Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Halpa vai nopea raide itään?" I artikeln berättas det att "Virasto on päätynyt rajaamaan reittivaihtoehdot kolmeen: Mellunmäestä jatkuvaan metrolinjaan tai yksi- tai kaksihaaraiseen pikaraitiotiehen." En förgrenad snabbspårväg skulle enligt tidigare information innebära en snabbspårvägslinje även till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. Om Snabbspårvägsaltenativet skriver Helsingin Sanomat dpock följande:

Raitiolinja alkaisi kummassakin vaihtoehdossa Itäkeskuksesta, missä se yhtyisi Raide-Jokeriin. Yksihaarainen vaihtoehto kulkisi Itäväylän ja Uuden Porvoontien suuntaisesti, kaksihaarainen raitiotie veisi pohjoisemmaksi.

Om den möjliga metrolinjen ger tidningen lite mera information, som dock motsvarar tidigare uppgifter:

Metrolinjalla olisi kaksi asemaa Vantaalla ja kolme Östersundomissa. Viimeinen asema olisi Sakarinmäen koulun tienoilla. Linjausta voisi myös jatkaa Sipoon puolelle Majvikiin asti.

Planerna på två metrostationer i Vanda gör att planeringen av hela Östersundom skulle dröja, ifall man gick in för metroalternativet. Enligt artikeln skulle en metrolinje kosta fyra gånger mera än en linje för snappspårväg, det vill säga 400 miljoner euro. Dess värre kan inte heller Helsingin Sanomat berätta så mycket mera om resultatet från utredningarna om spårvägsalternativ för Östersundom. Tidningen skriver att "Selvityksiä esitellään kaupunkisuunnittelulautakunnalle parin kolmen viikon päästä, eikä virasto julkista linjakarttoja ennen kuin poliitikot ovat ne saaneet." Helsingin Sanomat vet vidare att berätta att "Vaikka Östersundomin raideliikennevaihtoehtoja esitellään poliitikoille jo ensi kuussa, päätöksen tekeminen jäänee ensi kesään."

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en text med rubriken "Itä-Uusimaa sai viimeisen oman maakuntakaavansa".

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tunnel inte självklar lösning för järnvägen i Söderkulla". Texten ovan är ur artikeln. Miljöministeriet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för Östra Nyland". Ur meddelandet framgår att landskapsplanen inte fastställde es för sydvästra Sibbos (Sipoon lounaisosaa) del. Motiveringen är intressant och tvivelaktig:

Miljöministeriet lämnade planen utan fastställelse till den del som gäller sydvästra Sibbo, eftersom området efter kommunsammanslagningen har hört till landskapet Nyland. Den nu fastställda planen gäller alltså inte heller området Östersundom.

Här till noteras vidare att "Besvären som gällde den inkorporerade delen av Sibbo avgjordes inte, eftersom området i sin helhet lämnades utan fastställelse." Det kan tilläggas att bostadsminister Jan Vapaavuoris roll i sammanhanget är synnerligen problematiskt. I meddelandet nämns även Sibbo storskog:

I planen har omfattande skogsområden som är av betydelse på landskapsnivå anvisats. Dessa utgör kärnområden med tanke på det ekologiska nätverket. Sibbo storskogs naturskyddsområde har beaktats. Det anges inte heller några områden för byggande i andra delar av Sibbo storskog.

Forststyrelsen publicerade i måndags ett pressmeddelande med rubiken "Yleisötilaisuudessa pohditaan Sipoonkorven alueen luonnonsuojelua ja virkistyskäyttöä tulevaisuudessa".

Tarkoituksena on. Den 16 februari 2010

Helsingfors stadplaneringskontor uppdaterade igår ett par sidor på webbplatsen för Östersundomprojketet. Första stycket på sidan "Kuntien yhteinen osayleiskaava" löd tidigare på följande vis:

Östersundomin osayleiskaavatyössä Helsingin ja Vantaan kaupungit sekä Sipoon kunta laativat yhteistyössä kuntien yhteisen osayleiskaavan ohjaamaan yleispiirteisesti alueen yhdyskuntarakennetta, liikenneverkkoa ja maankäyttöä.

Nu har stycket ändrats så det lyder enligt följande:

Östersundomin tuleva yhdyskuntarakenne, liikenneverkko ja maankäyttö määritellään osayleiskaavassa. Tarkoituksena on laatia kuntien yhteinen osayleiskaava yhteistyössä Helsingin ja Vantaan kaupunkien sekä Sipoon kunnan kanssa.

Några andra ändringar har inte gjorts. På ett motsvarande sätt har texten på sidan "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet" uppdaterats. Den första satsen på sidan löd tidigare:

Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet Länsisalmi, Länsimäki ja Granö eivät ole Helsinkiä, mutta kuuluvat yhteiseen osayleiskaava-alueeseen.

Nu lyder den första satsen:

Vantaan Länsisalmi ja Länsimäki sekä Sipoon Granö .

På den senare sidan kan man fortfarande läsa om behovet av en bro till Granö:

Virkistyskäyttöä voidaan merkittävästi lisätä, jos saari yhdistetään mantereeseen sillan välityksellä Talosaaresta tai Ribbibgöstä. Granössä on rantaviivaa noin 9 km ja siten mahdollisuudet kehittää Helsingin vanhoille kansanpuistosaarille ominaista vapaa-ajanviettoa. Tavoitteena on suunnitella Granö toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi.

Bekant visa. Den 15 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Helsingin seutuun on investoitava". Visan är bekant från några år tillbaka i tiden:

Helsingin seutu on Suomen ainoa todellinen metropolialue, ja sen menestys ja hyvinvointi ovat riippuvaisia siitä, että alueelle pystytään rakentamaan toimiva ja kestävä joukkoliikennejärjestelmä.

Joukkoliikennejärjestelmä on kasvavalla ja kiinteytyvällä metropolialueella kuin verisuonisto. Ellei se toimi, tukkeutumat halvaannuttavat koko alueen. Myös muun Suomen kannalta metropolialueen toimivuus ja vetovoima ovat olennaisia asioita. ...

Joukkoliikennejärjestelmää kehitettäessä pitäisi tehdä kolme asiaa: metroverkkoa olisi jatkettava idässä Sipoon lounaisosiin, poikittaisliikennettä pitäisi kehittää, ja pääradan kuormitusta tulisi helpottaa.

Metron jatkaminen Mellunkylästä Östersundomiin liittyy Sipoon liitosalueen kaavoitukseen, mutta ratkaisulla on myös alueellinen ulottuvuutensa. Metron jatkeeksi sopisi hyvin junayhteys Porvooseen, joka myös tulee laskea Helsingin seudun kehyskuntiin.

Det skall bli intressant att ta del av utredningarna över de alternativa spårvägsbörbindelserna till Östersundom. Av någon anledning har de inte ännu publicerats.

Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010

Med anledning av grundlagsreformen och diskussionen om presidentens ställning föreslog Eero Heinäluoma tidigare i veckan att det grundas en grundlagsdomstol. Då Sfp via Mikaela Nylander i november lade fram ett förslag till en grundlagsdomstol väckte förslaget inte gehör bland övriga partier. Systemet med riksdagens grundlagsutskott ansågs fungerande. Finlandssvenskarna kan skatta sig lyckliga över att Kommo Sasi för närvarande är ordförande för grundlagsutskottet, fastän det är speciellt Sasis uttalanden som rätat upp president Tarja Halonen. I sin artikel "Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan" i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 hävdade Kaarlo Tuori att Sibbo-beslutet strider mot grundlagen och lade samtidigt för sin del fram ett förslag om en grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) I sitt avgörande i fallet Sibbo refererar högsta förvaltningsdomstolen till ett tidigare ställningstagande som gjorts av riksdagens grundlagsutskott. Här finns naturligtvis ett principiellt problem, men själv ser jag mycket större problem i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.

HFD är ingen "högsta domstol", Supreme Court. Efter fallet Sibbo upplever jag det rent av som missvisande att benämna HFD domstol. Vad är det för en domstol som för ett aktuellt fall handplockar en representant för en intresseorganisation som tillfällig "domare"? Heikki Harjula hade före han valdes som tillfälligt förvaltningsråd i offentligheten uttalat sig om och förringat betydelsen av plagiat i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Dessutom tål HFD:s högst politiska avgörande i det aktuella fallet inte en närmare granskning.

Jag har länge fungerat över hur Harjula vågade låta bli att jäva sig i fallet Sibbo. Harjula är ledande jurist på Finlands Kommunförbund, som hade en central roll i kopplingen mellan kommunreformen och fallet Sibbo. Harjulas parhäst (se bl.a. "Harjulas roll. Den 22 november 2008") och förman på Kommunförbundet Kari Prättälä hade bistått Myllyniemi i Sibboutredningen och enligt min gissning skrivit centrala delar av Myllyniemis utredning. (Se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Som jurister för kommunernas intresseorganisation och författare till boken "Kommunallagen" har Prättälä och Harjula fungerat som ledande uttolkare av lagar som gäller kommunal förvaltning. Att Harjula deltar i ett avgörande som gäller en kommunal tvist är därför i sig synnerligen problematiskt.

Det är möjligt att Harjula handplockades som tillfälligt förvaltningsråd just för att deltaga i avgörandet i fallet Sibbo. För detta talar det faktum att Harjula valdes till tillfälligt förvaltningsråd just för den tid då Sibbofrågan skulle avgöras och att hans mandatperiod förlängdes när det stod klart att HFD:s avgörande inte skulle bli färdigt så som planerat före årsskiftet 2007-2008. Alternativet är att Harjula bara råkade väljas som tillfälligt förvaltningsråd för den aktuella tiden. Om Harjula hade meddelat att han är jävig, hade det funnits en risk för att Prättäläs, Kommunförbundets och kommunreformens roll i fallet Sibbo hade uppmärksammats. Kanske var det därför han lät bli att jäva sig, eller valde han att deltaga i beslutet för att garantera att ärendet avgjordes just så som man hade kommit överens om?

Dela. Den 13 februari 2010

I inägget "Sipoonkorven kansallispuisto – nyt! Den 29 januari 2010" skrev jag om Forststyrelsens pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorpi merkittävä luontokohde pääkaupunkiseudun retkeilijöille - kävijätutkimus julkaistu".Meddelandet och den aktuella undersökningen har föranlett ett flertal artiklar, senast en artikel med rubriken "Retkeilijät suunnistavat mielellään Sipoonkorpeen" i Sipoon Sanomat.

I ett sent skede publicerades en tilläggslista för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i torsdags. På tilläggslistan finns ett enda ärende med rubriken "Östersundomin osayleiskaava-alueella tuotettavan aurinkosähkön käyttösovellutuksiin liittyvän esiselvityksen tilaus". Inte speciellt överraskande godkände stadsplaneringsnämnden förslaget i enlighet med föredragningslistan. I själva verket fanns utredningen redan från tidigare med på stadsplaneringskontorets förteckning över "kommande" utredningar. Utredningen skall ses mot bakgrunden av att Helsingfors inte planerar att utvidga stadens fjärrvärmenät till Östersundom, eftersom området ligger allt för isolerat från det övriga Helsingfors.

En del läsare torde läsa inlägg på denna blogg via Facebook. Jag delar inte aktivt mina inlägg på Facebook, utan de delas automatiskt med större eller mindre fördröjning. Torsdagens inlägg delades först samtidigt eller efter fredagens inlägg. Bilden som syns på sidan Nyheter på Facebook laddas inte alltid direkt. Det kan därför vara skäl att ladda om sidan en gång, om man läser mina inlägg på Facebook. Det går även att dela vidare inläggen eller "anteckningarna" på Facebook.

Nya inlägg syns inte heller alltid omedelbart på sidan "Fallet Sibbo", eftersom denna sida uppdateras manuellt.

Metro eller snabbspårvagn? Den 12 februari 2010

Helsingfors stadsplaneringskontor har idag publicerat en informationstidning med titeln "Kaupunkisuunnittelu 1/2010". I tidningen talas det om både "Mellunmäen renessanssi" och "Esikaupunkien renessanssi". I ledarartikeln skriver Tuomas Rajajärvi även om Östersundom:

Itäisen Helsingin tulevaisuuteen tulee vaikuttamaan merkittävällä tavalla se, että Helsinki laajeni itään vuoden 2009 alusta. Sipoosta liitettyjen alueiden maankäyttöä suunnittelee Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston Östersundom-projekti. Tähän liittyen selvitetään tällä hetkellä esimerkiksi tapoja, joilla raideliikennettä voidaan jatkaa kohti itää.

I tidningen finns även en artikel med rubriken "Metro eller snabbspårvagn?", som handlar om spårvägsalternativen för Östersundom. Motsvarande finskspråkiga artikel har rubriken "Metrolla vai pikaratikalla?" I artikeln kan man bl.a. läsa att "Under höstens lopp sållas de två bästa alternativen fram och deras genomförbarhet och kostnader utreds i närmare detalj." Artikeln är alltså gammal redan då den publiceras och medför ingenting nytt.

I dagens nummer Borgåbladet ingår artikeln "Hotad trädsvamp under cykelväg" ("Hotad trädsvamp blev under cykelväg"), som jag skrev om i gårdagens inlägg.

Skeletocutis friata. Den 11 februari 2010

Borgåbladet har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Hotad trädsvamp blev under cykelväg". När Helsingfors skulle bygga en lättrafikled längs Björnsö högg man ner klibbalar med världsunik trädsvamp, Skeletocutis friata. Till saken hör att alnarna ligger innanför Natura-området Kapellviken. I mitt inlägg "Nöjd Östersundombo. Den 5 januari 2010" berättade jag om en Östersundombo som var nöjd med annekteringen, eftersom Helsingfors till skillnad från Sibbo börjat bygga den aktuella lättrafikleden. På grund av misstaget med de fällda alnarna avbröts arbetet emellertid i januari. Alnarna ligger invid det område som stadsplaneringsnämnden i Helsingfosr inte vill freda. I inlägget "Metro över Borgarstrandsviken. Den 2 februari 2010" berättade jag att Osmo Soninvaara motsatte sig en naturskyddsområde med motiveringen att det skulle vara i vägen för den aktuella lättrafikleden. Med tanke på de sällsynta trädsvamparna torde det i varje fall ha varit bättre att man dragit cykelvägen på andra sidan om Björnsövägen. Bilden nedan är från Google Street View.