Centerministrarna har under detta år visar lyhördhet mot Helsingfors stads "behov". Det har Helsingfors samlingspartistiske stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori intygat. Behov betyder att man behöver någonting för att uppnå vissa mål. När det gäller verkliga behov är målet överlevnad. Vi behöver syre för att inte kvävas, vatten för att inte törsta, mat för att inte svälta ihjäl. Utöver de livsviktiga behoven kan man ha andra behov som förutsätts bli tillfredställda för att vissa mål skal kunna uppnås. Andra påstådda behov är överhuvudtaget inga behov, utan bara önskningar. När det gäller Helsingfors påstådda behov av sydvästra Sibbo, bör man fråga efter vilka målen är. Är det lägre skatteöre, bevarande av arbetsplatser på stadsplaneringskontoret eller riksdagsledamot Vapaavuoris omval 2007? Helsingfors överlever nog som stad utan en gränsförskjutning. (För Sibbo kommuns del kan området vara mera livsviktigt.)
Helsingfors har knappast större behov än andra städer och kommuner. Alla styrelseordföranden och kommundirektörer har naturligtvis önskningar. Politiker brukar vara synnerligen lyhörda för städerna och kommunerna i den egna valkretsen. Sällan kan man dock ge åt en kommun och ta från grannkommunen utan att förlora röster i kommande riksdagsval. Helsingfors utgör här ett undantag. Det är därför naturligt att stadsministerkandidater, som ämnar ställa upp i Helsingfors valkrets, gör sitt bästa för att uppfylla stadsledningens önskningar, även om det sker på en annan kommuns bekostnad.
Att Helsingfors uttalar önskningar är ett tillräkligt skäl för regeringen att se till att önskningarna uppfylls. Det är dock inte ett berättigat skäl. Därför måste man hitta på andra skäl, så som nationella intressen och "balansering av bostadsmarknaden i huvudstadsregionen". (Se Politikerförakt. Den 22 augusti 2006.) Även om huvudstadsregionens utveckling är i hela södra Finlands intresse, är själva Helsingfors stads ekonomi inte en nationell fråga. (Se Megalomani? Den 30 augusti 2006 och Helsingfors och Helsingfors. Den 31 augusti 2006.)
När det gäller annekteringen av sydvästra Sibbo har även ekologiska skäl framförts. Helsingfors skulle bygga ut miljövänlig metro. De som önskar bo i egnahemshus skulle få en kortare väg att pendla mellan hem och arbetsplats. (Se Egnahemshus. Den 19 augusti 2006.) Helsingfors skulle även skona Sibbo Storskog, hävdar man. Mångfalden av argument och påstådda behov, som var för sig på inget vis legitimerar en tvångsanslutning, visar att de verkliga syftena bakom ministrarnas stöd inte är gångbara som motiveringar.
Utvecklingen mot statsministerval i Finland, där medierna är oerhört Helsingforscentrerade, medför att inte bara att de stora partiernas ordföranden samtliga ställer upp i Helsingfors valkrets. Det resulterar även i att Helsingfors "behov" betraktas som viktigare än andra städers och kommuners behov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar