Praxis och lag. Den 19 december 2009

Riksdagen godkände vid den andra behandlingen den 10 december förslaget till ny kommunindelningslag utifrån beslutet i första behandlingen. Därmed är ärendet slutbehandlat i riksdagen. Vad jag noterat har medierna inte alls uppmärksammat riksdagens behandling och beslut, men den formellt lagstiftande makten i Finland fungerar väl här endast som en gummistämpel. Vid den andra behandlingen hölls endast tre mycket korta anföranden. Närmast prisades möjligheten av kommunsammanslagningar utan gemensam gräns.


Möjligheten att slå samman två eller flera kommuner som saknar gemensam gräns och inte bildar ett sammanhängande område förhindrar spektakulära korridorer så som den mellan Savonranta med Nyslott. (Se "4 §. Den 25 november 2009".) Lagförslaget minskar på behovet av tvångssammanslagningar samtidigt som det möjliggör t.ex. en sammanslagning av Vasa och Lillkyrö utan att Korsholm berörs. I själva verket torde Sfp:s agerande i fallet Sibbo långt kunna förklaras utgående från att partiet fruktade att Sibbo skulle bli ett prejudikat som kunde tillämpas i Österbotten. De märkliga motiveringarna, där Sibbo och "Finlands enda huvudstad" gjordes till ett i sig synnerligen tvivelaktigt specialfall, förhindrade delvis att Sibbo blev ett prejudikat. Den nya lagen gör att eventuella prejudikat förlorar sin giltighet. Å andra sidan innebär den ny lagen att en del av de märkliga tolkningarna av den gamla lagen eller den "praxis" som härstammar från fallet Sibbo nu blir lag. (Se t.ex. "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".)


Östersundom och Östersundom. Den 18 december 2009


På starsidan till webbplatsen Uutta helsinkiä (se "ostersundom.fi. Den 12 december 2009") finns en klickbar bild med en karta över områden i helsingfors, som byggs de "närmaste åren". Hela inkororeringsområdet eller stordistriktet Östersundom är här markerat, men en klick på stordistriktet Östersundom leder till en sida om stadsdelen eller delområdet Östersundom. Här är endast stadsdelen Östersundom markerad på kartan. Runriken är "Aurinkoinen Östersundom". På sidan kan man läsa att "Alueen viidestä kaupunginosasta tulee Östersundomin kaupunginosa olemaan keskeisintä rakentamisaluetta." Det kan påpekas att Helsingfors äger endast en obetydlig del av marken i stadsdelen Östersundom.


Fastigheten 410-0006-0059. Den 17 december 2009


Det finns flera orsaker varför Vanda inte vill låta Helsingfors via en gemensam delgeneralplan diktera hur Västersundom skall utvecklas. En orsak är att Helsingfors, åtminstone i utkastet till ramplan, planerar en massiv bebyggelse för 10 000 nya invånare i Västersundom på ett område som i landskapsplanen är markerat som en ekologisk korridor och i generalplanen för Vanda som rekreationsområde, värdefullt kulturlandskap och naturskyddsområde. Helsingfors har andra skäl än bara att en metrolinje skulle förutsätta en station och ett stationsområde i Västersundom: Helsingfors äger en stor del av marken i Västersundom. I sig var det naturligtvis en stor inkonsekvens att (hela) Västersundom inte inkorporerades med Helsingfors tillsammans med Östersundom.



Bertas. Den 16 december 2009



Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte senaste vecka att godkänna ett förslag till köp av fastigheten Bertas i Immerby väster om Bäckängsvägen. Denna gång handlar det om en markaffär på 8, 62 hektar jämfört med 0,252 hektar senast. Inte heller denna gång ligger fastigheterna på ett område som lämpar sig för bebyggelse i större skala.


Sibbo i metropolen. Den 15 december 2009


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel av Mikaela Nylander. I artikeln, som har rubriken "Borgå och Sibbo i metropolen", skriver Nylander om visionen eller "ramprogrammet" för området mellan Helsingfors och Borgå. Nylander efterlyser en diskussion om hur man vill att Sibbo och Borgå skall se ut år 2050. Frågan är om politikerna i Sibbo vågar sig på en kritisk diskussion.



Det aktuella utkastet till ramplan bygger på Helsingfors vision enligt vilken tillväxten i Helsingforsregionen skall koncentreras till kustområdet mellan Helsingfors och Sibbo. Det är skäl att kritiskt granska dessa visioner och undersöka bakgrunden till dessa visioner. Utkastet till ramplanen för 2050 motsvarar det segrande bidraget i tävlingen Greater Helsinki Vision 2050, men andra prisbelönta bidrag ser helt annorlunda ut. I bidraget Holistic Uniquesness koncentreras tillväxten norrut och västerut, medan man i bidraget Orlando ville stoppa spridningen av bebyggelsen genom att koncentrera tillväxten till ett område väster om Sibbo. (Se nedan.)



Tävlingsbidragen (frånsett det vinnande beställningsbidraget) visar att en expansion av staden österut varken är "naturlig" eller förhindrar urban sprawl.



Bro från Ribbingö. Den 14 december 2009


I programmet Närbild på FST5 ingick igår ett inslag med rubriken "Östersundom ett år efter annekteringen". I programmen kom en skolföreståndare med märkliga påståenden om fördelarna med att befinna sig på Helsinforsidan om gränsen. (Se "Bal. Den 10 december 2009".) I programmet ingick även en intressant intervju med min tandläkare Hannu Cederberg, som bor i Husö på Ribbingö, varifrån Helsingfors stad planerar en kilometerlång bro till Granö, som fortfarande gör till Sibbo. Programmet sändes i repris idag och kan över Internet ses på Yle Arenan.



Södra ostkusten. Den 13 december 2009

Sibbo kommun publicerade tidigare i veckan ett pressmeddelande med rubriken "Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål". Jag har en känsla av att det ännu inte går att öppet går att diskutera tillväxtmålen i Sibbo. Jag återger här början av pressmeddelandet:


Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål


Generalplan för Sibbo 2025 möjliggör en betydande tillväxt i Sibbo. I enlighet med den av fullmäktige godkända strategin kan befolkningsmängden öka med 35 000 nya invånare och arbetsplatserna med 13 000 till utgången av år 2025. Detta innebär betydande utmaningar för den strategiska planeringen och markanvändningsplaneringen för att verkställandet av strategin ska kunna inledas på ett balanserat och behärskat sätt med beaktande av kommunens resurser. Förutsättningen för att målet ska uppnås är att nya slags partnerskap och verksamhetsmodeller söks och tas i bruk.

På basis av generalplanen har flera projekt inletts i södra Sibbo och beredningen av nya projekt pågår. I samarbete med städerna Helsingfors, Vanda och Borgå har en ramplan utarbetats vars syfte är att definiera gemensamma mål för utvecklingen av den södra ostkusten. Ramplanen skapar en grund för den fortsatta planeringen av olika lösningar för spårtrafiken österut genom att lyfta fram behoven och möjligheterna i varje enskild kommun och stad. Utöver ramplanen har Sibbo bedrivit ett aktivt samarbete med Helsingfors stad inom ramen för Östersundomprojektet för att främja smidiga förbindelser från Sibbo till huvudstaden och en fungerande samhällsstruktur i närheten av gränsen.


Jag finner det smått anmärkningsvärt att Sibbo så i den grad omfattar ett Helsingforperspektiv att man i sammanhanget talar om den "södra ostkusten" (eteläinen itärannikko).


I Helsingin Sanomat ingick senaste måndag en ledare med rubriken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa". (Se "Menettelytapariita. Den 7 december 2009".) Helsingin Sanomats ledarskribent skrev här bl.a. följande:


Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat aikoneet käyttää lain suomaa mahdollisuutta tehdä yhteinen osayleiskaava, jolloin ei tarvitsisi odottaa yhdistyvien maakuntaliittojen uutta maakuntakaavaa, jonka hyväksyminen saattaa venyä vuoteen 2013.

Osayleiskaavan valmistelu kolmisin sopii sinänsä kaikille kunnille. Työ olisi omissa käsissä toisin kuin maakuntakaava, jolla on kokkeja ympäri maakuntaa. ...

Jos menettelytapaskisma ei ratkea, edessä on maakuntakaavan odottelu.


När det gäller planeringen av Helsingforsregionen och speciellt Sibbo brukar Helsingin Sanomat betona betydelsen av landskapsförbundet och lansskapsplanen. Nu när lanskapsplanen och landskapsförbundets "många kockar" står i vägen för Helsingfors möjligheter att diktera planeringen i grannkommunerna låter tidningen förstå att det vore bättre att planeringen hölls i "egna händer". I dagens nummer av Helsingin Sanomat svarar Nylands förbund via Ossi Savolainen och Riitta Murto-Laitinen på ledarartikeln. Nylands förbund stöder "varmt" Helsingin Sanomats betonande av samarbete mellan kommuner då det gäller planläggning, men taktfullt vill man ändå göra några rättelser. Jag citerar ur insändaren:


Maakuntakaavan laatiminen ei vie kauempaa kuin osayleiskaavankaan. Sekä yhteinen osayleiskaava että maakuntakaava voivat valmistua jokseenkin samanaikaisesti, mikäli yhteisen osayleiskaavan laatiminen alkaa mahdollisimman pian.

Kirjoituksessaan Helsingin Sanomat korostaa kuntien välisen yhteistyön tarvetta myös kaavakysymyksissä. Uudenmaan liitto kannattaa tätä ajatusta lämpimästi.

Maakuntakaavatasolla itäsuunnan rakenteen kehittäminen tapahtuu osana metropolialueen kokonaisuutta. Yhteisessä osayleiskaavassa puolestaan tutkittaisiin maakuntakaavaa tarkemmin itäsuunnan kehittämismahdollisuuksia ja luodaan puitteet asemakaavoitukselle. Uuden joukkoliikenteeseen ja erityisesti raideliikenteeseen tukeutuvan kaupunkirakenteen luominen Helsingistä Sipoon ja Porvoon suuntaan on koko metropolialueen edun mukaista.

Jos yhteistä osayleiskaavaa ei laadita, johtaa se todennäköisesti kaupunkirakenteen itäsuunnan toteuttamisen viivästymiseen. Se tarkoittaa myös sitä, että Helsingin, Vantaan ja Sipoon on laadittava omat osayleiskaavansa ennen alueidensa asemakaavoitusta.