I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av den gröna riksdagsledamoten Timo Juurikkala från Vanda. I artikeln, som har rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto", skriver Juurikkala att den tänkta nationalparken bör anslutas till Östersundom fågelvatten, vilket naturligtvis innebär att Helsingfors måste ändra sin målsättning när det gäller invånarantal i Östersundom.
Helsingfors stadsstyrelse godkände igår förslaget till bytesaffär med Sibbo kommun.
På paradsidan i veckoslutets nummer av Helsingin uuttiset finns en notis med rubriken "Sipoo syyttää Helsinkiä verotulojen laskusta". I texten beklagar kommundirektör Markku Luoma Helsingfors ovilja att ersätta Sibbo. Helsingfors beskylls dock inte direkt för förlusten av skatteintäkter. I själva verket är det regeringen som här bär ansvaret.
Igår kom justitiekanslern med kritik mot beredningen av regionförvaltningsreformen och lät förstå att beredningen strider mot lagen, då de språkliga rättigheterna inte har getts prioritet. I sitt blogginlägg "Sibbo i kläm" från den 21 juni 2006, samma dag som Helsingfors lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen, skrev Astrid Thors bl.a. att "Om tex Simsalö skulle hänföras till Helsingfors, då talar vi inte mera om att respektera språklagen och grundlagen !" Senare lyfte man från Sfp-håll i sammanhanget sällan fram de språkliga rättigheterna, medan man från Helsingfors-hållet talade om en språkmur, som man till och med jämförde med Berlinmuren. I det dåliga språkklimatet framhöll man från finlandssvenskt håll att Sibbofrågan inte var en språkfråga. Inrikesministeriet och HFD nöjde sig med att notera att ändringen i kommunindelningen inte påverkade de språkliga förhållandena, eftersom både Helsingfors och Sibbo är tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk.
När det gällde Sibbofrågan var man i Helsingfors mån om att översätta alla dokument och all information i frågan till svenska. Det var som om man just i detta sammanhang ville ge en bild av att beslutsfattandet och administrationen även i Helsingfors sker på två språk. Nu när Helsingfors kommit i gång med verkliga utredningar och planering av stordistriktet Östersundom är situationen en helt annan. Helsingfors stadsplaneringskontor har denna höst regelbundet uppdaterat sina webbsidor om Östersundom-projekti. Så sent som den 28 oktober uppdaterades hela webbplatsen. Motsvarande svenskspråkiga sidor hade inte uppdaterats sedan den 28 november ifjol, då man igår tydligen i all hast uppdaterade (den enda) svenska sidan om Östersundomprojektet. (Jämför bilderna.) Nu kan man även på svenska läsa att "Områdets totala areal är 29,1 km², varav 25,4 km² utgörs av land, 2,5 km² av vatten och 1,2 km² av vassen." (Jämför "Vassbestånd. Den 21 oktober 2009".) På sidan kan man dock fortfarande läsa bl.a. att "Olika byggprojekt pågår på området också i år, dvs. innan området officiellt blir en del av Helsingfors." I själva verket är det endast rubriken, grafiken och de första raderna på den aktuella sian som har uppdaterats. Man har t.ex. inte kommit att tänka på att man även på svenska kunde informera om att planeringsprinciperna för Björnsö finns till påseende i Winbergs&Winbergs butik eller att det den 5 och den 11 november på Kuntokallio på Björnsö ordnas diskussionstillfällen angående dessa planeringsprinciper.
Sipoon Sanomat publicerade igår en text med rubriken "Rajojen siirto ajaa Sipoon kunnan talouden ahtaalle". Här nämns även den ansvariga:
Sipoon ensi vuoden talousarvio on kunnanjohtaja Markku Luoman mukaan ylijäämäinen ja olosuhteisiin nähden tasapainoinen. Pääministeri Matti Vanhasen (kesk) hallituksen päätökset näkyvät kuitenkin Sipoon tulevan vuoden talousarviossa selvästi. Lounais-Sipoon menetyksen myötä verotuloja Sipoo menettää kahdeksan miljoonaa euroa.
Spökskrivaren Ritva Sarkola och hennes väninna Tuula Sariola dömdes igår till villkorligt fängelse för "grovt bedrägeri". Jag undrar om inte även Pekka Myllyniemis plagiat av Sibboutredningen kunde klassas även juridiskt som bedrägeri. Det är många i Sibbo som lider ekonomiskt av Myllyniemis bedrägeri.
Sipoo aikoo selvitä verotulojen menettämisestä Helsingille nostamalla ensi vuodeksi veroäyriä, korottamalla taksoja ja lisäämällä tuntuvasti velkaa.
"Jatkamme kasvustrategiaamme emmekä halua heikentää peruspalvelujamme", pelkisti Sipoon kunnanjohtaja Markku Luoma esitellessään keskiviikkona ensi vuoden talousarvioehdotusta.
Luoma arvioi alueliitoksen jättäneen budjettiin 8-9 miljoonan euron aukon.
Tulevaisuudessa kunta saattaa saada jotain korvauksia Helsingiltä pakkoliitoksesta. Korvausvaatimukset ovat Helsingin hallinto-oikeuden pohdittavina.
Luoman mukaan näkemysero on hirveä: siinä missä Sipoo vaatii nyt 90 miljoonaa euroa, tarjoaa Helsinki kahdeksaa miljoonaa.
Ensi vuotta eivät auta Helsingiltä ehkä myöhemmin saatavat rahat.
I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Höjda skatter att vänta i Sibbo". Även här tar man fasta på att det är "Helsingfors kapning av Östersundom" som leder till förhöjning av skatten. Gränstvisten nämns även på paradsidan. (Se ovan.)
Tankesmedjan Magma publicerade häromdagen utredningen "Svenskans ställning i metropolen" (pdf). Utredningen är till sitt innehåll högaktuellt, men jag är inte värst imponerad efter att hga ögnat igenom rapporten. På omslaget kan man läsa att "Moderna metropoler är inte enspråkiga", medan Magmas pressmeddelande om rapporten har rubriken "Magma undersökning om svenskan i metropolen: Enspråkiga lösningar upprätthåller tvåspråkigheten". Marianne Mustajoki, som gjort utredningen, är naturligtvis inte ute efter en enspråkig metropol. Däremot förespråkar hon indirekt en större balans av det svenska inflytandet. Redan i pressmeddelandet kan man läsa följande:
Med språkliga kriterier mätt skulle den svenska språkgruppen vinna de största fördelarna genom en sammanslagning eller regionförvaltning omfattande de fyra kärnstäderna kompletterade med Sibbo och Kyrkslätt. De bästa alternativen är de som samlar de största volymerna.
En administrativ enhet bestående av huvudstadsregionens fyra nuvarande städer samt Kyrkslätt och Sibbo motsvarar den modell som Jussi-Pekka Alanen föreslog i rapporeten "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" (pdf) år 2004. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Alanens förslag väckte starkt motstånd från samlingsartistiskt håll, men i sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" framhåller Alanen främst att Sibbo förhöll sig reserverat till förslaget. Utan överdrift och i överensstämmelse med Alanens egen tolkning kan man hävda att Alanens utredning med förslag satte igång den process som ledde fram till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. (Se "Juristeri? Den 2 oktober 2009".)
När Mustajoki säger att den bästa lösningen skulle vara en enhet bestående av nuvarande huvudstadsregionen samt Sibbo och Kyrkslätt ser hon frågan ur huvudstadsregionens synvinkel. Modellen kunde stärka svenskans ställning i huvudstadsregionen, men samtidigt skulle modellen försvaga svenskans ställning i Sibbo och Kyrkslätt. Personligen har jag sett det som viktigt även ur Helsingfors synvinkel att det i närheten av huvudstaden finns områden där svenska språket lokalt är starkt. Hur det än går med administrativa gränser och reformer i huvudstadsregionen, så är även Sibbo dömt att förfinskas, åtminstone om gruppen Vårt gemensamma Sibbo fortsätter på sin nuvarande linje. Det är inte längre självklart att svenska språkets ställning i Sibbo i framtiden bäst gynnas av ett självständigt Sibbo. Det är dock skäl att notera att Mustajoki bedömer vad som är bäst för svenska språket utgående från servisen på svenska, inte utgående från hur svenskan skall bevaras i framtiden. Den aktuella oron för svenska språkets ställning handlar inte så mycket om utbudet på offentlig svenskspråkig service för enskilda invånare. Oron handlar snarare om domänförluster och språkets framtid när svenskspråkiga eller tvåspråkiga enheter går upp i större formellt tvåspråkiga men i praktiken finskspråkiga enheter.
Vill man tala om en dold agenda mot finlandssvenskarna, så handlar det om att man endast tar fasta på de enskilda medborgarnas eller invånarnas lagliga språkliga rättigheter, men inte till kollektiva finlandssvenska intressen och möjligheter till språklig autonomi. Svenska folkpartiet och dess urbana falang är inte helt oskyldig till denna agenda. Mustajoki och Magma kan även kritiseras för att överhuvudtaget använda sig av den löjliga men politiskt ideologiskt förankrade benämningen "metropol". Varför inte beställa en utredning där man rekonstruerar detta begrepp, som i sig representerar en illa dold agenda mot finlandssvenskarna.
Inlägg
Alla kommentarer
