonting med KSSR att göra, fastän det just var i samband med KSSR som Helsingfors kom med kravet på att få inkorporera sydvästra Sibbo. Sibbofrågan får inte ha någonting med KSSR att skaffa, om Högsta förvaltningsdomstolen skall godkänna statsrådets beslut i frågan.

Jan Vapaavuori har läst om kommunreformen i Victoria och inspirerats. Åtminstone har han igår skrivit ett blogginlägg utgående från artikeln i Kuntalehti. Förståndigt nog omnämner han inte fallet Sibbo, vars samband med kommunreformen är högst känsligt. Jag citerar ur inlägget "Miten olisi Melbournen malli? 27.08.2007":

Ensimmäisenä osana reformia säädettiin (vuonna 1993) pääkaupungin erityislaki. Melbourne sai mm. etuoikeuden poimia naapurikunnista alueet, jotka antoivat lisäarvoa pääkaupungin kehittämiselle. Samalla kunnilta poistettiin oikeus valittaa liitoksista korkeimpaan oikeuteen.

I Finland har kommunerna fortfarande rätt att besvära sig till Högsta förvaltningsdomstolen, men Vanda stad har inte besvärat sig över statsrådets gränsbeslut. Igår beslöt stadsstyrelsen i Vanda där till att godkänna beslutet. Helt utan diskussioner kom man dock inte undan i Vanda. Jag citerar ur artikeln "Vantaa hyväksyi Västerkullan kiilan luovutuksen Helsingille" i dagens nummer av Helsingin Sanomat:

Kaupunginvaltuusto keskusteli asiasta pitkään. Keskustelussa arvosteltiin vahvasti sitä, että alueluovutus oli koplattu viime vuonna käydyissä poliittisissa puheissa yhteen kehäradan rakentamiseen ja Kehä III:n parannustöihin mahdollisesti saatavien rahojen kanssa.

Kritik mot förslag till landskapsplan. Den 27 augusti 2007

Nylands miljövårdsdistrikt har gett ett utlåtande över förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Utlåtandet innehåller en del intressanta synpunkter angående sydvästra Sibbo. Jag citerar ur utlåtandet:

Maakuntakehdotuksessa on Västerskogin alueella osoitettu MU-aluetta myös sellaiselle alueelle, joka on jo huomattavalta osin rakennnettua ja soveltuu lisäksi mainiosti täydennysrakentamisen kohteeksi.

Yleisemmin Västerskogin alueen ongelma on se, että se käsittää jo nyt kohtalaisen intensiivisesti hajarakennettuja, liikenteellisesti erinomaisessa paikassa sijaitsevia, hyvin voimakkaaseenkin täydennysrakentamiseen soveltuvia alueita. Ne on kaavaehdotuksessa esitetty vain rakentamisen reservialueina, vaikka samaan aikaan on esitetty ensisijaisiksi asutuksen laajenemisalueiksi tarkoitukseen huonmattavasti heikommin soveltuvia, täysin koskemattomia alueita esimerkiksi Hältingträskin ja Östersundomin alueilta. Kaavaehdotusta tulisi tältä osin korjata priorisoimalla rakentamisalueena Västerskogia. Tällä voidaan samalla tukea Söderkulla-Västerskogin edelleen kehittymistä Sipoon kunnan toisena kuntakeskuksena. Samalla voidaan edistää Itä-Uudenmaan aluerakenteen kehittymistä tasapainoisempaan suuntaan verrattuna siihen, että asutusta keskitettäisiin Östersundomiin.
...

Valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaan kaavaa laadittaessa on rakentamiseen tähtäävien kaavavarausten osalta selvitettävä maaperän rakennuskelpoisuus. Erityisen tärkeäksi tämä seikka nousee esimerkiksi rakennusolosuhteiltaan selkeästi keskivertoa hankalamman Lounais-Sipoon osalta. Kaavaselostus ei sisällä mainintaa tällaisen selvityksen olemassaolosta tai esitettyjen taajama-aluevarausten perustumisesta sellaiseen.

Hältingträskin alueelle esitetty taajama-alue sijoittuu alueelle, joka sekä luonto- ja virkistysarvojensa sekä maaperäominaisuuksiensa ja topografiansa vuoksi on tarkoitukseen sopimaton. Alue on lisäksi pääosin lainvoimaisen seutukaavan virkistysaluetta. Maakunnallisten tai seudullisten virkistysalueiden esittäminen seutukaavassa perustuu nimenomaan tarpeelle pitää alueet virkistyskäytössä estämällä niiden rakentaminen. Uutta maakuntakaavaa laadittaessa näitä varauksia ei voida poistaa, ellei perustellusti voida esittää, ettei alue ole nykyisin merkittävässä virkistyskäytössä tai ettei sitä lähitulevaisuudessa tarvita sellaiseen. Alueelle on juuri tehty usean kunnan ja muun toimijatahon yhteistyönä mittavat ulkoilureittisuunnitelmat ja se on nykyiselläänkin erittäin vilkkaassa virkistyskäytössä, joten edellä esitetyn kaltaisesta tilanteesta ei voi olla kyse. Näillä perusteilla varaus tulee
poistaa.

Det torde vara uppenbart att föerslaget till landskapsplan för sydvästra Sibbos del utgår från Sibbos utkast till generalplan, som i sin tur är anpassad efter Helsingfors inofficiella visioner för området. Miljövårdsdistriktets kritik av förslaget till landskapsplan träffar således även Helsingfors och kommunindelningsutredarens syn på användningen av området. En intressant detalj är att statsminister Matti Vanhanen i åtminstone ett par sammanhang betecknat området öster om Myllyniemis förlag som "asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita". Helsingfors och Vanhanens visioner av bebyggelse i sydvästra Sibbo har föga med ökad sammanhållning av samhällsstrukturen att skaffa. I sin utredning har Pekka Myllyniemi inte alls utrett områdets lämplighet för bebyggelse. Det enda som har utretts är var Helsingfors äger mark. Då Vanhanen betecknar den Helsingforsägda marken som "färdig tomtmark" ger han en helt felaktig bild av omtrådet.