Regeringen Katainen har misslyckats med så väl kommunreformen som med social- och hälsovårdsreformen (SoHä-reformen). Dessa misslyckandena hänger nära samman. Regeringens, eller åtminstone Samlingspartiets, ursprungliga målsättning var att social och hälsovårdsdistrikten skulle sammanfalla med primärkommunerna. Det trodde man att skulle vara möjligt, om målsättningen att reducera antalet kommuner i Finland (utom Åland) från över 300 till under 70 uppfylldes. Målsättningen måste man dock ge upp då det visade sig att regeringspartiet socialdemokraterna inte ville ha (direkta) tvångssammanslagningar. Sedan visade det sig att experterna ansåg att antalet sjukvårdsdistrikt bör vara under 25. Ekvationen gick inte längre att lösa. Lika väl gav regeringen inte upp planerna på att utnyttja sohä-reformen som ett medel att tvinga fram kommunsammanslagningar.
Då justitiekanslern den 10 april, samma dag som riksdagen debatterade regeringens förslag till ny kommunindelningslag (se
"Pakko. Den 14 april 2012" och
"Remissdebatt om regeringens förslag till ändring av kommunindelningslagen 10.4 2013"), påpekade att "det är problematiskt att beredningen av kommunstrukturreformen och
servicestrukturreformen inom social- och hälsovården sker i olika takt" (se
"Beredningen av kommunreformen i olika takt problematiskt") var det uppenbart att SoHä blivit ett problem för kommunreformen. Justitiekanslern ansåg att "grundlösningarna i servicestrukturreformen inom social- och hälsovården borde tillräckligt preciserat vara riksdagen till känna, när den behandlar regeringens proposition angående revideringen av kommunindelningslagen".
I torsdags tog statsrådet beslutet att komplettera den redan överlämnade regeringspropositionen om en ny kommunindelningslag eller kommunstrukturlag med de
riktlinjer (se
"Koordinaatioryhmän linjaus kuntauudistuksen sekä sosiaali- ja terveydenhuollon palvelurakenneuudistuksen yhteensovittamiseksi") som lagts fram av den av Petteri Orpo ledda sohä-koordineringsgruppen. (Se pressmeddelandet
"SoHä-koordineringsgruppens linjedragningar ska inkluderas i motiveringsdelen till kommunstrukturlagpropositionen" och
"Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande av vissa bestämmelser i kommunindelningslagen och ändring av språklagen".) Förfarandet torde vara unikt, om än kompletteringarna formellt huvudsakligen handlar om motiveringar till lagförslaget. Det stora problemet är att SoHä-koordineringsgruppens riktlinjer, närmare bestämt förslaget om ansvarskommuner för social- och hälsovård, strider mot den av grundlagsutskottets tidigare givna tolkningen av grundlagen gällande kommunernas självstyre. Således ingår i kompletteringen även ett förslag på "komplettering" av grundlagsanalysen. I regeringens komplettering kan man bl.a. läsa följande:
När det gäller demokratiprincipen
har [grundlags]utskottet fäst avseende vid i synnerhet en enda kommuns bestämmande
inflytande och ansett att detta står i strid med den grundlagsenliga
kommunala självstyrelsen. Denna tolkningspraxis bör dock tolkas med
beaktande av att den utgår från den tidigare kommunstrukturen där skillnaderna
i storlek mellan kommunerna var små, bortsett från Helsingfors. Storleksskillnaderna
mellan kommunerna har ökat betydligt efter det att tolkningen presenterades,
och grundlagsutskottet har inte tagit ställning till fördelningen av
rösträtt i den förändrade situationen.
Regeringens förslag till nytolkning innebär att t.ex. Sibbo kommuns grundlagsenliga självstyre inte skulle kränkas av ett påtvingat SoHä-område bestående av Helsingfors och Sibbo, där där Helsingfors skulle utgöra ansvarskommun och Sibbo inte skulle ha någon röst. Motiveringen är att ansvarskommunens invånare eller röstberättigade utgör en majoritet av de röstberättigade inom SoHä-området. Baktanken torde vara att kommuninvånarna och lokalpolitikerna som förlorat sin röst då det gäller beslut om social- och hälsovård väljer en kommunsammanslagning med ansvarskommunen för att få tillbaka möjligheten att påverka besluten.
 |
| Grundlagsutskottets veckoplan |
Suomen Kuvalehti, som bättre än något annat medium har bevakat kommunreformen, publicerade i fredags en artikel med rubriken
"Hallitus jyrää sote-uudistusta: 'Nyt kajotaan oikeusvaltion ytimeen'". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:
Hallituksen täydentävässä esityksessä yritetään ohjata perustuslakivaliokuntaa uudelle tulkintalinjalle.
”Nyt näytetään ohjaavan riippumatonta perustuslakivaliokuntaa ihan kädestä pitäen”, kommentoi politiikan jo jättänyt konkari.
Hän tuntee omakohtaisesti perustuslakivaliokunnan työskentelyn ja pitää syntyvää tilannetta ainutlaatuisena. ”Enpä muista vastaavaa tilannetta valiokunnassa.”
Suurelle yleisölle koko kysymys näyttäytynee pilkun vääntämisenä. Mutta nyt puhutaan siitä, kuinka kansalaisten perusoikeuksia ja demokraattisen, suoran päätöksenteon painoarvoa tulkitaan. Kataisen hallitus haluaa osoittaa perustuslakivaliokunnan tähänastiset tulkintalinjat vanhanaikaisiksi.
Parhaillaan haetaan uutta tulkintaa kuntalaisten itsehallinnolle. Hallituspuolueiden näkökulmaa on puolustettu sillä, että kuntarakenne muuttuu ja siksi myös tulkinnan kunnallisesta itsehallinnosta tulisi muuttua.
Grundlagsutskottet skall inkommande onsdag höra experter angående kompletteringen av förslaget till kommunindelningslag. Följande dag skall grundlagsutskottet behandla själva förslaget till kommunstrukturlag.
Inlägg
