Synliga och osynliga gränser. Den 26 december 2009

De senaste åren har man från Helsingfors sida - kanske inspirerade av Jussi-Pekka Alanens rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" - förringat betydelsen av kommungränser. Samtidigt har man även målmedvetet försökt göra kommungränserna i huvudstadsregionen ännu mera osynliga. Det var därför med en viss förvåning som jag för ett år sedan följde med hur Helsingfors i god tid före årsskiftet placerade ut nya gränsskyltar. Det var även spännande att följa med var man placerade skyltarna, eftersom gränsen i vissa fall var oklar. Helsingfors gick till verket så nitiskt att man rent av plockade ner ett gammalt historiskt gränsmärke. (Se "Fullbordat. Den 1 januari 2009".) Däremot kunde man inte se någon liknande aktivitet från Vanda stads sida. Med intresse väntade jag på att få se om Vandas gränsmarkeringar stämde överens med placeringen av Helsingfors gränsskyltar. Nu har det gått ett år, men Vanda har inte placerat ut en enda skylt vidden nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Överhuvudtaget har man från Vandas sida inte gjort något större väsen av att Vandas gränser förändrades för ett år sedan. Kartan ovan, där den så kallade Västerkullakilen fortfarande hör till Vanda medan Östersundom anslutits till Helsingfors, är ur tidtabeller för Vanda och Kervo 2009-2010.

Julotta. Den 25 december 2009

Eftersom jag håller på traditioner brukar jag gå i julotta på juldagen och inte på julbön på julaftonen. (Se "Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008".) I år gjorde jag ett undantag och besökte även en så kallad julbön, eftersom min son sjunger i Matteus barnkör. Matteus församling ordnade sammanlagt åtta julböner, men åtminstone Matteus kyrka var lika väl fullsatt, fastän det inte finns någon gravgård intill kyrkan. Många kombinerar julbön med ett besök vid gravarna. Julbönen (eller julbönerna) i Österssundom kyrka kan därför tänkas ha lockat en del besökare som inte hör till de nya församlingar som förfogar över kyrkan: Matteus församling och Mellunkylän seurakunta, som på grund av inkorporeringen den 1 juli bytte namn till Helsingin Mikaelin seurakunta.


I fjol deltog jag för första gången, delvis i misstag, i en finskspråkig julotta. (Se "Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008".) Det var då Sibbo finska församling som för sista gången ordnade julotta i Östersundom kapell. Vad jag vet ordnades ingen finskspråkig julotta i Östersundom denna jul, men Matteus församling höll istället sin enda julotta i Östersundom kapell. Lite lustigt är det att jag först hittade informationen om julottan via Evenemax på Borgåbladets hemsida. Här hör Östersundom ännu till Sibbo.


Utanför kyrkan var den första jag hälsade på en Simsalöbo. Jag har själv i tiden kommit till Östersundom kapell med båt från Simsalö. Ändå kände jag mig i egenskap av medlem i Metteus församling lite som en kolonisatör i Östersundom kyrka. Och visst var det en konstig känsla att se Matteus kyrkokör, organist Markus Malmgren och avgående kyrkoherde Henrik Andersén i Östersundom kyrka. I sin predikan framhöll Andersén även det historiska i årets julotta. På ett fint sett lyfte han fram både kontinuiteten och det förgångna. Hit har tidigare generationer kommit till julotta från Östersundom, från skärgården men även från Helsinge. Andersén nämnde även att Zacharias Topelius torde ha kommit till kyrkan med släde över isen från Björkudden. Därefter läste han från predikostolen en vers från en av mina favoriter, Topelius "Julnatten" eller "Nu börjar den snöiga stormen sin färd".

När julottan var slut och Malmgren redan spelat sitt preludium passade kyrkoherden på att påminna om att julafton tidigare var en vanlig vardag och att juldagen är den rätta dagen att fira jul och önska god jul. Jag skall passa på att önska mina läsare en god jul med första versen ur "Julnatten".

Nu börjar den snöiga stormen sin färd
kring dalar och fjäll uti norden,
och brasan hon fladdrar i flammande härd,
och ljusen de brinna på borden.
Ty julen är kommen, den älskade gäst,
han kom ifrån himmelen neder;
den fattige reder sin stuga till fest
och halmen på tiljorna breder.
Guldlockiga små
så väntande stå,
och klockorna ringa,
och bjällrorna gå
O juletid!
O barndomsfrid uti norden!

Tidsaxel. Den 24 december 2009

På sidorna för Östersundom på webbplatsen Uutta Helsinkiä finns en tidsaxel. På tidsaxeln finns två processer markerade: ansluningen av Sibbo till Helsingfors och Byggandet av Östersundom. Inkorporeringen av Östersundom började och slutade Wed, 31 Dec 2008 22:00:00 GMT, dvs 24:00 finsk tid senaste nyår. Byggandet av Östersundom börjar Wed, 31 Dec 2014 22:00:00 GMT och slutar Sat, 31 Dec 2039 22:00:00 GMT.

På tidsaxeln kan man gå både framåt och bakåt, men några övriga händelser har jag inte hittat. För att hitta ytterligare en milstolpe måste man gå 2000 år bakåt till tideräkningens början och Kristi födelse. En händelse som det just nu är aktuell att ihågkomma, men som inte har så mycket med Östersundomprojektet at göra. God jul i alla fall.

Allians. Den 23 december 2009

Månne inte Matti Vanhanens beslut att inte fortsätta som ordförande för Centern var klart för en månad sedan då Mari Kiviniemi i en intervju för FNB sade sig vara beredd att ta emot nya utmaningar och antydde att hon är beredd att bli statsminister. (Se "Metropolförvaltning. Den 24 november 2009".) Kivinimi kom med sitt uttalande en dryg månad efter att Yle först sänt programmet om Nuorisosäätiö och plankorna och Vanhanen ett par dagar senare konstaterat att "Asemani on vahvempi kuin koskaan." Kiviniemi har föga stöd inom Centern, men Samlingspartiets och Helsingforspartiet skulle knappast acceptera någon annan av de nuvarande centerministrarna som statsminister.

När Vanhanen föst blev försvarsminister i Anneli Jäätteenmäkis regering och strax där efter själv blev statsminister profilerade han sig minsann inte som speciellt Helsingforsvänlig. Tvärtom. "Metropolpolitiken" fick sin början först i samband med kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet. Regeringe Vanhanen II baserar sig på en mycket märklig allians mellan Helsingforspolitiker och Centern. Denna allians var delvis en nödvändighet efter att den förra gereingen inte hann ta beslutet i Sibbofråga. Samtidigt innebar denna allians en möjlighet för Vanhanen att fortsätta som statsminister. Genom att Vanhanen satt kvar och Centern fick behålla kommunministerns portfölj kunde kommunreformen fortsättas utan några tvångssammanslagningar av hela kommuner. Samtidigt fick Helisingfors Östersundom, så som Vanhanen lovat. Till metropolpolitikens frukter kan även räknas Aalto-universitetet, Ringbanan och Västmetron. (Jyrki Katainen och Kuopioregionen har naturligtvis även fått sitt.)

Alliansen mellan Centern och Helsingfors har varit möjlig delvis tack vara Vanhanens tjänstemannaaktiga ledarstil. I regeringen Vanhanen II har dock Kiviniemi innehaft en nyckelroll i alliansen. Hur man skall lyckas få Cenetrns delegater att välja henne till partiordförande vet jag inte.

Vanhanen motiverade tidpunkten för sitt meddelande med att "Inte ens journalister har mage att försöka nå någon under helgerna." Indirekt har Vanhanen dock stört mångas julledighet. En som blivit störd under sin ledighet är Mika Rossi. Han kan hoppas på att bli ny kommunminister, ifall den posten skulle bli ledig i sommar. (Se "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008".)

Utvecklingsdirektörens förslag. Den 22 december 2009

I gårdagens blogginlägg "Borgå godkände de strategiska målen. Den 21 december 2009" skrev jag att Borgå stadsstyrelse på sitt möte den 14 december bahandlade "utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå". Den 16 december behandla för sin del planläggningssektionen i Sibbo ramprogrammet Hepo. Enligt utvecklingsdirektörens förslag i föredragningslistan skulle planläggningssektionen göra följande beslut:

Planläggningssektionen föreslår för kommunstyrelsen att den antecknar för kännedom utkastet till Helsingfors-Borgå- utvecklingsplan och godkänner för egen del markanvändningens strategiska målsättningar som planeringens utgångspunkt.

Det kan påpekas att utvecklingsdirektören, Mikko Aho representerade Sibbo kommun i ledningsgruppen för ramprogrammet.

Borgå godkände de strategiska målen. Den 21 december 2009

I gårdagens blogginlägg "Beställare. Den 20 december 2009" skrev jag att landskapsstyrelsen för Nylands förbund på sitt möte den 14 december behandlade eller utkastet till ramplan för området mellan Helsingfors och Borgå. I själva verket behandlade Borgå stadsstyrelse samma dag "ramprogrammet för Helsingfors-Borgå". Stadsstyrelsen tog i enlighet med föredragandens förslag följande beslut:

Stadsstyrelsen antecknar utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå för kännedom och att användas som bakgrundsmaterial när generalplaner och detaljplaner för Borgå utarbetas. Stadsstyrelsen godkänner de strategiska målen för markanvändningen i anslutning till planen som utgångspunkt för framtida planer. Utredningarna om den spårbundna trafiken ger inte svar på frågan om hur tågtrafiken mellan Helsingfors och Borgå ska organiseras. Borgå stad anser att reserveringen för Helibanan i landskapsplanen ska bli kvar som en framtida reservering. Stadsstyrelsen önskar att spårförbindelsen till Borgå ska kunna byggas så snabbt som möjligt och föreslår att kommunerna i planeringsområdet för sin del tryggar förutsättningarna för banbygget och tillsammans försöker påskynda byggtidtabellen för tågbanan.

I föredragningslistan finns de "strategiska målen", som stadsstyrelsen i Borgå godkände "som utgångspunkt för framtida planer", nu översätta till svenska. Jag återger här valda delar:

Avsikten med ramprogrammet för Helsingfors -Borgå (Hepo) har varit att åstadkomma gemensamma strategiska avsikter i fråga om planering och idéer om den framtida markanvändningen med tanke på kommande årtionden. I arbetet har man samordnat aktuell markanvändning och trafikplanering. Målet har också varit att arbetet ska vara bakgrundsmaterial och en utredning, men inte planläggning som avses i MarkByggL. Kommunerna kan dra nytta av resultaten när de utarbetar generalplaner, detaljplaner, landskapsplaner och trafiksystem. Planeringen omfattar området mellan Helsingfors och Borgå med sikte på flera decennier, ända till år 2050. ...

Programmet innehåller de allmänna målen för utveckling av området mellan Borgå och Helsingfors. En separat granskning av trafiksystemet har utarbetats. Den centrala frågan i hela projektet har också varit spårtrafikförbindelserna både till Borgå och områdena öster om Helsingfors, Östersundom och vidare till Sibbo.

De strategiska målen för markanvändningen har delats upp på fyra helheter:

1.Främja utvecklingen av metropolområdet
2.En harmoniserad samhällstruktur
3.En god livsmiljö
4.Ett konsekvent och smidigt genomförande


Trafiksystemet för sträckan Helsingfors-Borgå utreddes genom att man bedömde fyra olika system för spårbunden trafik och huvudvägnätets kapacitet. I två alternativ utsträckte sig spårtrafiken från Helsingfors till Borgå och i två alternativ från Helsingfors till Söderkulla. Det första alternativet till Borgå var 1) tätortståg och 2) stadståg och det andra alternativet till Söderkulla 3) metro och 4) snabbspårvagn. För varje alternativ utarbetades markanvändningsmodeller.

Som underlag för modellerna användes de stadsstrukturmodeller som utarbetats tidigare. I alla modeller uppskattade man att området mellan Helsingfors och Borgå skulle få ca 150 000 nya invånare. Dimensioneringen av befolkningen varierade dock en aning i de olika modellerna, eftersom man dock eftersträvade en naturlig markanvändning i varje enskild modell. Till exempel i de spårmodeller som utsträcker sig till Borgå dimensionerades befolkningen en aning högre än i de andra modellerna. Modellerna utarbetades så att de stödde användningen av spårbunden trafik och i områdena kring stationerna hade planerats tätare bebyggelse än i de områden som fanns längre bort från stationerna. I detta skede ska ännu ingen modell väljas som underlag för byggande.

Beställare. Den 20 december 2009

På Helsingfors stads webbplats för projektområdet Östersundom kan man på sidan med rubriken "Kehyssuunnitelma" läsa att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte den 3 december godkände de strategiska målsättningarna för markanvändningen i området mellan Helsingfors och Borgå. Inledningsvis berättas det på denna sida att Helsingfors har gjort upp ramplanen tillsammans med Vanda och Helsingfors samt Nylands och Östra-Nylands landskapsförbund. I verkligheten dominerades så väl ledningsgruppen som arbetsgruppen för projektet helt av representanter för Helsingfors stad. Jag hade väntat mig få läsa om att även de andra kommunerna som deltagit i utformandet av en ramplan skulle ha godkänt de "strategiska målen", men hittills har jag endast hittat ett protokoll enligt vilket man på Nylands landskapsstyrelses möte den 14 december gjort följande beslut: "Maakuntahallitus merkitsee Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelman tiedoksi." Landskapsstyrelsen har alltså inte "godkännt" någon ramplan, men så var är det även Helsingfors stad som är beställare. I föredragningslistan noteras det även att "Työn käytännön koordinoinnista on vastannut Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto." Som bilaga till föredragningslistan ingick dokumentet "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelma".

Ett dokument som inte ingick i föredragningslistan för landskapsstyrelsens möte är den av Strafica Oy beställda utredningen "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys", som borde ha varit färdig i slutet av november. I själva verket baserar sig ramplanen långt på denna utredning, som torde ha beställts av Helsingfors stad. Denna utredning har jag överhuvudtaget inte hittat på nätet. Kanske har man valt att inte publicera utredningen, eftersom den i sin tur baserar sig på två utredningar, som skall vara färdiga först i slutet av januari: "Itämetron jatke", som beställts av Sito Oy och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys", som beställts av WSP Finland Oy. Det kan noteras att det var WSP som stod bakom det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision och som ritade ut flygfältet i Backas i Borgå innan kommunikationsministeriets flygfältsutredning hade offentliggjorts. (Se "Strategiska planer och visioner. Den 9 september 2008".)