755 000 euro för 0,2 ha. Den 5 oktober 2011

Helsingfors fastighetsnämnd skall på sitt möte i torsdag behandla två olika markaffärer i Östersundom. Den ena affären gäller en obebyggd fastighet på Björnsö. I storleken av fastigheten framgår inte ur föredragningslistan eller bilagorna, men arealen är 1945 m² eller knappt 0,2 ha. Då priset är 755 000 euro blir kvadratmeterpriset 388 euro. Det bör dock noteras att det här naturligtvis inte rör sig om råmark, men det är synnerligen dålig affärsverksamhet då Helsingfors stad köper färdigt planerad mark. Affären motiveras enligt följande:
 

Av Östersundoms stränder är c. 50 % Natura- eller skyddsområden. De obebyggda eller för rekreation anvisade stränderna utgör c. 15 %, varav Helsingfors äger en dryg tredjedel. Stadens stränder ligger i huvudsak vid Husö. Resten, c. 35 % av stränderna är privata strandtomter och båthamnar.

Helsingfors har i sin planering och markanskaffning målmedvetet och långsiktigt strävat till att skaffa stränder för offentligt bruk. Av strandlinjen i Helsingfors utan Östersundom är c. 85 % öppen för allmänheten. Vid planeringen av Östersundom är ökandet av de allmänna stränderna (parker, simstränder och småbåtshamnar) ett viktigt delmål. Stadsplaneringsnämnden satte den 18.2.2010 i samband med behandlingen av planeringsprinciperna för Björnsö, som mål, att minst 50 % av dess strandlinje skall vara öppen för allmänheten. I målet ingår privata stränder, som likt öns kommersiella småbåtshamn är öppna för allmänheten. Staden äger c. 5 % av stränderna på Björnsö.

Med beaktande av naturskyddsmålen och ägostrukturen kräver en väsentlig ökning av de allmänna stränderna att staden anskaffar även privat ägda strandtomter. Den erbjudna fastigheten kan även användas som bytesobjekt, om man med den kan underlätta bildandet av en enhetlig allmän strandhelhet på annat håll i Östersundom.

Den offererade fastigheten ligger nära strandtomten, som staden köpte i våras (Sjökaptensvägen 37) och Kasabergets rekreations- och strandområde.

Anskaffandet av fastigheten är motiverat för att utöka stadens mark- och strandägor. Det är dessutom i enlighet med stadens markpolitik och Östersundoms planeringsmål. Det faktum, att strandfastigheter sällan är till salu i området talar även för ett köp.

Helsingfors stad äger idag c. 1 045 ha mark i Östersundom, vilket motsvarar c. en tredjedel av markområdet.

Den andra markaffären gäller en Elisas fastighet på 0,5 ha utom telefoncentralen och en liten gårdsplan, som telekombolaget behåller. Från den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors markegendom i Östersundom har man försökt lämna bort den kontroversiella gränsen vid avtaget från Österleden till Ring III, men inte helt lyckats. 

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel av Helsingfors naturskyddsförenings ordförande Sirkku Manninen med rubriken "Puolustusvoimien läsnäolo turvaa parhaiten Santahaminan luonto- ja kulttuuriarvot". Förutom om Sandhamn handlar artikeln även om Östersundom. Jag citerar:

Mitä tulee "Pornaisiin" muuttamiseen, niin itäsuunta näyttää houkuttelevan varakkaitakin asukkaita, kuten saimme lukea Sipoonrantaa käsitelleestä kirjoituksesta (HS Kaupunki 3.10.). Saman asian on voinut havaita jo aikaisemmin esimerkiksi Karhusaaren asuntokantaa katsellessaan.

Kyseinen asutus perustuu kuitenkin yksityisautoilun varaan. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen, Vantaan ympäristöyhdistyksen, Sipoon Luonnonsuojelijoiden ja Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piirin yhdessä designtoimisto Dadotankin kanssa laatimassa Östersundomin alueen varjokaavassa otettiin lähtökohdaksi ekologisempi asumisväljyys ja toimiva raideliikenneyhteys. Sen avulla Östersundomiin saataisiin rakennettua asunnot noin 45000 hengelle alueelle, joka on kooltaan vain noin kuusi neliökilometriä.

Kolmen kunnan yhteisessä virallisessa yleiskaavaluonnoksessa esitettiin vastaavasti 65000-70000 hengen asuttamista noin 19,4 neliökilometrin alueelle. Varjokaava-vaihtoehdon avulla saataisiin säilytettyä Östersundomin luontoarvot, kulttuurimaisema sekä virkistysalueet suurimmaksi osaksi.

Helsingillä oli vuonna 2010 laskelmien mukaan 2,9 miljoonan kerrosneliömetrin kaavavaranto, joten tarvetta Santahaminan kaavoittamiseen asuntokäyttöön ei sen puolesta ole. Samasta syystä Östersundominkaan kaavoittamisen ja rakentamisen kanssa ei ole niin kiire kuin jotkin tahot ovat antaneet ymmärtää.

Det kan påpekas att "Pornainen" och "Pornaiset" har blivit en synonym till "Nurmijärvi". Den oönskade utflyttningen och spridningen av samhällsstrukturen sker inte alls bara i nordlig och västlig riktning, så som det hävdades i samband med Sibbofrågan då det begav sig för några år sedan. Med flyttning till "Pornaisiin" syftar man på grönt håll inte minst på flyttning till Sibbo, men benämningen "Sipoo" eller "Sipoot" fungerar av förekommen anledning inte som benämning för det oönskade fenomenet. Motiveringen till inkorporeringen var ju påståendet att Helsingfors bara kunnat växa norrut och västerut.

Bbl 5.10 2011 s 5

I dagens nummer av Borgåbledet ingår en artikel med rubriken "Diskussionen om ett delat Sibbo blev inte av".

Hbl 5.10 2011 s 15

I dagen nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändare av Sfp:s fullmäktigegrupp i Sibbo och en av Den personifierade arrogansen, kommunslaktaren Harry "Bogo" Bogomoloff.

Kolmosvyöhyke. Den 4 oktober 2011

Igår beslöt kommunfullmäktige i Sibbo att Sibbo skall gå med i Helsingforsregionens trafik vid årsskiftet. De som röstade mot förslaget röstade för att Sibbo går med i HRT först den 1 augusti nästa år. Medlemskapet har setts som ett steg mot en sammanslagning med Helsingfors eller åtminstone som ett hinder för en orientering mot Borgå.

Twitter 3.10 2011

Yle publicerade igår en text med rubriken "Santahaminasta toivotaan ratkaisua Helsingin tonttipulaan". Här kan man läsa följande citat av direktören för stadsplaneringskontorrt i Helsingfors Tuomas Rajajärven:

- Uuden yleiskaavan yhteydessä tulevat esiin ne rakentamismahdollisuudet, jotka tulevat sen jälkeen, kun satamilta vapautuneet alueet on rakennettu. Sen jälkeen meillä on tilanne, että rakennusmahdollisuudet putoavat merkittävästi. Ja silloin tulevat varmasti keskusteluun sekä Santahamina että Malmin lentokenttä.

Intressant nog nämner Rajajärvi, som är ordförande för Östersundom-kommittén inte Östersindom, fastän inkorporeringen av Östersundom var ämnad att ersätta så väl Sandhamn som flygfältet i Malm.

Senare på dagen på dagen publicerade Yle en annan nyhetstext med rubriken "Kaupunkisuunnittelun uusi luotsaaja rakastaa pilvenpiirtäjiä". I texten kan man läsa följande citat av Helsingfors stadsplaneringsnämnds nya ordförande Lasse Männistö (saml):

Yli puolet Helsingin kaupunginvaltuutetuista allekirjoitti viime viikolla aloitteen Santahaminan muuttamiseksi asuin- ja virkistyskäyttöön. Männistön mielestä Santahaminan muuttaminen asuinkäyttöön ei ole ajankohtaista.

- Jo päätettyjen uusien asuinalueiden kaavoittaminen ja rakentaminen on tärkeintä. Seuraavaksi kulman takana on Östersundomin kaavoittaminen. Santahaminan muuttaminen asuinalueeksi on ikuisuusaihe. Mielestäni se on edelleen tärkeä puolustuksen ja luontoarvojen kannalta.

Männistö skulle inte vara ordförande för stadsplaneringsnämnden, om han inte delade stadssrtrelseordförande Risto Rautavas och Jan Vapaavuoris åsikt i Sandhamnfrågan.

Stadsplaneringsnämndens viceordförande Osmo Soininvaara skrev för sin del igår hela två blogginlägg där han argumenterade för att Sandhamn bör bebyggas. I ett fjärde blogginlägg för dagen kommenterade Soininvaara Sibbos medlemskap i Helsingforsregionens trafik:

Varaudutaan siihen, että Sipoo liittyy HSL:n jäseneksi. Sitten päästään seutulipulla landelle (kesämökki Hangelbyssä). Mielenkiintoinen tariffitilanne. Östersundomiin tulee vyöhykeraja, jossa rajoittuvat toisiinsa ykkösvyöhyke (Helsinki) ja kolmosvyöhyke (Sipoo, Kirkkonummi ja Kerava)

Veckans fråga på YLE Östnyland lyder "Om Sibbos historia är all, hur tycker du Sibbo bäst styckas upp?" Bland svarsalternativen finns att hela Sibbo ansluts till Helsingfors, men inte att hela Sibbo ansluts till Borgå. Av de som svarat på frågan anser en klar majoritet att en del av Sibbo skall anslutas till Borgå.

Stadsstyrelsen i Helsingfors godkände på sitt möte igår föredragandes förslag angående ärendet "Valtuutettu Tuomas Rantasen toivomusponsi: Östersundomin raideliikennevaihtoehdot", som bordlades vid senaste möte. Om ärendet har jag skrivit i inlägget Föredragande håller med. Den 24 september 2011.

Veteen piirretty viiva. Den 3 oktober 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonranta havittelee varakkaita eläkeläisiä". Artikeln inleds med följande rader:

Sipoon ja Helsingin raja on veteen piirretty viiva. Sitä katsellaan nyt luksustalojen ikkunoista.

Sipoonrannan eliittialueella Sipoon puolella asutaan jo. Ensimmäiset ihmiset muuttivat pienkerrostaloihin kesäkuussa.

Aluetta pidetään tienraivaajana: lähistölle rakennetaan myöhemmin asuntoja yli 50000 ihmiselle.

Uttrycket "veteen piirretty viiva" skall väl i det aktuella sammanhanget tolkas som en sorts lek i med ord, då man från fönstret i husen i "Sibbo strand" kan se Bölsfjärden genom vilken den nya kommungränsen går, men benämningen "veteen piirretty viiva" är normalt ett bildligt uttryck för en otydlig och instabil gräns.

HS 3.10 2011 s A10

Tillsammans me den ovannämnda artikeln har Helsingin Sanomat publicerat en kortare text med rubriken "Liitos Helsinkiin vauhdittaa rakentamista". Här kan man bl.a. läsa följande:

Lounais-Sipoota liitettiin Helsinkiin vuoden 2009 alusta. Siitä tuli Östersundomin kaupunginosa. Alueeseen kuuluvat entisen Sipoon Östersundomin lisäksi muun muassa Karhusaari ja Landbo. Liitoksen jälkeen Helsinki alkoi suunnitella alueen kehittämistä Sipoon ja Vantaan kanssa.

Månne nu inte även Björnsö och Landbo hörde till "Sipoon Östersundom"? Här torde man förväxla byn Östersundom med den nya stadsdelen Östersundom, dit varken Landbo eller Björnsö hör. Det var nog inkorporeringsbeslutet som satt fart på planeringen av "Sibbo strand", men projektet Sipoonranta, som kom igång före inkorporeringen förverkligades, har i sig ingenting med den "gemensaamma" planeringen av stadsdelen Östersundom. Inte heller hör Sibbos strand (Storören och Lillören) till vare sig stadsdelen eller stordistriktet Östersundom. (Se "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011".)

HS 3.10 2011 s A10

Du är här. Den 2 oktober 2011

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/2bf41e80483e343a93eef32ef3af4b66/Talosaaren+kartta+%28pdf%29.pdf?MOD=AJPERES&lmod=1131331703

I mitt inlägg "Friluftsområde. Den 22 mars 2011" uppmärksammar jag Helsingfors stads idrottsverks webbsida för Husö friluftsområde (Talosaari), som Helsingfors stadsplaneringskontor vill omvandla till ett "havsnära" bostadsområde. Webbsidan hade uppdaterats den 10 mars 2011. Den 7 september har sidan uppdaterats på nytt. Som adress uppges fortfarande "Talosaarentie, 01100 Itäsalmi". (Sedan 1.1. 2009 har adressen varit  00890 Helsinki.) Den enda uppdateringen som jag kan hitta är länken till en karta, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)". Den aktuella kartan är desto intressantare.

Pdf-dokumentet med kartan är skapad den 2 augusti, men kartan är inte gjord i första hand för Internet. Det finns sjutton olika webbplatser för idrottsverkets friluftsområden inom Helsingfors, men webbplatsen för Husö är den enda som har en länk till en guidekarta. Att kartan är skapad för att fungera som guidekarta i verkliga världen framgår av att här finns en punkt som visar att betraktaren är på parkeringsplatsen vid Husö gård. Någon karta har jag ändå inte sett på parkeringsplatsen.

Punkten som visar var du befinner dig finns förklarad med andra beteckningar. Här finns även tre andra intressanta beteckningar eller symboler: servicebrygga, badplats och huvudvandringsled.

"Huvudvandringsleden" är i själva verket identisk med den "räddningsväg" eller "serviceväg" med vattenrör och reservering för elkabel som Helsingfors idrottsverk för ett år sedan byggde utan lov. (Se bl.a. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 20102 och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011h .) Räddningsvägen behövdes för den icke-existerande badstranden och servicebryggan, som skulle "restaureras". (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Dess värre har ELY-centralen åtminstone inte ännu gett tillstånd för vare sig badstranden eller servicebryggan. Men så väl badstranden som servicebryggan finns med i planerna för det nya bostadsområdet och "Alueen ylesisuunnitelaluonos", som är gjord av WSP Finland Oy.

Man kan fråga sig om syftet med guidekartan är att markera ut badplatsen och bryggan, för att kunna utföra den planerade "restaureringen". Gränsen för naturskyddsområdet har på kartan flyttats en god bit från "badplatsen", som Natura 2000-området i själva verket gränsar till. Men man kan även tänka sig att idrottsverket tvärtom vill befästa det aktuella områdets status som friluftsområde. Ett delsyfte med kartan kan även vara att markera vilka leder som är reserverade för ridning. Jag brukar åka terrängcykel på ridvägarna.

http://www.rastihaukat.fi/cgi-bin/gadget/cgi-bin/reitti.cgi?act=map&id=36&kieli=se

Till Husö friluftsområde hör enligt idrottsverkets webbplats för Husö även Kasberget (52 m över havet) och Wilhelm Tells bågskyttebana. (Se "Bågskytte. Den 13 augusti 2011".) I terrängen vid Kasberget och bågskyttebanan (stadsdelen Sundberg) deltog jag igår i en motionsorientering. (Se kartan.) Det blev ett parallellfel på vägen till 2 kontrollen och en bom på den 6. Jag hade det nog på kartan behövt en en punkt som betecknat "Du är här"




Ralf Sundbergs kolumn "Vargavinter i Sibbo", som publicerades i Hufvudstadsbladet tidigare i veckan, finns nu även på Hbl:s webbplats. Helsingin Sanomat publicerade igår kväll en nyhet med rubriken "Sipoonkorven kävijälaskurit raksuttavat kohti ennätystä". Rubriken i dagens tidning lyder "Sipoonkorpeen löytävät jo turistitkin".

Barbariskt. Den 1 oktober 2011

Yle publicerade igår en nyhetstext med rubriken "Wallin: Sibbo kan inte delas", samt audioklippet "Sfp:s ordförande Stefan Wallin".

Sipoon Sanomat 27.9 2011 s 4

I gårdagens inlägg "Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011" noterar jag att Sipoon Sanomat på webben publicerat en artikel med rubriken  "Liljeström patistaa kuntalaisia keskustelemaan kuntaliitoksista".  I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en längre version av artikeln under samma rubrik. I samband med artikeln ingår en kommenterande text med rubriken "Se on menoa nyt!"

I samma nummer av tidningen ingår en kolumn av Antti Kaikkonen med rubriken "Pilkotaanko Sipoo?"

Sipoon Sanomat 27.9 2011 s2

Rubriken på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Självständigt Sibbo alla partiers mål".

Bbl 1.10 2011 s 3

Artikeln på sida 8 i tidningen har rubriken "Partierna iSibbo ser bara en väg för kommunen".

Bbl 1.10 2011 s8

Ledaren i dagens Borgåbladet har rubriken "Kommunkartan också partistrategi". I själva verket är kommunkartan partistrategi på ännu flera sätt och i ännu högre grad än vad Jan-Erik Andelin beskriver i sin ledarartikel. När så väl regeringspartierna som Centerns bedyrar att de prioriterar servicen och demokratin, så handlar det i båda lägren ändå i första hand slå vakt om partipolitiska intressen.

När det gäller den nya kommunreformen förundrar jag mig över hur liten betydelse man ger åt historiska städer, socknar och gränser. Jan Vapaavuori skrev igår ett blogginlägg igen en gång att kommungränser är "vain karttaan vedettyjä viivoja" och att  "hallinnon pitäisi olla järkevän toiminnan apuväline, ei itseisarvo". Vapavuori upprepar där till ännu en gång att utan tvångssammanslagningar "meillä ... olisi varmaan vieläkin itsenäinen Kulosaaren huvilakaupunki tai Huopalahden kauppala." Vapaavuoris exempel är helt irrelevanta, för Brändö villastad och Hoplax köpen var högst tillfälliga konstruktioner, som på grund av lagstiftningen i början av 1900 inte kunde höra till Helsinge (Helsingin maalaiskunta), dit områdena tidigare hade hört.

I ett anförande i riksdagen i tisdags noterade Pojobon Maarit Feldt-Ranta att "Osa kunnistamme on yli 500 vuotiaita. Suomalainen tasa-arvoon perustuva hyvinvointiyhteiskunta on korkeintaan 50-vuotias." ("En del av våra kommuner är över 500 år gamla. Välfärdssamhället är högst 50 år gammal och inte ännu färdigt.") När jag hörde anförandet trodde jag först att Feldt-Ranta med argumentet vill betona värdet av bestående gränser, men hon fortsatte att hävda att "Ikävertailussa kuntia paljon nuorempaa hyvinvointiyhteiskuntaa kannattaa kuitenkin vaalia, koska se on suomalaisten kannalta tärkeämpi kuin hallinto tai satojen vuosien aikana syntynyt kuntarakenne." ("För en hållbar samhällsutveckling måste vi satsa på utvecklandet av välfärdssamhället, inte på att hålla fast i gamla strukturer.") Feldt-Ranta fick det att låta som om kommungränserna borde bytas ut just för att dom är gamla. Naturligtvis är de gamla gränserna inget hinder för välfärdssamhället. Problemet är den fixa idén att det är primärkommunerna som skall stå för hälsovården. För en gångs skull tycker jag att man kunde ta efter Sverige, där man på ett helt annat sätt än i Finland förstått att värna om gamla sockengränser.

På finlandssvenskt håll anser man allmänt att grundandet av den nya staden Raseborg var ett smart drag. Få är det som insett hur barbariskt det var att upplösa staden Ekenäs. Om sammanslagningen var nödvändig, så kunde man åtminstone ha slagit ihop Karis och Pojo med Ekenäs och med det samma bytt stadens namn, men man valde att i bolsjevistisk stil helt bryta med historien. Politikerna i Finland tycks sakna humanistisk bildning. Lyckas regeringen förverkligas den nya kommunreformen, så har man samtidigt lyckats utplåna största delen av Finlands lokalhistoria. Just i Finland, som saknar gammal bebyggelse och historiska centra, har sockengränserna en central betydelse för bevarandet av den lokala identiteten. Bevarandet av lokalhistorien borde åtminstone vara ett finlandssvenskt intresse, eftersom finlandssvenskarnas hembygdsrätt i hög grad baserar sig på den lokala historien.



I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag ingår ärendet "Valtuutettu Tuomas Rantasen toivomusponsi: Östersundomin raideliikennevaihtoehdot", som bordlades senaste måndag. Föredragande är tvungen att lyfta ärendet från bordet, för klämmen godkändes den 6 oktober 2010 och styrelsen måste behandla klämmen innan det gått ett år. Om själva ärendet har jag skrivit i inlägget Föredragande håller med. Den 24 september 2011.

Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011

Diskussionen om den nya Sibbofrågan och förslagen att  i samband med den nya kommunreformen dela upp Sibbo fortsätter. Sipoon Sanomat har igår på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Liljeström patistaa kuntalaisia keskustelemaan kuntaliitoksista". I artikeln kan man bl.a.läsa följande:

– Toteen saattaa käydä se, mitä on pelätty Lounais-Sipoon ryöstöstä saakka. Aistin poliittisessa ilmapiirissä hyvin voimakkaasti syytä olla varuillaan, Liljeström sanoo.

– Sipoolaisten oma etu edellyttää inhorealismia. Keskustelemalla avoimesti meillä on mahdollisuus tuoda esiin toiveemme ja tarpeemme.

Liljeström kuvaa tilannetta kahden pahan välillä valitsemiseksi. Jos metropolialueelle toteutetaan moneen otteeseen mainostettu yhteishallinto, kävelisi se surutta itsenäisen Sipoon päätöksenteon yli. Paikallisten päättäjien käsistä vietäisiin muiden muassa maankäytöstä päättäminen.

– Se hintalappu itsenäisyydellämme näyttäisi olevan.

I artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus" i lördagens nummer av Helsingin Sanomat sade kommunminister Henna Virkkunen faktiskt att det i Helsingforsregionen behövs någon form av metropol- eller regionförvaltning. Påståendet är så till vida anmärkningsvärt att Samlingspartiet tidigare varit starkt emot en ny förvaltningsnivå mellan kommun och stat. Regionförvaltningen kunde göra kommunsammanslagningarna överflödiga.

Jan Vapaavuori skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Sipoon Liljeström näyttää hyvää esimerkkiä, 29.9.2011". I inlägget kan man bl.a. läsa följande:

Jotta asiasta antaisi oikean kuvan, pitää ensin todeta rehellisyyden nimissä, että Liljeströmin ykkösmalli on Sipoon säilyminen itsenäisenä nykyisillä rajoillaan. Liljeström osoittaa kuitenkin tiettyä valtioviisautta todetessaan Hufvudstadsbladetin haastattelussa, ettei Sipoo hänen analyysinsä mukaan selviä niistä vaateista, joita itsenäiselle kunnalle jatkossa tullaan asettamaan. Jos näin on, päätä ei pidä pistää puskaan, vaan pohtia avoimesti tulevaisuutta.

Liljeström oli näkyvin kiistakumppanini muutama vuosi sitten, kun aiheena oli Sipoon lounaisten osien liittäminen Helsinkiin. Vaikka itse hanke ja siitä virinnyt pitkä debatti oli monin osin traumaattinen – varsinkin Sipoon puolella – minulle jäi Liljeströmistä kuva asiallisena ja sivistyneenä ihmisenä. Asiat riitelivät, ihmiset eivät.

On myönnettävä, että Sipoo ihan oikeasti muutti kurssiaan mainitun pakolla tehdyn osakuntaliitoksen jälkeen. Kun Sipoota oli aiheesta syytetty vuosikymmenten ajan tehdystä vähemmän yhteistyökykyisestä politiikasta, linja oikeasti reivattiin uuteen uskoon.

 

Helsingin Sanomat publicerade igår kväll en text med rubriken "Vapaavuori kiittää ajatusta Sipoon pilkkomisesta". Om inte förr så efter Vapaavuoris uttalade stöd torde förslaget att dela Sibbo vara synnerligen impopulärt i Sibbo.

Suomen Kuvalehti publicerade den 26 september en artikel med rubriken "Suuri kuntauudistus vaikeuksissa - muut vierastavat kokoomuksen pakkopuheita". Här kan man bl.a. läsa följande:

Kunnille on koko syyskuun ajan annettu ymmärtää, että hallituksella on käytössään ”kovaa ohjausta, perälauta ja keppiä”. Erityisesti Henna Virkkusen sekä kokoomuksen eduskuntaryhmän puheenjohtajan Jan Vapaavuoren puheet on tulkittu kunnissa siten, että tulossa on pakkoliitoksia, koska muita keinoja ohjata kuntia liitoksiin ei ole.

Kovasävyinen puhe, ankarat aikataulut sekä kuntien ohittaminen hankkeen käynnistämisvaiheessa ovat synnyttäneet kunnissa kapinaliikkeen, joka on vaatinut uudistuksen keskeyttämistä. Kapinaliikkeen kärjestä löytyy sekä kokoomuslaisia että demarien kuntavaikuttajia.

Frågan är om inte gruppordförande Vapaavuori är ganska ensam om Samlingspartiets linje även inom sitt eget parti.


Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Hforspolitiker vill ha Sandhamn". I nyhetstexten kan man läsa att ett femtiotal fullmäktigeledamöter i Helsingfors skrivit under en motion om att Helsingfors stad så snabbt som möjligt borde börja förhandla med staten om Sandhamns framtid och att området borde bli ett "attraktivt havsnära bostadsområde för 20 000 invånare samt rekreationsområde med unik miljö". I själva motionen, som är undertecknad av "Osmo Soininvaara Eero Heinäluoma Paavo Arhinmäki Nils Torvalds ja 45 muuta allekirjoittajaa", kan man läsa att "me kaupunginvaltuutetut esitämme, että Helsingin kaupunki linjaa pitkän ajan tavoitteekseen Santahaminan saamisen asuin- ja virkistysalueeksi ja aloittaa tämän pohjalta neuvottelut asiasta valtion kanssa."

På denna blogg har jag redogjort för hur förslaget om att ta Sandhamn i bostadsbruk är en central bakgrundsfaktor till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Helsingin Sanomat publicerade den 31 augusti 2011 en notis med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen ei halua enää Santahaminaa", där man kan läsa att "Pajusen mielestä sotilaat voivat pitää saarensa, koska Helsinki sai rakennusmaata Lounais-Sipoosta." Det skall bli intrssant att se hur samlingspartisterna Jussi Pajunen, Risto Rautava och Jan Vapaavuori svarar på Soininvaaras initiativ.

Den enda tvångssammanslagningen. Den 29 september 2011

I tisdagens nummer av Hufvudstadsbladet och Borgåbladet presenterades ett förslag att i samband med  dela Sibbo i två delar, varav den ena skulle anslutas till Helsingfors och den andra till Kervo-Träskända-Tusby. Förslaget baserade sig en karta i lördagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Samtidigt presenterades i de båda svenska tidningarna kommunfullmäktigeordförande Christels Lilljeströms (sfp) motförslag, enligt vilket östra Sibbo skulle anslutas till Borgå. I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet och Borgåbladet ger de två tidningarna stort utrymme för reaktionerna mot att dela Sibbo i två eller tre delar. Även Helsingin Sanomat upmärksammade i en artikel med rubriken "Ruotsinkieliset näkevät kuntaremontissa useita uhkakuvia" reaktionerna på förslagen att spjälka upp Sibbo. Tidningen publicerade även en karta vars "källa" är Christel Liljeström.

Kommundirektör Mikael Grannas påekade igår på Twitter att "Alla kommande kommunstrukturkartor är spekulationer."

Kommunminister Henna Virkkunen förnekade igår i riksdagen att regeringen vill driva igenom kommunreformen genom tvång. Hon noterade bl.a. att det i regeringsprogrammet inte talas om tvångssammanslagningar. Centern fick svar på tal av Pia Viitanen (sdp), som noterade att den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren är att delar av Sibbo tvångsanslutits till Heklsingfors av den centerpartistiska kommunministern Hannes Manninen.

I TV-nytt noterade även Stefan Wallin (sfp) att det var "en centerledd regering och en center kommunminister som drev iegom tvångsannekteringen av Sibbo".

Yle publicerade igår kväll en text med rubriken "Framtiden bör diskuteras i Sibbo nu!" I artikeln, som baserar sig på en intervju med Christel Liljeström för Radio Vega Aktuellt 17, kan man läsa följande:

Sibbo kommunfullmäktiges ordförande Christel Liljeström har inte gett upp hoppet på ett självständigt Sibbo men hon säger att man har varit för godtrogen.

- Vi trodde väldigt starkt på ett kommunalt självstyre, men det trampades nog ner i golvspringan säger Liljeström.

Kommunministern håller fast vid att kommunreformen inte kommer att genomföras med tvång. Enligt Liljeström beror det på hur man väljer att definiera tvång.

- Mitt första hemma skulle vara Borgå rent kulturellt och språkligt, men kollektivnätet byggs ut mot Helsingfors så en orientering österut är nog inte längre möjlig. 

Liljeström noterar i intervjun i Aktuellt 17 att Helsingin Sanomat "veriefierar sin karta med Nylands förbund, kommundirektörer och riksdagsmän". Jag har faktiskt missat att tidningen uppgett denna källa.

HS 24.9 2011 s A5

Yle publicerade igår även en märklig nyhet med rubriken "Tomtmarken tar slut i Helsingfors".

Arbetarbladet publicerade igår en kolumn av Jacob Söderman med rubriken "Upp till kamp, Sibbo!" I kolumnen kan man bl.a. läsa följande:

Eller varför skall Sibbo, Ingå eller Sjundeå som har liten arbetslöshet, ekonomiskt sund åldersstruktur, skälig lånenivå, positiv inflyttning, stort område och enorma utvecklingsmöjligheter bli utmarker för ett avlägset centrum? ...

Upp till kamp Sibbo, Sjundeå, Ingå, Hangö...och håll ut!

Det kommer en dag då tron på de stora, stora enheterna brister som en såpbubbla och man äntligen tar itu med att verkligen förbättra villkoren för den kommunala servicen ...i samråd med människorna i kommunerna.

I ledaren "Kaupunkikilvan startti ammuttiin" i gårdagens nummer Helsingin Uutiset kan man läsa följande:

Pääkaupunkiseudulle tulee varmaankin kaksi-kolme vaihtoehtoista esitystä. Tuhoon tuomituimmalta näyttää seudun neljän kaupungin yhteenliittäminen.

Sen sijaan Helsingin seudun jakaminen kahteen-kolmeen osaan saattaisi onnistua: Helsinki-Vantaa-Sipoo olisivat jatkossa ”Itä-Helsinki”. Espoo, Kirkkonummi, Siuntio... olisivat Länsi-Helsinki. Ja pohjoiset kehyskunnat Pohjois-Helsinki.

Redaktör Risto Hietanen presenterade nästan exakt samma modell med samma benämningar för några år sedan:

Diskussionen om den nya Sibbofrågan fortsätter i dagens nummer av Hufvudstadsbladet och Borgåbladet. I Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick med rubriken "Sibbo kan rita sin egen karta". Tidningen har även publicerat en insändare med rubriken "Ett enda Sibbo". Samma insändarartikel har i Borgåbladet publicerats under rubriken "Ett enda Sibbo, intakt".