Fallstudium. Den 11 januari 2009

Jag har tidigare på denna blogg skrivit om Ari Mattilas pro gradu avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" , som handlar handlar om "Helsingin ja Sipoon kamppailu Lounais-Sipoon alueesta". (Se "Pro gradu avhandling. Den 29 juni 2008", "Staten bär ansvaret. Den 30 juni 2008", "Landsortsbetonad glesbebyggelse. Den 8 augusti 2008", "Hesari och Höblä. Den 16 augusti 2008" och "Bloggskrivare. Den 30 september 2008".) Mattilas pro gradu avhandling är inte den enda eller ens den första gradun om fallet Sibbo. Redan senaste vår publicerades Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto".

Tuuri-Tammelas avhandling är en pro gradu avhandling i förvaltningsvetenskap och offentlig rätt vid Förvaltningsvetenskapliga fakulteten vid Vasa universitet. Anhandlingen handlar om ändring i kommunindelning och kammunal självstyrelse i allmänhet, men fallet Sibbo intar en central roll i Tuuri-Tammelas studium. Detta uttrycks i sammandraget på följande sätt:

>>KHO:2008:1 päätös liitteineen (Helsinki-Sipoo-Vantaa kuntajakomuutos) on tutkimusaineistossani erityisenä esimerkkitapauksena voimassa olevan kuntajakolain soveltamisesta.<<

Några bilagor till HFD:s Sibbobeslut finns väl inte, men som källor har Tuuri-Tammela använt bilagor till Sibbo kommuns besvär till HFD. I källförteckningen hittar man således Erkki Mennolas, Toivo Pihlajaniemis, Aimo Ryynänens och Kaarlo Tuoris expertutlåtanden, som bifogades till kommunens besvär, men som förbigås i HFD:s beslut. Om betydelsen av fallet Sibbo skriver Tuuri-Tammela följande:

>>Tammikuussa 2008 julkaistu korkeimman hallinto-oikeuden päätös (KHO:2008:1) Sipoon osien pakkoliittämiseen Helsinkiin on oikeustapauksena merkittävä ennakkotapaus valitusoikeudesta kuntajakomuutosesityksestä ja kuntajakoselvittäjän nimeämisestä sekä kuntajakolain 5 §:n soveltamisesta, joten tämän oikeustapauksen aineistoa käytän tutkimuksessani runsaasti. ...

Lisäksi analysoinnin avulla systematisoin, miten kuntajakomuutoksen oikeudelliset edellytykset painottuvat kunta- ja palvelurakenneuudistuksen vaikutuksessa, sillä Sipoon pakko-osaliitoksesta Helsinkiin KHO:n antama päätös (KHO 2008:1) tuo nykyisen kuntajaon soveltamisesta esimerkkejä, joita hyödynnän kuntajakomuutoksen edellytysten ja menettelyjen tulkinnassa. Tämän tutkimuksen alaan liittyvää oikeuskäytäntöä voimassa olevasta kuntajakolaista on vähän, joten siksi Helsinki-Sipoo-Vantaa ratkaisu korostuu lähdeaineistona ja esimerkkiviittauksina.<<

Jag skall i ett senare inlägg återkomma till det substantiella innehållet i Tuuri-Tammelas pro gradu.

Fallet Sibbo

Arkiv. Den 10 januari 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ägnas ett helt uppslag åt Östersundom kapell. Rubriken på huvudartikeln lyder "Egensinnade skärgårds- och kustbor byggde Östersundom kapell". Alla tre artiklar på uppslaget inleds med ortsangivelsen "HELSINGFORS", men uppslaget hör till avdelningen "Östnyland".

Före julen besökte jag inrikesministeriet för att få tag på en kopia av Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" med kartbilagor. Utredningen, som sänts till inrikesministeriet den 18 oktober 2006, hade inte arkiverats eller registrerats på inrikesministeriet, men på ministeriet framhöll man att huvudansvaret för arkiveringen ligger hos avsändaren. För ett par dagar sedan besökte jag registraturen vid Helsingfors stadskontor. Här verkade man överraskade då utredningen inte kunde hittas i arkivet, men man noterade att förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori säkert själv har "arkiverat" utredningen. Man gav mig förvaltningsdirektörens telefonnummer och namnet på hennes sekreterare.

Det är möjligt att det är helt lagligt med personliga "arkiv" på förvaltningscentralen. Huvudsaken är att medborgarnas lagliga rätt att ta del av offentliga dokument är tryggat. Jag kommer knappast att begära dokumentet av förvaltningsdirektören själv, eftersom jag redan via en mellanhand fått förvaltningsdirektörens utredning och lagt ut den på Internet. Egentligen var det kartbilagorna som jag var ute efter. Dem har jag inte sett, men jag antar att de är mera eller mindre identiska med de kartbilagor som ingår i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen och i Pekka Myllyniems utredning. I själva verket hoppades jag på att på köpet få tag på ytterligare kartor, som inrikesministeriet eller utredningsmannen fått från Helsingfors. Utredningsmannen har från detta håll bevisligen även fått kartor som inte ingår i Ratasvuoris utredning. Jag är övertygad om att kommunindelningsutredaren även fått kartor med förslag till ändring i kommunindelningen från Helsingfors stadskontor. Problemet är att jag inte vet avsändarens namn och inte kan kontakta honom eller henne personligen. Kartorna som sänts till utredningsmannen finns knappast i stadens arkiv. Jag kommer kanske inte själv att kräva att få ta del av gränsförslagen som utredningsmannen så klumpigt kopierade, men jag hoppas att någon tar sig an uppgiften.

Jag är lite förvånad över att inga medier intresserats sig för förvaltningscentralens "utredning över hur kommunindelningslagens förutsättningar uppfylls", som Myllyniemi plagierat i sin Sibboutredning. Redan rubriken borde intressera. I Hufvudstadsbladet kommenterade Heikki Harjula den 8 december 2006 plagiatet med att konstatera att "I beskrivande delar av utredningar är det inte ovanligt med lånade formuleringar". (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Redan rubriken på jur. licentiat Eila Ratasvuoris utredning antyder att "de lånade formuleringarna" inte bara finns i den "beskrivande delen" av Myllyniemis rapport.


Fallet Sibbo

Fastighetsaffärer. Den 9 januari 2009

Helsingfors fastighetsnämn skall på sitt möte nästa tisdag igen behandla eventuella markköp i Gumböle och Ribbingö. Det 6 ha stora området erbjuds till ett kvadratmeterpri på 18,70 € och det 0,3 ha stora området på Ribbingö till ett kvadratmeterpris på 85 €. Båda prisen anses vara godtagbara. Till vardera förslaget till markköp ges följande motivering:

>>Helsingin kaupunki omistaa vanhojen hallinnollisten rajojensa sisällä noin 2/3 maa-alueista. Sipoosta Helsinkiin liitettävällä Liitosalueella Helsinki omistaa noin 900 ha maata, eli noin 1/3 maa-alueista. Helsingin maanomistus sijaitsee pääosin alueen etelä- ja pohjoisosissa.<<

Konstaterandet att Helsingfors markägendom huvudsaklingen finns i norr och söder är betydelsefull. Dessa områden lämpar sig främst för naturskydd och rekreation. Längs Nya Borgåvägen, som planeras bli en "huvudgata", äger staden knappast alls någon mark. Som bilaga till föredragningslistan ingår en karta över de fastigheter innanför inkorporeringsområdet som Helsingfors stad ägde den 31 december 2008. De gamla gränserna har här lämnats bort. Nytt är även en fastighet i Korsnäs.

Fallet Sibbo

Papper och beslut. Den 8 januari 2009

Idag torde veckans nummer av Sipoon Sanomat ha utkommit, men redan i måndags har tidningen på sin webbplats publicerat en notis med rubriken "Rajakyltti sai kyytiä".

Yle Pääkaupunginseutu har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Lounais-Sipoota ei rakenneta kaukolämmön varaan". Yle använder alltså fortfarande benämningen "Lounais-Sipoo" på inkorporeringsområdet. (Jfr "Nya Helsingfors, föredetta Sibbo. Den 7 januari 2009".) Yle Mellannyland har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundom blir utan fjärrvärme". Enligt notisen vill Helsingfors inte inte dra fjärrvärme från kraftverket i Nordsjö till Östersundom. Jag som trodde att möjligheten att dra fjärrvärme till Östersundom var ett argument för att inkorporeringen skulle bidraga till "förenhetligandet av samhällsstrukturen" i Helsingforsregionen.


Liksom jag tidigare noterat publicerade Turun sanomat den 16 januari 2008 en artikel med rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta". Jag återger här slutet på artikeln:

Mennola pohdiskelee, miksi Sipoon asian käsittelyn tarkka kulku on ollut yleisessä tiedossa. Ratkaisuhetket ”on tiedetty etukäteen”.

- Herää kysymys, milloin nämä paperit (päätös) on kirjoitettu.

KHO:n päätöksenteon erikoisuutena on pidetty sitä, että ratkaisu on tehty epätavallisessa kokoonpanossa. Kuntaliiton johtava lakimies Heikki Harjula on ollut kolme kuukautta tilapäisenä hallintoneuvoksena KHO:ssa.

I blogginlägget "Oskyldigt dömd. Den 4 januari 2009" skrev jag om HFD:s öppna informationspolicy. Det borde väl inte vara så svårt att ta reda på när beslutet tagits, då tidpunkterna för avdelningssammanträdena är offentliga. För att få veta exakt när i mitten av december 2007 avdelningen som avgjorde fallet Sibbo hade sitt avdelningsplenum (jaostoplenum) besökte jag i dag högsta förvaltningsdomstolen på Unionsgatan 16. I avgörandet av fallet Sibbo deltog förutom HFD:s president Pekka Hallberg, som är ordförande för den första avdelningen (jaosto), även Ahti Rihto, som är eller åtminstone var ordförande för den andra avdelningen. Kanske avgjordes fallet Sibbo på högsta förvaltningsdomstolens plenum (täysistunto)? I varje fall var jag intresserad av att få veta till vilken avdelning t.f. förvaltningsråd Heikki Harjula och de övriga förvaltningsråden som avgjorde fallet Sibbo hörde. På HFD blev jag emellertid upplyst om att detta inte är offentlig information. Man lär dock kunna ansöka skriftligen om att få information om inom vilken avdelning en domare fungerar. Men även om tidpunkterna för avdelningarnas sammankomster är offentliga, lär det inte gå att få information om när avdelningarna sammankom år 2007.
Även om beslutet togs vid en sammankomst en månad före beslutet undertecknades kan "pappren" varit skrivna tidigare. HFD beskriver på sin hemsida behandlingen av ärenden på följande sätt:

När ett lagskipningsärende blir anhängigt vid högsta förvaltningsdomstolen ansvarar en notarie och avdelningssekreterare på avdelningen för det första skedet av målets beredning, som i första hand går ut på att begära in förklaringar och genmälen. Före sammanträdet utreder föredraganden målets faktiska och rättsliga omständigheter och utarbetar ett förslag till avgörande. Efter föredragandens muntliga och skriftliga redogörelse överlägger domarna målet och träffar sitt avgörande under sammanträdet.

På bilden ovan HFD:s plenisal.


Fallet Sibbo

Nya Helsingfors, föredetta Sibbo. Den 7 januari 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Auto päin puuta entisessä Sipoossa". Nyheten förmedlades först av Vartti i en notis med rubriken "Puuta päin uudessa Helsingissä". Ingen skadades i utkörningen som ägde rum på Knutersvägen och man kan fråga sig om det inte var den platsen för olyckan som fick Helsingin Sanomat att förmedla nyheten. Valen av rubrik och benämning av orten. Benämningen uusi Sipoo har även föranlett en fortsatt diskussion på Helsingin Sanomats webbplats. En del tycker att man borde tala om Östersundom, andra förespråkar Itäsalmi. Att Östersundom skall hete Östersundom även på finska ogillas av många.

Frågan hur den aktuella orten skall benämnas är intressant. Är inkorporeringsområdet längre Sibbo eller ens sydvästra Sibbo (Lounais-Sipoo)? Den aktuella utkörningen skedde i Helsingfors stordistrikt nummer 8, Östersundom. Det kan noteras att inkorporeringsområdet med undantag av Svarta Backen inte hör till Östra stordistriktet, dit bl.a. Nordsjö, Mellungbacka, Gårdsbacka, Kvarbäcken och Botby hör. Inkorporeringsområdet ligger snarare i nordost än i öster, men det finns redan från förut ett Nordöstra stordistriktet. Utkörningen skedde i distrikt 801, Östersundom, som sammanfaller med Östersundoms stordistrikt (8). Däremot skedde utkörningen inte i stadsdelen Östersundom (55) utan, i stadsdelen Ultuna (59), dit förutom Landbo och Degermossen även Bäckängen hör. Närmare bestämt skedde utkörningen i delområdet Landbo (591), dit förutom bostadsområdet Landbo även bl.a. Degermossa, Storträsk och Hältingträsk hör. Däremot skedde utkörningen knappast i bostadsområdet Landbo, utan i Sibbo storskog (Sipoonkorpi), som numera delvis hör till Helsingfors.

Fastän platsen för utkörningen inte hör till stadsdelen Östersundom hör platsen till Östersundom by, som på finska fortsättningsvis heter Itäsalmi. Stadsdelen, distriktet och stordistriktet Östersundom heter däremot Östersundom även på finska, liksom gården Östersundom inte har något finskt namn. En del av den del av Sibbo storskog som fortfarande hör till Sibbo hör till byn Östersundom, som alltså delvis fortfarande hör till Sibbo. Även ett stort område öster om Helsingfors nya östgräns hör till byn Östersundom (Itäsalmi). Till stadsdelen Östersundom (55), som sammanfaller med delområdet Östersundom (550), hör förutom delar av Östersundom by även stora delar av byarna Gumtäkt och Kärr. Till distriktet och stordistriktet Östersundom hör även delar av byarna Västersundom, Immersby och Hindsby, samt Husö by i sin helhet.

Utkörningen skedde innanför det före detta postdistriktet Östersundom, men postdistriktet Östersundom (Itäsalmi) finns inte längre. Istället utgör inkorporeringsområdet det nya postdistriktet 00890 Helsingfors, men delar av det gamla postdistriktet 01100 Östersundom överförs till postdistrikten 01120 Västerskog och 01200 Vanda...

Fallet Sibbo

Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009

Nu har jag fått det bekräftat att varken stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden i Vanda informerats om att Lantmäteriverket korrigerat statsrådets gränsbeslut vid Österleden. Både på Vanda stads avdelning för statistik och forskning och på Nylands lantmäteribyrå hävdar man att stadsstyrelsen i Vanda informerats på hösten, men det är kanske bara styrelseordföranden som fått informationen. Månne man inte vill ge saken minsta möjliga publicitet. På Nylands lantmäteribyrån framhåller man att justeringen har gjorts med tanke på funktionaliteten. Man medger dock inte att man skulle ha avvikit från statsrådets beslut, eftersom beslutet inte inbegrep någon karta och därmed kan tolkas i enlighet med lantmäteribyråns korrigering. Däremot är det klart att lantmäteriverkets korrigering avviker från det förslag (lantmäteriverkets karta och tolkning av Pekka Myllyniemis förslag) som var framlagt i samband med beredningen. Inrikesministeriet bifogade även en exakt karta med detta förslag till sin förklaring eller sitt utlåtande till HFD.

På Lantmäteriverket torde man inte ha kunnat avvika från statsrådets beslut utan att begå ett fel. Statsrådet torde inte ha kunnat ta ett beslut som avvek från det förslag som var framlagt i samband med beredningen. Enligt HFD:s beslut stämmer statsrådets beslut överens med kartan med förslaget som var framlagd och som inrikesministeriet bifogade i sin förklaring. Att Lantmäteriverket har kunnat avvika från förslaget som var framlagt för allmänheten beror på att statsrådets beslut utan en kartreferens är oklart. Att statsrådets beslut var oklart var emellertid en formell besvärsgrund i flera besvär till HFD.

Den korrigerade gränsen är hela 1,4 km lång, men vad arealen beträffär är avvikelsen endast 10 hektar. Av dessa 10 hektar hör 2 hektar till Westerkulla gård och det övriga området till vägverket. Gränsjusteringen är kanske inte en så stor fråga för Vanda, men korrigeringen torde vara viktig för Helsingfors, som vill överta Österleden och göra den till en gata som ägs och underhålls av Helsingfors stad. (Se "Huvudgata. Den 4 december 2008".) Det verkar som om Vanda avstått ytterligare 10 ha utan att stadens beslutsfattare ens informerats.

Helsingfors stad kunde ha gjort en framställning om en ändring i kommunindelningen enligt vilken ytterligare ett område på 10 hektar skulle ha överförts från Vanda till Helsingfors, men ett dylikt initiativ hade inte varit oproblematiskt. Nu har Lantmäteriverket skött korrigeringen, men samtidigt har man indirekt tagit ställning för att utredningsmannens förslag var bristfälligt och statsrådets beslut oklart.
Vanda har nu uppdaterat sina kartor, så att de tar hänsyn till ändringarna i kommunindelningen. Se kartan ovan.



Fallet Sibbo

Dunkla orsakssamband. Den 5 januari 2009

Helsingin Sanomat har äntligen noterat att inkorporeringen förverkligats. Ledaren i dagens nummer av Helsiningin Sanomat har rubriken "Kasvavalla Sipoolla on paikka Helsinki-Porvoo-akselilla" och handlar i högsta grad om inkorporeringen. I ledarartikeln talas det om en mur mot det urbana, men i övrigt är artikeln är relativt objektiv. Kartan ovan har publicerats i samband med artikeln. Jag återger här valda bitar ur ledaren:

>>Vuodenvaihteen kuntaliitoksista eniten keskustelua ja tunteita nostatti Sipoon lounaisosan yhdistäminen Helsinkiin. Kolmekymmentä neliökilometriä maata ja kaksituhatta asukasta eivät ole siirtyminä suuren suuria. Sipoon osaliitos on kuitenkin erittäin merkittävä sekä syntytavaltaan että seurauksiltaan.

Sipoo oli vuosikymmenet puolustanut pysymistään erillään kasvavasta pääkaupunkiseudusta ja rakentanut muuria urbaanisuutta vastaan. Valtioneuvosto päätti osaliitoksesta Sipoon jyrkästä vastustuksesta huolimatta. Hallituksen harkinnassa Helsingin seudun kehitysmahdollisuudet ajoivat Sipoon kunnallisen itsehallinnon edelle.

Päätöstä helpotti se, että samaan aikaan oli tekeillä suuri joukko muitakin - tosin vapaaehtoisia - kuntajaon muutoksia. Hetki oli otollinen metropolipolitiikan toteutukselle. ...

Jo varhaisessa vaiheessa Helsinki sanoi aikovansa jatkaa metroa itään niin, että se voisi ulottua myös Sipoon puolelle jäävään Söderkullaan. Puheita on nyt vedetty hieman takaisin, ja selvittelyyn otetaan myös pikaraitiotiehen perustuva kaupunkirakenne.

Helsingin suunnitteluperiaatteisiin kuuluu, että jokamiehellä on pääsy rannoille. Päänvaivaa tuottaa se, miten rantapromenadi saadaan aikaan keskeiselle alueelle Karhusaaren kohdalle. <<

Enligt helsingin Sanomat underlättades statrådets Sibbobeslut av attdet samtidigt gjordes flera frivilliga kommunsammanslagningar. Här finns inget klart orsaksamband, men visst hänger det hela ihop. De frivilliga kommunsammanslagningarna är en följd av KSSR (Paras). Det är även Sibboannekteringen, fastän det här officiellt inte finns något samband.

Sipoon Sanomat hade problem med distributionen senaste vecka, men på tidningens webbplats har man den 31 december publicerat en notis med rubriken "Katukyltit vaihtuivat jo Lounais-Sipoossa", en längre artikel med rubriken "Helsinki nielaisee Lounais-Sipoon" och en kort intervju med rubriken "Etelä-Sipoon kehittämistä ei saa unohtaa". I intervjun säger Susanna Taipale-Vuorinen (saml) följande:

>>Kahdeksan vuotta olemme yrittäneet viedä asioita eteenpäin Sipoon valtuustossa, mutta aika takkuinen tie on ollut. Rajamuutos oli aika julma hinta siitä, että Sipoossa oltiin sisäänpäin kääntyneitä<<

Taipale-Vuorinen tror att inkorporeringen skulle ha gått att förhindra:

>>Hän uskoo, että jos olisi oltu rohkeita, päätetty mennä Uudenmaan liittoon, tehty enemmän yhteistyötä pääkaupunkiseudun kuntien ja YTV:n kanssa, rajasiirrolta olisi vältytty.<<

Paula Hiidenuhma-Valtonen (saml) kommer för sin del med följande budskap angående utvecklingen av Sibbo:

>>Myös Etelä-Sipoo on muistettava. Muuten Helsinki vie loputkin.<<

En längre version av intervjun eller intervjuerna ingår i den tryckta tidningen. I tidningsnumret ingår dessutom en kolumn av chefredaktören Riitta Ketola. Kolumnen, som har rubriken "Se siitä sitten - mutta kyllä ottaa päähän!" handlar i sin helhet om inkorporeringen.

Helsingin Uutiset publicerade vid årsskiftet en artikel med rubriken "Mustavuoren linnoitusalue keskittyy nyt Helsinkiin".

Från skyltfronten finns det inte mycket att rapportera. Vad jag noterat har inga nya skyltar stulits, men diskusionen relaterad till den stulna skylten fortsätter ännu på Helsingin Sanomats webbplats. Vid motorvägen i Immersby pågick ännu idag vid middagstid arbetet med att resa en ny Helsingfors-skylt. Där motorvägen korsar Sottungsbyvägen har nu Nyland-skylten tagits ner. Få se om det kommer upp några nya landskapsskyltar.

Fallet Sibbo