Delegationen för metropolpolitik. Den 11 januari 2012

När regeringen Vanhanen I år 2007 efterträddes av regeringen Vanhanen II delades Hannes Manninens två ministerportföljer, kommunministerns och bostadsministerns, på två ministrar, Mari Kiviniemi respektive Jan Vapaavuori. Utnämningarna var som gjorda för att garantera att överenskommelsen om kommunreformen KSSR och lösningen på Sibbofrågan skulle följas. Att det behövdes en skild minister för bostadsministerns portfölj var lite speciellt, men Vapaavuori fungerade även som metropolminister. I regeringen Katainen har de två ministerportföljerna fördelats mellan Henna Virkkunen (saml) och Krista Kiuru (sdp). Kiuru är visserligen även kommunikationsminister, men därtill är hon i ytterligare "metropolminister" som ett arv från Vapaavuoris ministerskap.

I mitt inlägg "Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012" har jag berättat om en "hemlig" träff mellan metropolministern och representanter för Helsingforsregionen utan Helsingfors. Helsingin Sanomat berättade att Helsingforsregionen repsresenterats av stadsdirektörerna i Esbo och Vanda samt fyra representanter för kranskommunerna. Artikeln i Helsingin Sanomat om den aktuella träffen noterades på Twitter även av Sibbo kommundirektör Mikael Grannas. På måndagen berättade Grannas på Twitter plötsligt att han är en av representanterna för kranskommunerna (KUUMA-kommunerna) i delegation för metropolpolitiken där Kiuru är ordförande. I själva verket hade Grannas valts som en av fem representanter för KUUMA redan den 22 december, vilket framgår ur dokumentet "Metropolipolitiikkan neuvottelukunta", som publicerats samtidigt med pressmeddelandet  "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2011-2015". Efter kommundirektörens twitterinlägg har även Borgåbladet i en liten notis i dagens tidnig noterat Grannas medlemskap i delegationen.

Ur Helsingin Sanomats artikel "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man ana en viss spänning mellan den socialdemokratiska metropolminister och den samlingspartistiska kommunministern när det gäller den nya kommunreformen. Helsingin Sanomat. Bakom delegationen för metropolpolitik står dock så väl finansministeriet som miljöministerier och Virkkunen fungerar som viceordförande.

Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" noterar jag att Helsingfors stad på webbplatsen Uusi Helsinki den 23 november bytt ut artikeln "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" mot en helt ny version av artikeln med  rubriken "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Den 30 december uppdaterades webbplatsen ytterligare med texterna
"Östersundom odottaa yleiskaavaa" och "Tämä on uusi Östersundom". Den senare texten illustreras med en bild av stenbryggan som enligt idrottsverkets vägskyltar och karta över Husö fungerar som servicebrygga.

Christel Liljeström. Den 9 januari 2012

HS 9.1 2012 s A 12

Med anledning av den nya kommunreformen ingår i dagens nummer av Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Vallan kasvot vähissä" och dårraden "Vetohahmojen tarve korostuu, kun valtio aloittaa liitoksiin tähtäävän kuntaremontin." Artikeln handlar om bristen på starka politiker eller ledargestalter i kranskommunerna. Utanför brödtexten presenteras sju politiker från sju olika kommuner. Om Christel Liljeström kan man läsa följande:

Christel Liljeström

51, Rkp, Sipoo Sipoon rautarouva puistattaa pääkaupunkiseutua. Rkp:n entinen varapuheenjohtaja on erittäin kokenut poliitikko. Yksi niistä, jotka venyttivät Östersundomin aluekiistaa käsijarru ylhäällä loppuun saakka.

Sittemmin Sipoo alkoi kääntää maaseutumainettaan modernimmaksi, ja Liljeström on joutunut avautumaan länteen. Paljon paikallista valtaa, joka murenee, koska Rkp:lla ei ole enää entisenlaista mahtia idässä.

Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla. Den 8 januari 2012

HS 7.1 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med "Mitä seuraavaksi, Jussi Pajunen?" Artikeln handlar om Jussi Pajunen, som är aktuell för en nu period på sju år som stadsdirektör i Helsingfors. I artikeln kan man inledningsvis läsa följande:

Pajusen lakkautuslista ja pääkaupunkiseudun kuntaliitokset. Siinä kaksi asiaa, jotka ovat kuohuttaneet eniten Jussi Pajusen vuonna 2005 alkaneella kaudella kaupunginjohtajana.

Kumpikaan ei mennyt kuten Pajunen olisi halunnut.

Kaupunkilaiset nousivat kapinaan koulujen, päiväkotien ja terveysasemien lakkautuksia vastaan.

Naapurikunnat kieltäytyivät kuntaliitoksista. Länsi-Sipoon kaappauskin onnistui vain puoliksi.

I samband med kommunreformen KSSR (Paras) lobbade Helsigfors för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Samtidigt krävde Helsingfors att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det senare kravet var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen pressade att stöda för att få tillstånd en överenskommelse om KSSR. Helsingfors fick (frånsett Granö) just det område som man ville ha och som centerministrarna hade lovat åt Helsingfors. Att Helsingfors föreslog att ett större område skulle inkorporeras hänger samman med att man försökte tvinga Sibbo att formellt frivilligt avstå från Östersundom.

I bildtexten till bilden ovan kan man läsa att "Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen metsässä Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla." Pajunen kunde inte gärna fotograferas på den gamla gränsen mellan Helsingfiors och Sibbo, eftersom Helsingfors och Sibbo saknade en gemensam gräns (på land). Bilden lär i Själva verket vara tagen nära den nuvarande gränsen.

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" skrev jag felaktigt att "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" även publicerats på Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats. Artikeln har i verkligheten publicerats på ekonomi- och planeringscentralens webbsidor. Det är ekonomi- och planeringscentralen som ansvarar för webbplatsen Uutta Helsinkiä. Till skillnad från stadsplaneringskontoret hör ekonomi- och planeringscentralen till stadsdirektör Pajunens ansvarsområde.

Kahtijako kaatui Sipooseen. Den 7 januari 2012

HS 4.1 2012 s A 6

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän ääni uhkaa hiipua". Artikeln handlar om den östra delen av landskapet Nyland, vars röst inte hörs efter att Nylands förbund slogs samman med Nylands förbund. Tillsammans med artikeln finns en kortare text om bakgrunden till situationen. Jag citerar ur texten, som har rubriken "Outo kahtiajako kaatui Sipooseen":

Tilanne oli hankala. Idässä oli vain vajaat satatuhatta asukasta, lännessä runsaat miljoona. Sipoon kohdalta kulkenut rajalinja vaikeutti pääkaupunkiseudun kaavoitusta.

Rakennelma sortui, kun valtio antoi leviämishaluiselle Helsingille oikeuden pakkolunastaa maata Sipoosta.

Kunta yritti parantaa asetelmiaan luovutuskiistassa ja ilmoitti haluavansa uusmaalaiseksi. Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa, ja valtio päätti yhdistää maakunnat 2011.

Helsingin Sanomat har rätt i att det var Sibbofrågan som föranledde sammanslagningen av landskapsförbunden och att man i Sibbo ville byta landskapsförbund för att försöka förhindra en inkorporering, men texten ger anledningar till några invändningar. För det första gav staten inte Helsingfors rätt att tvångsinlösa mark, åtminstone inte i bokstavlig bemärkelse. Tvärtom krävde Sibbo kommun att få tvångsinlösa mark som Helsingfors ägde i Sibbo. Någon större betydelse för planläggningen av huvudstadsregionen hade landskapsgränsen knappast i verkligheten, fastän man i samband med Sibbofrågan just kritiserade Sibbo för att höra till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. I ett plagierat stycke i Pekka Myllyniemis utredande kan man läsa följande:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Det ovan återgivna stycket finns på två ställen i Myllyniemis rapport. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi har kopierat stycket från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa". Påståendet att strukturen i Sibbo skulle vara "inriktad på Borgå" är ren nonsens och gräns mellan Helsingfors och Sibbo kunde inte gärna existera, då "Westerkullakilen" låg emellan.


Existensen av Östra Nylands landskapsförbund var inte mera konstigt än att Västra Nylands regionplaneringsförbund - till skillnad från Östra Nylands regionplaneringsförbund - år 1993 gick samman med Helsingfors regionplaneringsförbund och bildade Nylands förbund. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".)

i 

Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012

Bbl 6.1 2012 s 7

I gårdagens blogginlägg "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012" redogör jag för Helsingin Uutisets uppgifter enligt vilka det på våren skall tillsätta två utredningsmän för att utreda kommunstrukturen i huvudstadsregionen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en text med rubriken "Metropolområdet blir fråga för utredningsmän" Borgåbladet talar om ett rykte, men anger inte källa. Däremot kan Boråbladet berätta att Päivi Laajala påstår att hon inte känner till några planer på utredningsmän. (Päivi Laajala är överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet. Laajalas tjänst söktes år 2008 även av Arto Sulonen. Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

HS 6.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat har i dagens nummer även noterat planerna på utredningsmän. I en artikel med rubriken "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man läsa följande:

Ei olisi yllätys, jos kuntakartan ensiversioissa olisi harmaata pääkaupunkiseudun kohdalla. HS:n tietojen mukaan Virkkunen on asettamassa kaksi selvityshenkilöä tutkimaan alueen kuntajärjestystä. 

Mera än så säger Helsingin Sanomat inte om planerna på en kommunindelningsutredning i huvudstadsregionen. Den aktuella artikeln handlar istället om hur Esbo tillsammans med Vanda och ett par kranskommuner lobbar mot tvångssammanslagningar i regionen. Vid den förra kommunreformen lyckades Helsingfors pressa grannkommunerna att stöda huvudstadens anspråk på sydvästra Sibbo. Denna gång står Helsingfors åtminstone än så länge ensamt med sina krav. Rubriken på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Espoo kokosi kapinaryhmän".

HS 6.1 2012 s A17

Senare på morgonen har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats publicerats en text med rubriken "Helsingin naapurikunnat järjestivät salakäynnin metropoliministerin luo".

Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012

Helsingin Uutiset 4.1.2012 s 5

I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille". (Artikeln har även publicerats på tidningens webbplats.) Helsingin Uutiset skriver att  "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista."  Hur tillförlitliga uppgifterna är vet jag inte, men de detaljerade uppgifterna om att kommunministern på våren skall tillsätta två utredningsmän antyder att det inte bara rör sig om spekulationer.

Helsingin Uutisets uppgifter är på flera sätt intressanta. Förslaget att utnämna kommunindelningsutredare visar brist på mod. Kommunministern kunde inte presentera en kommunkarta utan att antingen få Samlingspartiet i Helsingfors eller Samlingspartiet i Esbo emot sig. En skild kommunindelningsutredning innebär att kommunministern kan gömma sig bakom utredningsmännens förslag, även om utredningens resultat i praktiken är klart då utredningsmännen utnämns. En särskild kommunindelningsutredning innebär att beslutet om en ändring i kommunindelningen kan göras utan att riksdagen behöver godkänna ett lagförslag i frågan. I princip kan en sammanslagning på initiativ av en kommunindelningsutredare förverkligas emot stadsfullmäktiges önskan i en berörd kommun, ifall majoriteten av befolkningen i den aktuella kommunen i en folkomröstning skulle stöda förslaget om en sammanslagning. (Se "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011".) Med tanke på denna möjlighet har Helsingfors krävt att det görs en i kommunindelningslagen definierad särskild kommunindelningsutredning.



En intressant fråga är vilket område som skulle inkluderas i den särskilda kommunindelningsutredningen för "metropolområdet" och därmed lämnas utanför finansministeriets kommunkarta. Hur är det t.ex.med Sibbo?