Året 2009. Den 2 januari 2010

I det senaste numret av Sipoon Sanomat finns en sammanfattning av år 2009. Rubriken är nogot komisk: "Lounais-Sipoo meni, jäähalli tuli". I artikeln heter det att Sibbo förlorade 5 000 hektar. I verkligheten var det knappt 3 000 hektar eller 30 kvadratkilometer. Däremot skulle Helsingfors stads förslag ha inneburit en förlust på cirka 5 000 hektar. I artikeln nämns att frågan om ersättning inte ännu är löst och att förhöjningen av skattesatsen är en följd av gränsändringen. Klicka på bilden ovan för att läsa om områdesförlusten. I artikeln omnämns även "striden" om Sibbo storskog. Jag citerar:

Sipoonkorven tulevaisuudesta puhuttiin vuoden varrella moneen otteeseen. Alkuvuodesta muun muassa viriteltiin kansanliikettä kansallispuiston perustamiseksi.

Miksi? Den 1 januari 2010

Ledaren i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat har rubriken "Miksi vain Sipoosta saa viedä maata?" I ledarartikeln görs en jämförelse mellan å ena sidan "Ristikytö", som Kervo och Träskända ville dela på men inte fick och å andra sidan Östersundom, som Helsingfors fick röva åt sig. I ledaren vänder sig Riitta Ketolo direkt till kommunminister Mari Kiviniemi med frågan "Miksi?" Jag återger här valda delar ur artikeln:

Kun se oli saanut haluamansa, vasta siinä vaiheessa maanryöstöstä alkoi paljastua myös huonoja puolia: osa alueesta onkin suojeltu, osa alueesta oonkin huonosti rakentamiseen kelpaavaa ja niin edelleen. Sipoonkorven puolestapuhujiakaan ei tahtonut löytyä tarpeeksi edes niistä ryhmistä, joiden uskoisi sitä ehdottomasti haluavan. ...

Sipoolaiset tuntevat aluemenetyksen suorasti rahakukkarossaan: verojen korotuksina ja osin myös palvelujen heikennyksinä.

00-talet. Den 31 december 2009

Jag har tidigare inför nyår på denna blogg gjort sammandrag av året som gått. I år blir det inget sammandrag. Många medier har inför årskiftet i år gjort en resumé över hela det gångna årtiondet. I tisdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick ett sammandrag av "Svenskfinland på 00-talet". Sibbo omnämns inte i själva artikeln, men återfinns hela två gånger i Hbl:s uppräkning av milstolpar.

I själva artikeln "'Svenskan är inte lika viktig längre'" kommer Thomas Rosenberg med synpunkter som indirekt har relevans även för fallet Sibbo. Jag citerar:

Redan den nya grundlagen som trädde i kraft år 2000 innebar en försämring, säger sociologen Thomas Rosenberg . I den slopades de direkta bestämmelserna om att förvaltningsområden med svenska som majoritetsspråk inte får röras. Också språklagen från år 2004 är misslyckad för att den enbart utgår från individens rättigheter, säger Rosenberg och efterlyser kollektiva rättigheter och territoriala bestämmelser.

Jag är inte så väl insatt i hur detgick till då först grundlagen och senare språklagen skrevs om, men jag har för mig att Sfp är delskyldig till att de kollektiva rättigheterna ghelt slopades. På urbant håll inom Sfp fanns det på 1990-talet krafter som ville jämställa finlandssvenskarna med andra minoriter i Finland, fastän majoriteten av finlandssvenskarna då ännu bodde i kommuner med svenska som majoritetsspråk.

När det begav sig år 2006 fanns det på finskt håll ingen förståelse för några finlandssvenska terrototeriala rättigheter. Tvärtom användes påståenden om språkpolitik och Sibbos melemskaps i Östra Nylands förbund som argument för inkorporeringen. På finlandssvenskt håll var man över partigränserna så gott som eniga om att inkorporeringen inte var berättigad, men man tonade ner de språkpolitiska aspekterna. Sibbos traditionella politik från tidigare årtionden var det knappast någon som försvarade, fastän speciellt Tarja Cronberg, motiverade sitt stöd för inkorporeringen med Sibbos traditionella politik. Att Östersundom till stora delar förblivit oplanerat hänger främst samman med att området ur ekologisk och geologisk synvinkel inte lämpar sig för massiv bebyggelse, men indirekt beskyller även HFD i sitt beslut Sibbo för kommunens traditionella politik och markanvändning. Någon förståelse för att Sibbos traditionella linje representerat ett kollektivt finlandssvenskt intresse hittar man inte hos HFD.

Kostnadsfri metropolpolitik. Den 30 december 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn av ledarskribenten Esko Nurmi, som pensioneras vid årsskiftet. I kolumnen, som har rubriken "Joskus haaveet toteutuvat", lyfter Nurmi fram tre "drömmar", som han inte kunde ha förutspått: den nya Lahtisbanan, västmetron och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Jag återger här valda bitar:

Päättyvällä vuosikymmenellä on tehty useita Helsingin seudun kehitystä ohjaavia isoja ratkaisuja. Jotkin olivat ehkä arvattavissa jo kymmenen vuotta sitten, osa ei.

Yllätyksiin voidaan lukea Lahden oikoradan ja länsimetron rakentamispäätökset sekä Sipoon lounaisosan liittäminen Helsinkiin. Ei niin, etteivätkö nämä kaikki olisi olleet vuosikymmeniä jahnattavina. Tarkkailija on väkisinkin kyynistynyt: eihän tuosta koskaan mitään tule. ...

Sipoon lounaisosan liitos Helsinkiin oli yllätys siinäkin mielessä, että mitään suunnitelmia ei virallisesti ollut pidetty esillä. Oli vain Helsingin kasvupaine ja maanomistus. Olisi pitänyt olla melkoinen insinööri, jotta olisi vaikkapa vuosituhannen vaihtuessa osannut ennustaa Sipoon padon olevan murtumaisillaan.

Alueliitos oli kabinettipolitiikan työnäyte. Ratkaisevaa oli, että Sipoo ei ollut kuntaliitosasioissa varovaisen keskustan valtapiiriä. Vanhasen hallitus pääsi tekemään näyttävää metropolipolitiikkaa, joka ei maksanut valtiolle mitään.

Sipoon osaliitos oli ituna esillä jo Holkerin hallituksen selvitysmiehen Raimo Ilaskiven asunto- ja maapoliittisessa toimenpideohjelmassa 1989. Ylipormestarin ja hänen huimapäisten avustajiensa lakeja myöten valmistelemat toimet eivät tuolloin saaneet poliittista tukea taakseen.

Helhetsbedömning. Den 29 december 2009

Jag har länge hoppats att Matti Vanhanen skulle tvingas avgå som statsminister. Visserligen finns det sidor hos Vanhanen som jag gillar, men redan i samband med Vanhanens agerande i fallet Sibbo i juni 2006 tycker jag att det hade funnits skäl att kräva statsministerns avgång. Speciellt med tanke på Finlands förestående EU-ordförandeskap var det dock inte realistiskt att förvänta sig att Vanhanens skulle avgå 2006. Dessutom gav det ledande oppositionspartiets ordförande, Jyrki Katainen sin välsignelse till så väl inkorporeringen som Paras-ramlagen redan i juni 2006 och räddade därmed Vanhanen ur en potentiell regeringskris. När Vanhanen nu meddelar att han inte fortsätter som partiordförande och därmed inte heller som statsminister kan jag ändå inte annat än tycka att han agerar lite oansvarligt.

Idag har statminister Matti Vanhanen hållit presskonferens och medgett att beslutet att om ett halvår avgå som partiordförande och statsminister inte (bara) beror på en planerad benoperation, utan på en "helhetsbedömning". Vilka andra faktorer som tagits i beaktande i helhetsbedömningen ville Vanhanen inte säga. Det är möjligt att Vanhanen upprikt har gjort en helhetsbedömning där de sjuka benen utgjort en avgörande faktor, men att tala om helhetsbedömning är ofta ett sätt att undvika specifiering. Eftersom jag kom ihåg att Vanhanen även vid presskonferensen efter statsrådets Sibbobeslut talade om en helhetsbedömning, har jag idag på nytt lyssnat på en del av presskonferansen från den 28 juni 2007.

I den ovannämnda presskonferensen återger Vanhanen i själva verket den beredande tjänstemannens ord då han talar om en helhetsbedömning. Gång på gång hänvisar Vanhanen till den beredande tjänstemannen utan att nämna hans namn, Arto Sulonen. Av någon anledning har det tidigare gått mig förbi att Mauri Pekkaren vid presskonferensen påpekar att han var den minister som ansvarade för kommunindelningslagen från 1993. Vanhanen valde dock av förekommen anledning att förlita sig på den beredande tjänstemannen istället för på den föredragande ministern.

En annan detalj som delvis gått mig förbi är att Vanhanen vid presskonferensen säger att den förre justitsiekanslern Paavo Nikula hade gett "klara direktiv" att en minister blir jävig om han på förhand tar ställning i den aktuella frågan. Det var för att den vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonka, på begäran, gjort en från Nikula avvikande bedömning som Vanhanen, enligt egen utsaga, kunde deltaga i beslutet. Vid presskonferensen skämtade Katainen att det var lättare att följa justitiekanslerns direktiv än journalisternas, eftersom det bara finns en justitiekansler. Vid tidpunkten fanns det emellertid så väl en tjänsteledig justitiekansler som hans vikarie.

Språkfördelning. Den 28 december 2009

Enligt Helsingfors stads uppgifter bor det i inkorporeringsområdet (stordistriktet Östersundom) omkring 2 000 invånare, varav omkring 500 har svenska som modersmål. Det betyder att endast cirka 25 % av befolkningen i inkorporeringsområdet har svenska som modersmål jämfört med över 38 % i Sibbo. Enligt Sibbo kommuns uppgifter hade endast 22 % av invånarna i delområdet Itäsalmi/Östersundom svenska som modersmål 31.12.2006. Oberoende av hur det gått med inkorporeringen hade andelen finskspråkiga ökat ytterligare i området. Sfp i Sibbo borde därför rent matematiskt ha dragit fördel av en inkorporering. Av socioekonomiska skäl är partiets störts konkurrent, Samlingspartiet extra starkt representerat i området. Sfp: riksomfattande motstånd mot inkorporeringen kan åtminstone inte förklaras utgående från statistiken över språkfördelningen i det aktuella området.

Helsingfors stad upprätthåller en servicekarta, ur vilken man kan utläsa en mera detaljerad statistik över språkfördelningen i Helsingfors. För inkorporeringsområdets del kan man se språkfördelningen i fyra olika stadsdelar. Uppgifterna för Husö och Sundberg saknas, eftersom områdena har under 100 invånare. Störst är den svenskspråkiga befolkningens andel i stadsdelen eller delområdet Östersundom (inte att förväxla med stordistriktet Östersundom). Här är andelen svenskspråkiga 28,1 %. Björnsö kommer, trots den starka inflyttningen, inte långt efter: 27,2 %. Betydligt lägre är andelen svenskspråkiga i tillväxtområdet Landbo: 16,1 %. Kanske något överraskande är den svenskspråkiga befolkningens andel i Bäckängen praktiskt taget lika låg: 16,2 %. Området med den största andelen svenskspråkig befolkning i Helsingfors hittar vi inte i stordistriktet Östersundom. I Brunnsparken är andelen svenskspråkiga hela 36, 1 %. I Eira är den 21,5 %, i Ulriksborg 20,5 %, i Brändö 18,7 % och i Gardestaden söder om Södra Esplanaden är andelen svenskspråkiga 18,0 %.



På servicekartan finns endast de finska namnen på Tusby och Kervo, men Sibbo står ovanför Sipoo, liksom svenskspråkiga namn på byar står ovanför de finskspråkiga på de områden som hör till Sibbo. Även Östersundom står ovanför Itäsalmi, medan Karhusaari står ovanför Björnsö. När skalan ändras byter namnen plats, fastän Helsingfors stad officiellt inte använder namnet Itäsalmi.

Ändringar vid årsskiftet. Den 27 december 2009

Finansministeriet har den 17 december publicerat ett meddelande med rubriken "Ändringar vid årsskiftet". Angående kommunärenden informerar ministeriet om den nya kommunindelningslagen under rubriken "Nya kommunindelningslagen främjar förnyandet av kommunstrukturen". Ministeriet säger bl.a. följande om den nya kommunindelningslagen:

Syftet med lagen är att främja förnyandet av kommunstrukturen. Lagen har uppdaterats så att den motsvarar de nya behov och förändrade förhållanden som framkommit i och med kommun- och servicestrukturreformen. Lagens struktur, begrepp och administrativa förfaranden har förtydligats. Målen med utvecklandet av kommunstrukturen och förutsättningarna för ändrandet av kommunindelningen har preciserats. Målet för utvecklandet av kommunindelningen är en livskraftig och områdesmässigt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. I lagen förs på ett tydligare sätt fram kommunernas avgörande roll när en ändring i kommunindelningen inleds och bereds samt när beslut fattas om den. Kommuninvånarnas och andra berörda instansers möjligheter att påverka effektiviseras i samband med att framställningen om en ändring i kommunindelningen behandlas i kommunerna. ...

Bestämmelserna om ekonomisk uppgörelse mellan kommunerna när en del av en kommun överförs till en annan kommun har också preciserats.

Finansministeriet informerar även om ändringar i kommunindelningen som äger i kraft vid årsskiftet. Ändringarna är intressanta med tanke på att det är sista gången som den nu gällande komunindelningslagen har tillämpas och som en jämförelse med fallet Sibbo har juridisk relevans. Sammanlagt förverkligas fyra kommunsammanslagningar. I samband med att Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors bildar den nya staden Lovisa överflyttas Haavisto-Vastila-området i Strömfors (Ruotsinpyhtää) till Pyttis kommun. Denna kommundelssammanslagning innebär att Östra Nyland blir något mindre och delar av en historisk gräns mellan det svenska och det ryska Pyttis utplånas från kartan.

I sitt meddelande informerar ministeriet till sist om fyra partiella sammanslagningar, som verkställs vid årsskiftet: mellan Tavastehus och Hausjärvi, mellan Kouvola och Itis, Villmanstrand och Ruokolax samt mellan Birkala och Tammerfors. Förändringen i kommunindelningen mellan Birkala och Tammerfors stämmer överens med lagens anda i så väl den nya som den gamla kommunindelningslagen. De berörda kommunerna har gjort en gemensam framställning om att flytta över sex hektar från Birkala till Tammerfors, för att Tammerfors skall kunna bygga en lättgrafikled till Pirkka-hallen och för att Pirkkahallen skall kunna få en ny parkeringsplats. De tre övriga partiella sammanslagningarna är intressanta. I samtliga tre fall görs en korrigering av kommunsammanslagningar (av hela kommuner) som förverkligades för ett år sedan. Ett område i en större stad överförs till en mindre kommun för att förbättra servicen för invånarna i området. Bland annat överförs Mommila-Hietonen med 168 invånare från Tavastehus till Hausjärvi, som från förut har drygt 8 400 invånare. En intressant detalj är att initiativet till de ovannämnda ändringarna i kommunindelningen har tagits av invånarna tidigare, men först nu har fått ministeriets stöd.

Efter att centrala ministrar hade uttryckt sitt stöd för en inkorporering av sydvästra Sibbo togs det många initiativ till partiella kommunsammanslagningar, som ministeriet dock inte biföll. För drygt två år sedan sade regeringsrådet Arto Sulonen vid finansministeriet att ministeriet inte kommer att före vidare initiativ till partiella sammanslagningar i områden där det bereds större sammanslagningar. (Se "Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007".) Denna praxis skulle ministeriet följa i tre år. Tydligen har ministeriet gått in för en linje där kommundelssammanslagningar är möjliga efter en sammanslagning av hela kommuner.